Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin EKG Internmedicin Intoxer Neurologi Pediatrik

Svimning

ICD 10: R559 Svimning och kollaps

Svimning, eller förmodad svimning, kan vara väldigt benign, men i vissa fall också indikera livshotande tillstånd som lungemboli, blödning (aortadissektion), eller akut hjärtsjukdom (infarkt, arytmi mm), se nedan, en differentialdiagnostisk översikt!

A Dandy fainting
A Dandy fainting

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontroll ABCDE och åtgärder dito
  • Tag EKG
  • Sätt nål, dubbla nålar vid svimning efter uppenbar blödning
  • Ringer-acetat i beredskap
  • Rutinblodprover inkl koagulation, TnI eller TnT, samt vid blödningsmisstanke blodgrupp och bastest, infektionsprover, D-dimer vb
  • Översiktlig anamnes: Förklaras svimningen av någon särskild orsak? Hur gick det till (stående, liggande svimning)? Gör det ont någonstans? Svårt att andas? Aktuell medicinering/Ny medicin? Haft normal mens/senast?

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Behandling efter orsak!
  • Saknas hållpunkter för allvarlig orsak kan de flesta gå hem efter undersökning. Äldre och medicinerade patienter behöver ofta en uppföljningstid hos sin ordinarie läkare.
  • Yngre patienter kan oftast gå hem efter bedömning (Obs glöm ej LE, SAH)
  • Äldre patienter med ortostatiskt betingad svimning kan oftast gå hem efter bedömning
  • Finns en möjlig eller uppenbar orsak till svimningen sker handläggning därefter. Vanligen klokt att invänta blodprovssvar före hemgång.

  • Försök att utesluta följande "klassiska", farliga svimningar:
  • Kardiell svimning (arytmi, infarkt, etc)
  • Lungemboli
  • Inre blödning (t ex rupturerat aortaaneurysm, blödande magsår)
  • Subaraknoidalblödning, SAH, som i regel har mycket ont i huvudet,
  • Annan neurologisk orsak, t ex TIA-Stroke, epilepsi
  • Oklar takypné (Lungemboli trots allt? Sepsis på gång? Blödning?)

  • Lägg in:
  • Misstänkt sjukdom, ännu oklart vilken
  • Svårvärderad neurologi med vissa påvisade avvikelser
  • Hög ålder utan rimlig yrselförklaring
  • Oklar multimedicinering, oftast äldre patient

Anamnes och status

  • Initialt ABCDE-status
  • Luftvägar, andning, andningsfrekvens, hjärta, rytm, puls, blodtryck, tecken på blödning (smärta bukpalpation, blod per rektum, graviditet, hematemes), exponering (avklädning, inspektion, skador)
  • Komplettera efterhand med extremiteter (trombostecken?), blodtryck kontinuerligt samt i stående (ortostatism). Ortostatiskt test (7-8 min i stående, symtom och minst 20 mmHg-fall för diagnos ortostatism) innan patienten avslutas
  • Neurologi: Tecken på TIA (noterad paralys, afasi, eller svaghet), SAH (samtidig huvudvärk), etc?
  • Psykiatri: Simulerad svimning (familjebråk - "avsvimmad" kvinna, neuros, psykos)

Diffdiagnoser

Vanliga orsaker:
  • Vasovagal svimning (t ex tandläkarbesök)
  • Ortostatisk svimning (svimmat i anslutning till långvarigt stående eller vid uppresning)
  • Överansträngning, ev ihop med varm dusch (bltr-fall)
  • Komplex migrän
  • Konversionssyndrom (hysteri), ångest, panikångest (oftast yngre)
  • Förändrad/nyinsatt medicinering (beta-blockad, nitroglycerin, även långt QT-syndrom mm)
Allvarliga orsaker:
  • Kardiell svimning (hjärtinfarkt, sick sinus syndrome, Brugadasyndrom, arytmi, aortastenos, hjärttamponad, perikardit, AV-block III, pacemakerdysfunktion, hjärtsvikt mm)
  • Långt QT-syndrom, LTQS
  • Lungemboli (ca 10% av lungembolierna svimmar)
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • TIA, kan övergå i stroke, alltid inläggning
  • Blödning, trauma (blödande magsår, aortaaneurysm, X-graviditet)
  • Sepsis (svimmar ibland innan infektionen är uppenbar)
  • Binjurebarkinsufficiens (Addisons syndrom, m fl)
  • Hyponatremi
  • Missbruk (heroin, spice, amfetamin, kokain)
Ovanliga orsaker:
  • Hyperventilation
  • Hypoglykemi (ger snarare medvetslöshet)
  • Hypoxi
  • Subclavian Steal Syndrome
  • Mjältruptur (Trauma? haft körtelfeber?)
  • Blödning efter inre operation
  • Rupturerad ovarialcysta
  • Aortadissektion
  • Vertebrobasilarisinsufficiens (svimning vid nackextension, uppåtblick)
  • Epilepsi (ger snarare kramper och frånvaro)
  • Takayasus arterit
  • Sinus Caroticus-hypersensitivitet
  • Förmaksmyxom
  • Carcinoid
  • Systemisk mastocytos

Se även

  • Medvetslöshet


Updated 2021-04-10. Originally published 2017-01-04, ©Per Björgell


error: Alert: Content is protected !!