Plötslig synnedsättning

ICD 10:
G453 Amaurosis fugax
H549 Ospecificerad synnedsättning (Synnedsättning UNS)

Patienter med akut synnedsättning bör alltid träffa en ögonläkare och ev internmedicinsk/allmänmedicinsk läkare samma dag!

Diffdiagnoser

Avser tillstånd med plötslig (akut) synnedsättning
(till skillnad från långsam synförsämring, som kan innebära andra diffdiagnoser)

  • Amaurosis fugax (Plötslig, tillfällig (minuter) synnedsättning. Orsakas av övergående arteriell emboli, som senare kan övergå i en total retinal artäremboli, nedan. Handlägg som TIA, akut. Överväg antikoagulantia!).
  • Retinal artäremboli (Som ordet säger, emboli i a. retina, ger ischemi och synförlust. Oftast irreversibel skada. Syns som en röd fovea mot blek retina, ”cherry red spot” sign).
  • Retinal ventrombos (Kommer ofta nattetid utan andra symtom. Pat vaknar med klar synnedsättning på ena ögat. En centralvenstrombos ger mest omfattande skada, grenventromboser lindrigare. Ofta äldre patient).
  • Amotio retina, eller ablatio retina, näthinneavlossning (Plötslig synnedsättning, ofta med ljusblixtar och ofta partiell synnedsättning. Kan åtgärdas med laser, kan också ge definitivt bortfall)
  • Maculadegeneration (Vanligen successiv, men ibland plötslig synnedsättning på grund av småblödningar och exsudat).
  • Akut trångvinkel-glaukom (I regel ensidig tilltagande synnedsättning, men kan vara dubbelsidig, gör ont med ibland svår smärta. Pat ser suddigt, formförändringar. Cornea blir medelvid och ljusstel, samt ödematös).
  • Opticusinfarkt (Även kallad Ischemic Optic Neuropathy. Akut synnedsättning motsvarande omfattningen av en stroke)
  • Blödning (Ensidig, plötslig synnedsättning, glaskroppsblödning, eller efter trauma, vid diabetesretinopati, mm).
  • Keratit (Ensidig eller bilateral, ger främmande-kroppskänsla, skaver och det blir en central injektion av ciliära kärl, ibland synliga infiltrat i cornea. Synen försämras i takt med keratitens förlopp och kan ge synnedsättning)
  • Inflammatoriska tillstånd (främst temporalisarterit (nästan alltid temporal huvudvärk, ömhet och högt CRP och hög SR) och opticusneurit (med smärta vid ögonrörelser, ibland del i MS)).
  • Preeklampsi (Glöm inte denna diagnos hos gravida kvinnor i sista trimestern. Huvudvärk, albuminuri, hypertoni ger diagnostisk vägledning. Synstörningarna utgår från ett hjärnödem som varierar från mindre synstörningar till kortikal blindhet, illamående och huvudvärk. Huvudvärk till följd av preeklampsi syns sällan på en akut CT hjärna! Ta ett urinprov istället!).
  • Kemiska skador (ofta helt uppenbart, både syror och framförallt lut kan skada ögat. Skölj!!)
  • Ögonmigrän (Under den ischemiska fasen av en (många gånger odiagnosticerad) migrän kan man ha synbortfall eller ljusfenomen, som går över efter en stund, och ofta följs av huvudvärk).
  • Trauma (Kan ge olika skador som ger akut synnedsättning)
  • Infektiösa tillstånd (endoftalmit, gonorré och andra infektioner) kan försämra synen intill blindhet, men kommer knappast som ”plötslig synnedsättning”, utan snarare snabbt progredierande).

Se även

Originally published 26/6/2018, ©Per Björgell

Akuta ögonsmärtor – Diffdiagnoser

ICD 10: H571 Ögonsmärtor

Diffdiagnoser

  • Främmande kropp (Glas, grus mm, ger ofta skavningskänsla och smärta i det berörda ögat. Evertera ögonlocken och ta bort partiklarna med fuktig tops eller spolning).
  • Cornea-erosion (Avskavd yta på cornea, till exempel av nagel eller bladspets. Med fluorescein tar en del av cornea färg (grön-orange) och diagnosen är klar).
  • Akut glaukom (Ensidigt eller någon gång dubbelsidigt. Akut tryckökning i ögat till följd av trångvinkel ger akut synförsämring och ofta svåra smärtor, samt matt cornea och ljusstel lins, central kärlinjektion).
  • Irit och iridocyklit (Varianter av främre uveiter, som ofta har immunologiska orsaker. Vanligen ensidigt, men kan vara dubbelsidigt. Till skillnad från konjunktiviter som inte gör ont, så gör irit i regel ont, och patienten brukar uppleva smärta när man lyser på ögat och har fotofobi. Reaktiv mios. Konjunktivan är centralt injicerad av ciliära blodkärl. Bör ses av ögonläkare och behandlas vanligen med cortisondroppar).
  • Hordeolum (”Vagel”,” knast”. En follikulit vid ögonfransarna, Meiboms körtlar. Kan göra en del av ögonlocket svullet och ömt, palpationsömt. Man kan eventuellt rycka av det berörda hårstrået och/eller ge ögonsalva vid behov).
  • Hortons huvudvärk och migrän (Ensidigt. Kan ge akut svår smärta som ”borrar sig” in i ögat. Går över när anfallet kuperas, exempelvis med sumatriptan).
  • Grad (Form av främmande kropp, en järnpartikel som fastnar i cornea vid arbete med svets eller vinkelslip. Den, och eventuell rostring, ska bort i lokalbedövning).
  • Keratit (En infektion i cornea gör oftast ont. Alltid fall för ögonläkare, viktigt att hitta orsaken, som oftast är bakterier, stafylokocker, pseudomonas, ibland viroser som herpes simplex, eller svamp. Ibland resultatet av dåligt skötta kontaktlinser).
  • Cornealsår (Vanligen ensidigt. Lokaliserad keratit, vanligen av herpes simplex, som i fluorescein uppvisar en grenformad utbredning, dentritica. Recidivtendens. Ska ha antiviral behandling. Fall för ögonläkare).
  • Svetsblänk (Akut UV-keratit, som orsakas av att man tittat in i en svetsbåge, legat i solarium utan skyddsglas, eller blivit snöblind. Alltid dubbelsidigt. Smärtstilla med tabletter, inte med ögondroppar. Går över till nästa dag).
  • Akut etmoidit (Vanligast hos barn, ensidigt. En form av sinuit, som skapar tryck bakom ögat, som ser ut att ”tryckas ut”. Det är ett fall för öronläkarna, inte ögon, och ska behandlas med antibiotika, ofta parenteralt iv för att undvika komplikationer).
  • Övriga sinuiter (Ensidigt eller bilateralt. Ganska vanligt att sinus frontalis-sinuit ger ögon- och pannvärk, ibland även sfenoidalis-sinuit).
  • Trauma (Uteslut zygomaticusfraktur efter knytnävsslag, lokal ömhet och ojämn orbitakant. Dubbelseende efter att ha fått tennisboll mot ögat kan innebära blow-out fraktur, där ögonbotten pressas ned. Oftast operationsfall. Därtill finns det naturligtvis allehanda traumatiska orsaker till smärta i ögat, från cornea till bakre delarna av bulben).
  • Episklerit (Inte så vanligt. Ger ett rodnat och ömmande parti av ögonvitan, utgående från episcleran. Oftast en immunologisk reaktion, som brukar självläka på 5-7 dagar. Man kan behandla med cortison-droppar. En djupare form, sclerit, är väldigt ovanligt).
  • Herpes zoster (Bältros i ögat. Ensidigt, kan omfatta cornea och ögonlock, men även djupare delar av ögat. Ett tecken på det är zoster-blåsor på nästippen. Då vet man att zostern går via n. nasociliaris. Behandla med aciklovir eller valaciklovir i 5-7 dagar).
  • Orbital abscess (Kan orsakas av en etmoidit, via lokala processer, eller av hematogen spridning. Ovanligt. Svullet öga som buktar, feber, smärta, synförsämring, högt CRP).
  • Sinus cavernosus trombos (Vanligen ensidigt, kan utvecklas till bilateral trombos. Ofta en komplikation till lokal infektion, till exempel från en sfenoidal sinuit. Men det finns många andra orsaker. De flesta får huvudvärk, vissa ansiktssmärtor. Smärtor bakom och runt ögat, exoftalmus av den ökade stasen. Kranialnervspåverkan nn. II, III, IV, eller VI. Gör CT angio på misstanken, ska antikoaguleras).
  • Thyreotoxikos (Graves sjukdom, inflammation och svullnad runt ögonen, ofta med rodnad och smärta i och kring ögonen, svårt att sluta ögonen, exoftalmus, trycksmärta, huvudvärk).
  • Dakryocystit (Tårkanalsinflammaton. Ovanligt. Ömhet medialt vid tårkanalen, kan ge abscess.)
  • Dakryoadenit (Tårkörtelabscess. Rodnad och ömhet vid övre ögonlockets laterala sida. Ovanligt.)
  • Trigeminusneuralgi (Ensidigt. Kan via n. maxillaris ge referred pain mot ögat).

