Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kardiologi Kirurgi Neurologi Thoraxkirurgi Trauma

Troponinvärden, tolkning och diffdiagnoser

Bedömning och åtgärder

    Huvudbudskap
  • Ett förhöjt troponinvärde kan innebära AKS, inkluderande akut hjärtinfarkt, men kom ihåg att förhöjda värden ses vid en rad andra sjukdomar och tillstånd, se nedan.
  • För att avgöra om patienten har ett akut koronart syndrom (AKS) eller ej:
    Gå igenom aktuella och tidigare sjukdomar, kontrollera EKG, undersök patienten, och värdera blodproverna.

Diffdiagnoser

Alternativa differentialdiagnoser i frånvaro av akut koronart syndrom (AKS) lämnas här
(Se även nedan angående troponin och tolkning av troponinvärden)

  • Sepsis och septisk chock
  • Akut kritisk sjukdom (andningssvikt, trauma, sepsis, större brännskada)
  • Kronisk njursjukdom
  • Dialys-patient
  • Lungemboli
  • Hjärttrauma (kontusion)
  • Aortadissektion
  • Aortaklaffsjukdom
  • Defibrillering
  • Hjärtoperationer (PCI, ablation, pacemaker, ballongdilatation, angioplastik)
  • Hjärtsvikt (akut och kronisk)
  • Kardiomyopati
  • Myokardit, perimyokardit
  • Takotsubo
  • Rhabdomyolys med hjärtpåverkan
  • Arytmier (såväl taky- som bradykardier, block, förmaksflimmer)
  • Akuta neurologiska sjukdomar (SAB, stroke)
  • Hypovolemi, hypotension
  • Hypertoni, metabolt syndrom
  • Pulmonell hypertension, avancerad
  • Inflammation, utbredd
  • Extrem kroppsansträngning
  • Toxiner (kardiotoxiska läkemedel, främst cytostatika)
  • Habituellt förhöjt troponinvärde (jämför med tidigare prover)
  • Sarkoidos
  • Hemokromatos, amyloidos, sklerodermi
  • Analytisk interferens (biotin, hyperlipemi, m fl substanser)

Kliniska råd och kommentarer

Om troponin
  • Muskler består huvudsakligen av två proteiner, aktin och myosin, som tillsammans utgör större delen av musklernas vikt. F-Aktin är en dubbelspiral som omges av reglerande proteiner, nämligen tropomyosin och det så kallade troponinkomplexet.
  • Troponinkomplexet består av tre proteiner, Troponin T (TnT), Troponin I (TnI) och Troponin C (TnC) som tillsammans i en kalciumberoende mekanism reglerar aktinets muskelaktivitet gentemot myosin. TnC är inte hjärtspecifikt.
  • Kardiellt TnI och TnT är hjärtspecifika isoproteiner, som därför kan användas som markörer vid hjärtinfarkt och andra myokardiella skador. Ibland förtydligas specificiteten med ”c” för cardiac; cTnI och cTnT. De reagerar snabbare än CK-MB och transaminaser, som användes förr i diagnostiken.
  • Provtagningsrör: Li-heparinrör med gel, ljusgrön propp (PST-rör)
  • Förhöjda värden av troponin förekommer som framgår av diffdiagnoserna ovan vid en rad sjukdomar och tillstånd, inte bara vid hjärtinfarkt.
  • Högkänsligt troponin kan detektera mycket låga nivåer och förkortas ”hs-” (high sensitivity), t ex hs-TnT.
  • Troponin-värdena stiger redan efter 2-3 - 6 timmar vid hjärtinfarkt, och kan då mätas i blodprover.
  • För diagnos hjärtinfarkt ska åtminstone ett troponinvärde ligga över beslutsgränsen, där upprepade troponin-prover (≥2 bestämningar med ≥3 timmars intervall) visar ett stigande eller sjunkande förlopp. Det ska alltså finnas en dynamik i proverna.
  • Kardiella troponiner kvarstår i cirkulationen i 7-14 dagar. (cTnT 10-(14) dagar, cTnI 7-(10) dagar). I följande text används ”TnT” för troponinerna, (TnI beter sig likartat).
  • Referensvärde Troponin T: < 15 ng/L (Beslutsnivå >14 ng/L), obs metodberoende
  • Referensvärde Troponin I: Män: < 54 ng/L, Kvinnor: < 35 ng/L obs metodberoende
  • Ett cTnT>50 ng/L talar starkt för akut hjärtinfarkt

