Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Kirurgi Ortopedi Trauma

Kotkompression (osteoporotisk, lågenergetisk)

ICD 10:
M800 Kotkompression och kilkota på grund av osteoporos
M800J Kotkompression i thorakalregionen
M800K Kotkompression i ländregionen

150-250 ord om....

Kotkompression, lågenergetisk

  • En kotkompression orsakas ofta av ett lågenergetiskt trauma i kombination med osteoporos.
  • Vanlig besöksorsak. Äldre patient som har fallit, satt sig för hårt på en stol, eller halkat och belastat ryggraden. Patienten söker vanligen på grund av smärta i ryggen, som ibland kan vara svår att lokalisera. Överväg då differentialdiagnoser nedan. Pat har ofta provat paracetamol utan effekt. Det är svårt att resa sig och gör ont att sitta. Sömnen dålig och pat är ofta obstiperad (paralys).
  • I status finner man ofta en uträtad ländlordos, lokal ömhet, eller dunkömhet. Varken uttalade distala neurologiska fynd, mycket svåra smärtor i vila, eller ömhet i buken hör till bilden. Kompressionsfrakturen sitter ofta i nedre bröstryggen eller i ländryggen.
  • Röntgen visar i regel utbredd osteoporos och en sammanpressad kilformad kota. Ofta samtidigt flera äldre, inte alltid kända kotkompressioner. Det kan vara svårt att avgöra om den aktuella kompressionen ser färsk ut på röntgen, då får kliniken tillsammans med röntgenfynd avgöra.
  • Enstaka patienter kan åka hem med analgetika direkt från akutmottagningen. Oftast måste patienten läggas in några dygn för "mobilisering", dvs utprovning av analgetika, sjukgymnastik och ibland för planering med biståndshandläggare.
  • Anamnes: Tidpunkt för skadan, händelseförloppet, tidigare sjukdomar, tidigare osteoporosfrakturer (t ex radiusfrakturer, äldre kotkompression), osteoporos-medicin (bisfosfonater, teriparatid, etc) och om pat är osteoporosutredd. Finns någon malignitet? Rökstopp. Sätt in osteoporosmedicin.
  • De akuta smärtorna minskar så sakta under 3-6 månader, men dessvärre återkommer ofta viss värk, kvarstår hos 2/3 efter ett år.
  • Diffdiagnoser: Lumbago, ischias, skelettmetastaser, bäckenfraktur, pyelonefrit, njursten, akut buk

Se även



Updated 2021-03-29. Originally published 2021-03-29, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Kirurgi Lungmedicin Onkologi Ortopedi Thoraxkirurgi Trauma

Ryggsmärtor, akuta

ICD 10:
  • M549 Ryggvärk, ospecificerad (Ont i ryggen UNS)
  • M543 Ischias
  • M544 Lumbago med ischias
  • M545 Lumbago (Lumbago UNS, Ryggskott)

Ryggsmärtor i korthet

  • Akuta ryggsmärtor handläggs i regel inom primärvården, och är i regel myalgiska besvär, mindre traumata, eller klassisk lumbago (ryggskott), med eller utan ischias/diskbråck.
  • Opåverkad patient: Förutsatt att patienten triageras utan större avvikelse vad avser anamnes och status, samt har rörelserelaterade smärtor kan man i regel triagera patienten grön eller gul till akut ortopedi.

