Kategori: Akutsjukvård, emergency

Akutsjukvård, emergency

E – Exposure/Environment
Undress the patient, but prevent hypothermia

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2016-05-03

Exponera skador, förebygg hypotermi

Tidiga åtgärder, personal och team

Tillse att ABCD är under kontroll
Om inte - Börja om på A, därefter B, osv
Tag av kläder - vid behov klipp/skär av klädsel så att kroppen exponeras.
Se över hela patienten och registrera synliga skador
Ta bort kemiska ämnen på huden (borsta av eller skölj). Misstänkta rökskador?
Avsluta med att stockvända patienten under läkarens ledning (stockvändning, log roll). Den som håller huvudet räknar högt "1-2-3", och så vänder alla samtidigt. Personal håller patienten på plats i sidoläget. Den som håller huvudet fortsätter att hålla nacke/huvud i rätt position medan läkaren undersöker
Tänk även på E = Environment, dvs undvik avkylning: Lägg på filt!!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Tillse att ABCD är under kontroll.
Om inte - Börja om med A, därefter B, osv.

Expose

Personalen klär av patienten. Hela patienten ska ses över, och skador registreras! Det kan gälla sår, frakturer, stickskador, morfinplåster, mm.
Undersök de stora lederna, kontrollera bäckenets stabilitet (Open book fracture?)
Om bäckenet inte är stabilt (dvs möjlig fraktur) föreligger blödningsrisk - komprimera bäckenet med gördel eller kringvirat lakan
Undersök extremiteterna i tur och ordning. Sår, smärta, frakturtecken?

Stockvändning (log roll):

Informera patienten (lite diskret) om att rektalpalpation ska göras då undersökningen avslutas. (Ibland finns det 15 personer på ett akutrum!)
Under stockvändningen håller någon huvudet (skyddar nacken) och är den som leder vändningen ("Huvudet räknar":"1-2-3-vänd!")
Undersök ryggen och kroppens (extremiteternas) dorsala ytor
Känn utmed kotpelaren, från nacken till sacrum. Låt patienten ange eventuell smärta under proceduren
Vid behov ett finger i vagina (blödning?), t ex vid större trauma eller medvetslöshet.
Avsluta med rektalpalpation - Uteslut blödning per rectum, och uteslut högtstående prostata vid trauma.
Vänd tillbaka. Huvudet räknar ("1-2-3-vänd!")

Environment

Har patienten utsatts för kemiska ämnen?
Undvik hypotermi, avkylning (filt på, ev värmebädd/fläkt)
Sammanfatta ABCDE inför dig själv och personalen, högt och tydligt. Komplettera vad som behöver göras. Repetera senaste vitalparametrar högt. Så vet alla.

Se även

Updated 2021-04-12. Originally published 2016-05-03, ©Per Björgell

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Dermatologi Gynekologi Infektion Obstetrik STD Urologi

Apkoppor (monkeypox)

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2022-06-04

ICD 10:

Apkoppor B04-

Lagom lite om apkoppor

Bildkollage apkoppor
From: NHS England High Consequence Infectious Diseases Network

Apkoppor (monkeypox)

Aktuellt våren 2022 och framåt: Ovanligt många fall av apkoppor i flera länder.
Just nu huvudsakligen som STD-smitta främst mellan MSM.
Sprids utöver nära hudkontakt och slemhinnor även via luftvägarna, kroppsvätskor och vätska från blåsor. Sverige har några få fall.
Måttlig smittsamhet från person-till-person.

