Svimning, eller förmodad svimning, kan vara väldigt benign, men i vissa fall också indikera livshotande tillstånd som lungemboli, blödning (aortadissektion), eller akut hjärtsjukdom (infarkt, arytmi mm), se nedan, en differentialdiagnostisk översikt!
Tidiga åtgärder, personal och team
- Kontroll ABCDE och åtgärder dito
- Tag EKG
- Sätt nål, dubbla nålar vid svimning efter uppenbar blödning
- Ringer-acetat i beredskap
- Rutinblodprover inkl koagulation, TnI eller TnT, samt vid blödningsmisstanke blodgrupp och bastest, infektionsprover, D-dimer vb
- Översiktlig anamnes: Förklaras svimningen av någon särskild orsak? Hur gick det till (stående, liggande svimning)? Gör det ont någonstans? Svårt att andas? Aktuell medicinering/Ny medicin? Haft normal mens/senast?
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
- Behandling efter orsak!
- Saknas hållpunkter för allvarlig orsak kan de flesta gå hem efter undersökning. Äldre och medicinerade patienter behöver ofta en uppföljningstid hos sin ordinarie läkare.
- Yngre patienter kan oftast gå hem efter bedömning (Obs glöm ej LE, SAH)
- Äldre patienter med ortostatiskt betingad svimning kan oftast gå hem efter bedömning
- Finns en möjlig eller uppenbar orsak till svimningen sker handläggning därefter. Vanligen klokt att invänta blodprovssvar före hemgång.
- Kardiell svimning (arytmi, infarkt, etc)
- Lungemboli
- Inre blödning (t ex rupturerat aortaaneurysm, blödande magsår)
- Subaraknoidalblödning, SAH, som i regel har mycket ont i huvudet,
- Annan neurologisk orsak, t ex TIA-Stroke, epilepsi
- Oklar takypné (Lungemboli trots allt? Sepsis på gång? Blödning?)
- Misstänkt sjukdom, ännu oklart vilken
- Svårvärderad neurologi med vissa påvisade avvikelser
- Hög ålder utan rimlig yrselförklaring
- Oklar multimedicinering, oftast äldre patient
Försök att utesluta följande "klassiska", farliga svimningar:
Lägg in:
Anamnes och status
- Initialt ABCDE-status
- Luftvägar, andning, andningsfrekvens, hjärta, rytm, puls, blodtryck, tecken på blödning (smärta bukpalpation, blod per rektum, graviditet, hematemes), exponering (avklädning, inspektion, skador)
- Komplettera efterhand med extremiteter (trombostecken?), blodtryck kontinuerligt samt i stående (ortostatism). Ortostatiskt test (7-8 min i stående, symtom och minst 20 mmHg-fall för diagnos ortostatism) innan patienten avslutas
- Neurologi: Tecken på TIA (noterad paralys, afasi, eller svaghet), SAH (samtidig huvudvärk), etc?
- Psykiatri: Simulerad svimning (familjebråk - "avsvimmad" kvinna, neuros, psykos)
Diffdiagnoser
Vanliga orsaker:- Vasovagal svimning (t ex tandläkarbesök)
- Ortostatisk svimning (svimmat i anslutning till långvarigt stående eller vid uppresning)
- Överansträngning, ev ihop med varm dusch (bltr-fall)
- Komplex migrän
- Konversionssyndrom (hysteri), ångest, panikångest (oftast yngre)
- Förändrad/nyinsatt medicinering (beta-blockad, nitroglycerin, även långt QT-syndrom mm)
- Kardiell svimning (hjärtinfarkt, sick sinus syndrome, Brugadasyndrom, arytmi, aortastenos, hjärttamponad, perikardit, AV-block III, pacemakerdysfunktion, hjärtsvikt mm)
- Långt QT-syndrom, LTQS
- Lungemboli (ca 10% av lungembolierna svimmar)
- SAH, subaraknoidalblödning
- TIA, kan övergå i stroke, alltid inläggning
- Blödning, trauma (blödande magsår, aortaaneurysm, X-graviditet)
- Sepsis (svimmar ibland innan infektionen är uppenbar)
- Binjurebarkinsufficiens (Addisons syndrom, m fl)
- Hyponatremi
- Missbruk (heroin, spice, amfetamin, kokain)
- Hyperventilation
- Hypoglykemi (ger snarare medvetslöshet)
- Hypoxi
- Subclavian Steal Syndrome
- Mjältruptur (Trauma? haft körtelfeber?)
- Blödning efter inre operation
- Rupturerad ovarialcysta
- Aortadissektion
- Vertebrobasilarisinsufficiens (svimning vid nackextension, uppåtblick)
- Epilepsi (ger snarare kramper och frånvaro)
- Takayasus arterit
- Sinus Caroticus-hypersensitivitet
- Förmaksmyxom
- Carcinoid
- Systemisk mastocytos
Se även
- Medvetslöshet
Updated 2021-04-10. Originally published 2017-01-04, ©Per Björgell
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.