treatment – Björgells Akuta sjukdomar och skador

ICD 10:

150-250 ord om....

Hypokalemi definieras som S-K+ < 3,5 mmol/L.
(Normalvärde cirka 3,5 - 4,4 mmol/L, spädbarn kan ha upp till 5,8 mmol/L).
Lindrig hypokalemi 3,1-3,4 mmol/L – Vanligt, ofta inga symtom, förstärkt digitaliseffekt
Måttlig hypokalemi 2,6-3,0 mmol/L – Arytmirisk, illamående, obstipation, muskelsvaghet, myalgier, trötthet
Svår hypokalemi <2,6 mmol/L – Farligt, arytmier inkl VT, VF, muskelsvaghet, muskelskador, rhabdomyolys, andningsinsufficiens

Vi mäter extracellulärt kalium, runt 2%, resten finns intracellulärt. Därför viktigt att undvika hemolys som vid hypokalemi kan ge ett falskt normalt S-K+.
Vid en metabol alkalos åker kalium in i cellerna. På samma sätt kan en korrigering av en acidos ge tillfällig hypokalemi. Andra vanliga orsaker till hypokalemi är diuretikabehandling eller utdragna diarréer och kräkningar.
Samtidig magnesiumbrist förstärker hypokalemin. Andra orsaker är brännskador, alkoholism, större lakritsintag (aldosteronliknande effekt) eller ökad insulininsöndring (t ex glukosdropp).

Åtgärder:

Lista ut orsaken, ofta uppenbar. Utred oklara eller svåra fall. Lägg in patienter med svår hypokalemi.
Vid lindrig till måttlig hypokalemi: Förstärk patientens kaliumnivåer peroralt med kaliumtillförsel (T. Kaleorid 750 mg, 2x2-2x4), eller med kaliumsparande tillsatser (amilorid, spironolakton) till diuretikabehandling. (Obs: spironolakton kan ge gynekomasti hos män). Bananer är rika på kalium.
Vid svår eller symtomgivande hypokalemi: Ge kalium parenteralt, t ex Natriumklorid 9 mg/ml med tillsatser av kalium och magnesium.
Sätt:
Till Natriumklorid 9 mg/ml, 1000 ml en tillsats av 60 mmol kalium (AddexKalium) och 30 mmol magnesium (AddexMagnesium) iv över 6-8 timmar.
Ge högst 20 mmol kalium per timma iv, vid behov, exempelvis vid stark arytmibenägenhet.
Tag EKG och koppla telemetri. EKG-förändringar: Flacka ST-sträckor, inverterade T-vågor, U-vågor (ev större än T-vågorna).

Vanligare orsaker:

Diuretikabehandling (tiazider, acetazolamid, furosemid, torasemid m fl)
Andra läkemedel (insulin, kortison, beta-2-agonister, laxativa, kvetiapin (Ketipinor), abirateron (Zytiga), cisplatin, ampicillin, penicillin, aminoglykosider, amfotericin)
Långvariga diarréer o/e kräkningar
Laxantiamissbruk
Överdosering (klorokin, tyroxin, insulin och teofyllin, kronisk salicylism)
Koffein (kaliumförflyttning in i celler)
Metabol alkalos
Hyperthyreos
Kronisk alkoholism
Narkotikamissbruk (amfetamin, partydroger m fl)
Större lakritskonsumtion (pseudoaldosteronism via glycyrrhizinsyra (GZA) som ger hypokalemi, metabol alkalos och hypertoni. Lågt aldosteron.)
Inflammatoriska tarmsjukdomar (främst Mb Crohn)
Celiaki
Brännskador, större (kaliumförlust)
Magnesiumbrist
Insulinbehandling (t ex vid DKA utan K-korrektion)
Korrigering av acidos
Ökad insulininsöndring (t ex sekundärt till glukosdropp)

Mer ovanligt:

Långvarig parenteral nutrition
Renal tubulär acidos (svårigheter utsöndra H+, skapar alkalos)
Hyperaldosteronism (alla former; ofta med samtidig hypertoni)
Mb Cushing
Conns syndrom (vanligen binjurebarkstumör; primär hyperaldosteronism, hypertoni och lågt kalium)
Njurartärstenos (hyperaldosteronism, hypertoni)
Intox (barium, cesium)
Ökad renal utsöndring av kalium (t ex njurskada, högt aldosteron, cortisol, magnesiumbrist) - mät U-kalium vid misstanke.
Lågt kaliumintag (ovanligt; ex vid anorexia)
Hereditära jonkanalsjukdomar (störd Na/K-pump)
Hypokalemisk periodisk paralys (jonkanal; återkommande paralyser)
Thyreotoxisk periodisk paralys (övergående paralyser vid thyreotoxikos och utan hereditet; hypokalemi under attackerna; oftast asiater)
Fanconis syndrom (renala K-förluster)
Bartters och Gitelmans syndrom (hereditära sjukdomar med saltförluster och hyperaldosteronism)
Liddles syndrom (hereditär sjukdom, hypokalemi, metabol alkalos, hypertoni, kan likna lakritsutlöst hypokalemi med lågt aldosteron)
Zollinger-Ellisons syndrom