Se även

Originally published 2/7/2018, ©Per Björgell

Ögonstatus, ögonundersökning

ICD 10:
Z010 Undersökning av ögon och synskärpa
H579 Sjukdom i ögat och närliggande organ, ospecificerad
S001 Kontusion på ögonlock och området omkring ögat (Blått öga)
S002 Andra ytliga skador på ögonlock och i området omkring ögat
S059 Skada på ögat och orbitan, ospecificerad

Liten översikt vid akut ögonundersökning

Tidiga åtgärder, personal och team

  • På arbetsplats, i hemmet, etc: Om frätande ämne träffat ögat skölj ordentligt direkt under dusch eller kran, ljummet vatten. Sök därefter akut.
    Vid traumatisk ögonskada täck ögat försiktigt med genomfuktad handuk, kompress, eller liknande och sök akut.
  • På akutmottagningen: Skölj ögat rent med fysiologisk Natriumklorid 9 mg/ml, t ex med ett stilla rinnande från droppslang. Vid kemisk skada (till exempel av natrium hydroxid, lut) spola ett par liter.
    Tvätta rent runt ögat, plocka bort stenar, glasskärvor runt ögonen.
  • Vad har hänt? Tecken på ytterligare skador eller händelser?
  • ABCDE-kontroll vid allmänt trauma
  • Kontrollera visus om syntavla finns, 5 meters avstånd, ett öga i sänder. Saknas en sådan kan man enkelt kontrollera synen på vardera ögat genom att be patienten räkna fingrar (FR) eller visa text som vederbörande får läsa.
  • Tillkalla om möjligt ögonläkare vid betydande trauma, annars jourläkare snarast för bedömning.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Vid kemisk skada se först till att ögat spolas ordentligt (se ovan). Patienten har i regel spolat ögat själv hemma eller på arbetsplatsen.
  • Gå igenom anamnesen! Vad har hänt?
  • Hur upplever patienten ögat/ögonen?
    Kliar det? (Infektion, allergi)
    Skaver det? (Känsla av främmande kropp)
    Värker det? (Inre, djup smärta, tryckökning, irit mm)
    Har en skada inträffat? Ser patienten på ögat?
    Vid kemiskt trauma: Vilket ämne rör det sig om? Var skadan relaterad till arbetsplatsen (finns skyddsblad)?

  • Kontrollera visus om ej gjort. Saknas syntavla kan man enkelt kontrollera synen på vardera ögat genom att be patienten räkna fingrar (FR) eller läsa text som visas.
  • Ange visus: Höger 0,8 Vänster 1,0; okorrigerat eller med egna glas(ögon).
    Anteckna om patienten kan läsa text med egna glas eller på Jaeger-tavla.
  • Använd inte fluorescein förrän efter initial ögonmikroskopi (kan ge falsk ljusväg annars).
  • Gör en yttre inspektion: Ange ögonlockens utseende (palpebra sup och inf),
    Ögonlockens kanter (del i conjunctiva), evertera och se att det inte sitter glas eller grus under ögonlocken.
    Ögonspringan (rima palpebrarum), normal, snäv, sluten
    Conjunctiva (rodnad, perifer eller central injektion, sår)
    Cornea (yttre bedömning först, sedan mikroskopi)
    Iris (bibehållen, skadad, blödning i främre kammaren)
    Pupillen (rund, normal, reagerar normalt på ljus och konvergens, ljusstel, etc)
    Sidoskillnader mellan ögonen?
    Skador: Svullnad, blödning, hematom, sår, perforation, purulent flytning?
  • Neuro-oftalmologi: Notera
    Ögonens ställning
    Ögonrörelser i alla 9 riktningarna (finns blickpareser?)
    Cornealreflex (beröring, ljus)
    Cover-test (håll för - ta bort; felställning?)
    Skelning sedan tidigare?
    Synfält enligt Donders (vb noggrannare med perimetri)
    Har patienten nystagmus?
    Tecken på annan samtidig neurologisk störning? (stroke, kranialnervspåverkan)
  • I ögonmikroskopet:
    Hakan mot hakstödet och pannan mot pannbandet, justera höjden efter patienten.
    Ge några droppar lokalanestesti om det behövs för undersökningen:
    Kontrollera bulben, Beskriv konjunktivan, kornea.
    Finns injektion, blödning, chemos, synlig skada?
    Känn på bulben försiktigt, normal tonus?
    Blod i främre kammaren?
    Ljusväg? (Undersöks genom sidobelysning av smal slits eller ljuspunkt i spaltlampan. Om en ljusridå syns i främre kammaren, så finns en inflammation av något slag. Ange förekomst av eller "ingen ljusväg".
    Droppa 1-2 drp fluorescein i ögat vid trauma (när ljusväg har uteslutits) för att se ev färgtagning. "Ej färgtagande" utesluter ytliga corneaskador. En cornea-erosion blir orange-grön över skadan.
    Notera om patienten får ont i ögat av ljuset (irit? skada?), eller är ljusskygg (fotofobi).
    Kontrollera pupillens rörlighet och att det blir en röd reflex i genomfallande ljus. Är reflexen skuggad eller obefintlig hindras ljuset av exempelvis främmande kropp, ögongrumlingar, blödningar.
    Ögats tonus kan behöva mätas, till exempel vid misstänkt akut glaukom. Vanligen mäter man trycket i kornealmikroskopet med applanationstonometer (ange "tonus appl hö 24, vä 16"). Högt tryck ger hård bulb.
  • Notera viktiga fynd vid skador som kan behövas vid kontakter med polis, försäkringsbolag, rättsmedicin. Sådant som läker kan inte dokumenteras i efterhand, sårets djup till exempel.
  • Detta är vad man brukar undersöka. För åtgärder vid traumatiska skador, inflammationer, infektioner och annan patologi, se separata avsnitt efterhand.


