Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Neurologi Pediatrik Trauma

Cerebellära akuta symtom

ICD 10: C716 Malign tumör i lillhjärnan; G111 Cerebellär ataxi med tidig debut; G112 Cerebellär ataxi med sen debut; G464 Cerebrovaskulärt lillhjärnssyndrom; I663 Ocklusion och stenos av cerebellära artärer; R298 Andra och icke specificerade symtom och sjukdomstecken från nervsystemet och muskuloskeletala systemet; R 908 Andra specificerade onormala fynd vid radiologisk diagnostik avseende centrala nervsystemet

Översikt om akuta symtom från cerebellum
  • Många tillstånd kan påverka cerebellum, lillhjärnan
  • Pat blir besvärad av yrsel och ostadighet
  • Uppvisar ett avvikande rörelsemönster (se nedan)
  • Se diffdiagnoser avseende grundorsak

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE-status
  • Labstatus: Strokeprover, eller rutin inkl LPK, CRP, TSH och koagulation
  • Ta ett EKG
  • Patienten behöver i regel läggas in, men får göra CT hjärna först.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Patienten har central yrsel av cerebellär karaktär*, är således en neurologisk patient (ej till öronjouren!)
  • CT hjärna, eftersom positiv neurologi föreligger (gör ej röntgen endast för symtomet "yrsel"!)
  • Vid bakre, nedre symtom, som verkar innefatta även hjärnstammen är MR en bättre undersökning, gärna MR-angio om vaskulär påverkan misstänks.
  • Inläggning för vidare diagnostik och rehabilitering
  • Ev LP på vårdavdelning för att utesluta leptomeningeal carcinomatos, om sådan misstanke föreligger
  • Ev senare analys av paraneoplastiska antikroppar (t ex Anti-Hu, Anti-Yo, m fl). Innebär försämrad tumörprognos

Anamnes och status

  • Tidigare och nuvarande sjukdomar
  • Mediciner
  • Aktuella symtom
  • Akut yrsel på grund av lillhjärneinfarkt eller -blödning ses några gånger om året på en medelstor akutmottagning. De har nästan alltid positiva fynd i status.
*Några tecken på störningar i lillhjärnan:
  • Yrsel och illamående (i kombination med neurologiska fynd)
  • Huvudvärk
  • Kräkning
  • Ataxi
  • Nystagmus (ofta nedåtslående, central)
  • Oscillopsi (flackande blick, pupillen oscillerar)
  • Onormal diadokokinesi
  • Onormal finger-näs, knä-häl
  • Ataktiskt (hackigt) rörelsemönster (extremiteter, bål, gång)
  • Dysartri
  • Pos Romberg (cerebellär ataxi)

Diffdiagnoser

  • Cerebellär blödning
  • Cerebellär infarkt
  • Skalltrauma av diverse slag (commotio, kontusion, blödning, etc)
  • Alkohol
  • Abstinens
  • Paraneoplastiska symtom/syndrom (cerebellära symtom och degeneration t ex vid lungcancer (särskilt småcellig), bröstcancer, lymfom, ovarialcancer)
  • Hereditära former av ataxi
  • Annan ataxi, exempelvis med dysfungerande Na-K-pump
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Kirurgi Neurokirurgi Neurologi Trauma

Medvetandegrader, RLS, GCS, AVPU

  • Att ange medvetandegrad är viktigt, dels efter trauma, intoxikation med mera, och särskilt om patienten sjunker i medvetande.
  • Också viktigt att ange hos en fullt vaken patient, som utgångsvärde - t ex efter ett slag mot huvudet, vid misstänkt infektion, eller neurologisk sjukdom.
  • Skrivs i journalen under Allmäntillstånd (AT) eller under Neurologiskt som "RLS 3" eller "GCS 14" (se nedan), gärna kompletterat med en muntlig beskrivning, "Vaken och helt orienterad, RLS 1".
  • Vid trauma kombinera gärna RLS och GCS-beskrivningarna, exempel "RLS 3, GCS 10"
  • I Sverige används främst RLS-systemet (Reaction Level Scale, Starmark -85), medan GCS (Glasgow Coma Scale) används internationellt och är det mest använda systemet.
  • AVPU är ett enklare sätt att beskriva vakenhet, metoden finns med i olika anglosaxiska akut- och katastrofsystem, samt inom prehospital verksamhet. Används mer sällan i svenska medicinska journaler.

