Anemi – Björgells Akuta sjukdomar och skador

ICD 10:
D649 Anemi, ospecificerad
D62 Anemi efter akut större blödning
D509 Järnbristanemi, ospecificerad

Blek hand (pallor), vänster, på grund av anemi.
From: Dr James Heilman, Creative Commons, wikimedia.org

Grav anemi innebär lågt Hb, hemoglobin (≤80-90 g/L), eller att anemin ger symtom som behöver åtgärdas (t ex angina pectoris)
Tidsfaktorn påverkar graden av symtom. Ju långsammare anemisering, desto mindre symtom i förhållande till graden av anemi.
Blodtransfusion upp till målet 100 g/L är vanligt vid Hb <80-90 g/L, men man kan ofta undvika transfusion (som är en immunologisk påfrestning) om patienten är stabil och inte behöver blod omedelbart, ofta ned till 70 g/L.
Innan man ger blod bör man utreda orsaken till anemin (undantag akut blödning).

Vanliga orsaker till grav anemi:
- Blödning
- Järnbrist (vanligen pga blödning (malignitet), menses, vegankost, bristande järnupptag)
- B12-brist eller brist på folat
- Hemolys
- Malignitet (leukemi, myelom, m fl)
- Njursvikt
- Infektion, inflammation

Normalt referensintervall (Ref-värden: Labmedicin Skåne)
Minnesregel: "130-120-110-105"
= Anemi är Hb <130 hos män, <120 hos kvinnor, <110 hos gravida och <105 hos barn.
Kvinnor: 117-153 g/L
Män: 134-170 g/L
Barn (Minnesregel: Hb <105 är oftast anemi, (första månaderna högre))
0-1 dag: 150-240 g/L (Notera högre Hb första veckorna!)
1-6 dagar: 140-220 g/L
6-14 dagar: 130-200 g/L
2-4 veckor: 100-180 g/L
1-3 månader: 100-160 g/L
3-12 månader: 100-140 g/L
1-6 år: 100-150 g/L
6-10 år: 105-150 g/L
10-18 år: 110-160 g/L

Symtom:

Trötthet
Yrsel, svimningskänsla
Palpitationer
Tinnitus
Dyspné vid ansträngning
Bröstsmärta (angina, hjärtinfarkt)
Synstörningar
Se även symtombild nedan

Bleka conjunctivae (a) och (b) vid anemi är ibland ett tydligt tecken. Man kan väl så bra jämföra patientens handflata med den egna, förhoppningsvis rödare. (c) och (d) är normala.
From: Unknown source

Tidiga åtgärder, personal och team

Hejda eventuellt pågående och omfattande blödning enligt C-ABCDE. LARMA!
Vid behov se: Hypovolemisk chock, blödningschock, eller Massiv blödning. (Vid massiv blödning behövs inte ytterligare anemiutredning, orsaken är ju klar).
Sätt 2 stora iv-infarter
Kontrollera ABCDE-status och Triagera patienten!

Om tagna blodprover visar ANEMI - Komplettera prover innan blod ges:
Bastest och blodgruppering. (Ska blod beställas)?
Tag arteriell blodgas om patienten är allmänpåverkad!
Hematologiskt labstatus (Hb, indices (MCV, EVF m fl), vita, diff, trombocyter, retikulocyter).
Mikrocytär anemi: Järn, TIBC, ferritin, transferrin.
Koagulationsstatus: PK, APTT (+ trombocyter enligt ovan)

Järnbristanemi är vanligast på akutmottagningen. Är orsaken till patientens anemi okänd, tag även (akut):

Inflammation, infektion: CRP, SR (ESR). Odla vid feber (blod, urin, sår).
Megalocytär anemi: B12 (cyanokobolaminer) och folat, ev även homocystein.
Njurar: Na, K, kreatinin
Hemolys: Haptoglobin, bilirubin, LD, Coombs test (DAT/monospecifik DAT = direkt antiglobulin=test), ev COHb (via blodgas).
Övriga akutprover: Leverstatus, Calcium, Albumin, och Troponin vid bröstsmärta.
På avdelning, vid högt CRP/SR: S/U-Proteinprofil (M-komponent, Bence-Jones proteinuri). Ev benmärgsbiopsi.

EKG på äldre patienter eller vid bröstsmärtor
Förbered för eventuell inläggning: De som ska få blod, har svår anemi, allmänpåverkan, bröstsmärta, eller pågående anemisering (blödning, hemolys, leukemi, etc).

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Se omedelbara åtgärder ovan! Hejda pågående blödning!
Ordinera prover om ej tagna (se ovan).
Gå igenom anamnesen. Finns något som talar för blödningar och järnbrist? Har patienten någon pågående blödning? Äter patienten "normal kost"? Tidigare anemier? När blev patienten dålig/trött?
Undersök hela patienten: Kontrollera ABCDE. Palpabla tumörer? Ikterus? Lymfkörtelförstoring? Finns blåsljud? Hudblödningar (petekier, eccymoser)? Organförstoring? Svart eller röd avföring (tag prov för F-Hb samtidigt).
Kontrollera EKG på pat med symtom, samt på äldre.
När de akuta provsvaren kommer:
- Har patienten en akut blödning eller järnbrist? Beställ blod tidigt vid akut behov.
- Varför järnbrist? Utredning?? (blödning, rikliga menses, malignitet, vegan, malabsorption)
- Om inte järnbrist, vad orsakar då anemin? Tänk på hemolys, malignitet, hematologisk malignitet, inflammation, svår infektion, hereditära hemoglobinopatier (thalassemi, sickle cell anemi, etc), läkemedelsreaktioner, ITP, leukemi, hemofili och andra möjliga orsaker.
- Tänk på att normocytär anemi (normalt MCV som medelvärde) dels kan bero på akut blödning, men också på kombinerad järnbrist och folatbrist (dimorfisk anemi), sistnämnda inte ovanligt vid exempelvis alkoholism.
Det kan vara lagom att ge 2 enheter SAG-blod vid en långsamt förvärvad anemi med Hb 85, med sikte på att nå Hb 100 g/L.
Vid färsk blödning kan Hb-värdet initialt te sig normalt, alltså falskt högt! Handla efter fakta och allmäntillstånd! Se Massiv blödning vid behov.
Lägg in alla som blöder/nyligen har blött, är allmänpåverkade, står på antikoagulantia, svimmar, eller har bröstsmärta. Följ Hb-värdet kontinuerligt.
Kan gå hem: Exempel: Opåverkade patienter med långsamt förvärvad anemi som kan åtgärdas hemma (till exempel vitamin B₁₂-brist). Opåverkad nyförlöst kvinna som efter åtgärdad och avstannad blödning, har Hb 85-90, och vill äta järn hemma, samt helst slippa blodtransfusion. Skicka inte hem någon med grav anemi, som riskerar försämras i hemmet.

Symtoms of Anemia — Symtom på anemi.

From: Häggström, Mikael (2014). Medical gallery of Mikael Häggström 2014

Diffdiagnoser

Innan hemoglobin-värdet är klart, överväg:

Tidiga åtgärder, personal och team

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Diffdiagnoser

Se även