Mässling

ICD 10:
B05 Mässling (Morbilli):
B059 Mässling utan komplikationer
Med komplikationer:
B050 Mässlings-encefalit (Encefalit efter mässling)
B05.1 Mässlings-meningit (Meningit i samband med mässling)
B05.2 Pneumoni som komplikation till mässling
B05.3 Otit som komplikation till mässling
B05.4 Mässling med tarmkomplikationer
B05.8 Mässling med andra specificerade komplikationer
(Keratit och keratokonjunktivit, m fl)

Measles2
Mässling. Detta exanthem är typiskt brunrött med stora konfluerande fläckar.
From: https://www.nhs.uk/
  • Globalt närmast endemisk sjukdom i länder utan mässlingvaccinationer. I Sverige för närvarande ett mindre utbrott dec -17, tills vidare (jan -18).
  • Mässling, morbilli, rubeola, measles, är en av de ursprungliga "barnsjukdomarna", som man vaccinerat mot sedan slutet av 70-talet, och som sedan 1982 ingår i trippelvaccinet "MPR" (mässling, påssjuka, röda hund).
  • Mycket smittsam virussjukdom (morbilli-virus under paramyxovirus, enkelsträngat RNA-virus). Luftburen smitta, dvs kan precis som t ex varicellae spridas genom luften med små partiklar som inhaleras. Isolera pat vid misstanke!
  • Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
  • Inkubationstid: Omkring 1-2 veckor (från 1 vecka till 18 dagar).
  • Smittsamhet:
    Räkna med smittsamhet från 3:e dygnet efter möjlig exposition. Man brukar säga att patienten smittar 4 dagar före och 4 dagar efter debut av exanthemet.
  • Mässling var på sin tid (fram till 1980-talet) den sjukdom som orsakade högst barnadödlighet i världen. Men det var till stor del de undernärda barnen som avled, inte de välnärda. Däremot kan mässling orsaka en hel del komplikationer.
  • Tidiga åtgärder, personal och team

    • Isolera patienten direkt vid misstanke om mässling. Får ej sitta i gemensamt väntrum, etc.
    • De som ringer före ankomst ska hänvisas till telefonrådgivningen "1177", eller till en avtalad, isolerad plats på sjukhuset.
    • Vem kan smitta/vara smittad?
      Ovaccinerade personer:
      - Barn <18 mån (enstaka är vaccinerade tidigare).
      - Vuxna födda före 1982 då MPR-vaccinet kom. (Ganska många fick ändå mässling-vaccin innan dess, födda cirka 1978-1982).
      - Barn till antroposofer, eller andra som inte vaccinerat sina barn.
      - Invandrade barn eller vuxna som är ovaccinerade och inte har haft mässling.
      - Ovaccinerade personer som varit utomlands nyligen.
      Enstaka fullvaccinerade personer har också insjuknat.
    • Provtagning:
      Allmänna prover: Hb, CRP, LPK, diff.
      Morbilli-serologi med IgG och IgM (akutsvar, ring lab).
      Morbillivirus Realtids-PCR (prov kan tas från slemhinnor, svalg, NPH, blod, urin). Begär akutsvar från lab. Urin i sterilt rör. Serum- eller EDTA-rör. NPH gärna med med VCM flockad pinne.
    • Förbered ev inläggning (diskutera med tjänstgörande läkare).

    • När patienten har kommit:
      Kontrollera ABCDE som vanligt! Observera att livshotande fall måste handläggas genast, går före isoleringen!
    • Låt om möjligt personal som har haft mässling eller vaccinerad personal ta hand om den insjuknade. Skriv upp vem som har följt med patienten (anhöriga, vänner) eller deltagit i vården (personal).

    Measles3
    Kopliks fläckar. Patognomont för mässling. Ofta baktill vid molarerna, eller ductus parotideus. Smittsam patient.
    From: https://www.nhs.uk/

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Mässling brukar ge ett ordentligt insjuknande, varför personer med nedsatt immunförsvar ska skyddas från den sjuka patienten, t ex spädbarn, patienter med malignitet, leversjukdom, cytostatikabehandling, immundeprimerande tillstånd t ex HIV/AIDS, och åldringar, liksom undernärda personer.
    • Klassiska symtom:
      - Sjukdomskänsla,
      - Feber, upp emot 40 grader
      - Huvudvärk,
      - Hack-hosta (torrhosta), snuva
      - Röda ögon (blefaro-konjunktivit), ibland omnämnt som mässlingstypiska "3C - Cough, Coryza (snuva), Conjunctivitis"
      - Kopliks fläckar (vita fläckar buckalt) är patognomona. Kommer 2-3 dagar före exanthemet! Vid fynd av Kopliks fläckar är patienten smittsam.
      - Efter 3-4 dygn följer ett utbrett, storfläckigt rött (eller brunrött), makulopapulöst konfluerande exanthem från ansiktet ut över hela kroppen!
      - Diarré ibland. Lymfkörtelförstoring är vanligt.
      - Fjällning (händer, fötter) kan uppträda när exanthemet försvunnit.
    • Kontakta infektionsjour/barnjour och smittskyddsläkaren för planering och tidig smittspårning.
    • Överväg inläggning eller hemgång utifrån allmäntillståndet. Isoleringsrum för luftburen smitta vid ev inläggning.

    • Vem ska få immunglobulin eller vaccination?

