Dyspepsi, epigastralgi

ICD 10: K309 Dyspepsi (Funktionell dyspepsi, dyspepsia functionalis)

  • Dyspepsi syftar på en syra-relaterad åkomma, alltså magkatarr till följd av magsyra. Epigastralgi är egentligen en bättre benämning, smärtor i epigastriet.
  • Vanligt problem

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Många söker för ospecifika besvär eller smärtor från epigastriet, epigastralgier, inte minst yngre personer.
  • Triage: Se Akut omhändertagande och ABCDE-kontroll
  • Patienter som har mycket svåra smärtor eller är allmänpåverkade hör inte riktigt till dyspepsi-bilden.
  • Tänk på differentialdiagnoser nedan, exempelvis akut pankreatit, akut hjärtinfarkt eller gallstensanfall.
  • Tag rutinprover: Hb och CRP på yngre, lägg till efter behov: Hematologi, leverstatus, amylas, troponin, koagulation.
  • EKG vid bröstsmärtor!
  • GE INTE någon så kallad cocktail (antacidum + lidokain). Saknar helt värde, även vetenskapligt. Jag brukar säga att en cocktail endast är till för att lugna oss i personalen.
    Att patienten kan känna sig bättre leder inte till någon som helst slutsats, tvärtom kan möjligen viktiga diagnoser missas. Kallas även GI-cocktail eller "Lundgrens blandning". Antacida enbart ger samma effekt som GI-cocktail. Sammanfattningsvis: Avstå!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Vid epigastralgi har patienten besvär i epigastriet. Det är inte möjligt skilja funktionella besvär från organiska sjukdomar, exempelvis magsår, angina pectoris eller gastroskopiverifierad gastrit. Se Klinisk beskrivning nedan.
  • Kontrollera utförd triagering och ABCDE-status.
  • Står patienten på någon medicin? Sätt ut NSAID, eller ibland ASA (även bara 75 mg kan ge ulcus) om möjligt, eller komplettera behandlingen med tabl omeprazol 20 mg, 1x1.
  • Har patienten anemi? Bröstsmärtor (ibland sekundärt till anemin)? Kontrollera EKG och labprover.
  • Står pat på antikoagulantia? Finns andra allvarliga symtom (snabb avmagring, blod i kräkning eller avföring, passageproblem, smärtor bak mot ryggen)?
  • Risken för allvarlig sjukdom vid dyspepsi utan anemi är betydligt mindre hos yngre personer, som ofta har psykosomatiska (funktionella) besvär. Existentiell problematik får vissa att söka mitt i natten.
  • Status: Rutinstatus, samt buk och rektalundersökning. Tag F-Hb om möjligt.

  • Åtgärder:
    - Patienter som uppfattas ha okomplicerad "dyspepsi" kan i regel gå hem, med eller utan behandling.
    - Behandling: Okomplicerad patient alginsyra, aluminiumhydroxid (Gaviscon) eller antacida (Novaluzid m fl) tills bättre.
    - Tablett Omeprazol 20 mg 1x1 i 14 dagar utan refluxsymtom, eller 20 mg 1 till natten i 4 veckor. - Vid försämring trots behandling med omeprazol 20 mg: Dubblera dosen. Ordna uppföljning.
    - Vid svåra refluxbesvär: Byt omeprazol till esomeprazol (Nexium, Esomeprazol) 20-40 mg i 4-8 veckor, därefter underhållsbehandling med 20 mg.
  • Remiss för gastroskopi (gastroduodeniskopi):
  • Allvarliga symtom
  • Högre ålder
  • Utebliven förbättring
  • Riskfaktorer (tidigare ulcus, anemitendens, angina, antikoagulans, steroider etc)

  • Remiss till primärvården för uppföljning:
    - De som ska gastroskoperas (återkoppling),
    - Fall med misstänkt depression/psykosomatik,
    - Patienter eller äldre där uppföljning bedöms angelägen.

  • Lägg in: Patienter med anemi <100 g/L, misstanke om alternativ diagnos, exempelvis akut pankreatit.

Klinisk beskrivning

  • Sveda och obehag i epigastriet
  • Ibland relation till mat (bättre/sämre)
  • Orolig mage, kan likna IBS!
  • Sura uppstötningar, hosta eller halsbränna kan tyda på reflux (refluxesofagit).
  • Inga tecken på allvarlig sjukdom, i så fall överväg annan diagnos.

Diffdiagnoser

  • Magsår (ventrikel-ulcus, duodenal-ulcus)
  • Reflux-esofagit (retrosternala besvär, halsbränna)
  • Angina pectoris
  • Akut hjärtinfarkt
  • Akut pankreatit
  • Gallsten
  • IBS
  • Oro, ångest, funktionella symtom
  • Ventrikelcancer (jämförelsevis ovanligt)
  • Pankreascancer (jämförelsevis ovanligt)

Se även