Virussjukdom, blåsdermatit, zoonos.
Virus: Apkoppsvirus tillhör genus Orthopoxvirus (samma genus som smittkoppor) inom familjen Poxviridae. Kliniskt finns likheter med smittkoppor (Variolavirus), men vid apkoppor utvecklas en lymfadenopati, vilken saknas vid variola.
Inkubationstid: 1-2 veckor (5-21 dagar).
Kliniskt förlopp (vanligen 2-4 veckor):
- Först kommer influensaliknande symtom (feber och frossa, muskelvärk, huvudvärk, ryggvärk, halsont, hosta, svullna lymfkörtlar, och allmän sjukdomskänsla).
- Sedan följer utslag efter 1-5 dagar, eventuellt och för närvarande genitala, anala eller orala utslag vid sexuell smitta, annars generellt centrifugala lesioner (= huvud, ansikte, extremiteter inklusive händer/fötter). Dessa utvecklas sedan till pustler. Lesionerna utvecklas i tur och ordning: Maculae – Papler – Vesikler – Pustler – Skorpor. Nytt är att flera fall haft endast 1-2 pustler, ofta perigenitalt-analt, så hela kroppen måste inte drabbas.
Apkoppor kan ha ett allvarligt förlopp, viss mortalitet har rapporterats (<<10%).
Smittar ej när skorporna torkat och fallit bort.
Det finns 2 varianter, sk clader, den västafrikanska och den centralafrikanska, Det är den västafrikanska claden som är igång just nu, och den är lite lindrigare.
Behandling: Symtomatisk i första hand. Tidigare vaccination mot smittkoppor har i cirka 85% haft förebyggande effekt (ref WHO). Lämpliga vacciner fördelas till regionerna via Folkhälsomyndigheten, som primärt fick något tusental doser.
Vid svår sjukdom eller för riskgrupper finns antiviral behandling att tillgå, cidofovir (Vistide) eller tekovirimat (tillhandahålls ej).
Riskgrupper är barn under ett år, gravida och immunsupprimerade.
Diagnostik: Påvisning av apkoppvirus i kliniskt prov med elektronmikroskopi (skickas till FHM, Stockholm), eller med nukleinsyrapåvisning (PCR mfl). Decentraliserad diagnostik (riskklass 3) är under uppbyggnad.
Enligt smittskyddslagen är apkoppor en allmänfarlig och smittspårningspliktig sjukdom. Alla fall ska anmälas till smittskyddsläkaren i regionen och till Folkhälsomyndigheten.
WHO har utlyst globalt nödläge om apkoppor.

Diffdiagnoser

Vattkoppor
Genital HSV-infektion (herpes simplex)
Kokoppor
Falska kokoppor” eller orf (fårkoppor), (båda är parapoxvirus)
Dissiminerad herpes zoster
Mollusker (inget akutförlopp)
(Smittkoppor)

Updated 2022-08-06 , Originally published 2022-06-04. Established 2022-06-01.
©Per Björgell

Etiketter aktuellt, allmänfarlig, anala lesioner, apkoppor, behandling, blåsor, diagnos, dödsfall, genital anal lesions, genitala lesioner, homosexual, Information, läkare, lymfadenopathia, lymfadenopati, monkeypox, msm, nytt om, pustler, recent, sex, sjukvård, std, symtom, vad är, zoonos

Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Barnkirurgi Infektion Kirurgi Neurokirurgi Pediatrik

Shuntinfektion (VP-shunt)

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-04-20

ICD 10:

Q039 Medfödd hydrocefalus, ospecificerad
T859 Ospecificerad komplikation av inre protesinstrument, implantat och transplantat

Kort sammanfattning

Avsnittet gäller slutna neurokirurgiska shuntar av typ ventriculoperitoneal shunt (VP-shunt), eller ventriculoatrial shunt (VA-shunt).
Symtom vid shuntinfektion: Ofta en viss allmänpåverkan, feber (ev hög feber), huvudvärk, buksmärtor, kräkningar. Ömhet över slang och shunt, rodnad, och läckage kan finnas, eventuell nackstyvhet. Spädbarn beter sig ofta som störda av något, irritabla, sover dåligt.
Shunten är ofta nyanlagd sedan några dagar (risk cirka 5-10%). Inflammationsprover förhöjda i blod (CRP) och liquor.
Till skillnad från akut meningit kan en shuntinfektion ibland ge mer stillsamma symtom, men oftast ses en inflammatorisk reaktion i likvor.