    • - Det är de icke-immuna patienterna som ska behandlas:.
      - Provsvar kan i oklara fall genom akutprov (se ovan) visa om patienten är immun eller ej.
      - Tidpunkt för exponeringen mot mässling (inom 3 dygn, 6 dygn, eller senare)?
      - Små spädbarn (< 6 mån), gravida, samt immundeprimerade patienter ges polyvalent, humant normalt immunglobulin (SC/IMIg) (Beriglobin, i USA Gamastan) inom dygn 6 efter exposition.
      - Standarddos för friska personer (icke immundeprimerade patienter) är (enligt CDC 0,5 ml/kg im (80 mg IgG/kg)).
      Inj Beriglobin 160 mg/ml innebär 0,25 ml/kg im, som engångsdos. Får inte ges iv, chockrisk.
      Dubbel dos till immundeprimerade patienter (dvs Beriglobin 0,5 ml/kg im). Ge inte mer än 15 ml totalt.
      - Därefter bör man avvakta med eventuell mässling- och varicella-vaccination i 6 mån framåt.
      - Spädbarn (>6 mån), barn och vuxna som inte är immuna vaccineras istället med MPR-vaccin, (ej till gravida), förutsatt att det har gått högst 3 dygn efter expositionen. Har 3 dygn passerat så ger man istället immunglobulin enligt ovan inom 6 fulla dygn.
      - Båda post-expositions-metoderna fungerar väl. I en mindre studie från New York, publicerad 2017, jämfördes effekten mellan MPR (MMR)-vaccin och immunglobulin (IG PEP), 44 respektive 77 fall.
      I den vaccinerade gruppen var effektiviteten 83.4%, för immunglobulin 100%, totalt för båda 92,9%, vilket visar att det är meningsfullt att ge profylax. Ref: Clin Infect Dis. 2017 Nov 13;65(11):1843-1847. doi: 10.1093/cid/cix639.


    Measles1
    Mässling, exanthem efter 3 dagar.

    From: CDC/Dr. Heinz F. Eichenwald, Public Health Image Library (PHIL), Id. #3168.

    • Komplikationer: Främst luftvägar (otit, pneumoni), samt neurologiska komplikationer (0,1%) (kramper, meningit, encefalit, meningo-encefalit). Udda komplikationer utgörs av utdragna diarré-tillstånd, långdragen kerato-konjunktivit, chancrum oris (nekros runt munnen) och SSPE (degenerativ encefalit, debuterar vanligen minst 5-7 år efter infektionen).

    Diffdiagnoser

    • Influensa (innan utslaget debuterat)
    • Övre luftvägsinfektion (med "3C - Cough, Coryza, Conjunctivitis" - men det är ju inte specifikt)
    • Tredagarsfeber (HHV-6)
    • Erythema infectiosum (femte sjukan)
    • Amoxicillinbehandlad mononukleos
    • Rubella (ser mer "väderbiten" ut)
    • Kawasakis sjukdom (samma irriterade stil)
    • TSS, "toxic shock syndrome"
    • Läkemedelsreaktioner, läkemedelsallergi
    • Akut HIV-infektion
    • Vissa tropiska infektioner med utslag, t ex dengue


Borreliainfektioner

ICD 10:
A692 Infektion orsakad av Borrelia burgdorferi [anm. inluderar även andra Borreliaspecies, B. mayonii, B. afzelii och B. garinii]
Artrit orsakad av borrelia
Borreliainfektion UNS (Lyme disease)
Borrelios UNS
Erythema migrans (EM (chronicum ECM))
Myokardit orsakad av borrelia
Neuroborrelios

  • Alla Borrelia-infektioner ska behandlas med antibiotika!
  • Fästingbett utan rodnad eller reaktioner ska inte behandlas med antibiotika.
  • EM
    Erythema migrans, EM, "Bulls Eye". Fler bilder nedan!
    From: http://www.fourriversclinic.com
  • Som framgår redan av de olika diagnoserna ovan, så är fästingburna Borrelia-infektioner ganska mångfacetterade och kluriga till sin karaktär. Den vanligaste manifestationen är EM, erythema migrans, som kommer efter några dygn till en vecka efter ett fästingbett, som en röd ring runt det rodnade bettstället. Närmare beskrivningar av kliniska symtom nedan.
  • Merparten av dessa infektioner sköts inom primärvården, men vid misstänkta akuta neurosymtom, eller ibland myokardit (inte så vanligt i Sverige) kan infektionen kräva akuta sjukhusbesök.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE och prioritering utifrån situationen!
  • Tag EKG vid ankomst, samt vid eventuella bröstsmärtor eller arytmier på akutmottagningen. Telemetri vid arytmibenägenhet.
  • Vid feber: Börja ta blododlingar (aerob och anaerob), urin-, svalg-, NPH-odlingar
  • Sätt iv nål, 1-2 liter Ringer-Acetat eller Natriumklorid efter behov. Mycket vätska vid misstänkt sepsis!
  • Stort labstatus (infektionsstatus): Hb, CRP, LPK, diff, laktat, Na, K, kreatinin, leverstatus, Borrelia-serologi med IgM och IgG, samt i brådskande fall Borrelia-DNA (realtids-PCR), ev Troponin (kardiella symtom). Övriga prover efter ordination.
  • Upprepade kontroller av vitalparametrar

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Bedömning och åtgärder är beroende av aktuell symtomatologi.
  • Vid misstänkt myokardit med EKG-påverkan (till exempel AV-block II-III) lägg in patienten med kontinuerlig telemetri och följ troponin. Mycket ovanligt i Sverige, vanligare i Sydeuropa.
  • Vid misstänkt neuroborrelios blir ofta CT hjärna aktuell av diffdiagnostiska skäl, liksom LP, ofta inläggning.
  • Symtombild som vid meningo-radikulit (huvudvärk, trötthet, sjukdomskänsla, med nervrotpåverkan någonstans ifrån (ex facialispares), samt ibland sensoriska bortfall. Ofta radikulitsmärta som stör patienten, inte minst nattetid. Andra kranialnervspareser förekommer också. Meningo-encefaliter med huvudvärk, långdraget sjukdomsförlopp och förändrat mentalt status, kan förekomma, även encefalo-myeliter eller myeliter inträffar.

  • BEHANDLING

    Se även Klinisk beskrivning och Diffdiagnoser nedan.
    Stadium I (Erythema migrans, EM)
  • I Sverige ger man primärt fenoximetyl-penicillin (PcV, Kåvepenin m fl) vid enkel EM (ett utslag, ingen feber, ingen uppenbar generalisering) i dosen 1g x 3 i 10 dagar. Dubbel dos (2gx3) i tio dagar till gravida, liksom vid disseminerad infektion (flera utslag, feber, etc)
  • Behandlingen kan göras enkel (enligt CDC): Man kan ge doxycyklin (Undantag: Ej till gravida) eller ceftriaxon till alla åldrar och oavsett stadium, se nedan.

  • Behandling av vuxna (stadium II-III):
  • Doxycyklin (Doxyferm 100 mg, Doxycyklin EQL Pharma 100 mg) kan ges peroralt till vuxna som 2x2 i 10 dagar, eller 1x2 i 14 dagar.
  • Doxycyklin kan vid behov ges intravenöst som 400 mg initialt, därefter 200 mg x1.
  • Doxycyklin kan även ges till barn, se barndoser nedan. Ge inte doxycyklin till gravida - kategori D. Vid graviditet vid andra stadier än EM behandlar man med ceftriaxon (Rosencephalin) iv.
  • Ceftriaxon (Ceftriaxon, Rocephalin) fungerar väl och håller MIC-värdet uppe under behandlingen, dos 2-(4)g x1 iv, i 14 dagar.
  • Bensylpenicillin kan ges iv (Bensylpenicillin Meda, Benzylpenicillin Panpharma) men bör då ges 4 gånger per dygn om patienten ska ligga ovan MIC-värdet (3g x 4 iv).
    Observera att peroralt fenoxymetylpenicillin inte kan användas. Amoxicillin i tabletter, eller iv, är ett bra alternativ, tabl 500 mg x 3 i 14 dagar.
  • Cefuroxim (Zinacef, Cefuroxim Fresenius Kabi) kan användas både peroralt (500 mg x2 i 14 dagar), eller iv 1,5g x3.