  • Klinisk tolkning i frånvaro av akut koronart syndrom (AKS)
    Patienten har alltså ett förhöjt TnT, men inget talar egentligen för AKS. Beakta då följande situationer:
  • Patienten söker ”för tidigt”: En patient med akut hjärtinfarkt kan komma in på akutmottagningen innan TnT hunnit stiga. EKG kan dock visa exempelvis en akut STEMI, ischemi eller andra tecken på myokardiell skada.
  • Troponinprover tas vid ankomst (ambulans eller akutmottagning) och patienten får stanna för observation och ta nya prover efter 2-3 timmar.
  • Njursjuka patienter har ofta ett kroniskt förhöjt TnT, som inte behöver betyda hjärtinfarkt. Titta på tidigare labdata, som ofta finns att tillgå. Jämför med EKG och aktuella symtom.
  • Lungemboli kan ge förhöjt TnT och ju högre värde, desto allvarligare LE. Överväg trombolys vid akut högerkammarbelastning.
  • Sepsis och akuta kritiska sjukdomar ger ofta förhöjt TnT som kan ge falskt intryck av AKS.
  • Habituellt förhöjt TnT kan förekomma och dessa personer uppvisar ingen dynamik av stigande eller sjunkande värden, som dock behöver inväntas. Samma sak där, jämför med gamla TnT-värden, och väg symtom mot aktuellt EKG och symtom. AMI kan då ofta avskrivas.
  • Biotin (parenterala vitaminer, Cernevit, Soluvit) kan ge falskt negativa värden
  • Befintlig hjärtinfarkt med en ny (andra) TnT-topp kan vara uttryck för rekanalisering i myokardiet efter infarkten med en utspolning av TnT. Kan således vara ett gott tecken på reperfusion, så länge man inte misstänker en reinfarcering.
  • Patienten söker ”för sent”: En patient som söker någon vecka efter en episod med misstänkt kardiell bröstsmärta kan ha hunnit normalisera sina troponiner. EKG kan dock visa nytillkomna, men äldre veckogamla infarktförändringar. EKG kan också vara väsentligen normalt efter en mindre NSTEMI. Utred patienten vidare vid misstänkt infarkt med ekokardiografi, arbets-EKG, överväg hjärtkaterisering.
  • Avskriv aktuell hjärtinfarkt när patienten söker närmaste dagarna efter en incident med bröstsmärta med ett normalt TnT-prov och normalt EKG, eftersom TnT kvarstår förhöjt upp till 14 dagar vid en hjärtinfarkt. Överväg alternativa diagnoser.


Updated 2020-11-03. Originally published 2020-11-03, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Kardiologi

AKS, Akut Koronart Syndrom, och NSTE-AKS, Icke ST-Höjnings-AKS

ICD 10: I249, Akut ischemisk hjärtsjukdom, ospecificerad; R074 Bröstsmärtor, ospecificerade

AKS, akut koronart syndrom,

innefattar de ischemiska hjärtdiagnoserna, som kan ge likartade symtom, nämligen:
  • Instabil angina pectoris,
  • Icke-ST-höjningsinfarkt (NSTEMI), och
  • ST-höjdningsinfarkt (STEMI)
 
  • Icke-ST-höjnings-AKS (NSTE-AKS) är ett nytt begrepp från AHA/ACC 2014, vilket är en sammanslagning av instabil angina och NSTEMI, och avser den patofysiologiska utvecklingen från instabil angina till N-STEMI, icke-ST-höjningsinfarkt.
  • Dessa sistnämnda patienter kan initialt vara omöjliga att åtskilja kliniskt, varför de läggs samman under NSTE-AKS-begreppet.
  • Vid uppenbar ST-höjningsinfarkt, respektive NSTEMI, finns separata riktlinjer som inte påverkas i sammanhanget.

Tidiga åtgärder, personal och team

    Vid akut bröstsmärta:

  • Orange eller Röd prioritering enligt Retts
  • Överväg medicinlarm!
  • Kontrollera/åtgärda ABCDE-status
  • Ge syrgas vid behov, pO2 <90%
  • Tag EKG vid ankomst, samt vid nya bröstsmärtor på akutmottagningen. Visa EKG genast!
  • Håll pat uppkopplad i telemetri
  • Frånvaron av en bestående ST-höjning talar för NSTE-AKS, (omvänt är en bestående ST-höjning en STEMI)
  • Stort labstatus inkl troponin (TnT, TnI) och koagulation. Blododla vid samtidig feber!
  • Venös infart, sätt nål, spola rent
  • Upprepade kontroller av vitalparametrarna efterhand
  • Ha defibrillatorn tillgänglig
  • Lägg in patienten, om möjligt på HIA-, hjärt- eller AVA-enhet med rimliga övervakningsmöjligheter