Behandling:

LP
Ge antibiotika:
a) Rifampicin (Rifadin) ges långsamt över 3 tim iv.
Spädbarn: 10 mg/kg kroppsvikt x1.
Barn 2-12 år: 10-20 mg/kg kroppsvikt x1, max 600 mg/dygn.
Vuxna: 600 mg iv. x1.
b) Vancomycin:
Till spädbarn och barn mindre än 12 år: 10–15 mg/kg kroppsvikt x4 iv.
Till barn >12 år och vuxna: 1-2g x3 iv, (15–20 mg per kg kroppsvikt)

Vid allmänpåverkan lägg till:
c) Meropenem (Meronem) eller ceftazidim (Fortum)
Meropenem: Till barn: 20(-40) mg/kg x3 iv. Till vuxna: 2g x3 iv.
Ceftazidim (Fortum): Till barn < 40 kg: 50 mg/kg x3 iv, max 6 g/dag. Till vuxna: 2g x3 iv.
(Empirisk behandling bör täcka S aureus, koagulasnegativa stafylokocker, Gram-negativa tarmbakterier, samt Propionibakterier).
Kontakta neurokirurg. Shunten ska normalt extraheras.
Olika metoder finns för att återställa det intrakraniella trycket, antingen ny shunt (vanligen senare efter antibiotika), eller externt dränage.

Se även

Shunt, dysfunktion (vid hydrocefalus)

Updated 2020-04-20. Originally published 2020-04-20, ©Per Björgell

Etiketter hydrocefalus, hydrocephalus, shunt infection, Shuntinfektion, VA-shunt, VP-shunt

Akutsjukvård, emergency Barnkirurgi Internmedicin Neurokirurgi Neurologi Pediatrik

Shunt, dysfunktion (vid hydrocefalus)

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2019-07-13

ICD 10:

G911 Hydrocefalus, obstruktiv
Q039 Hydrocefalus, medfödd, ospecificerad
G948 Sekundär hydrocefalus, andra tillstånd

Bakgrund

Anledningen till att patienten har shunt är liquoravflödet har varit för litet eller obefintligt. Vanligaste orsaken är att patienten, ofta som spädbarn-barn, utvecklat en hydrocefalus, inte sällan i anslutning till en myelomeningocele. Dessa patienter brukar behöva shunt hela livet.
Vuxna kan behöva shunt exempelvis vid idiopatisk intrakraniell hypertension (pseudotumor cerebri), vid lågtryckshydrocefalus, eller vid en intrakraniell tryckökning i samband med trauma, läkemedel, infektioner, blödningar, tumörer eller vissa sjukdomar (Addison, Pickwick m fl).
Vanligaste shunten går från hjärnans ventriklar och peritoneum, en ventrikuloperitoneal shunt. Ventilen ligger ofta temporalt under huden utanför kraniet. Shunten kan testas genom palpation, ska ha en viss fyllnad och kunna tömmas, för att sedan succeessivt åter fyllas (osäkert som metod för att utesluta dysfunktion). Risken för dysfunktion anses störst första året, 20-30%, därefter 3-5% årligen.
Moderna shuntventiler kan ställas in för att öppna vid ett visst tryck, medan många äldre (50-60-tal) shuntar inte kan justeras. Dessa byts ut vid eventuellt krångel.
Det finns numera bra metoder (oftast via neurokirurgin) att testa temperaturförändringar (istest), och shuntflöden med, exempelvis en ShuntCheck, NeuroDx, eller Micro-pumper.

StuntCheck-systemet
From: Wikimedia.org

ShuntCheck-sensor & istest
From: Wikimedia.org

Micro-Pumper, smidig flödesavläsning
From: Wikimedia.org

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Akuta symtom

Spädbarn/småbarn blir fortare dåliga än större barn - Trötta, kräks, ointresserade, skriker, irritabla, äter inte. Solnedgångsblick. Utspänd fontanell (om icke-sluten). Tilltagande huvudomfång om dysfunktionen går över tid. Medvetandesänkning.
Äldre barn och vuxna kan få huvudvärk, illamående, kräkningar, kramper, buksmärta (ibland av cysta), bradykardi och stigande blodtryck, andningsbesvär, apnétendens. Tryckökningen kan också ge abducenspares och inskränkt synfält. Tilltagande slöhet till medvetandesänkning och medvetslöshet.
Vissa aktuella besvär kan ha funnits sedan en tid, inte alltid akutdebut således.
Vid shuntinfektion finns ofta allmänpåverkan, feber och förhöjt CRP. Shunten är ofta nyanlagd, för några dagar sedan. Buksmärtor. Ömhet över slang och shunt, rodnad, och läckage kan finnas.