  • Allvarliga differentialdiagnoser finns tyvärr också (se avsnitt nedan), därför viktigt med anamnes, ordentligt status och eventuella lab- och röntgenundersökningar.
  • De patienter som hamnar på sjukhusets akutmottagning pga ryggsmärta kommer oftast därför att de inte kan resa sig och har ont.
    Ett litet axiellt trauma hos äldre med osteoporos kan ge en kotkompression. Hos yngre rör det sig ofta om lumbago/lumbago-ischias. Behandlingen brukar då vara smärtstillande och mobilisering på akutmottagningen, och till sist inläggning om det inte lyckas.
  • Till de allvarligare tillstånden hör aortadissektion i thorax, maligniteter i bröstkorgen, malignitet eller metastasering i columna vertebralis, osteomyeliter, epiduralabscess, bukmalignitet, och även rupturerande aortaaneurysm i buken.
    Njurstensanfall är ganska vanligt, inte så allvarligt, men sitter vanligen i endera flanken och är i regel typiskt med den ensidiga huggande smärtan, svårigheten att sitta stilla och viss hematuri, kan dock förväxlas med aortaaneurysm. Diverse infektioner som pneumoni och pankreatit ger också ryggsmärtor.
  • Allmänpåverkade patienter med ryggsmärtor och orange-röda parametrar för exempelvis andningsfrekvens, puls, saturation, bltr, eller som har hög feber, har oftast något annat än lumbago och hamnar i regel på akut kirurgi eller internmedicin. Dessutom är smärtorna inte distinkt rörelseassocierade.
    Hög prioritet är då viktig.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Tidig ABCDE-kontroll och åtgärder vid behov! [Luftväg, nacke (trauma), andning, andningsfrekvens, SaO2, puls, blodtryck, vakenhet (medvetandegrad), och rörelseförmåga (annat neurologiskt bortfall), yttre skador, temp, syrgas vid behov (om <92%) och EKG frikostigt vb].
  • Vid betydande allmänpåverkan - Tillkalla genast läkare RÖD prioritet. Tag ställning till ev larm!
  • Kort anamnes (patient eller medföljare) – Aktuell situation med tidsangivelser och lokalisation av symtom. ”Är du frisk annars?” Tidigare/Nuvarande sjukdomar, ”Har du haft aktuella symtom tidigare?” ”Tar du några mediciner?” ”Har du någon läkemedelsallergi?” Har patienten ont? - Behov av smärtstillande?
  • Helt opåverkad patient: Antingen inget prov (grön prioritet) eller kapillärt blodprov vid behov: Hb, CRP, glukos (gulgrön prio)
  • Sätt infusionsnål vid allmänpåverkan, spola rent eller sätt dropp. Dubbla nålar i riskabla situationer
  • Venösa blodprover vid misstänkt allvarlig diagnos eller påverkat AT: Akut hematologi, CRP, glukos, ev troponin, elektrolytstatus inkl kreatinin, leverprover, koagulation, blodgruppering, bastest (när blod behövs), blododling, sårodling, urinodling efter behov
  • Beställ blod (bastesta akut) vid uppenbart pågående blödning eller lågt Hb-värde.
    Inled med 2 enheter 0-negativt blod vid omedelbart behov, annars brukar lab göra bastest snabbt (ring!) och kan då leverera rätt blod från början.
  • Ta fram ulj-apparat i lämpliga fall

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Se nedan om vanliga och ovanliga diffdiagnoser!
  • Det vanliga är det vanliga, utgå från det! Omkring 90% av befolkningen har någon gång haft riktigt ont i ryggen, lumbago eller lumbago-ischias, ibland med små odiagnosticerade diskbråck som spontanläkt okomplicerat.
  • MEN: Jag har även sett flera missade akuta aortasjukdomar, där tillståndet uppfattats som besvärlig lumbago. såväl av aneurysm som dissektion, ibland med dödlig utgång trots att patienterna har varit inlagda. Så de har uppenbarligen haft besvär!
    Män över 55 års ålder kan ha ett bukaortaaneurysm (AAA), även kvinnor om än betydligt färre. Det är enkelt att utesluta med ultraljud i oklara fall. En thorakal aortadissektion kan också inträffa, mer atypisk och svårare att diagnosticera, blir dessutom allt vanligare.
  • Överhuvudtaget är nytillkomna akuta ryggsmärtor hos äldre ett observandum. Samma gäller barn före puberteten, de brukar inte ha ryggskott, kanske det är en pyelonefrit istället?
  • Missbrukare har en tendens att söka akut för att komma över smärtstillande, vanligen tramadol, fentanylplåster, eller oxikodon i olika former. I svårbedömt läge (sjukdom eller ej) kan man behandla på akutmottagningen och dela ut 2 kapslar som patienten får med sig hem, men undvik att skriva ut dessa läkemedel så länge patienten är okänd. Hänvisning till ordinarie läkare!
  • Sjukskrivning på akutmottagning för ett ryggskott behövs sällan. Patienten kan vara hemma en hel vecka ändå, och är det då fortfarande problem kan man söka sin ordinarie läkare för vidare utredning.
  • Äldre besökare glömmer ofta att de har fallit, eller satt sig hårt mot en stol. Med osteoporos uppstår lätt en kotkompression som är förklaringen till pats besvär. Ibland behov av inneliggande mobilisering.

Diffdiagnoser till akuta ryggsmärtor

Relativt vanliga tillstånd
  • Lumbago (ryggsmärta utan utstrålning i benen; ofta anspänt område i ryggen)
  • Lumbago-ischias (lumbago med utstrålning ned i endera skinkan/benet)
  • Diskbråck, diskdegeneration (ibland orsaken till patientens lumbago-ischias, pos Lasegues test/SLR)
  • Muskuloskelettära problem (lokalt problem, överansträngning, arbetsställning, etc)
  • Revbensfraktur bakre, (ena sidan, kan uppfattas som ryggvärk och tilltar vid rörelser)
  • Kotkompression (äldre med osteoporos; yngre efter ordentligt trauma - kan då även ge neurologiska symtom av ryggmärgsskada)
  • Njurstensanfall (huggande värk i flanken, ensidigt, lätt hematuri)
  • Pyelonefrit (ensidig kontinuerlig värk i flanken, feber, högt CRP)
  • Pneumoni (vanligen med feber och hosta, ont i bröstryggen, CRP-stegring)
  • Pleurit (vanligen väldigt avgränsat endera sidan eller bilat, smärtsamt med djupa andetag)
  • Pankreatit (första gången ofta väldigt akut; recidiv malande ryggsmärtor, CRP)

