Huvudvärk, översikt

ICD 10:  R519 Huvudvärk

  • Detta är en allmän översikt om huvudvärk
  • Se Akut, svår huvudvärk när så är fallet!
  • Minst 5% av alla akutbesök gäller huvudvärk
  • På en akutmottagning är målet att identifiera de huvudvärkar som är farliga. Några fall måste omhändertas genast, andra behöver utredas, och de flesta patienter har en benign huvudvärk av självläkande karaktär.
  • Omkring 5% av den vuxna befolkningen uppger huvudvärk varje, eller nästan varje dag
  • Spänningshuvudvärk förekommer hos 2/3 av män och hos 4/5 av kvinnor, det är den vanligaste huvudvärksformen
  • Cirka 10-12% av befolkningen har migrän
  • Vissa kan behandlas på plats, t ex vid akut migrän, andra patienter önskar främst ett lugnande besked
  • Huvudvärk är ett allmänt symtom. Problemet kan förvisso sitta i hjärnan, men huvudvärk kan också bero på t ex en uppseglande infektion, som influensa eller sepsis, eller på en nackmyalgi, glaukom, temporalisarterit, trötthet och hunger.
  • Tips: I många fall av benign huvudvärk bör man undvika att göra CT hjärna, särskilt vid normal neurologi och ålder under 30 år. Läs översikten och diff diagnoser nedan, men fortsätt vid behov till Akut, svår huvudvärk eller Försämring av kronisk huvudvärk, alternativt till respektive diagnoser
Huvudvärk
Huvudvärk From www.edupics.com

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE, särskilt psyke, medvetandegrad och rörelseförmåga, liksom vitalparametrarna!
  • Tag blodprover på allmänpåverkade patienter, eller vid feber. Lämpligt är Hb, CRP, LPK i lättare fall.
  • Försök att prioritera sakligt. De flesta bör bli prio 3-4 (gröngult) och enstaka orange-röd prio.
  • Räkna med inläggning av allmänpåverkad patient!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Är patienten dålig? - se då Akut, svår huvudvärk!
  • Tag tidigt beslut om huvudvärken ser ut att behöva läggas in eller ej, ofta annars tidskrävande besök!
  • Står patienten på antikoagulantia? - Överväg att reversera vid misstänkt cerebral blödning!
  • Vid antikoagulantia och svår huvudvärk eller pos neurologi, gör urakut CT, antikoagulera först (Se Reversering av warfarin)
  • Finns det några neurologiska avvikelser i anamnes eller status?
  • Behöver patienten göra en CT hjärna? (Via akuten om blödning ingår i misstankarna)
  • Ska lumbalpunktion utföras? (Misstanke om SAH, encefalit, meningit)
  • Har patienten huvudvärksbesvär sedan tidigare, t ex migrän?
  • Behövs blodprover? (Förslag: Hb, LPK, CRP, Na, K, kreatinin, leverstatus, koagulation, och blododling vid feber)
  • Har patienten någon annan sjukdom som kan föranleda huvudvärken? (Anm. Högt blodtryck, som varje äldre patient misstänker, är sällan utlösande. Då ska det diastoliska trycket vara riktigt högt, t ex 125 mmHg eller mer)
  • Behöver patienten läggas in? Lägg in allmänpåverkade patienter! (Röntgen för att utesluta ev tumör, blödning, kan då göras via avdelningen)
  • Kan patienten gå hem och utredas färdigt i öppenvården? Remiss till egen läkare!
  • Jämför diff diagnoser nedan

Anamnes och status

Allvarliga signaler
  • Antikoagulerande medicinering (intrakraniell blödning)
  • Icke normal neurologisk undersökning (t ex fynd av pares, talsvårighet)
  • Plötsligt påkommen svår huvudvärk (känner inte igen den, SAH)
  • Smärtdebut under ansträngning (aneurysm, carotisdissektion mm)
  • Morgonkräkningar (hjärnödem, malignitet)
  • Cancersjukdom (hjärnmetastaser/infektion)
  • Mental förändring sista tiden (malignitet, psykos)
  • Infektion (Feber/hypotermi, högt CRP, LPK, immunsupression, leversvikt)?
  • Högre ålder hos patient samt besvärande huvudvärk (äldre personer besväras inte så ofta av huvudvärk)
  • Utsatt för specifik exponering (kemisk industri, etc)
  • Nackstyvhet (blödning, meningit)