Handläggning

Dysfunktion i shunt kan innebära att systemet drabbas av ett rent avbrott, ett veck, eller ocklusion. Det kan också uppstå en infektion i shunten (separat avsnitt), då i regel med allmänna tecken på infektion. Ibland växer barn så att slangen dras uppåt efterhand och täpps till. En upptäckt abdominell cysta vid slangens distala del talar starkt för dislokation (ultraljud bra!).
Känn på shunten (osäkert tecken!). Ska gå att pumpa/tömmas utan hårt motstånd, och sedan fylla sig sakta. Går den inte att tömma talar det för distalt stopp (vanligast), och fyller den sig inte kan ett hinder före shunten finnas (ovanligt).
Liberal CT hjärna (eller MR) och shuntöversikt (hela systemet)!
Obs! Håll ett barn fastande, om det måste sövas!!
Observera att bortåt 10% av dessa kontroller uppges kunna missa problemet.
Vid kvarstående klinisk misstanke om dysfunktion måste därför neurokirurg kontaktas akut för flödesmätning och bedömning.
Överväg akut ögon-konsult för ev förekomst av staspapiller.
I cirka 50% av utförda undersökningar har patientens symtom inte med shunten att göra. Därför kan det vara lämpligt att ibland avstå från radiologi, när symtom eller individuella reaktioner inte riktigt stämmer.
En shunt som är ganska nyinlagd kan ibland orsaka över-dränage (mindre vanligt!), men också månader senare. Det ger liknande symtom som vid tryckökning, exempelvis intermittent illamående, kräkningar, irritabilitet, huvudvärk och medvetandeförändringar. Patienten har ofta mindre besvär i liggande, och försämring i upprätt läge. Men det går att justera genom om-programmering av shunten.
Kom ihåg att de kliniska tecknen på shuntdysfunktion kan variera från person till person, och i relation till åldern.
Vid visad akut dysfunktion: Kontakta neurokirurg akut! Fråga även om patienten ska vara fastande inför ev kirurgiskt ingrepp.

Se även

Updated 2020-04-20. Originally published 2019-07-13, ©Per Björgell

Etiketter dysfunktion, hydrocefalus, Shunt, Shunt dysfunction in shunt treated hydrocephalus.

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Endokrinologi Internmedicin Pediatrik

Akut hypokorticism och Mb Addison – i korthet

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-04-22

ICD 10:

E274 Akut binjurebarkinsufficiens
E271 Primär binjurebarksinsufficiens (Addison)
E272 Addisonkris

Behandling i korthet

Livshotande. Ovanligt, men förekommande och viktigt tillstånd, kan utvecklas snabbt.
Kräver snabb diagnos och behandling.
En måttlig adrenerg insufficiens avslöjas ofta i samband med en gastroenterit, sepsis, brännskada, eller annat stresstillstånd, som plötsligt gör patienten mycket sämre än förväntat.

SYMTOM:

Allmän tilltagande trötthet över tid, dålig aptit och viktminskning, illamående och kräkningar

hypovolemisk chock

hyponatremi

Differentialdiagnoser

PROVTAGNING:

EKG

"Stort status"

Viktigt: ACTH och kortisol

BEHANDLING:

Kontrollera att prov för kortisol och ACTH tas INNAN kortisol ges, om så är möjligt.

Ge hydrokortison (Solu-Cortef) 100-(200) mg iv direkt, (im alternativt). Till barn: Delmängd av 100-200 mg motsvarande vikten, dock inte lägre än 25 mg.
[OBS! Om hydrokortison saknas, vilket är "the drug of choise", välj ett annat läkemedel tillfälligt, exempelvis betametason, 4-8 mg iv för akutbehandlingen, men notera då att betametason saknar mineralkortikoid effekt, vilket på sikt (timmar) också behövs!]

Sätt samtidigt iv dropp med 1000 ml glukos 50 mg/ml med 80-160 mmol Na⁺ (NaCl) och 100 mg hydrokortison under 4 timmar. Vid chock kan man sätta ytterligare infusioner parallellt för att rehydrera patienten.
Denna kombination av vätska, natrium och hydrokortison ges x3-4 första dygnet (=var 6:e-8:e timme), dock hydrokortison x4. Följ elektrolyter och glukos.

