Chikungunya

ICD 10:
A920 Chikungunya virussjukdom (Chikungunya-feber, hemorragisk)

• Chikungunya, eller chikungunya-feber, orsakas av ett alpha-virus (familjen Togaviridae) och sprids via Aedes-myggor, främst utomhus.
• (Har ibland oegentligt kallats "Backpackers disease", eftersom beteckningen även används för ett antal andra tillstånd, exempelvis diarréer och STD-sjukdomar).
• Chikungunya finns globalt i tropiska och subtropiska områden. Chikungunya förekommer i samma områden som ger dengue, och båda har likartade symtom, även om dengue kan ha ett svårare förlopp vid re-infektioner.
• Chikungunya ökar i utbredning och finns i centrala Afrika, Saudiarabien, från Spanien till Italien, södra USA, Sydamerika, Indien och Sydostasien, ibland som epidemier.
• Inkubationstiden är vanligen 3-7 dagar, högst 10 (12) dygn.
• Det kliniska förloppet vid insjuknande i chikungunya liknar influensa, med plötslig hög feber, ledvärk (ibland svår), ofta huvudvärk och muskelsmärtor. Ledvärken utvecklas ibland till en komplett artrit, med ledsvullnad och morgonvärk. Dessutom kan man få utslag, ibland lite hemorragiska, se nedan. Chikungunya smittar inte från människa till människa, och är inte anmälningspliktigt i Sverige.
• Utslaget vid chikungunya är ofta mer generellt (jämfört med dengue). Det uppträder i ansiktet, på armar och ben inklusive handflator och fötter. (Utslaget vid dengue är mer begränsat till extremiteter och ansikte). Små petekier med exempelvis näsblödning och blödningar i tandköttet kan förekomma vid båda sjukdomarna.
• Det kan vara svårt eller omöjligt att kliniskt skilja dengue och chikungunya åt. Då får blodprover avgöra diagnosen (via serologi eller PCR). Man kan dessutom bli infekterad av dengue och chikungunya samtidigt.
• Förloppet är oftast benignt med tillfrisknande inom en veckas tid, men ledvärken kan kvarstå länge. Undantagsvis förekommer neurologiska komplikationer. Genomgången infektion ger sannolikt livslång immunitet.

Tidiga åtgärder, personal och team

• Utlandsresenär med hög feber. Allmäntillståndet avgör aktivitetsgraden. Vanligen ter sig en chikungunya som en influensa.
• Överväg orange eller röd prioritering vid allmänpåverkan!
• Kontrollera/åtgärda ABCDE-status
• Ge syrgas vid behov, pO2 <90%
• Allmänna blodprover: Allmän hematologi, CRP, koagulation, elektrolyter, leverstatus.
• Specifika prover enligt ordination (exempelvis dengue-serologi, chikungunya-serologi (eller PCR), blododlingar, zika-, malariaprover mm)
• Påverkad patient: Venös infart, sätt nål, häng på och ge 1-2 liter Ringer-Acetat. Mycket vätska vid möjlig sepsis (som alternativ diagnos)!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

• Kontrollera att ABCDE är stabilt, ge iv vätska till påverkad patient.
• Anamnesen och resmålet ger viss diagnostisk vägledning. Men det finns risk för förväxling t ex med malaria, zika, tyfoid eller dengue, se diffdiagnoser nedan!
• Smittar inte från människa till människa, ingen isolering eller anmälan nödvändig.
• Specifika läkemedel saknas. Symtomatisk behandling gäller, ofta handlar det om behandling av artrit-smärtor. (Vaccin finns ej).
• Allmänna labprover visar inte så mycket vid milda förlopp. Lätt CRP-stegring och lymfopeni. Chikungunya ger oftare lymfopeni, medan dengue ger en tydligare trombocytopeni.
• Patienten kan i regel tillfriskna hemma. Men missa inte en malaria!

Diffdiagnoser

Vanligt förekommande diffdiagnoser:

• Influensa
• Dengue (vanlig alternativdiagnos till chikungunya)
• Malaria (som tropisk diffdiagnos)
• Zika
• Ospecifika virussjukdomar
• Mononukleos
• Cytomegalviros
• Scarlatina (utslag, fjällning)
• Kawasakis sjukdom (utslag, fjällning)
• Sepsis (övervägs i svåra fall)

Mindre vanligt förekommande diffdiagnoser:

• HIV, primärinfektion
• Mässling
• Röda hund, rubella
• Tyfoid
• Enteroviroser
• Femte sjukan (röda kinder barn, ledvärk hos vuxna, erythema infectiosum)
• Tredagarsfeber (exanthema subitum, roseola infantum)
• Meningit
• Encefalit

Ovanliga:

• Melioidos
• Leptospiros
• West Nile virus (uppträder periodiskt)
• Toxic shock syndrome (TSS, utslag)
• Rocky Mountain spotted fever (utslag)
• Syfilis
• Hepatit

Se även

• Feber

Updated 2022-02-03. Originally published 2018-05-04, ©Per Björgell