Medvetandegrader RLS 1-8

    Kontaktbar
    RLS 1. Vaken. Orienterad, ingen fördröjd reaktion
    RLS 2. Slö eller oklar. Kontaktbar vid lätt stimulering. Reagerar på tilltal, enstaka tillrop, beröring
    RLS 3. Mycket slö eller oklar. Kontaktbar vid kraftig stimulering, eller av upprepat tilltal, skakning, smärtstimulering

    Medvetslös, icke kontaktbar
    RLS 4. Medvetslös. Lokaliserar men avvärjer ej smärta
    RLS 5. Medvetslös. Undandragande rörelse vid smärta
    RLS 6. Medvetslös. Stereotyp böjrörelse vid smärta ("dekortikering", drar sig samman, flekterar handleder, etc)
    RLS 7. Medvetslös. Stereotyp sträckrörelse vid smärta ("decerebrering", sträcker ut sig, handlederna bakåtextenderas)
    RLS 8. Medvetslös. Ingen smärtreaktion

Medvetandegrader GCS, Glasgow Coma Scale

    Räkna samman patientens poäng (3-15 p.) för GCS (15 bäst, 3 sämst):
    Säg exempelvis: "Hur står det till? Vad heter du? Kan du lyfta din arm? Titta på mig! Var är vi någonstans?"

    Öppning av ögon
    4 p. Öppnar ögonen spontant
    3 p. Öppnar vid tilltal
    2 p. Öppnar vid smärta
    1 p. Öppnar inte ögonen

    Svar på tilltal
    5 p. Orienterad
    4 p. Förvirrad
    3 p. Ologiska, inadekvata ord
    2 p. Obegripliga ord, grymtar
    1 p. Reagerar ej

    Motoriska svar
    6 p. Lyder uppmaningar
    5 p. Lokaliserar smärta
    4 p. Drar undan (smärta)
    3 p. Böjer (smärta)
    2 p. Sträcker (smärta)
    1 p. Ingen reaktion

  • Summera poängen, högst 15p (helt vaken), lägst 3p (reagerar ej)
  • En lättare skada ger 14-15 p, måttlig skada 9-13 p och svår skada 3-8 poäng.

  • Intubationsnivå
  • GCS 8 eller lägre,
  • RLS 4-5 eller högre

AVPU-systemet (ange aktuell nivå efter förmågan, t ex "V - reagerar på tilltal" (= inte riktigt vaken))
  • A - Alert, vaken
  • V - Voice responsive, slö men reagerar på tilltal
  • P - Pain responsive, reagerar på smärta
  • U - Unresponsive, ingen reaktion (tilltal eller smärta)
Ytterligare vakenhetsbegrepp
  • Somnolent. Betyder "slö, sömnig" och motsvarar RLS 2-(3)
  • Soporös. Används mer sällan, men innebär "onaturligt djup sömn" och kan översättas till RLS 3, men inte mer eftersom 4 innebär koma
  • Komatös, medvetslös. Därmed är RLS-nivån 4-8, eller GCS 8-3 poäng

Klinisk beskrivning

  • Observera att RLS visar den gradvisa försämringen som inträder av en progredierande hjärnskada/ödem, alltså en strukturell skada. Det innebär att man passerar från RLS 1 till 2, till 3, osv, i tur och ordning. Omvänt tillfrisknar man från RLS 8 till 7, och vidare upp i medvetande.
  • Vid en metabolisk-toxisk medvetandepåverkan kan patienten hoppa mellan medvetandegraderna, från t ex RLS 1 till 2 och sedan direkt till RLS 8. Exempel på detta är en GHB-intox eller t ex en insulinutlöst hypoglukemi. Omvänt vaknar GHB-intoxen plötsligt, reser sig från britsen, välter en bricka och går rakt ut från akutmottagningen. Dvs vaknar från RLS 8 till 1 direkt. En hypoglukemi vaknar från RLS 8-3-1 exempelvis.
  • Därför - vid hackig RLS-förändring överväg metabol händelse eller intoxikation/förgiftning. Vid jämn RLS-försämring (3-4-5...) överväg en strukturell hjärnskada (stroke, blödning, ödem etc).
  • GCS har skapats som en traumaskala och därför kan inte bedömningen överföras alldeles exakt till RLS. Använd gärna båda skalorna!