Vid misstanke om nydebuterad eller svår hypocortisism:

Lägg in patienten

Behandla med antibiotika vid sannolik bakteriell infektion, men inte rutinmässigt.
Följande 3 dygn halveras hydrokortison dag efter dag från 2:a dygnet med 100 mg x3 iv (im) till 4:e dagen 25 mg x3 iv (im), med samtidig inställning av peroral behandling, förslagsvis tabl Prednisolon 5 mg x1 och tabl fludrocortison (Florinef) 0,1 mg x1.
(Florinef brukar inte behövas vid sekundär hypocortisism).
Vid endast tillfällig steroidbrist hos patient med behandlad, känd hypocortisism (t ex glömt ta medicinen, eller glömt öka dosen vid infektion) kan pat undantagsvis lämna akutmottagningen efter behandling och doskorrektion.

Kliniska råd och kommentarer

Vänta inte med behandlingen om du överväger hypocortisism. Det kan gå förvånansvärt snabbt utför på bara 10-30 minuter! Behandla först och tänk sedan!
Vid oväntat hjärtstoppp hos ung person överväg möjlig akut binjurebarkinsufficiens, till exempel efter en svår gastroenterit. Lägg då till 100-200 mg hydrokortison under pågående HLR. Lång QT-tid till följd av sen depolarisation kan förekomma vid Addison.
Arytmier före diagnos och strax efter insatt behandling av binjurebarksinsuffiens har beskrivits.

Diffdiagnoser

Sepsis och septisk chock
Akut buk
Blödningschock
Rupturerat aortaaneurysm
Akut kardiell sjukdom
TSS (tampongsjuka)
Diabetes ketoacidos
Malignitet
Anorexia nervosa
Depression
Psykos
Epilepsi, cerebral process
Hypothyreos
Hyponatremi (utan hypocortisism)
Hyperkalemi (läkemedel, njursvikt mm)
Anafylaktisk chock
Toxisk effekt av läkemedel eller intox

Se även

Updated 2020-04-22. Originally published 2020-04-22, ©Per Björgell

Etiketter Adrenal insufficiency, adrenocortikal insufficiens, akut binjureinsufficiens, binjuresvikt, hypocorticism, Hypokorticism, Kortisolsvikt

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Antikoagulation Internmedicin Neurokirurgi Neurologi

Hjärnblödning – Intracerebral blödning

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-04-23

ICD 10:

I619 Intracerebral blödning, ospecificerad
(Haemorrhagia cerebri)

Behandling i korthet

Avsnittet avser intracerebral blödning (ICH) - stroke,
(Dock ej epidural-, subdural- eller subarknoidalblödningar, inte heller traumatiska eller cerebellära blödningar. Dessa ska behandlas i egna kapitel).
Cirka 10-15% av strokefallen. Pat uppvisar vanligen ett eller flera neurologiska bortfall och är i regel allmänpåverkad, medvetandepåverkad, har hemipares eller afasi/dysfasi, och brukar komma in som "strokelarm" eller "Rädda hjärnan"
Lindriga intracerebrala hjärnblödningar förekommer naturligtvis också, med åtföljande fokala bortfall och symtom.
CT hjärna ger i regel direkt diagnos, eftersom blödning syns på bilderna. Komplettera med CT-angio (CTA) av hjärnan vid blödning för att tydliggöra blödningens omfattning.
Om CTA visar en fokal extravasering av kontrast är "CTA spot sign" positivt, vilket är tecken på en aktiv blödning med tillväxt av hematomet, och därmed intrakraniell tryckökning. Viktig orsak till tidig försämring, och innebär funktionellt sämre prognos, därtill ökad dödlighet.
Viktigt med en övergripande sjukhistoria, aktuell social förmåga, aktuella mediciner.

PROVTAGNING

Ta prov enligt lokala strokeprogram: Vanligen urakut Hb, CRP, Na, K, Kreat, LPK, APTT, PK, TPK, B-glukos, Ca⁺⁺, albumin, ALAT, GT, ALP.

