Suicidrisk bedömning – Björgells Akuta sjukdomar och skador

ICD 10:
F32 Depressiv episod
F322 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom - Självmordstankar och självmordshandlingar är vanliga och ett antal somatiska symtom är oftast närvarande. Hit hör bl a
Agiterad depression
Egentlig depression
F323 Svår depressiv episod med psykotiska symtom Depressiv episod som under F32.2 men med hallucinationer, vanföreställningar, psykomotorisk hämning eller annat så att vanliga sociala aktiviteter omöjliggörs. Tillståndet kan vara livshotande pga självmordsrisk.
F329 Depressiv episod, ospecificerad (Depression UNS)

På akutmottagningen gäller det att finna den patient som överväger ta sitt liv.
De flesta som begår självmord har sökt hjälp - i någon form - innan det blir ett fullbordat suicidfall. De flesta människor vill ha hjälp, så det handlar om ett omhändertagande och att slussa patienten till rätt vårdinstans (egen läkare, psyk akut, eller inläggning).
Några hjälpmedel lämnas här - om suicidtrappan, och vilka som är högrisk-patienter.
LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, kan vara tillämplig i vissa fall, exempelvis enligt F323 ovan, samt att patienten motsätter sig frivillig vård.

Tidiga åtgärder, personal och team

Om depressiva tankar framkommer, eller om annat psykiatriskt problem framkommer tillsammans med suicidtankar - Låt inte patienten sitta ensam, ha hellre vederbörande nära expeditionen eller under ständig tillsyn.
Informera läkaren tidigt, och sätt prioriteten ganska högt.
Vänta med prover och ABCDE-status så länge.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Patienten är ofta orolig och rastlös inombords. Därför är det angeläget att ta hand om vederbörande snarast, även om akutmottagningen kräver mycket annat samtidigt.
Jämför risken för död i trafikolycka (n=319), med död av suicid (n=1554, det är 5 gånger fler).
Var inte rädd för att prata med patienten om nedstämdhet och suicidtankarna.
Visa patienten förståelse och intresse för att lyssna! Ofta är det en lättnad för patienten att få tala om saken, och att någon bryr sig!

Suicid-stegen

Begreppet myntades ursprungligen av prof Jan Beskow, här minskad och efter SLLs psykiatristöd, men bygger på processen från nedstämdhet till suicidhandling. Försök att skapa en uppfattning om var patienten befinner sig.
Ju högre upp på stegen, desto större risk:

Genomförande av suicid (Handlar)
Suicidavsikt (Har bestämt sig)
Suicidförberedelser (Skaffat rep, tabletter)
Suicidplaner (Vet hur och när det kan ske)
Suicidförsök tidigare
Suicidönskan (Aktiv önskan att suicidera)
Suicidtankar (Börjat tänka på självmord som lösning)
Dödsönskan (Önskar att dö, slippa leva)
Dödstankar (Tankar om att slippa leva)
Nedstämdhet/hopplöshet (Allt är hopplöst)

Hög suicidrisk

Högt upp på suicid-stegen: Planerar för suicid!
Pratat om suicid vid upprepade tillfällen
Tidigare allvarligt suicidförsök
Känd, depressiv sjukdom, depressiv psykos, svår schizofreni
Starkt negativ inställning till psykiatrin
Drabbad av psykosociala händelser (förlust av anhörig; avskedad)
Tilltagande ensamhet
Alkohol- och narkotikamissbruk
Svåra, fysiska sjukdomar, med smärta och dålig prognos
Många av ovanstående riskfaktorer

Statistiskt:

(dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen)

Manligt kön är en riskfaktor (står för 72% av alla suicidfall)
Män över 75 års ålder (dödstal >75 år är 33/100.000 invånare; men ökningen ses redan från 45 års ålder och uppåt.
Kvantitativt sett dominerar åldersgrupperna 25-69 år, räknat i antal dödsfall/år.

I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år av olika skäl. Dödstalen har stadigt minskat sedan 1987 både för män och för kvinnor, även om de ökade något mellan 2014 och 2015.
Anledningen till de sjunkande dödstalen är att vi lever längre idag än vi gjorde på 1980-talet.
2015 begick 331 kvinnor och 848 män självmord, totalt 1179 personer. Därtill kommer 131 kvinnor och 244 män, totalt 375 personer med oklar avsikt (våld och förgiftning utan fastställd avsikt). Sammanlagt utgör dessa dödsfall 1554 personer, vilket motsvarar cirka 30 dödsfall i veckan eller 4 per dag genom suicid.

Tillvägagångssätt: Män är generellt mer våldsbenägna. Män suiciderar främst genom hängning i 47%, intoxikationer i 16%, och genom självmord med skjutvapen i 12%. Kvinnor suiciderar genom intoxikation i 37% och genom hängning i 35%. Därutöver finns naturligtvis ytterligare metoder för suicid, vilka fördelas ganska jämt mellan könen.