  • Relativt ovanliga orsaker
  • Akut hjärtinfarkt - Ta EKG frikostigt i oklara fall!
    (I Läkartidningen 2017;114:EHD9 beskrivs missade och atypiska hjärtinfarkter: "En 55-årig man uppsökte sjukhusets akutmottagning."...med tidigare "ryggbesvär samt en episod med hjärtklappning". När han sökte akutmottagningen "hade han spontana och nytillkomna smärtor mellan skulderbladen". "Patienten förnekade bröstsmärtor och smärtutstrålning till armar eller mot halsen, samt bedömdes vara helt opåverkad beträffande allmäntillståndet". Tolkades som ryggbesvär..."Återvände till hemmet där han på morgonen hittades död. Vid obduktion konstaterades en färsk dorsoseptal hjärtinfarkt".
  • Cauda equina-syndrom (Ovanligt, ett par fall om året på större akutmottagningar, orsakas av tryck mot de lumbala nervrötterna, vanligen av ett mediant diskbråck. Ofta svåra ryggsmärtor med bilat ischias och pos Lasegue, komplett eller delvis ridbyxe-anestesi, miktionssvårigheter och nedsatt sfinktertonus analt; Beställ akut MR-undersökning, tidig planerad operation viktigt)
  • Abdominellt aortaaneurysm (AAA) är inte alldeles ovanligt, patienten har då i regel ett partiellt rupturerat aneurysm (rAAA) retroperitonealt, vilket ger ryggsmärta, men i regel också buksmärta och cirkulationspåverkan. Kan också ge viss hematuri och huggande smärtor som förväxlas med en njurstensattack. Patienten oftare man och 60+. Omedelbara åtgärder!
  • Aortadissektion i thorax (Inte så vanligt, men ökar i frekvens hos kardiovaskulärt påverkade patienter. Ett atherosklerotiskt kärl ger vika i intiman, och blödningen sprids utmed aorta, för att ibland brista, vilket ger en allmänpåverkan och svår bröst- och ryggsmärta; undantag finns dock vilket skapar diagnostiska svårigheter
  • Spondylolistes (Kota i ländryggen som glidit framåt, huggande smärtor i länden, särskilt vid extension)
  • Vertebral osteomyelit (Sällsynt. Osteomyelit drabbar (äldre) vuxna oftast i en kotkropp, inte sällan i samband med iv missbruk, kirurgiska ingrepp i bäckenet (t ex cystoskopi), vid diabetes, allmänsjukdom: Feber, frossa, lokal värk/svullnad i ryggen, CRP-stegring, gör akut MR-us)
  • Spinal epiduralabscess (Sällsynt. Epidural infektion thorakalt-lumbalt, som kan komprimera ryggmärgen ofta med feber, perkussionssmärta, radikulitsmärta, neurologi, gör akut MR-us)
  • Medullakompression vid malignitet (Ryggmärgskompression är vanligen en komplikation till metastaser i kotkropparna. Symtom på olika sätt, alltifrån ödem i området till komplett fysisk skada med neurologiska bortfall som följd. Se länk, brådskande, åtgärda samma dag.)
  • Myelom (Inte ovanligt att sjukdomen debuterar med akuta rygg- och bröstkorgssmärtor, trötthet, hög SR, hyperkalcemi, njurpåverkan mm)
  • Metastaser i ryggkotor (lungcancer, prostatacancer, bröstcancer, myelom m fl maligna sjukdomar. Lokal, rörelseutlöst och/eller radikulär smärta förekommer.Ryggvärk inte sällan det första tecknet på malignitet. Ofta nattliga smärtor i liggande ställning och blir bättre vid uppstigning.)
  • Spinalt epiduralhematom (Sällsynt, ibland efter förlossning, spinalanestesi, eller epiduralanestesi; neurologiska symtom med tilltagande pares i nedre extremiteterna och känselpåverkan kommer oftast före ryggsmärtor, gör akut MR-us)
  • Endometrios kan någon gång domineras av ryggsmärtor, men uppträder i princip vid varje mens, och ter sig därför inte som en enstaka akut-sjukdom
  • Pankreascancer (och andra maligniteter som vetter dorsalt, kan domineras av en malande ryggsmärta, som åtminstone inledningsvis kan likna en lumbago).
  • Herpes zoster (Brukar sticka och göra ont 1-3 dagar innan blåsorna på rodnad botten dyker upp. Zostern följer vanligen ett halvsidigt dermatom, vilket kan leda tankarna till bältros. Känns misstanken rimlig behandla inom 3 dygn med aciklovir


  • Originally published 2020-12-15, ©Per Björgell