BEHANDLING:

Följ lokalt strokeprogram!
Principen är att snabbt få blodprover analyserade, obs glöm ej PK!, ta EKG, göra neurologiskt status (om möjligt även NIHHS-skala), reversera ev antikoagulantia, få röntgenbilder granskade, bilder elektroniskt översända till neurokirurgisk kollega, och därefter eller parallellt:
Diskutera alltid med neurokirurg om patienten ska vårdas på neurokirurgisk avdelning och/eller opereras.
Patientens tillstånd kan fluktuera, ibland till följd av reblödning. Lämna inte patienten utan tillsyn.
Stora, djupa blödningar innebär ofta att patienten inte kan opereras eller räddas. Det brukar innebära att pat är/blir medvetslös, intuberas och läggs på IVA. Anhöriga informeras. Diskussion om organdonation blir ibland aktuell.
Mindre eller avgränsade supratentoriella blödningar kan ibland opereras, brustna aneurysm kan förslutas med clips, och tryckstegring kan reduceras genom dekompression på olika sätt, från utrymning av koagler till temporär tryckavlastande kraniektomi.
Flera studier har visat positiv effekt av tidig kirurgi när Glasgow Coma Scale (GCS) är 9 eller mer, både för morbiditet och mortalitet. Relationen mellan GCS och tidigt utfall av kirurgi anses klarlagd. Resultatet av akut kirurgi blir avsevärt sämre vid GCS 3-8.
Tillfällig tryckavlastning kan ske genom infusion av mannitol, som dehydrerar hjärnan, i princip främst under transporten till nästa sjukhus. Låt neurokirurgen avgöra om det ska ges, eller ej!
Intubation och därefter hyperventilation kan också sänka det intrakraniella trycket.
30-dagars-mortaliteten efter en hjärnblödning är hög.

Diffdiagnoser

Stroke

Se även

Updated 2020-04-24. Originally published 2020-04-23, ©Per Björgell

Etiketter cerebral haemorrhage, hjärnblödning, ICH, Intracerebral blödning, intracerebral haemorrhage, intracerebral hemorrhage, stroke

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Kirurgi Ortopedi Pediatrik Trauma

”Smärtfri” lokalbedövning vid suturering

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-04-29

Några olika metoder att åstadkomma en betydligt mildare bedövning än i vanliga fall, exempelvis för suturering eller sårrevision.

Behandling i korthet

LAT-gel

Så kallad LAT-gel kan appliceras direkt i såret (Lidokain-Adrenalin-Tetrakain), läggas i såret alltså utan injektion, topikalt!
Blandningen är väl beprövad och publicerad, men föga känd eller använd.
Gelen kan beställas via alla apotek.
Tillverkas av APL och man anger “Lidokainhydroklorid-adrenalintartrat-tetrakainhydroklorid 4% + 0,05% + 0,5%” (LAT-gel) på beställningen. Den kommer förfylld i spruta (för topikal användning), 2 ml, 30 st. Varunummer 834A001 och 69-nummer 699218.
Två ml gel räcker ofta till 2 patienter, 1 ml gel läggs i ren kopp och appliceras topikalt på/i sår mindre än 4 cm. (Resterande gel sparas i kyl över dagen). Lägg fuktad (NaCl) kompress över, eller täck såret, och vänta 20-30 min, inte längre.
Minst 75% av patienter undgår därmed injektion (infiltrativ lokalanestesi). I det följande några andra sätt att hantera lokalbedövning:

Droppa buffrad lokalbedövning i såret

Man kan också börja med att droppa buffrad lokalbedövning (se nedan) i ett sår som ska sutureras, eller lägga en kompress uppblötad av lokalbedövning mot såret, vänta 20-30 minuter, och sedan ofta suturera direkt eller vid behov komplettera med lokalbedövning genom infiltration.

Buffrad lokalbedövning

Använd 1%-ig lidokain (Xylocain) eller mepivakain (Carbocain), dvs 10 mg/ml - med eller utan adrenalin. Dessa lösningar är surgjorda för att inte oxideras, men svider därmed vid infiltration.
Om man buffrar med Natriumbikarbonat (= natriumvätekarbonat), så minskar svedan (signifikant enl flertalet studier), men försvinner inte totalt. Blandningen ska beredas i anslutning till sutur eller kort ingrepp.
Man behöver ta hem Natriumbikarbonat Fresenius Kabi infusionsvätska, lösning 50 mg/ml klar, 10 st x 100 milliliter flaskor, men en flaska räcker å andra sidan till många buffringar under en arbetsdag, 12 timmar.
Blanda 1 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml med 5-9 ml lokalbedövning, eller lika delar (spädning 1:10 vanligast i litteraturen). Bedöva sakta och med tunn nål!
Tribonat (kombinationsbuffert av trometamol, bikarbonat och acetat) kan också användas istället för natriumbikarbonat. Finns att beställa som 10 st 100 ml-flaskor, troligen något dyrare än bikarbonat. Man blandar 1-2 ml Tribonat med 8-9 ml lokalbedövning (± adrenalin). Lika delar buffert och bedövning finns också beskrivet.

