Dysfagi, diffdiagnoser

ICD 10: R13 Sväljningssvårigheter (dysphagia) Liten differentialdiagnostisk sammanfattning (för akuta besvär):

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Beskrivningen av sväljningssvårigheterna är ofta avgörande
  • Långsamt tilltagande sväljningsbesvär över veckor handläggs bäst hos egen läkare, icke-akut
  • Ta Hb, LPK, och CRP vid avancerade eller akuta besvär, annars avvakta. Se till att patienten inte har andningshinder!
  • Ta alltid EKG om patientens besvär är förenade med bröstsmärta

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Beskrivningen av sväljningssvårigheterna är ofta avgörande!
  • Patienter som inte kan svälja ens vatten (kommer tillbaka) har oftast ett akut problem som är nytillkommet och behöver åtgärdas.
  • Långsamt utvecklade symtom som förvärras plötsligt indikerar ofta en bakomliggande process.
  • Undersök patienten väl: Allmäntillstånd, mun och svalg, inspektera pharynx med spegel, kontrollera hjärta, lungor, buk och neurologi!
  • Lämpliga inledande utredningar: EKG, temp, labstatus, rtg pulm, labstatus, esofago-gastroskopi, ev rtg esofagus med kontrast (finns passage?), CT thorax-buk vid påvisad malignitetsmisstanke, CT hjärna vid positiva neurologiska fynd (stroke mm). På rtg oesophagus med kontrast ser man ofta candida-esofagit väldigt bra.

Diffdiagnoser, akuta

Akuta sväljningssvårigheter
    • Hos nyfödd: Esofagusatresi
    • Barn: Främmande kropp (mynt, små saker, Lego, etc)
    • Äldre: Stroke, cancer, även främmande kropp (vid demens mm)
    • Esofaguscancer (ofta successivt tilltagande besvär)
    • Svår esofagit (sväljningssvårigheter + smärta)
Andra orsaker till akuta sväljningssvårigheter
  • Efter intag av svällande substanser (till exempel loppfrön mot obstipation, kan fastna distalt, kan göra väldigt ont)
  • Mediastinalt tryck mot esofagus (extern process)
  • Akalasi
  • Mb Parkinson
  • Läkemedel, nyinsatt (antikolinerga läkemedel minskar salivproduktion)
  • Tung-, Hypofarynx-process (infektion, tumor)
  • Autoimmun sjukdom (främst sklerodermi/systemisk skleros)
  • Dysfunktion i autonoma nervsystemet
  • Kemisk skada
  • Strålningsskada
  • Neurologisk orsak (n. V, VI, IX, X, XII)
  • Neuro-toxiner, ex botulinustoxin, !
  • Plummer Vinsons syndrom
  • Funktionella besvär (liknande globus-känsla)
Akut sväljningssmärta
  • Övre luftvägsinfektion (tonsillit, faryngit)
  • Peritonsillit
  • Epiglottit
  • Esofagit (vanligt och vanligaste orsak; "bröstbränna")
  • Candida-esofagit (kan bli uttalad vid immuninkompetens, HIV, cortisonbehandling mm)
  • NSAID-utlöst esofagit (ganska vanligt, sätt ut)
  • Akalasi (medelålder, spasm i cardia)
  • Främmande kropp: (Intag av svällande substanser, eller lokaliserad esofagit)
Akut bröstsmärta, retrosternal smärta Vanliga och inte svåra bröstsmärtor
      • Angina pectoris, stabil eller instabil (AKS)
      • Oro, ångest, depression
      • Mb Tietze (ont över costokondrala partier, ofta vä om sternum)
      • Pneumothorax (spontan, ger andningkorrelerad bröstsmärta)
      • Epigastralgi (dyspepsi, viss retrosternal utstrålning)
      • Muskuloskelettala besvär (ofta rörelsebetingade)
      • Perimyokardit (ofta efter viros; växlande grad av smärta)
      • Pleurit (ofta efter viros; förväxlas med lungemboli)
      • Akut hjärtsvikt (mer tryck än smärta)
      • KOL, exacerbation (kan vara förvillande svår att skilja från kardiell smärta)
      • Luftvägsinfektion med hosta följd av ömmande myalgi
      • Akut pneumoni (bröstsmärta, feber, hosta)
      • Esofagusspasm (snarlik angina, svarar på nitro, efterhandsdiagnos)

      Se även