  • Vid allergi mot ovanstående - Ge makrolider, se nedan!

  • Behandling av barn (stadium II-III):
  • Doxycyklin (Vibranord, Oral suspension 10 mg/ml, eller tabl Doxyferm 100 mg) kan nu även ges peroralt till barn oavsett ålder (4 mg/kg per dag, fördelat på 2 doser, maximalt 100 mg per dos, i 2 veckor (14-21 dagar)) utan risk för missfärgning av tänder eller emaljhypo­plasi.
    [Ref: CDC.gov, 2017. CDC rekommenderar doxycyklin för behandling av barn i alla åldrar, med bekräftade eller misstänkta infektioner med Anaplasma, Ehrlichia eller Borrelia)].
  • Doxycyklin (Doxyferm) kan också ges intravenöst, initialt 4 mg/kg och som underhållsdos 2-4 mg/kg iv.
  • Ceftriaxon (Ceftriaxon, Rocephalin) fungerar väl, ges iv, och håller MIC-värdet uppe under behandlingen, 80-100 mg/kg x1 iv och maximalt 4 g.
  • Peroralt cefuroxim (Cefuroxime axetil) där sådana beredningar finns (Zinnat avregistrerat i Sverige), 30 mg/kg peroralt dagligen, fördelat på 2 doser och maximalt 500 mg per dos i 14 dagar (14 –21).

  • Vid allergier mot doxycyklin, cefalosporiner eller penicilliner kan makrolider användas (azitromycin, claritromycin, eller erytromycin) dock med viss risk för lägre effektivitet. Därför ska sådan behandling följas noga avseende utläkningen av kliniska symtom.
  • Omkring 15% av antibiotikabehandlade patienter i stadium II-III utvecklar en Jarisch-Herxheimer-reaktion under första behandlingsdygnet (timmar till dygn). Begreppet blev allmänt känt under behandling av syfilis, då degradationen av spiroketer övergående ger feber, frossa, allmänpåverkan och ibland hudutslag.
  • Borrelia är naturligt resistent mot aminoglykosider, ciproxin och rifampicin
Lymfocytom
Lymfocytom på örsnibb
From: 1177.se

Disseminerad EM
Disseminerad erythema migrans
From: /www.canada.ca/en.html

Lyme-artrit
Lyme-artrit höger knä
From: www.westperthosteo.com.au

Akrodermatit
Acrodermatitis atrophicans höger fot
From: www.housecentral.info

Klinisk beskrivning

Borrelia är en spiroket, en spiralformad bakterie, som har likheter med bland andra syfilis. Spiroketer yttrar sig ofta på olika sätt, i skiftande stadier över tid. Begreppet Lyme disease, eller Lyme borreliosis, härrör från 1975 då en ledsjukdom beskrevs från Old Lyme i Connecticut, USA. Bakterien identifierades av Willy Burgdorfer, 1981.

EU:s parlament har i november 2018 gått ut med en skrivelse att "Lyme borreliosis är den vanligaste zoonotiska sjukdomen i Europa, med uppskattningsvis 650.000-850.000 fall och en högre incidens i Centraleuropa." EU förordar krafttag avseende tidig diagnostik, vårdprogram mm.

Kort om stadierna:
Stadium I: Erythema Migrans, EM
Lokaliserad infektion vid fästingbettet, cirka 1-4 veckor efter bettet. Patienten söker antingen på grund av utslaget, eller därför att de noterat en fästing.
Utslaget i sig brukar inte ge symtom, lite klåda ibland, eller brännande känsla vid beröring. Kallas ibland "Bull's Eye" då man finner en central rodnad vid bettet och ytterst ett ringformigt erytem som vidgas efterhand.
En lättare sjukdomskänsla med influensalika symtom och lokala lymfkörtlar kan finnas i anslutning till den lokaliserade infektionen.

Disseminerad borrelios (= Stadium II-III):

Stadium II (tidig disseminerad infektion):
Kan debutera snabbt, i princip som stadium I (dagar-veckor efter EM-debut), dock med en utbredning av symtom som inte ses vid EM.
  • Generaliserad infektion med erythema migrans, alltså flera annulära erytem, EM-lika lesioner, över kroppen. Samtidigt känner sig patienten vanligen sjuk, som vid influensa med muskelvärk, ledvärk, huvudvärk, ev feber och frossa, lymfkörtelsvullnader, ibland halsont och lättare hosta.
    - Ibland har huvudvärken viss encefalitkaraktär och patienten är trött och kan te sig vimsig. Besvären kan växla lite över dagar.
  • Neuroborrelios innefattar en rad symtom och manifestationer som ofta kommer efter ett par veckor, typiskt med fluktuerande symtom, (varav vissa sent debuterande (månader - år) hör till stadium III nedan).
    - Encefalit
    - Meningit, ibland närmast kronisk, med svår huvudvärk. Nackstyvhet är inte så framträdande, främst då i ytterläge.
    - Myelit, ev kombinerad med encefalit eller meningit
    - Kranialnervspareser (till exempel Bells pares, även dubbelsidig facialispares (liksom HIV))
    - Akuta neuriter eller radikuloneuriter (skiftande pareser och/eller smärttillstånd, ibland flera samtidigt). en variant av detta är Bannwarths syndrom, där neuritsmärtan dominerar, ofta mindre huvudvärk, men med kranialnervspareser och med LP som visar pleocytos med övervikt av lymfocyter.
    - Ataxier
  • Kardiologiska manifestationer förekommer, men de är ovanliga i Sverige, mer vanligt i övriga Europa. AV-block grad I-III är vanligast, även lättare hjärtsvikt (kardiomyopati) och tecken på peri-myokardit. Vid AV-block III räcker oftast antibiotikabehandling som hjälper snabbt, ev extern pacemaker, men permanent pacemaker behövs ej.
  • Lymfocytom är små resistenser av Borrelia och lymfocyter, kan sitter vanligen på ytteröron eller bröst. Försvinner spontant inom ett år.
  • Ospecifika inflammationer med smärtsymtom gör inte diagnostiken enklare. Besvär från rörelseorgan som muskler, bursor och senfästen är vanliga. Hit hör också ögoninflammationer, från konjunktivit (vanligast), irit och keratit till panoftalmit.
Stadium III: (sen persisterande infektion)
  • Recidiverande artriter (1-2 leder, oftast knän), Lyme arthritis, kan i obehandlade fall ibland svara på antibiotikabehandling, men det finns också antibiotika-refraktära artriter på autoimmun basis.
  • Akrodermatit Acroderma- titis chronica atrophicans (ACA), blåröda eller rödvioletta atrofiska hudförändringar på underben eller fötter, även händer, kan debutera flera år efter fästingbettet, vanligen efter infektion med B. afzelii (Europa).
  • Diskbråck-liknande värk av spinal radikulit och distala parestesier (kronisk axonal polyneuropati).
  • Kronisk encefalomyelit med spastisk parapares mm (Europa, B. garinii), med pos IgG mot B burgdorferi i liquor.
  • Sent debuterande Lyme encefalopati (USA) ger främst kognitiva problem, ibland med pos IgG i liquor.