Ett oroligt barn kan dessutom sederas peroralt med midazolam i lite saft, cirka 10 min före åtgärd. Peroral dos 0,3-(0,5) mg/kg kroppsvikt, maximalt 7,5 mg.

Etiketter alternativ bedövning, buffered lidocaine, buffered local anesthesia, buffrad lokalbedövning, carbocain, lat-gel, lidocaine, lidokain, lokalanestesi, lokalbedövning, mepivacaine, mepivakain, painfree, smärtfri, xylocain

Akutsjukvård, emergency Internmedicin Intoxer Koagulation Neurokirurgi Neurologi Trauma

Cerebellum, blödning

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-05-04

ICD 10:

I614 Intracerebellär blödning

Cerebellär blödning, i korthet

Ovanligt, men förekommer i cirka 1% av stroke, eller 10% av hjärnblödningar.
Ofta samband med hypertoni. Även trauma, tumör, koagulopati, missbruk (kokain, amfetamin).

Plötsligt insjuknande med huvudvärk, yrsel, ataxi, kräkningar, ev medvetandesänkning (ökat intrakraniellt tryck).
Avvikande Romberg, finger-näs, knä-häl, ipsilaterala symtom, nystagmus.
Stort labstatus inkl koagulation (trombocyter, APTT, PK)
Reversera eventuella antikoagulantia
Om möjligt sänk blodtrycket till under 140 mmHg, labetalol (Trandate).
Urakut CT hjärna, (följ stroke-rutin, rädda hjärnan)!
Med "stort hematom" avses vanligen mer än 3 cm, mindre hematom kan ha god prognos.
Hög risk för inklämning, infratentoriell blödning kan ge hjärnstamspåverkan - Kontakta neurokirurg akut. Ev mannitol, obs enligt neurokirurgens beslut.

Diffdiagnoser

Cerebellum, infarkt
Encefalit
Akut MS-skov
Hjärntumör/hjärnmetastaser i cerebellum
Perifer yrselsjukdom (BPPV, vestibularisneuronit, Mb Meniere)

Kliniska råd och kommentarer

Det är vanligt att jourhavande läkare på olika kliniker bråkar om vem som ska ta över en yrselpatient från akutmottagningen. Vissa kräver att en CT hjärna först ska utföras, men det är naturligtvis varken rimligt eller rätt.
Man får inte utsätta en patient för röntgen hur som helst, det ska bara en "berättigad undersökning". Dessutom är många patienter besvärade av yrsel och merparten av dessa ska inte röntgas. Därför: Gör CT vid uppenbart behov, annars ej. Om det är tecken på en perifer yrsel, skicka till öronklinik. Om det är en central yrsel, skicka till neurolog, vid blödning till neurokirurg.

Se även

Etiketter Blödning cerebellum, cerebellar bleeding, cerebellär blödning, cerebellar stroke

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Kardiologi Pediatrik

Palpitationer

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2020-05-07

ICD 10:

R002 Hjärtklappning (Palpitationer)

Bedömning i korthet

Exspektans och lugnande besked är vad man brukar rekommendera, förutsatt att man inte finner något avvikande utöver en del SVES och VES.
Om pat lider av sina palpitationer kan man ge T Propranolol (Inderal) 10 mg, 1x3 vid behov.
Om verkliga skurar av arytmier beskrivs, beställ ett långtids-EKG (Holter-undersökning), eller event-EKG (ECG‐ER) där patienten själv startar EKG:et vid arytmi.
Uppföljning vid behov för fortsatt utredning i primärvården.

Färdigt!

Men, vid eftertanke, en del ska uteslutas

Anamnes, status, thyreoideaprover och EKG förutsätts vara väsentligen normala, således normala hjärttoner, inga rassel eller ronki, och blodtrycket ska vara rimligt.
Även om patienten har en hel del extraslag, så brukar de betraktas som ofarliga.

