Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kirurgi

Kolangit, akut

ICD 10: K830, Kolangit

  • Retts: Orange eller Röd patient!
  • Kallas även ascenderande kolangit (till skillnad från primär skleroserande kolangit, se kommentar nedan, som har ett mer kroniskt förlopp).
  • Vid akut kolangit föreligger ett relativt avflödeshinder i gallvägarna, med infektion som följd. Vanligaste hindret är en koledochussten.
  • Utöver gallsten kan även tumör eller mekanisk stenos kan ge akut kolangit
  • Ikterus med feber och frossa indikerar kolangit (stasikterus)
  • Illamående och kräkning kan förekomma
  • I enstaka fall enbart symtomfri ikterus, inledningsvis
  • Sepsisbehandling bör som regel initieras omgående
Akut kolangit
Akut kolangit. Från gastroduodenoskopi, där man ser pus tränga fram vid papilla Vateri. From en.wikipedia.org

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE: Fri luftväg, ge syrgas om lågt SaO2, , kontroll andning och andningsfrekvens, kontroll puls, bltr, perifer cirkulation, ev neurologisk påverkan. Exponera hudsymtom (ikterusgrad, klåda, exkoriationer etc). Kontroll SaO2, temp (även hypotermi kan vara sepsis), medvetandegrad, pupiller.
  • Tag EKG
  • Stort labstatus inkl lever, pankreasamylas, elektrolyter, blododlingar x 2, urinodling, NPH-odling, gallodling om drän finns, koagulationsstatus
  • Tag artärblodgas
  • Alltid inläggning, fastande (kir eller IVA)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Efter blododling ge omgående
  • Inf Piperacillin/Tazobactam ("Pip-Taz) 4 g/0,5 g (skrivs ofta 4 g x 3) iv. Ej vid pc-allergi (alternativ, se nedan)!
  • Ringer-Acetat, 1-2 liter iv, omgående (20-60 min). Vätska upp ordentligt, till kanske 4-8 liter vätska per dygn, beroende av allmäntillståndet
  • Notera: Pip-Taz täcker utöver gram-negativa floran även gram-positiva enterokocker, vilka bör täckas vid en kolangit. Enterokocker har en naturlig resistens mot cefalosporiner och i viss mån mot aminoglykosider.
  • Akut lungröntgen vid oklar diagnos (dagtid)
  • Ulj buk på akuten visar dilaterade gallvägar, > 6 mm
  • Ofta ser man även gallstenar
  • Ulj LGP (lever, gallvägar, pankreas) utförs dagtid via rtg
  • CT buk vid malignitetsmisstanke, annars inte primärt
  • Överväg kontakt med anestesi/IVA-jour vid stort övervakningsbehov


  • Alternativ vid pc-allergi
  • Inf trimetoprim-sulfametoxazol (16 mg/80 mg) (Eusaprim) 10 ml iv x 2, eller
  • Inf imipenem/cilastatin (Tienam) 1000 mg/1000 mg x 3-4 iv
  • Om möjligt stäm av med lokal infektionsjour


  • Koagulation
  • Vid högt PK, återställ normalvärde med tabl/inj Konakion, (sätt ut ev koagulationshämmande medel om möjligt)


  • På vårdavdelning, ställningstagande till
  • Akut ERCP (sfinkterotomi/stenextraktion)
  • Ev PTC-drän/stent (avvakta först effekt av sfinkterotomi)
  • Ev kolecystektomi (när infektionen lagt sig, eller 3 mån senare)

Status

  • Allmänpåverkad patient med sjukdomskänsla, oftast feber och frossa
  • Takykardi
  • Hypotension
  • Ömhet under hö arcus, dunköm över hö arcus
  • Ikteriska sclerae, eller generell ikterus (S-Bil >80 umol/l)
  • Vanligen mjuk i buken

Klinisk beskrivning

  • Ofta är patienten mer eller mindre allmänpåverkad, febril och kan ha eller ha haft ont under höger arcus sista dagarna.
  • Ibland kräkningar
  • Skillnaden mot en "vanlig" kolecystit är att patienten ofta är sämre, instabil, dvs septisk, och ofta finns en känd gallstensproblematik, eller -åtgärd sedan tidigare, eller malignitet i omgivningen (pankreas, gallvägar)
  • Charcots triad: Feber, smärta i höger hypokondrium och ikterus stämmer i cirka 50-75% hos patienter med kolangit
  • Risk för septisk chock, agera omgående

Diffdiagnoser

  • Akut kolecystit (jfr klinisk beskrivning)
  • Komplikation till genomgången ERCP
  • Gallgångscancer (kolangiocarcinom) kan ge ikterus, feberepisoder och lokal värk, lömsk diffdiagnos
  • Annan septisk sjukdom t ex hö-sidig pyelonefrit eller basal pneumoni
  • Akut pankreatit
  • Pankreascancer
  • Kroniska kolestatiska sjukdomar (PBC, skleroserande kolangit, läkemedelsbiverkningar)
  • Kroniska gallvägsinfektioner
  • Lokala metastaser (GI-malignitet, ca mammae)
  • Akut virushepatit (ikterus och höga transaminaser ALAT, ASAT)

Kliniska råd och kommentarer

Primär skleroserande kolangit, PSC, är en helt annan sjukdom som kan vara nästan asymtomatisk, men som ger viss kolestas och mindre, recidiverande kolangitlika attacker. Den drabbar i princip patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och i proverna finner man förhöjda leverprover åt kolestashållet (Bil, ALP), pos AMA (mitokondrier), högt IgM. Så småningom utvecklas ofta levercirros.

