ICD 10: K309 Dyspepsi (Funktionell dyspepsi, dyspepsia functionalis)
- Dyspepsi syftar på en syra-relaterad åkomma, alltså magkatarr till följd av magsyra. Epigastralgi är egentligen en bättre benämning, smärtor i epigastriet.
- Vanligt problem
Tidiga åtgärder, personal och team
- Många söker för ospecifika besvär eller smärtor från epigastriet, epigastralgier, inte minst yngre personer.
- Triage: Se Akut omhändertagande och ABCDE-kontroll
- Patienter som har mycket svåra smärtor eller är allmänpåverkade hör inte riktigt till dyspepsi-bilden.
- Tänk på differentialdiagnoser nedan, exempelvis akut pankreatit, akut hjärtinfarkt eller gallstensanfall.
- Tag rutinprover: Hb och CRP på yngre, lägg till efter behov: Hematologi, leverstatus, amylas, troponin, koagulation.
- EKG vid bröstsmärtor!
- GE INTE någon så kallad cocktail (antacidum + lidokain). Saknar helt värde, även vetenskapligt. Jag brukar säga att en cocktail endast är till för att lugna oss i personalen.
Att patienten kan känna sig bättre leder inte till någon som helst slutsats, tvärtom kan möjligen viktiga diagnoser missas. Kallas även GI-cocktail eller "Lundgrens blandning". Antacida enbart ger samma effekt som GI-cocktail. Sammanfattningsvis: Avstå!
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
- Vid epigastralgi har patienten besvär i epigastriet. Det är inte möjligt skilja funktionella besvär från organiska sjukdomar, exempelvis magsår, angina pectoris eller gastroskopiverifierad gastrit. Se Klinisk beskrivning nedan.
- Kontrollera utförd triagering och ABCDE-status.
- Står patienten på någon medicin? Sätt ut NSAID, eller ibland ASA (även bara 75 mg kan ge ulcus) om möjligt, eller komplettera behandlingen med tabl omeprazol 20 mg, 1x1.
- Har patienten anemi? Bröstsmärtor (ibland sekundärt till anemin)? Kontrollera EKG och labprover.
- Står pat på antikoagulantia? Finns andra allvarliga symtom (snabb avmagring, blod i kräkning eller avföring, passageproblem, smärtor bak mot ryggen)?
- Risken för allvarlig sjukdom vid dyspepsi utan anemi är betydligt mindre hos yngre personer, som ofta har psykosomatiska (funktionella) besvär. Existentiell problematik får vissa att söka mitt i natten.
- Status: Rutinstatus, samt buk och rektalundersökning. Tag F-Hb om möjligt.
- Åtgärder:
- Patienter som uppfattas ha okomplicerad "dyspepsi" kan i regel gå hem, med eller utan behandling.
- Behandling: Okomplicerad patient alginsyra, aluminiumhydroxid (Gaviscon) eller antacida (Novaluzid m fl) tills bättre.
- Tablett Omeprazol 20 mg 1x1 i 14 dagar utan refluxsymtom, eller 20 mg 1 till natten i 4 veckor.
- Vid försämring trots behandling med omeprazol 20 mg: Dubblera dosen. Ordna uppföljning.
- Vid svåra refluxbesvär: Byt omeprazol till esomeprazol (Nexium, Esomeprazol) 20-40 mg i 4-8 veckor, därefter underhållsbehandling med 20 mg.
- Remiss för gastroskopi (gastroduodeniskopi):
- Allvarliga symtom
- Högre ålder
- Utebliven förbättring
- Riskfaktorer (tidigare ulcus, anemitendens, angina, antikoagulans, steroider etc)
- Remiss till primärvården för uppföljning:
- De som ska gastroskoperas (återkoppling),
- Fall med misstänkt depression/psykosomatik,
- Patienter eller äldre där uppföljning bedöms angelägen.
- Lägg in: Patienter med anemi <100 g/L, misstanke om alternativ diagnos, exempelvis akut pankreatit.
Klinisk beskrivning
- Sveda och obehag i epigastriet
- Ibland relation till mat (bättre/sämre)
- Orolig mage, kan likna IBS!
- Sura uppstötningar, hosta eller halsbränna kan tyda på reflux (refluxesofagit).
- Inga tecken på allvarlig sjukdom, i så fall överväg annan diagnos.
Diffdiagnoser
- Magsår (ventrikel-ulcus, duodenal-ulcus)
- Reflux-esofagit (retrosternala besvär, halsbränna)
- Angina pectoris
- Akut hjärtinfarkt
- Akut pankreatit
- Gallsten
- IBS
- Oro, ångest, funktionella symtom
- Ventrikelcancer (jämförelsevis ovanligt)
- Pankreascancer (jämförelsevis ovanligt)
Se även