Diffdiagnoser

Diffdiagnoser till EM
  • Ringorm (mykos), efter närkontakt med husdjur
  • Irritation eller allergi av fästingbettet (saliv), ökar inte, ingen omgivande ring
  • Nummulärt eksem (ofta multipla platser)
  • Femte sjukan (erythema infectiosum)
  • Erythema multiforme
  • Om konfluerande bettrodnad (allt ett erytem): Erysipelas eller Borrelia
Diffdiagnoser till tidig disseminerad borrelios
Diffdiagnoser till akrodermatit
  • Diffust hematom
  • Oavsiktlig stas (blodtrycksmanschetten)
  • Kan likna ett läkt bensår
Diffdiagnoser till Borrelia-facialispares
  • Central facialispares, (kan rynka pannan)
  • Bells pares UNS
  • HIV-infektion
  • HSV-1-infektion
  • Ramsay-Hunts syndrom (VZV, herpes zoster oticus) med facialispares, herpes zoster i örat, samt värk. Ev yrsel, hörselnedsättning.
Diffdiagnoser till Lyme artrit
  • Trauma (svullen led)
  • Reaktiv artrit
  • Juvenil reumatoid artrit (JRA)
  • Psoriasisartrit
  • Gikt (vanligen tår, fötter)
  • Pyrofosfatartrit
  • Septisk artrit (oftast med feber)
  • Reumatoid artrit (RA)
Andra diffdiagnoser till borrelios
  • Borrelios kan likna det mesta och då kan man inte ta prov på allt och alla. Värdera patienten. Samla symtom som kan tala för möjlig Borrelia-infektion!
  • AV-block III (ateroskleros, hjärtinfarkt mm, AV-block utan Borrelia-relation)
  • Talgcystor (aterom), också ytlig resistens, liksom fibrom
  • Fibromyalgi
  • Olika trötthetstillstånd, typ "ME", "kroniskt trötthetssyndrom", mm
  • Anemi
  • Malignitet
  • Spänningshuvudvärk, migrän
  • Annan bakteriell meningit, (har vanligen nackstyvhet)
  • Virusencefaliter, diverse, t ex TBE, herpesencefalit
  • Stroke, hjärntumör, MS, hjärnabscess, strukturella förändringar
  • Diskbråck, MS, och andra radikuliter
  • Neuriter (som inte är Borrelia. Polyneuriter, mononeuriter, diabetes, B-vitaminbrist, cytostatika och andra läkemedel, etc)
  • Syfilis
  • HIV-infektion
  • Depression, psykisk insufficiens

Kliniska råd och kommentarer

  • Ödmjukhet vid "underliga" symtom! Tänk till!
  • Vi är på en akutmottagning på denna sajt. Om borrelios är en möjlighet, men inte direkt akut, låt gärna ordinarie läkare eller infektionsmottagning utreda patienten!
  • Akuta fall av EM ges penicillinbehandling och går hem utan ytterliga uppföljning
  • Jag träffade en turist från Tyskland en gång. Ung man som kom in med ett AV-block III. Fick isoprenalin-dropp och sedan en extern pacemaker. Permanent pacemaker planerades. Så kom det fram att han hade blivit fästingbiten i Tyskland för någon månad sedan. Blodprover stödde diagnosen borrelios, han fick iv antibiotika, och slog om till stabil sinusrytm inom 2 dygn. Han blev helt återställd.

Se även



Originally published 25/10/2017, ©Per Björgell

Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

X85-Y09 Övergrepp av annan person

Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
  • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
  • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
  • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
  • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
  • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
  • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
  • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
  • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
  • X96 Övergrepp med sprängämnen
  • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
  • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
  • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
  • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
  • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
  • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
  • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
  • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
  • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
  • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
  • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
  • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
  • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
  • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
  • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

