Mani och hypomani

ICD 10:   F30.0 Hypomani, F30.2 Mani med psykotiska symtom, F31.0 Bipolär sjukdom, hypoman episod, F30.9 Manisk episod, ospecificerad Akut sedering, se nedan

Tidiga åtgärder, personal och team

• Patienten hamnar inte så sällan på somatisk akutmottagning av någon anledning, och kan lätt bli missförstådd av personal som överdrivet glad, aggressiv, pratsjuk eller möjligen intoxikerad
• Undvik att vara ensam med pat, ha personligt överfallsalarm tillgängligt
• Bakom ett hypomant eller maniskt tillstånd döljer sig flera möjliga diagnoser, från bipolär sjukdom till schizofreni och schizoaffektiva tillstånd, liksom från läkemedelsutlöst sjukdom till olika intox- och abstinenstillstånd, samt somatiska sjukdomar
• Tag hand om patienten på ett lugnt och värdigt sätt. Koppla om möjligt in läkare tidigt i förloppet, särskilt om patienten verkar psykotisk
• Exempel på psykotiska symtom är kanske särskilt vanföreställningar, hallucinationer, och snabba ologiska tankeförlopp, ibland med grandiosa drag. Ofta finns också sömnstörningar.
• Sammanfattningsvis en förändrad verklighetsuppfattning hos patienten,
• Försök att ta reda på om patienten behandlas för någon sjukdom, har läkarkontakt, står på medicin, eller har testat någon partydrog, eller annan drog, på sistone
• ABCDE-status om möjligt
• Labstatus, om möjligt: Hematologi, elektrolytstatus (inkl S-Na, S-Ca), leverstatus, LPK, CRP, blododling vid feber, S-laktat (eller via blodgas), extra (serum)rör för läkemedelsanalys om aktuellt, S-litium, TSH, T4, S-CDT och B-PEth (vid misstänkt alkoholöverkonsumtion) och S-Etanol (om berusad)
• Överväg de vanliga intoxproverna (paracetamol, salicylat, etanol, metanol)
• Urinprov: U-tox-screening viktigt. Exempel på vad som kan mätas är amfetamin, bensodiazepiner, morfinpreparat, cannabis, kokain, tramadol, m fl.
• EKG

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

• Först, inse att hypomani eller mani föreligger, med eller utan psykotiska drag.
• Åldern ligger vanligen mellan övre tonår och medelålder
• Undvik att kränka patientens integritet, ta reda på varför patienten eller anhöriga söker akut, och förklara gärna efterhand vad som planeras
• Överväg akut CT-hjärna/subakut MR vid misstänkt cerebral sjukdom
• Akut EEG vid misstänkt herpesencefalit, samt akutbehandling vid rimlig misstanke (aciklovir)
• Tänk på de somatiska diff-diagnoser som om möjligt ska uteslutas vid maniska tillstånd (se nedan)
• Remiss till psyk akut vid maniskt tillstånd, LPV om nödvändigt och indicerat.
• Undvik att behandla patienten med neuroleptika eller sedativa, inte minst av diagnostiska skäl. Men om nödvändigt:
   
• Akut sedering (helmanisk, uppjagad pat),  3 förslag: Endera, - - Inj ziprasidon (Zeldox 20 mg/ml), 10-20 mg im. - - Inj haloperidol (Haldol, 5 mg/ml), 5 mg im. tills symtomkontroll eller högst 20 mg/dygn. Haldol finns ofta på akutmottagningar. - - Inj olanzapin (Zyprexa 5 mg/ml), 10 mg im (2 ml), maxdosen per dygn är 20 mg.
 
• Lugn (peroral) behandling vid akut mani är quetiapin kombinerat med litium: - Långsam sedering vid måttlig till svår mani: Tabl quetiapin (Seroquel Depot, 300 mg. Startdosen är 300 mg dag 1 och 600 mg dag 2) - Mot akut mani: Litium förstahandsval (Tabl Lithionit 42 mg,  inledningsvis 2 tabl x 4 samt S-Li om 2 dagar, därefter korrektion till lägre dos med sikte på 0,5-0,8 mmol/l, undantagsvis max 1,2 mmol/l.
• Litium och quetiapin kan ges tillsammans.
• Ett alternativ är att ge valproat som monoterapi (Absenor Depot, Ergenyl Retard, eller Orfiril long), initial dygnsdos cirka 1200-1500 mg (20-30 mg/kg/dygn), efterhand sikte på 750 mg.

Diffdiagnoser

• Bipolär sjukdom, typ I (mest trolig)
• Bipolär sjukdom, typ II
• Schizoaffektivt syndrom med mani
• Schizofreni
• Behandling med steroider
• Morbus Cushing
• Behandling med interferon alfa
• Behandling med antidepressiva läkemedel
• Behandling med dopaminerga läkemedel
• Hyponatremi
• Hyperkalcemi/hyperpara
• Hypotyreos
• Hypertyreos
• Serotonergt syndrom (överdosering av serotonerga farmaka, t ex antidepressiva)
• Tänk på HUSK MIDAS, särskilt möjligheten av herpesencefalit, Korsakoff, intoxikation
• Neuroinfektioner: HIV, syfilis, encefalit
• Delirium av sjukdom eller berusning, intox (ofta en mer växlande bild och konfusion, än ren mani)
• Neurologiska sjukdomar: SLE, (temporallobs-)EP, MS, status efter skallskador, (frontallobs-)demens, tumor cerebri, Huntington, Mb Parkinson
• Postpartum hypomani (kan följas av depression)
• Wilsons sjukdom (ovanligt, kopparinlagring, leverpåverkan, tag S-Cu)
• Intox/missbruk: Amfetamin, heroin, LSD, partydroger

Updated 2020-05-28. Originally published 2016-05-03, ©Per Björgell