  • Anamnes och status
  • Följ patientens beteende under samtal och undersökning. Försök bilda dig en uppfattning om patienten är polysymtomatisk (dvs många besvär från olika ställen), om symtomen känns igen, om det är något som pressar patienten (jobbet, hemmet), etc. Det är viktigt eftersom många huvudvärksfall är benigna, främst spänningshuvudvärk. Men observera, även allvarliga tillstånd som herpesencefalit kan ge psykiska symtom.
  • Kontrollera AT, allmäntillstånd (vaken, alert, medvetandesänkt, febril, nackstyv? etc), och ett allmänt status (MoS, körtlar, cor, pulm, bltr, buk, ev lokalstatus)
  • Noggrant neurologiskt status (t ex gångförmåga, normalt rörelsesätt, lokaliserad svaghet/uppenbara pareser?, normala ögonrörelser och synfält, tecken på koordinationssvårigheter?, normala kranialnervstest?, talförmåga?, Babinskis test och Grasset)

Diffdiagnoser

Urakut, livshotande svår huvudvärk
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Hypertensiv kris (diastoliskt blodtryck >120 mmHg + symtom)
  • Blödning i bakre skallgropen
  • Expansiv hjärnblödning (kliniskt subduralhematom, stroke)
  • Sinus venosus-trombos
  • Feokromocytom
  • Akut meningit

  • Plötslig eller akut/svår huvudvärk:
  • Migrän (ibland med annat beteende)
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Feokromocytom
  • Akut meningit
  • Hypertensiv kris (rejält högt blodtryck)
  • Carotisdissektion (ibland föregånget av trauma mot hals)
  • Sinus venosus-trombos
  • Akut glaukom
  • Hypofysär apoplexi (t ex vid förlossning)
  • Preeklampsi (graviditet i sista trimestern, syns inte på CT)
  • Högre ålder (hjärninfarkt, hjärnblödning, hjärninfarkt, temporalisarterit, malignitet)
  • Koloxidförgiftning
  • Vaskulär huvudvärk, se nedan
  • Infektion, t ex sepsis eller intrakraniell infektion
  • Trauma?
  • Hjärnblödning (särskilt i fossa posterior)
  • Herpes zoster (strikt halvsidig)

  • Vanligen benign huvudvärk
  • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc)
  • Statiskt arbete (myalgiska besvär)
  • Brytningsfel, astigmatism (men inte så ofta som doktorn vill tro)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)
  • Huvudvärk vid lättare infektioner (viros, tonsillit)

  • Vaskulär huvudvärk (efterhand övergående)
  • Migrän
  • Hortons huvudvärk (i attacker, clusters)
  • Köldhuvudvärk (glasspinne, biltur i öppen cabriolet)
  • Ansträngningshuvudvärk (obs kan förväxlas med SAH; men får återkommande huvudvärk i samband med motionsträning)
  • Äkta kärlförändringar, före ruptur (alltid samma ställe)
  • Sinuit (djupare bihålor - kan likna t ex Horton)
  • Pseudotumor cerebri (som diffdiagnos, idiopatisk intrakraniell hypertension)

  • Långvarig, besvärande huvudvärk
  • Med neurologiskt avvikande fynd: Alltid utredning
  • Med huvudvärk som förvärras av hosta, krystning: Utredning (aneurysm, tumor)
  • Spänningshuvudvärk av kronisk karaktär
  • Malign hypertoni
  • Nedstämdhet, depression
  • Nack-skuldermyalgi
  • Spondylos i halsryggen
  • Läkemedelsbiverkan (t ex långverkande nitro)
  • Essentiell hypertoni (med och utan tecken på organskada, men cirka 50% med högt blodtryck har inte huvudvärk)
  • Subduralhematom (ibland glömt/okänt trauma; personlighetsförändring)
  • Lågtryckshydrocefalus (ofta samtidiga pseudodemenssymtom)
  • Hjärntumör (ofta med samtidiga neurologiska symtom; morgonkräkning, sjukdomssymtom. Huvudvärk inte alltid så framträdande)
  • Grav anemi/hypoxi
  • Hjärnabscess
  • Polycytemi
  • Yrkesexposition för t ex lösningsmedel (ovanlig orsak numera)
  • Storrökare (kronisk kolmonoxidpåverkan)
  • Obstruktiv sömnapné
  • Hyperkapni (vissa KOL-pat)
  • Preeklampsi (sista trimestern under graviditet)
  • Annan malignitet än neurologisk
  • Temporalisarterit eller annan arterit (kontroll SR)
  • Bristande inställning av diabetes mellitus
  • Kroniskt missbruk (sprit, narkotika)
  • Käkledsproblem (TMJ-syndrome)
  • Posttraumatisk huvudvärk (status efter tidigare hjärnskada)
  • Trigeminusneuralgi
  • Tandproblem (infektion, bettproblem)

Se även



Last Updated on