Resterande orsakskoder

Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
  • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
  • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
  • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
  • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
  • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
  • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
  • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
  • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
  • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
  • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
  • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
  • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
  • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
  • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
  • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
  • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
  • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
  • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
  • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
  • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
  • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
  • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
  • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
  • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
  • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
  • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
  • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
  • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
  • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
  • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
  • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
  • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
  • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
  • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
  • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
  • - Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
Läkemedel (som orsak)
Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y58 Bakterievacciner
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y40.0 Penicilliner
  • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
  • Y40.2 Kloramfenikol
  • Y40.3 Makrolider
  • Y40.4 Tetracykliner
  • Y40.5 Aminoglykosider
  • Y40.6 Rifampicin
  • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
  • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
  • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
  • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
  • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
  • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
  • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
  • Y41.4 Maskmedel
  • Y41.5 Virushämmande läkemedel
  • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
  • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
  • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
  • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
  • Y42.2 Antityreoideasubstanser
  • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
  • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
  • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
  • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
  • Y42.7 Androgener och anabola steroider
  • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
  • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
  • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
  • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
  • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
  • Y43.3 Andra cytostatika
  • Y43.4 Immunosuppressiva medel
  • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
  • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
  • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
  • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
  • Y44.2 Antikoagulantia
  • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
  • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
  • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
  • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
  • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
  • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
  • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
  • Y45.1 Salicylater (ASA)
  • Y45.2 Propionsyraderivat
  • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
  • Y45.4 Antireumatika
  • Y45.5 Anilider (paracetamol)
  • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
  • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
  • Y46.0 Succinimider
  • Y46.1 Oxazolidindioner
  • Y46.2 Hydantoinderivat
  • Y46.3 Deoxybarbiturater
  • Y46.4 Karbamazepin
  • Y46.5 Valproinsyra
  • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
  • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
  • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
  • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.1 Bensodiazepiner
  • Y47.2 Kloralderivat
  • Y47.3 Paraldehyd
  • Y47.4 Bromföreningar
  • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
  • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
  • Y48.0 Inhalationsanestetika
  • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
  • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
  • Y48.3 Lokalanestetika
  • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
  • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
  • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
  • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
  • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
  • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
  • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
  • Y49.6 Hallucinogener
  • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
  • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
  • Y50.0 Analeptika
  • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
  • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
  • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
  • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
  • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
  • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
  • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
  • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
  • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
  • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
  • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
  • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
    Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
  • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
  • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
  • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
  • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
  • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
  • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
  • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
  • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
  • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
  • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
  • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
  • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
  • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
  • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
  • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
  • Y53.7 Emetika
  • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
  • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
  • Y54.0 Mineralkortikoider
  • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
  • Y54.2 Karbanhydrashämmare
  • Y54.3 Tiazider
  • Y54.4 Loop-diuretika
  • Y54.5 Andra diuretika
  • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
  • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
  • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
  • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
  • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
  • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
  • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
  • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
  • Y55.4 Expektorantia
  • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
  • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
  • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
  • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
  • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
  • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
  • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
  • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
  • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
  • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
  • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
  • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
  • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
  • Y57.0 Aptitnedsättande medel
  • Y57.1 Lipotropa läkemedel
  • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
  • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
  • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
  • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
  • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
  • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
  • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
  • Y58.0 BCG-vaccin
  • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
  • Y58.2 Koleravaccin
  • Y58.3 Pestvaccin
  • Y58.4 Stelkrampsvaccin
  • Y58.5 Difterivaccin
  • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
  • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y59.1 Rickettsiavacciner
  • Y59.2 Protozovacciner
  • Y59.3 Immunglobulin
  • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y60.1 Under infusion eller transfusion
  • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
  • Y60.3 Under injektion eller vaccination
  • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y60.5 Under hjärtkateterisering
  • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y60.7 Under lavemang
  • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y61.1 Under infusion eller transfusion
  • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y61.3 Under injektion eller vaccination
  • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y61.5 Under hjärtkateterisering
  • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
  • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y62.1 Under infusion eller transfusion
  • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y62.3 Under injektion eller vaccination
  • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y62.5 Under hjärtkateterisering
  • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
  • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
  • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
  • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
  • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
  • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
  • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
  • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
  • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
  • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
  • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
  • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
  • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
  • Y65.1 Fel vätska vid infusion
  • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
  • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
  • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
  • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
  • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
  • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
  • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
  • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
  • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
  • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
  • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
    Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
  • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
  • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
  • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
  • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
  • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
  • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
  • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
  • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y84.0 Hjärtkateterisering
  • Y84.1 Njurdialys
  • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
  • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
  • Y84.4 Aspiration av vätska
  • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
  • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
  • Y84.7 Blodprovstagning
  • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
  • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
  • Y85 Sena effekter av transportolyckor
  • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
  • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
  • Y86 Sena effekter av andra olyckor
  • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
  • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
  • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
  • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
  • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
  • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
  • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
  • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
  • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
  • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
  • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Huvudrubriker V - W - X
V - Trafikolyckor (transportolyckor)
W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

Avsnitt V, W, X:
V01-V09 Fotgängare skadad
V10-V19 Cyklist skadad
V20-V29 Motorcykel, personskada
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

V40-V49 Bil, personskada
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
V60-V69 Tung lastbil, personskada
V70-V79 Bussolycka, personskada
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
V98-V99 Övrigt, personskada

W00-W19 Fallolyckor
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
X30-X39 Exponering för naturkrafter
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

V - Trafikolyckor (transportolyckor)

V01-V09 Fotgängare skadad
  • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
  • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
V10-V19 Cyklist skadad
  • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
  • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
  • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
  • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
V20-V29 Motorcykel, personskada
  • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
  • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
  • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
  • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
V40-V49 Bil, personskada
  • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
  • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
  • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
  • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
  • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
  • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
  • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
V60-V69 Tung lastbil, personskada
  • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
  • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
  • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
V70-V79 Bussolycka, personskada
  • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
  • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
  • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
  • V79.9 Bussolycka UNS
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
  • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
  • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
  • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
  • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
  • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
  • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
  • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
  • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
  • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
  • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
  • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
  • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
  • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
  • V95.9 Flygolycka UNS
  • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
  • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
  • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
  • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
V98-V99 Övrigt, personskada
  • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
  • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
W00-W19 Fallolyckor
  • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
  • W01 Fall i samma plan (W0199)
  • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
  • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
  • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
  • W05 Fall från rullstol
  • W06 Fall från säng
  • W07 Fall från stol
  • W08 Fall från andra möbler
  • W09 Fall från lekredskap på lekplats
  • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
  • W11 Fall på och från stege
  • W12 Fall på och från byggnadsställning
  • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
  • W14 Fall från träd
  • W15 Fall från stup
  • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
  • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
  • W18 Fall i samma plan UNS
  • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
  • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
  • W21 Träffad av sportredskap
  • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
  • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
  • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
  • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
  • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
  • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
  • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
  • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
  • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
  • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
  • W32 Skott från pistol och revolver
  • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
  • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
  • W35 Explosion i ångpanna
  • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
  • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
  • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
  • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
  • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
  • W41 Exponering för högtrycksstråle
  • W42 Exponering för buller
  • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
  • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
  • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
  • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
  • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
  • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
  • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
  • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
  • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
  • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
  • W56 Biten eller angripen av vattendjur
  • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
  • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
  • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
  • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
  • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
  • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
  • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
  • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
  • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
  • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
  • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
  • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
  • W83 Kvävning av plastpåse
  • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
  • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
  • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
  • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
  • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
  • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
  • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
  • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
  • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
  • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
  • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
  • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
  • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
  • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
  • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
  • X05 Antändning av nattdräkter
  • X06 Antändning av andra klädesplagg
  • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
  • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
  • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
  • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
  • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
  • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
  • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
  • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
  • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
  • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
  • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
  • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
  • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
  • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
  • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
X30-X39 Exponering för naturkrafter
  • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
  • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
  • X32 Exponering för solljus (solbränna)
  • X33 Blixtnedslag
  • X34 Jordbävning
  • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
  • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
  • X38 Översvämning
  • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
  • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
  • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
  • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
  • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
  • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
  • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
  • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
  • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
  • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
  • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
  • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
  • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
  • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
  • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
  • X59 Exponering för icke specificerad faktor
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
  • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
  • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
  • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
  • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
  • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
  • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
  • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
  • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
  • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
  • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
  • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
  • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
  • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
  • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
  • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
  • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
  • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
(Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

Y90-Y98 Bidragande faktorer

  • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
  • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
  • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
  • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
  • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
  • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
  • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
  • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
  • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
  • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
  • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
  • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
  • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
  • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
  • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
  • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
  • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
  • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
  • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom

Akut, svår huvudvärk

ICD 10: R519 Huvudvärk

Här en diagnosöversikt vid SVÅR huvudvärk. Se de specifika diagnoserna var för sig!

svår_huvudvärk

  • Plötsligt påkommen svår huvudvärk kan indikera allvarlig huvudvärk.
  • "First & Worst"-huvudvärk är ett starkt observandum, dvs plötslig svår huvudvärk hos någon som inte brukar ha huvudvärk, liksom värsta huvudvärken någonsin
  • Åskknallshuvudvärk kan tala för kärlbristning, kanske främst SAH
  • Förekomst av neurologiska symtom ger vägledning om att en allvarlig huvudvärk föreligger
  • Normalt neurologiskt status, omvänt, utesluter tyvärr inte sjukdom. Cirka 15% med åskknallshuvudvärk har en allvarlig underliggande orsak.

