B05 Mässling (Morbilli):
B059 Mässling utan komplikationer
Med komplikationer:
B050 Mässlings-encefalit (Encefalit efter mässling)
B05.1 Mässlings-meningit (Meningit i samband med mässling)
B05.2 Pneumoni som komplikation till mässling
B05.3 Otit som komplikation till mässling
B05.4 Mässling med tarmkomplikationer
B05.8 Mässling med andra specificerade komplikationer
(Keratit och keratokonjunktivit, m fl)
- Globalt närmast endemisk sjukdom i länder utan mässlingvaccinationer. I Sverige för närvarande ett mindre utbrott dec -17, tills vidare (jan -18).
- Mässling, morbilli, rubeola, measles, är en av de ursprungliga "barnsjukdomarna", som man vaccinerat mot sedan slutet av 70-talet, och som sedan 1982 ingår i trippelvaccinet "MPR" (mässling, påssjuka, röda hund).
- Mycket smittsam virussjukdom (morbilli-virus under paramyxovirus, enkelsträngat RNA-virus). Luftburen smitta, dvs kan precis som t ex varicellae spridas genom luften med små partiklar som inhaleras. Isolera pat vid misstanke!
- Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
- Inkubationstid: Omkring 1-2 veckor (från 1 vecka till 18 dagar).
- Smittsamhet:
Räkna med smittsamhet från 3:e dygnet efter möjlig exposition. Man brukar säga att patienten smittar 4 dagar före och 4 dagar efter debut av exanthemet. - Mässling var på sin tid (fram till 1980-talet) den sjukdom som orsakade högst barnadödlighet i världen. Men det var till stor del de undernärda barnen som avled, inte de välnärda. Däremot kan mässling orsaka en hel del komplikationer.
- Isolera patienten direkt vid misstanke om mässling. Får ej sitta i gemensamt väntrum, etc.
- De som ringer före ankomst ska hänvisas till telefonrådgivningen "1177", eller till en avtalad, isolerad plats på sjukhuset.
- Vem kan smitta/vara smittad?
Ovaccinerade personer:
- Barn <18 mån (enstaka är vaccinerade tidigare).
- Vuxna födda före 1982 då MPR-vaccinet kom. (Ganska många fick ändå mässling-vaccin innan dess, födda cirka 1978-1982).
- Barn till antroposofer, eller andra som inte vaccinerat sina barn.
- Invandrade barn eller vuxna som är ovaccinerade och inte har haft mässling.
- Ovaccinerade personer som varit utomlands nyligen.
Enstaka fullvaccinerade personer har också insjuknat. - Provtagning:
Allmänna prover: Hb, CRP, LPK, diff.
Morbilli-serologi med IgG och IgM (akutsvar, ring lab).
Morbillivirus Realtids-PCR (prov kan tas från slemhinnor, svalg, NPH, blod, urin). Begär akutsvar från lab. Urin i sterilt rör. Serum- eller EDTA-rör. NPH gärna med med VCM flockad pinne. - Förbered ev inläggning (diskutera med tjänstgörande läkare).
- När patienten har kommit:
Kontrollera ABCDE som vanligt! Observera att livshotande fall måste handläggas genast, går före isoleringen! - Låt om möjligt personal som har haft mässling eller vaccinerad personal ta hand om den insjuknade. Skriv upp vem som har följt med patienten (anhöriga, vänner) eller deltagit i vården (personal).
- Mässling brukar ge ett ordentligt insjuknande, varför personer med nedsatt immunförsvar ska skyddas från den sjuka patienten, t ex spädbarn, patienter med malignitet, leversjukdom, cytostatikabehandling, immundeprimerande tillstånd t ex HIV/AIDS, och åldringar, liksom undernärda personer.
