ICD 10: N130 Hydronefros orsakad av avflödeshinder i pelviuretärövergången
Bilateral hydronefros hos vuxna är ovanligt. Ses ibland vid maligniteter i buken, som kan obstruera urinvägarna genom infiltration eller kompression. Kan även orsakas av prolaps hos äldre kvinnor.
Ofta långsamt förlopp, som leder till ökat bukomfång och/eller att patienten blir inremitterad pga snabbt ökande kreatinin
Inte sällan "tålig" patient, eller pat med känd malignitet, där kontroller har uteblivit eller försenats
(Det finns också fall av kongenital hydronefros som upptäcks antenatalt, eller efter partus. Det ska utredas, och om den anteroposteriora utbredningen är mer än 12 mm efter partus ska barnet ha antibiotikaprofylax direkt. Tar inte upp det vidare här).
Tidiga åtgärder, personal och team
ABCDE-kontroll
Inläggning trolig
Labstatus (allmänstatus med Hb, CRP, SR, urea, kreatinin, Na+ och K+). Urin- och blododling vid feber
EKG
Iv infart
Urinodling (alltid)
Blododling vid feber
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Lägg in patienten! (Vid platsbrist kan patienten gå hem över några dagar förutsatt (1) opåverkad patient (2) labvärdena är hyggliga (se K+ och kreat nedan) (3) ingen feber).
Beställ CT buk och ev ulj buk för värdering av buktumörens utbredning
Pat har ofta högt S-K+ (>5,6) och högt S-Kreatinin (>300).
Avlastande nefrostomi på ena sidan så länge (akutremiss rtg), och/eller dialys (mycket högt krea) kan vara nödvändigt i akutfasen
Vid misstanke om infektion överväg tidigt urosepsis, som kan förekomma dels pga urinvägshindren, dels efter anlagd nefrostomi
Dekompression av urinvägarna kan ibland bli aktuell genom öppen kirurgi, perkutan nefrostomi (oftast via rtg) eller stent (uretär)
Vanligare är stent, nefrostomi eller endast palliativ behandling vid avancerad tumörutbredning
Anamnes och status
Sjukhistorien går oftast över lång tid
Tidigare ofta opererad för en buk-, uro- eller gynmalignitet
Tar pat läkemedel som kan interagera (t ex NSAID)?
Urinvägsinfektioner kan ha förekommit (partiellt hinder)
Trötthet, bensvullnad, ökande bukomfång, tryckkänsla mot ryggen till, viktuppgång (vätskeretention)
Illamående och kräkningar kan förekomma
Undersök buk, bäcken, rektalt, ev VRSU
Ascites i buken
Vid gyn/rektalpalpation känn bimanuellt över fossa Douglasi efter knottror eller resistenser
Med ulj på akuten är det ganska lätt att se hydronefros
Hydronefros innebär att njurbäckenet eller calyces är dilaterade, vanligen ensidigt. På ultraljud blir vätska svart och därför syns hydronefrosen ganska väl mot ett förtunnat parenkym.
Hydronefros är oftast ett symtom på distalt hinder i urinvägarna. MEN, observera att hydronefros kan förekomma utan något hinder. Hydronefros är alltså ett anatomiskt symtom, inte givet en funktionell dysfunktion.
När hydronefros beror på ett obstruktivt hinder kan det utgå från njuren (tumor, sten etc), till uretärerna (sten, tumor) och ned till de nedre urinvägarna (prostata, urethra etc)
Svår smärta och allmänpåverkan hos äldre patient kan vara aortaaneurysm, orolig stensmärta hos yngre-medelålders är ofta njursten, och flanksmärta med feber talar för pyelonefrit!
Provtagning yngre: Hb, CRP, LPK, U-sticka, Na, K, kreat, samt U-B-odling om febril.
Högre prioritet vid påverkade vitalparametrar, hög ålder och hög feber. Smärtstillande till stenpatienter!
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Flanksmärta och trötthet/illamående är vanliga symtom vid hydronefros. Glöm inte aortaaneurysm hos allmänpåverkad äldre patient, ofta en man.
Demonstrera hydronefrosen med ulj och fundera på varför! Se orsaker och diffdiagnoser nedan!
Smärtstilla med smådoser morfin vid behov (3 mg iv)
Vid urinstämma välj tappning med engångskateter till yngre, KAD till äldre
Om aortaaneurysm är en rimlig möjlighet gör en aortascreening! (ulj eller buköversikt)
Akut CT-urografi till stenpatient som inte blir smärtfri efter 2 morfindoser
Överväg inläggning vid påvisad hydronefros hos känd patient med malignitet, eller vid svåra smärtor som inte viker på smärtstillande.
Sätt in antibiotika som vid akut pyelonefrit om patienten är febril eller uppvisar sepsisbild. Odla först!
Anamnes och status
Växlande presentation, akut hinder ger ofta flanksmärta och obehag/smärta utmed "njurlinjen" (ned till scrotum/labia)
Trötthet, illamående och kräkning kan förekomma
Ett distalt hinder (svårt att tömma blåsan) ger ofta trängningar, svag stråle, nokturi, och en känsla av ofullständig blåstömning, mera sällan tvärt urinstämma
Vid en kronisk obstruktion kan symtom nästan utebli, ofta finns visst obehag i flanken
Symtom och labvärden matchas mot undersökningen, där man ibland kan påvisa lokal ömhet eller tumor av något slag (t ex njurcancer, tuberkulos, aortaaneurysm).
Ulj njure är förstahandsundersökning och kan med fördel göras på akutmottagningen. Härefter CT-urografi med kontrast. MR-urografi vinner terräng för god upplösning och ingen strålning. Utredningen kan sedan kompletteras med t ex cystoskopi, njurscintigrafi, prostatabiopsi, urincytologi, urinodling, beroende på grad och nivå av hinder.
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.