  • Överväg (se fler diagnoser under Diffdiagnoser)
  • Intrakraniell blödning (subaraknoidalblödning (SAH), intracerebral blödning, intracerebellär blödning
  • Arteriell dissektion (carotis, vertebralis)
  • Akut bakteriell meningit (huvudvärksdebut dock oftast över några timmar)
  • Övriga neuroinfektioner (virusmeningit, virusencefaliter (TBE, herpes m fl), hjärnabscess, subduralt eller epiduralt empyem)
  • Sinus venosus-trombos
  • Feokromocytom
  • Akut meningit
  • Hypertensiv kris (diastoliskt blodtryck >120 mmHg + symtom)Tänk även på benignare orsaker:
  • Akut migrän
  • Hortons huvudvärk
  • Spänningshuvudvärk

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-åtgärder:
  • Fri luftväg, ge syrgas vid låg saturation, nackkrage vid trauma, kontroll andning, kontroll cirkulation, stoppa blödning, notera bortfall och exponera skador/symtom. Kontroll SaO2, temp, andningsfrekvens, puls, blodtryck, EKG, medvetandegrad, och rörelseförmåga
  • Förbered inläggning av allmänpåverkad patient!
  • Vid behov av urakut CT kontakta rtg-lab
  • Stort labstatus inkl koagulation (Förslag: Hb, LPK, CRP, Na, K, Ca++, Alb, Kreatinin, leverstatus, koagulation, ev blododling vid feber)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Finns det några neurologiska avvikelser i anamnes eller status?
  • Patienten behöver i detta läge oftast göra en CT hjärna, via akuten direkt till CT-lab
  • Är patienten svårt allmänpåverkad eller medvetslös överväg att kalla neurologjour eller narkosjour direkt. Håll ABC under kontroll.
  • Vid antikoagulantiabehandling (Waran) och svår huvudvärk, eller pos neurologi, gör urakut CT, antikoagulera direkt (inf Ocplex), eller möjligen först efter CT:n om den görs direkt (Se Reversering av warfarin)
  • Ska lumbalpunktion utföras? Före eller efter CT? (Misstanke om SAH, encefalit, meningit)
  • Har patienten tidigare huvudvärksbesvär som kan "reducera" pådraget, t ex migrän, som skulle kunna behandlas?
  • Har patienten någon annan sjukdom eller ny medicin, som kan föranleda huvudvärken? (Högt blodtryck är mera sällan utlösande, men vid diastoliskt tryck >120-125 mmHg, svår huvudvärk och papillödem indikerar hypertensiv encefalopati)
  • Varit utsatt för något trauma mot huvud (ic blödningar) eller hals (carotisdissektion)?
  • Svår huvudvärk och plötslig kranialnervspares (carotisdissektion)?
  • Är patienten gravid? Uteslut graviditetstoxikos, preeklampsi! (Syns ej på CT!)
  • Anamnes på tidigare migrän eller vaskulär huvudvärk talar för sådan genes, men utesluter inte annan (ny) sjukdom, (det har jag själv träffat på
  • migränpatient som hade SAH)
  • Feokromocytom är väldigt ovanligt, men kan ge svår huvudvärksattack parallellt med takykardi och hypertension (av katekolaminerna)
  • Sinus venosus-trombos är ganska ovanligt (plötslig huvudvärk, synpåverkan, kranialnervspåverkan, strokesymtom, ev kramper, ibland utlöst av infektion (sinuit, tänder mm) eller trauma, symtom beroende av vilka venkärl som påverkas).
  • Huvudvärk kan förekomma vid såväl hemorragisk som ischemisk stroke, men är som regel svårare i samband med blödning
  • Akut hypofysinsufficiens (apoplexi, ovanligt) kan övervägas vid svår huvudvärk, chock, dubbelseende och synstörningar, illamående och kräkningar.
  • Jämför diff diagnoser nedan och gå vidare med specifika diagnoser!

Anamnes och status

Viktigaste anamnes
  • Hur huvudvärken började! (T ex vid ansträngning, oväntat)
  • Hur snabbt huvudvärken drog igång (plötsligt)
  • Svårighetsgraden av huvudvärk (värsta någonsin)
  • Smärttyp (ihållande, skärande, känns inte igen)
  • Aktuella symtom (huvudvärk, kräkning, pareser, somnolent etc)
  • Tidigare liknande besvär (svår huvudvärk för 1 vecka sedan också)

  •   Status
  • Noggrant neurologiskt status
  • Allmänt status
  • Upprepade kontroller av andning, puls, bltr, medvetandegrad, pupiller och motorisk förmåga var 15:e minut initialt
  • LP vid misstanke om SAH (vid neg CT) eller meningit (inkl odling)

Diffdiagnoser

Urakut, livshotande svår huvudvärk
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Blödning i bakre skallgropen
  • Expansiv hjärnblödning (kliniskt subduralhematom, stroke)
  • Sinus venosus-trombos
  • Feokromocytom
  • Akut hypofysinsufficiens (hypofysär apoplexi)
  • Akut meningit
  • Hypertensiv kris (diastoliskt blodtryck >120 mmHg + symtom)

  Plötslig eller akut/svår huvudvärk
  • Migrän (ibland med annat beteende)
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Feokromocytom
  • Akut meningit
  • Hypertensiv kris (rejält högt blodtryck)
  • Carotisdissektion (ibland föregånget av trauma mot hals)
  • Sinus venosus-trombos
  • Akut glaukom
  • Preeklampsi (graviditet, sista trimestern)
  • Högre ålder (hjärninfarkt, hjärnblödning, hjärninfarkt, temporalisarterit, malignitet)
  • Koloxidförgiftning
  • Vaskulär huvudvärk, se nedan
  • Infektion, t ex sepsis eller intrakraniell infektion
  • Trauma?
  • Hjärnblödning (särskilt i fossa posterior)
  • Herpes zoster (strikt halvsidig)Vanligen benign huvudvärk:

  Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc)
  • Statiskt arbete (sitter bakom datorn, myalgiska besvär, etc)
  • Brytningsfel, astigmatism (dock ingen förklaring lika ofta som doktorn tror)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)
  • Huvudvärk vid lättare infektioner (viros, tonsillit)

  Vaskulär huvudvärk (efterhand övergående)
  • Migrän
  • Hortons huvudvärk (i attacker, clusters)
  • Köldhuvudvärk (glasspinne, biltur i öppen cabriolet)
  • Ansträngningshuvudvärk (obs kan förväxlas med SAH; men ah får återkommande huvudvärk, t ex i samband med motionsträning)
  • Äkta kärlförändringar, före ruptur
  • Sinuit (djupare bihålor - kan likna t ex Horton)
  • Pseudotumor cerebri (som diffdiagnos, idiopatisk intrakraniell hypertension)

Se även:

  • Huvudvärk, översikt
  • Subaraknoidalblödning
  • LP
  • Meningit