Patienten ska INTE HA

Ihållande smärta

Återkommande bröstsmärtor

Känd hjärtsjukdom

Hereditet

Svimning

Dyspné

Avvikande prover

Tecken på DVT eller hjärtsvikt

Påverkat allmäntillstånd

Förmaksfladder eller -flimmer

Se även

Akut hjärtsvikt

Akut lungödem vid hjärtsvikt

Akut hjärtinfarkt

Underbensödem

Bradykardi

Mycket högt blodtryck

Etiketter chest beats, flip-flopping in the chest, fluttering in the chest, hjärtklappning, oro i bröstet, palpitationer, palpitations

Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Handkirurgi Ortopedi Trauma

Handled, distorsion

Inläggsförfattare Av Per Björgell
Inläggsdatum 2018-04-16

ICD 10:
S630 Distorsion handled
W0199 Snubbling i samma plan

Ligamentskador i handleden är mycket vanliga. Kan uppträda både med frakturer (scaphoideum, distala radius m fl) och utan frakturer (fallskador och andra traumata).
Patienten söker med ömmande handled efter skada. Röntgen blir negativ. Behandlas med en elastisk binda eller gipsskena i 2 veckor.
Alla blir inte bra. Kvarstående smärta och svullnad eller dålig rörlighet efter 2 veckors immobilisering inger misstanke om ligamentskada, som då ofta måste åtgärdas.
Missad skada leder på sikt till kvarstående lokala besvär och artros.

Kort sammanfattning

Röntgen negativ
Elastisk binda och åter vid behov, eller vid större trauma radiusskena i 14 dagar.
Klinisk kontroll med avgipsning och ny röntgen efter dessa 2 veckor
Har patienten kvarvarande besvär då, överväg artroskopi. Bör göras inom 4 veckor efter traumat på misstanke om behandlingskrävande ligamentskada.
Högupplöst MR kan i vissa fall ersätta artroskopin.

Tidiga åtgärder, personal och team

I sportsammanhang, alltså omedelbart vid händelsen, är det viktigt att sätta på en komprimerande binda (t ex Dauer-binda) som får sitta åt ganska hårt i 30 min under högläge och vila.
Eventuellt kan man även kyla av den skadade delen med ispåse, dock inte direkt mot huden.
Sedan efter 30 min läggs bandaget om, något lösare, så att svullnaden motverkas, men så att cirkulationen fungerar väl.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

På akutmottagningen ska skelettskada uteslutas med röntgen (hand, handled, ev scaphoideum-bilder).
Vid kraftigt trauma eller uppenbara symtom (svullnad, ömhet, kraftnedsättning, rörelseinskränkning) och negativ röntgen – gipsa i 14 dagar (förslagsvis radiusskena).
Klinisk kontroll (ort mott, trauma-mottagning) med avgipsning och ny röntgen om 14 dagar.
Vid kvarstående frakturmisstanke gör högupplöst MR-undersökning (inte alltid konklusiv), eller artroskopi. Vid kvarvarande smärta, med eller utan positiva tester för ligamentskada, överväg artroskopi inom 1 månad (inom totalt 6 veckor).
Överväg sjukskrivning och ge smärtstillande vid behov.

Vanliga ligamentskador

skafolunär skada

lunotrikvetral skada

TFCC-skada

Diffdiagnoser

Vid traumatillfället:

Radiusfrakturer
Ulnafraktur
Scaphoideumfraktur (syns ibland på rtg först efter 2-3 veckor)
Bennetfraktur eller Rolandofraktur, (tumbasen)
Omvänd Bennetfraktur (basis metacarpale V)
Annan ligamentskada (än ovan nämnda) vid handleden (t ex RSC-, RTq-, eller DIC-ligamentet)
Endast hematom
Lunatummalaci (Mb Kienböck)
Subluxation av extensor carpi ulnaris
Senskada i handen, handleden
Fraktur eller luxation av övriga karpalben. Luxation av ett karpalben, exempelvis trapezoideum, kan vara svårt att upptäcka på röntgen
Det finns många ytterligare diffdiagnoser vid bedömning lång tid efter ett trauma, t ex artros, pseudartros, synoviter, ganglion och nervskador.

Se även

Etiketter Carpal dislocations, Carpal Instability, Distorsion av handleden, Handled distorsion, karpal, karpalben distorsion, stukad handled, vrickat handleden, Wrist injuries, Wrist injury