Isoleringsrum, användning av

Användning av isoleringsrum kräver diagnostiska överväganden, samt kontinuerlig tillsyn!
Egen rädsla för smitta med diarré, feber, illamående, eller kräkningar är inte skäl nog att köra patienten direkt till isoleringsrummet!!

Varför?
Jo, dels syns eller finns inte patienten bland allt annat som händer. Risk för försämring utan att någon noterar det. Återkommande schemalagd tillsyn är viktig!!
Dels finns det många tillstånd som kan likna en lättare virusinfektion, men som är något helt annat, exempelvis en allvarlig hjärtinfarkt.
Illamående och kräkningar är inte alltid en gastroenterit, kan istället vara en allvarlig internmedicinsk, kirurgisk eller bakteriell infektiös sjukdom.
Det finns gott om anmälningsfall i vården som utgår från isoleringsrummet (exempel nedan).

Isoleringsrum kan vara mer eller mindre avancerade. Det finns i regel ett förrum (sluss) och ett isoleringsrum med eget tvättställ, dusch och toalett. Ofta finns direkt utomhus dörr, och ibland separat ventilation med övertryck och eller undertryck. Dessutom kan man styra antalet luftbyten per tidsenhet, styra dörröppnandet i lämplig ordning, ha UV-ljus, med mera. I slussen kan även särskild skyddsutrustning förvaras.

Isoleringsrum From: Setra Systems

Tidiga åtgärder, personal och team
- Följ basala hygienregler. Handtvätt före och efter, skyddsrock och handskar!
- Börja med triagering av patienten innan felaktiga placeringsbeslut tas! ABCDE-kontroll!
- Komplettera med EKG, allmänna blodprover (Hb, LPK, CRP, neutrofila, elektrolytstatus, leverprover inkl amylas, samt några extra serumrör)
- Vid feber ta även odlingar: Urinodling, blododling, svalgodling, nasopharynxodling, ev sårodling, samt MRSA-screening om pat kommer från annat sjukhus utanför landet.
- Prioritera patienten! Vid bedömning att patienten ska läggas på isoleringsrum, höj prioriteten.
- Antalet isoleringsrum är ofta begränsade. Följande alternativ (med eget tvättställ) fungerar ofta mycket väl: Enskilt rum, Enskilt rum med förrum (sluss), eller Enskilt rum med egen toalett.
- Om patienten är dålig med allmänpåverkat tillstånd: Komplettera med arteriell blodgas!
- Läkare bör alltid se en isolerad patient tämligen omgående. Det talar för RÖD eller ORANGE prioritet!
- Se till att patienten monitoreras: Puls, SaO₂ och intermittent blodtrycksmätning, ev telemetri!
- Utse ansvariga för (täta) omvårdnadskontroller! Minst var annan timme!
- Följ upp att läkaren har varit hos patienten!
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
- När tiden går fort... upprepa ABCDE-kontrollerna! Varför lades patienten på isoleringsrum?
- Aktuell utlandsvistelse, sjukhusvistelse?
- Överväg blodgas om inte gjort!
- Kontrollera EKG!
- Finns provsvar tillgängliga?
- Följ basala hygienregler. Handtvätt före och efter, skyddsrock och handskar!
- Luftburen smitta
  Exempel: Aktiv (eller misstänkt) TB, rubella, mässling, vattkoppor, hemorragiska febrar.
- Samhällsfarliga smittsamma sjukdomar
  Exempel: Hemorragiska febrar (ebola, lassafeber, m fl) och vissa andra tropiska sjukdomar (ej dengue), aktiv TB, SARS, invasiv meningokockinfektion, med flera.
- Andra smittsamma sjukdomar: För att skydda sjukhusets patienter från smittsamma sjukdomar används ibland isoleringsrum även vid misstänkt influensa, calici-utbrott, andra gastroenteriter, eller vid Clostridium difficile-diarré. Men det är ofta just dessa patienter som är i risk för missade diagnoser (se nedan), så var försiktig!.
- Multiresistenta bakterier (MRB)
  Patienter med MRB ska åtminstone ha ett enkelrum. Behovet av isolering är beroende av tillståndets art och av vilka bakterier som är aktuella. Patienter som bär på resistenta bakterier i tarmen, exempelvis VRE och E.coli med ESBL, utgör en smittspridningsrisk om de har riskfaktorer som exempelvis diarré och KAD.
  Grupper av multiresistenta bakterier (MRB):
  MRSA, Meticillin-Resistenta Staphylococcus Aureus
  VRE, Vankomycin-Resistenta Enterokocker (Enterococcus faecalis, Enterococcus faecium)
  MRG, Multi-Resistenta Gramnegativa tarmbakterier - Enterobacteriaceae (E.coli, Klebsiella pneumoniae, m fl), Pseudomonas och Acinetobacter.
  Bland dessa är Enterobacteriaceae av typ ESBL (Extended Spectrum Beta-Lactamase), ett nutida och ökande hot, eftersom bakterierna sprids exponentiellt av såväl delning som genom konjugation.
  Värst i nuläget är ESBL_CARBA med resistens även mot karbapenemer.
- Skyddsisolering (av neutropena patienter)
  Exempel: Leukopeni <1x10⁹/L, Neutropeni <0,5x10⁹/L.
- Generellt kan dropp- och kontaktsmitta i regel hanteras på ett vanligt enkelrum (med tvättställ), t ex vid gastroenteriter, influensa, eller infekterade sår. Men i mån av plats är isoleringsrummet naturligtvis ett alternativ.
- Sepsis - Dynamiskt tillstånd som kan börja med feber, sjukdomskänsla, men med ett någorlunda stabilt allmäntillstånd, för att sedan snabbt förvärras!!
- Akut hjärtinfarkt - ibland är kräkningar och sjukdomskänsla mer framträdande än klassisk bröstsmärta.
- Följder av gastroenterit - Har man legat sjuk i en maginfluensa, så kan det ha fått konsekvenser i form av lungemboli, hypocorticism, derangerat sockervärde (diabetes), eller elektrolytrubbningar.
- Akut buk, vuxna eller akut buk, barn kan bero på exempelvis ett ileustillstånd med upprepade kräkningar och ibland även diarréer.
- Akut anafylaxi - I akutskedet kan patienten vara så påverkad och vagal att det blir både kräkningar och tarmtömning samtidigt. Det händer ibland!
Se även
Illamående och kräkningar
Akut buk, barn
Akut buk, vuxna
Dynamiska tillstånd
ABCDE-kontroll

Tidiga åtgärder, personal och team

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Se även

Relaterade