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Akutbehandling vid AKS (=A-H nedan):

    A. Syrgas
  • Syrgas ges endast vid cyanos, saturation <90%, takypné och/eller dyspné, eller annan orsak till hypoxemi. Rutinbehandling med syrgas till NSTE-AKS patienter med normal saturation (>90%) har aldrig visats värdefull.
B. Nitroglycerin
  • Nitroglycerin (Spray Nitrolingual, Resoriblett Nitroglycerin Recip) ges vid pågående ischemisk smärta, 1 spraydos eller 1 resoriblett (0,25 mg eller 0,5 mg) var 5 minut upp till 3 gånger. Försiktighet vid bltr <90 mmHg.
  • Utvärdera sedan och överväg behov av intravenöst nitroglycerin (inf. 1 mg/ml, 0,5-12 ml/timme (motsvarar 0,2-2,5 mikrogram/kg/minut), börja långsamt, stäng droppet om bltr <90). Evidensnivå C. Indikationen är NSTE-AKS med kvarstående ischemi, hjärtsvikt eller hypertoni. Evidensgrad B.
  • Ge EJ nitro om patienten tagit medel mot erektil dysfynktion (Viagra, Levitra 1 dygn, Cialis 2 dygn)
C. Morfin
  • Morfin ges iv vid kvarstående bröstsmärta (3-5-10 mg) trots annan anti-ischemisk behandling. Evidensgrad B.
  • Upprepa morfin vid behov efter 5-30 min.
  • Vid ev överdosering av morfin (påverkad andning eller cirkulation) ge naloxone (Naloxone/Nexodal 0,4 mg/ml) (0,4-(2) mg iv)
  • Vid illamående kan man ge inj Primperan 10 mg iv, eller inj Dridol 1,25 mg iv
D. Beta-blockare
  • Sätt in en beta-blockare under första dygnet om kontraindikation inte föreligger (se nedan)
  • Förslag: T. Bisoprolol 2,5 mg, 1x1 eller Depottabl Metoprolol 25 mg 1x1, och fortsatt dosering efterhand enligt FASS.
  • Kontraindikationer till betablockad: Akut hjärtsvikt inkl kardiogen chock, ökad risk för chock, behov av inotropt stöd, AV-block II-III och andra retledningshinder (sick sinus, SA-block mm) utan pacemaker, breddökade QRS-komplex (PR-intervall >0,24 s), puls <60 före start, systoliskt bltr <90-100 mmHg, svår astma/KOL, eller svåra ischemiska kärlsjukdomar, obehandlat feokromocytom och svår metabol acidos. Evidensgrad A.
E. Kalciumkanal-blockare
  • Till patienter med kontraindikation för beta-blockad, men som har bestående eller ofta återkommande ischemi ges istället en kalciumkanal-blockare (kalciumantagonist).
  • Kontraindikationen här är ökad risk för kardiogen chock eller vä-kammarsvikt. PR-intervall >0,24s, eller AV II-III utan pacemaker.
  • Förslag: Tabl verapamil (Verapamil) 80 mg, 1x3, eller tabl diltiazem (Cardizem), 60 mg, 1x3. Evidensgrad B/C.
  • Kalciumkanalblockare rekommenderas också när behandling med beta-blockare inte lyckas, eller då sådana är kontraindicerade eller skapar biverkningar. Evidensgrad C.
F. Statiner
  • Ge högdos statiner till patienter utan kontaindikationer
  • Förslag: Tabl simvastatin (Simvastatin/Zocord) 40-80 mg, 1 tn
G. Antikoagulantia och trombocythämmare
  • Ge initialt vid sannolik eller definitiv NSTE-AKS (a+b+c):
  • a) Snabbverkande ASA till alla patienter direkt efter ankomst (ej vid allergi mot ASA!) Förslag: Tabl acetylsalicylsyra (Magnecyl Brus, 500 mg, 1 st; eller Trombyl 75 mg 4 st initialt), därefter ges T Trombyl 75 mg 1x1.
  • b) Tabl clopidogrel (Clopidogrel) 75 mg i laddningsdos, 4 st, därefter 1x1, eller tabl ticagrelor (Brilique) tablett 90 mg, 2 st, därefter 1x2.
  • c) Lågmolekylärt heparin, endera:
  • Enoxaparin (Klexane, förfylld spruta 100 mg/ml) Ge 1 mg/kg sc var 12:e timme. Eller:
  • Fondaparinux (Arixtra, förfylld spruta 2,5 mg/0,5 ml) Ge 2,5 mg sc x1 (oavsett vikt)
  • Reducera doseringen till patienter med njursvikt (GFR<30 ml/min), för Klexane till endast 1 dos 1 mg/kg per dygn, och i fallet Arixtra väljer man istället dosreducerat Klexane. Behandlingen fortgår tills angiografi eller PCI ska göras (ev förskjuts morgondos inför planerat ingrepp) eller så länge pat är inlagd.
H: Övrigt
  • Sätt ut NSAID, (ASA ska däremot ges om möjligt).
  • Ge inte snabbverkande nifedipin (Adalat) utan samtidig beta-blockad.
  • Intravenös fibrinolys rekommenderas inte till patienter med NSTE-ACS
  • Om patienten har svåra smärtor och kliniken inte passar eller utvecklas som förväntat, överväg annan diagnos, i första hand aortadissektion, se diffdiagnoser
  • Aortaballong pump (IABP) kan användas till patienter med NSTE-AKS för att behandla svår bestående eller återkommande ischemi trots intensiv medicinsk behandling, om patienten inväntar angiografi eller PCI