- Klassiska symtom:
- Sjukdomskänsla,
- Feber, upp emot 40 grader
- Huvudvärk,
- Hack-hosta (torrhosta), snuva
- Röda ögon (blefaro-konjunktivit), ibland omnämnt som mässlingstypiska "3C - Cough, Coryza (snuva), Conjunctivitis"
- Kopliks fläckar (vita fläckar buckalt) är patognomona. Kommer 2-3 dagar före exanthemet! Vid fynd av Kopliks fläckar är patienten smittsam.
- Efter 3-4 dygn följer ett utbrett, storfläckigt rött (eller brunrött), makulopapulöst konfluerande exanthem från ansiktet ut över hela kroppen!
- Diarré ibland. Lymfkörtelförstoring är vanligt.
- Fjällning (händer, fötter) kan uppträda när exanthemet försvunnit. - Kontakta infektionsjour/barnjour och smittskyddsläkaren för planering och tidig smittspårning.
- Överväg inläggning eller hemgång utifrån allmäntillståndet. Isoleringsrum för luftburen smitta vid ev inläggning.
- Vem ska få immunglobulin eller vaccination?
- Komplikationer: Främst luftvägar (otit, pneumoni), samt neurologiska komplikationer (0,1%) (kramper, meningit, encefalit, meningo-encefalit). Udda komplikationer utgörs av utdragna diarré-tillstånd, långdragen kerato-konjunktivit, chancrum oris (nekros runt munnen) och SSPE (degenerativ encefalit, debuterar vanligen minst 5-7 år efter infektionen).
- Influensa (innan utslaget debuterat)
- Övre luftvägsinfektion (med "3C - Cough, Coryza, Conjunctivitis" - men det är ju inte specifikt)
- Tredagarsfeber (HHV-6)
- Erythema infectiosum (femte sjukan)
- Amoxicillinbehandlad mononukleos
- Rubella (ser mer "väderbiten" ut)
- Kawasakis sjukdom (samma irriterade stil)
- TSS, "toxic shock syndrome"
- Läkemedelsreaktioner, läkemedelsallergi
- Akut HIV-infektion
- Vissa tropiska infektioner med utslag, t ex dengue
Tidiga åtgärder, personal och team
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
- Det är de icke-immuna patienterna som ska behandlas:.
- Provsvar kan i oklara fall genom akutprov (se ovan) visa om patienten är immun eller ej.
- Tidpunkt för exponeringen mot mässling (inom 3 dygn, 6 dygn, eller senare)?
- Små spädbarn (< 6 mån), gravida, samt immundeprimerade patienter ges polyvalent, humant normalt immunglobulin (SC/IMIg) (Beriglobin, i USA Gamastan) inom dygn 6 efter exposition.
- Standarddos för friska personer (icke immundeprimerade patienter) är (enligt CDC 0,5 ml/kg im (80 mg IgG/kg)).
Inj Beriglobin 160 mg/ml innebär 0,25 ml/kg im, som engångsdos. Får inte ges iv, chockrisk. Dubbel dos till immundeprimerade patienter (dvs Beriglobin 0,5 ml/kg im). Ge inte mer än 15 ml totalt.
- Därefter bör man avvakta med eventuell mässling- och varicella-vaccination i 6 mån framåt.
- Spädbarn (>6 mån), barn och vuxna som inte är immuna vaccineras istället med MPR-vaccin, (ej till gravida), förutsatt att det har gått högst 3 dygn efter expositionen. Har 3 dygn passerat så ger man istället immunglobulin enligt ovan inom 6 fulla dygn.
- Båda post-expositions-metoderna fungerar väl. I en mindre studie från New York, publicerad 2017, jämfördes effekten mellan MPR (MMR)-vaccin och immunglobulin (IG PEP), 44 respektive 77 fall.
I den vaccinerade gruppen var effektiviteten 83.4%, för immunglobulin 100%, totalt för båda 92,9%, vilket visar att det är meningsfullt att ge profylax. Ref: Clin Infect Dis. 2017 Nov 13;65(11):1843-1847. doi: 10.1093/cid/cix639.
Diffdiagnoser
Updated 2022-02-03, Originally published 2018-01-23, Established 2016-01-01. ©Per Björgell
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.