swallowing difficulties – Björgells Akuta sjukdomar och skador

ICD 10:

R13 Sväljningssvårigheter (dysphagia)

Schatzkyring hos 28-åring med GERD och dysfagi

From: Flickr commons

Liten differentialdiagnostisk sammanfattning (för akuta besvär):
Skilj på:
Dysfagi = Sväljningssvårigheter
Odynofagi = smärtsam sväljning
(Afagi = oförmåga att svälja)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Beskrivningen av sväljningssvårigheterna är ofta det avgörande!
Patienter som inte kan svälja ens vatten (kommer tillbaka) har oftast ett akut problem som är nytillkommet och behöver åtgärdas.
Långsamt utvecklade symtom som förvärras plötsligt indikerar ofta en bakomliggande process.
Undersök patienten väl: Allmäntillstånd, mun och svalg, inspektera pharynx med spegel, kontrollera hjärta, lungor, buk och neurologi!
Lämpliga inledande utredningar: EKG, temp, labstatus, rtg pulm, labstatus, esofago-gastroskopi, ev rtg esofagus med kontrast (finns passage?), CT thorax-buk vid påvisad malignitetsmisstanke, CT hjärna vid positiva neurologiska fynd (stroke mm). På rtg oesophagus med kontrast ser man ofta candidaesofagit väldigt bra.

Diffdiagnoser, akuta

Akuta sväljningssvårigheter

Hos nyfödd: Esofagusatresi
Barn: Främmande kropp (mynt, små saker, Lego, etc)
Äldre: Stroke, cancer, även främmande kropp (vid demens mm)
Esofaguscancer (ofta successivt tilltagande besvär)
Svår esofagit (sväljningssvårigheter + smärta)

Andra orsaker till akuta eller återkommande sväljningssvårigheter

Efter intag av svällande substanser (till exempel loppfrön mot obstipation, kan fastna distalt, kan göra väldigt ont)
Mediastinalt tryck mot esofagus (extern process)
Akalasi
Hinder i esofagus (esofaguscancer, cardiacancer, Schatsky-ring, Plummer Vinsons syndrom)
Mb Parkinson
Läkemedel, nyinsatt (antikolinerga läkemedel minskar salivproduktion)
Tung-, Hypofarynx-process (infektion, tumor), larynxcancer
Autoimmun sjukdom (främst sklerodermi/systemisk skleros)
Dysfunktion i autonoma nervsystemet
Kemisk skada
Strålningsskada
Neurologisk orsak (n. V, VI, IX, X, XII)
Neurotoxiner, ex botulinustoxin!
Funktionella besvär (liknande globus-känsla)

Akut sväljningssmärta (odynofagi)

Övre luftvägsinfektion (tonsillit, faryngit)
Peritonsillit
Epiglottit
Esofagit (vanligt och vanligaste orsak; "bröstbränna")
Candidaesofagit (kan bli uttalad vid immuninkompetens, HIV, cortisonbehandling mm)
NSAID-utlöst esofagit (ganska vanligt, sätt ut)
Akalasi (medelålder, spasm i cardia)
Främmande kropp: (Intag av svällande substanser, eller lokaliserad esofagit)

Akut bröstsmärta, retrosternal smärta

Akut hjärtinfarkt, STEMI
Akut koronart syndrom, AKS och NSTEMI
Aortadissektion (mer sällan aortaaneurysm i thorax)
Akut lungemboli (ger främst dyspné och tryckkänsla)
Nedsvald främmande kropp i oesophagus (t ex loppfrön som sväller, kan ge svår bröstsmärta)
Akut perikardit (kan ge rätt mycket smärta, lägesberoende)
Akut mediastinit (perforation, operation, fr kropp)

Vanliga diagnoser och inte så svåra bröstsmärtor

Angina pectoris, stabil eller instabil (AKS)
Oro, ångest, depression
Mb Tietze (ont över costokondrala partier, ofta vä om sternum)
Pneumothorax (spontan, ger andningkorrelerad bröstsmärta)
Epigastralgi (dyspepsi, viss retrosternal utstrålning)
Muskuloskelettala besvär (ofta rörelsebetingade)
Perimyokardit (ofta efter viros; växlande grad av smärta)
Pleurit (ofta efter viros; förväxlas med lungemboli)
Akut hjärtsvikt (mer tryck än smärta)
KOL, exacerbation (kan vara förvillande svår att skilja från kardiell smärta)
Luftvägsinfektion med hosta följd av ömmande myalgi
Akut pneumoni (bröstsmärta, feber, hosta)
Esofagusspasm (snarlik angina, svarar på nitro, efterhandsdiagnos)

Tidiga åtgärder, personal och team

Beskrivningen av sväljningssvårigheterna är ofta avgörande
Långsamt tilltagande sväljningsbesvär över veckor handläggs bäst hos egen läkare, icke-akut
Ta Hb, LPK, och CRP vid avancerade eller akuta besvär, annars avvakta. Se till att patienten inte har andningshinder!
Ta alltid EKG om patientens besvär är förenade med bröstsmärta

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Diffdiagnoser, akuta

Tidiga åtgärder, personal och team

Se även