Se även

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Barnkirurgi Kirurgi

Cancer i gallvägarna

ICD 10: C249, Icke specificerad lokalisation av malign tumör i gallvägarna

  • Översikt om cancer i gallvägarna, som kan ge akuta symtom
  • För respektive diffdiagnoser, klicka på länkarna nedan!

  • Cancer i gallvägarna är ovanligt:
  • Gallblåsecancer svarade för 170 fall i Sverige under 2013
  • Cancer i övriga gallvägar (utanför levern, ductus choledochus, mfl lokalisationer) 237 fall 2013

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-kontroll
  • Komplett labstatus inför inläggning, hematologi, inflammation, lever, pankreas, elektrolyter, koagulation
  • Sätt nål och 1l Ringer-Acetat, pat är ofta intorkad
  • Patienten har ofta ont. Ordna smärtlindring vb!
  • Ordna plats för inläggning

GGallblåsecancer, avancerad
Gallblåsecancer, avancerad

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Patienten har ofta ont. Ge 3-10 mg morfin sc vid behov! Initiera lämplig smärtbehandling på avdelning.
  • Se till att patienten inte är dehydrerad, 1-2 l Ringer-Acetat
  • Blir det diskussion om ev placering pga ikterus, så är ett fall som detta akutkirurgiskt, och man finner förhöjt S-Bil, S-GT, och S-ALP som tecken på stas.
  • Ordna plats för inläggning, för smärtstillning, ev avlastning av gallvägar (ikterus?)
  • På avdelning vb TNM-diagnostik, staging och ställningstagande till ev kirurgisk eller palliativ behandling

Klinisk beskrivning

Gallblåsecancer
  • Carcinom i gallblåsan är en aggressiv cancerform, som har ett ganska snabbt förlopp, såvida inte tidigt upptäckt
  • Tidig kirurgi är enda behandlingen, men bara 10-30% har kirurgiskt tillgänglig sjukdom, eftersom den ofta är symtomfri inledningsvis
  • Gallblåsecancer debuterar genom att ge smärta och symtom, som liknar gallstensbesvär i hö hypokondrium och utstrålning bakåt ryggen
  • Labprover väsentligen normala i det tidiga förloppet, ofta först genom stigande bilirubin. Tumörmarkörerna CEA och CA 19-9 inte effektiva i tidiga skedet, och har lite dålig sensitivitet kring 50-80%
  • Efterhand viktnedgång och aptitlöshet, senare ev ikterus och ascites
  • Kan ibland bete sig som en kolangit med smärta, feber och frossa
  • Sprids till levern och peritoneum
Riskfaktorer för gallblåsecancer
  • Gallsten (inte sällan symtomatiska stora stenar)
  • Gallblåsepolyper >10 mm och i synnerhet >15 mm (mindre polyper är som regel benigna)
  • Förkalkning i gallblåsans vägg, mucosan, (porslingallblåsa)
  • Kronisk infektion i gallblåsan (t ex Salmonella typhi)
  • Anläggningsrubbningar kring papilla Vateri
  • Kvinnor:män = 3:1
Kolangiocarcinom
  • Cancer i gallgångarna, kolangiocarcinom, debuterar ofta med gallstas, dilaterade gallvägar, och vanligen utan smärta
  • Tidigt i förloppet ses ibland isolerad ALP-stegring
  • Dilaterade gallvägar på ulj
  • Ljus avföring och mörk urin
  • Pga ikterus finns ofta klåda och hudexkoriationer
  • I hälften av fallen finns en palpabel gallblåsa (Courvoisiers tecken)
  • Hepatomegali brukar föreligga, då den icke obstruerade leverloben hypertrofieras
  • Ascites kan finnas med carcinomatos i peritoneum
  • CT av gallvägar, ev med ERCP, kolangiografi eller MR, ger diagnos
  • En hepaticojejunostomi ger en temporär avlastning av patientens ikterus hos ca 90%
  • Kolangiocarcinom har sin topp vid 50-80 års ålder, något fler män än kvinnor, svarar för uppemot en fjärdedel av alla hepatobiliära maligniteter och har ökat sedan 70-talet
  • Perihilärt lokaliserad tumor i 2/3 av alla fall
  • Spridning sker utmed gallvägarna, till levern, kärlen och peritoneum

  • Riskfaktorer för kolangiocarcinom
    • Rökning
    • Obesitas
    • Hög alkoholkonsumtion
    • Hyperthyreos
    • Kronisk pankreatit
    • Ulcerös kolit
    • Primär skleroserande kolangit
    • Gallgångsadenom
    • Papillom i gallvägarna
    • Carolis sjukdom (sällsynt hereditär sjukdom med dilaterade gallgångar)
    • Kronisk infektion i gallvägarna
    • Hepatiter
    • HIV
    • Cirros

    Diffdiagnoser

error: Alert: Content is protected !!