Klinisk beskrivning

  • Akut tryckande bröstsmärta, 10 min eller mer, talar ofta för kardiell genes, särskilt i övre medelålder eller hos äldre
  • Bröstsmärtan är vanligen central (retrosternal) och kan stråla upp mot halsen, käken, och ut i extremiteterna
  • Dyspné, ansträngningsdyspné, illamående, profusa svettningar, andningskorrelerad bröstsmärta, buksmärta eller svimning kan förekomma
  • Ansträngningsdyspné betraktas som en anginaekvivalent och kan vara framträdande särskilt hos äldre-äldre, 75+)
  • Mindre vanliga symtom är illamående med kräkning, svettningar, allmän trötthet och svimning
  • Riskfaktorer: Hög ålder, manligt kön, rökning, hereditet för ischemisk hjärtsjudkom, tidigare hjärtinfarkt, tidigare PCI eller CABG, perifer kärlsjukdom, diabetes mellitus, njursvikt
  • Medianåldern vid debut av AKS är 68 år (56-79) i USA och fördelningen män:kvinnor = 3:2
  • Vissa har redan en känd, stabil angina pectoris, medan andra debuterar med koronar hjärtsjukdom som NSTE-AKS
  • Vid NSTE-AKS föreligger större samsjuklighet med både kardiell och icke-kardiell sjukom, än hos patienter med STEMI
  • Tänk alltid på möjligheten av en akut aortadissektion, vid svåra, plötsliga bröstsmärtor där EKG inte ger någon förklaring!
  • Observera att äkta bakväggsinfarkt inte utvecklar ST-höjning utan har ett reciprokt EKG-mönster
  • Utvecklingen av tillståndet, EKG och troponinerna kommer att avgöra om patienten bedöms som instabil angina eller NSTEMI
  • Om troponinerna är förhöjda, SAMT om kliniken är förenlig, bedöms tillståndet som en NSTEMI. (Enbart EKG och labsvar är inte tillräckligt för NSTEMI-diagnos). I annat fall betraktas patienten ha en instabil angina
  • ST-sänkning, övergående ST-höjning, och/eller nytillkommen T-vågs inversion kan föreligga inom ramen för diagnosen NSTE-AKS.

Diffdiagnoser

  • Akut aortadissektion i thorax (svår smärta, inte helt ovanligt)
  • Akut bakväggsinfarkt (horisontella ST-sänkningar och negativa T i V1, främst V2-V3 >2mm sänkning; ofta prominenta, breda R-vågor i V1-V3 (>30 ms), dominant R-våg i V2 (R/S >1), ev ST-höjning och Q-våg i V8-V9 om elektroderna sitter tillräckligt bakåt i axillen)
  • Perikardit (genomgången influensa, förkylning?)
  • Pleurit (andningskorrelerad smärta, som kan vara LE)
  • Lungemboli (takypné och andnöd utan feber)
  • Pneumoni (feber, hosta)
  • Pneumothorax (inte så vanligt utan trauma i åldersgruppen)
  • Muskuloskeletala besvär från thorax
  • Övre buksmärtor (magsår, pankreatit, kolecystit)
  • Spasm i esofagus (svarar på nitro, alternativ diffdiagnos)
  • Akut aortaaneurysm i thorax (svår smärta, ovanligt)
  • Mb Tietze
  • Nackdiskbråck (främst smärtor från nacken)
  • Psykiatrisk sjukdom
  • Herpes zoster
  • Sickle cell kris
  • Akut hjärtsvikt (dåligt hjärta utan smärta)


Updated 2019-06-17. Originally published 2016-05-03, ©Per Björgell


error: Alert: Content is protected !!