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Neurologi

Försämring av kronisk huvudvärk

ICD 10: R519 Huvudvärk

Cruikshank_- The head ache
Cruikshank - The head ache
  • Kronisk huvudvärk handläggs i regel inom allmänmedicinen eller i särskilda fall inom neurologin
  • Kronisk huvudvärk är i sig inte ett akut tillstånd, däremot kan huvudvärken försämras och föranleda akuta besök på sjukhus och vårdcentraler
  • För enskilda diagnoser vg se separata avsnitt!
  • Se diff diagnoser nedan!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE-status
  • Avvakta med prover och ev röntgen tills att en första bedömning är klar
  • Prio: Gul till grön

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Påvisas (ny) patologisk neurologi? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Har tillståndet någon progredierande karaktär? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Är detta en annan huvudvärk än den "kroniska"?
  • Är patienten frisk i övrigt?
  • Finns tidigare malignitet, medicinering, neurologisk diagnos eller liknande?
  • Finns objektiv, adekvat utredning? (Annars antingen remiss för utredning, eller akut utredning via akutmottagningen)?
  • Är patienten trött och deprimerad, eller bara bedömd som det? (Missa inte maligniteter genom depressionsdiagnos!!)
  • Kan man justera något i behandlingen, eller bör patienten återremitteras utan åtgärder till egen läkare?
  • Ingen objektiv försämring: Oftast exspektans, åter egen läkare
  • Yngre friska patienter, <30 år, med upprepat normalt akutneurologiskt status, utan rapporterade neurologiska bortfall, och med en icke-alarmerande anamnes, det vill säga osannolik grundsjukdom, bör värderas på nytt av sin ordinarie vårdgivare istället för att utsättas för akuta CT hjärna-undersökningar. Återremiss.

  • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Med neurologiskt avvikande fynd: Alltid utredning
  • Med huvudvärk som förvärras av hosta, krystning: Utredning (aneurysm, tumor)
  • Med morgonkräkningar (tumor?): CT och utredning
  • Hos äldre patient: Oftast onormal huvudvärk (observandum)
  • Omvärdera huvudvärken - eller ej? När togs blodprover senast?

Anamnes och status

  • Bakgrunden lämnar ofta tillräckligt underlag för beslut på en akutmottagning
  • Varför kommer patienten just nu, och vilket är patientens önskemål (prover, röntgen, second opinion, nytillkomna symtom, smärtstillning etc)?
  • Hur klarar sig patienten hemma?
  • På vad sätt har huvudvärken ändrats? (Värre eller kompletterande symtom)?
  • Hur fort har huvudvärken förändrats?
  • Svårighetsgraden av huvudvärk (Faktisk försämring eller oro)?
  • Smärttyp (pulserande, skärande, känns inte igen)?
  • Aktuella symtom (huvudvärk, kräkning, pareser, somnolent etc)
  • Tidigare liknande besvär (svår huvudvärk även för 1 vecka sedan)
  • Äldre känt skalltrauma (ramlat i trappan)?Status:
  • Noggrant neurologiskt status
  • Allmänt status
  • Upprepade kontroller av andning, puls, bltr, medvetandegrad, pupiller och motorisk förmåga var 15:e minut initialt. Alltid bra för att konstatera att tillståndet är stabilt (eller ej).

Diffdiagnoser


    Vanligen benign huvudvärk
  • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc. Sjukgymnastik!)
  • Statiskt arbete (myalgiska besvär)
  • Brytningsfel, astigmatism (dock inte så ofta, som doktorn önskar)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)

  • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Spänningshuvudvärk av kronisk karaktär (vanligt!)
  • Migrän (täta recidiv, kronisk, dålig medicinering...)
  • Hypertoni (obehandlad essentiell hypertoni, malign hypertoni, hypertensiv encefalopati (oftast bltr > 220/120 mmHg)). Obs att patienter med för dem okänt förhöjt blodtryck i ca 50% inte har huvudvärk.
  • Nedstämdhet (huvudvärk och förstoppning komorbida symtom)
  • Nack-skuldermyalgi (palpera nacken!)
  • Spondylos i halsryggen (ev slätrtg halsrygg)
  • Läkemedelsbiverkan (t ex långverkande nitro)
  • Subduralhematom (ibland glömt/okänt trauma; personlighetsförändring). Akut försämring om hematomet utvidgas, osmolärt eller av reblödning!
  • Lågtryckshydrocefalus (ofta samtidiga pseudodemenssymtom)
  • Hjärntumör (ofta med samtidiga neurologiska symtom; morgonkräkning, sjukdomssymtom. Huvudvärken är ofta inte så framträdande, snarare helheten)
  • Grav anemi/hypoxi
  • Hjärnabscess (tidigare känd infektion, operation)?
  • Polycytemi
  • Yrkesexposition för t ex lösningsmedel (ovanlig orsak numera)
  • Storrökare (kronisk kolmonoxidpåverkan)
  • Obstruktiv sömnapné
  • Hyperkapni (vissa KOL-pat)
  • Preeklampsi (sista trimestern under graviditet)
  • Annan malignitet än neurologisk? (Hjärnmetastaser)?
  • Temporalisarterit eller annan arterit (kontroll SR)
  • Bristande inställning av diabetes mellitus
  • Kroniskt missbruk (sprit, narkotika)
  • Käkledsproblem (TMJ-syndrome)
  • Posttraumatisk huvudvärk (status efter tidigare hjärnskada)
  • Trigeminusneuralgi
  • Tandproblem (infektion, bettproblem)
  • Pseudotumor cerebri (idiopatisk intrakraniell hypertension)


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin Kirurgi Neurokirurgi Neurologi

Hjärnmetastaser, akuta symtom

ICD 10:
C793 Sekundär malign tumör (metastas) i hjärnan och hjärnhinnorna
C794 Sekundär malign tumör (metastas) i andra och icke specificerade delar av nervsystemet;
D439 Icke specificerad lokalisation av tumör av osäker eller okänd natur i centrala nervsystemet
G936 Hjärnödem
R908 Andra specificerade onormala fynd vid radiologisk diagnostik avseende centrala nervsystemet

  • Huvudvärk hos patienter med känd tumör ska alltid följas upp och handläggas noga!
  • Patienten kommer vanligen till akutmottagningen på grund av ett akut symtom, exempelvis expressiv dysfasi, eller nytillkommen motorisk pares
  • Ibland är symtom av hjärnmetastaser första tecknet på en malignitet. Ibland finns kända hjärnmetastaser, och patienten kommer då pga akut försämring eller nya symtom.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE, i detta fall särskilt D-problem (tal, motorik, känsel)
  • Labstatus, rutin inkl LPK, CRP, glukos (inför steroidbehandling)
  • EKG (bra att ha före steroidstart)
  • Patienten behöver i regel läggas in, ordna plats och bår med mjuk madrass under väntetiden.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Hjärnmetastaser är cirka 10 gånger vanligare än primära hjärntumörer. De ger symtom när hjärnvävnaden destrueras, förskjuts eller blir ischemisk av kärlpåverkan. Även ökat intrakraniellt tryck ger symtom. Metastaserna kan orsakas av i stort sett alla maligniteter, men särskilt ofta vid lungcancer, bröstcancer, och melanom.
  • Hjärnmetastaser ger vanligen symtom 6-24 mån efter primär cancerdiagnos
  • Vanliga symtom: Akuta kramper, fokala bortfall av motorik eller sensibilitet, kranialnervspåverkan, huvudvärk (ospecifik), psykisk eller kognitiv försämring, ändrad gångstil, halvsidig påverkan, stroke-symtom från blödning i metastaser, embolier (koagulopati), eller lokal ischemi.
  • Påvisa hjärnmetastaserna akut med rtg CT hjärna, vanligen utan kontrast (detaljer visas på MR senare).
  • Finns någon akut volympåverkan? Sidoförskjutning över medellinjen? Synligt ödem kring metastaserna? I så fall behöver hjärnans svullnad minska
  • Ge steroider genast och reducera ödemet!
  • Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 16 x 3 (8 mg x 3)
  • Ge motsvarande iv om patienten inte kan svälja (2 ml Betapred, 4 mg/ml, iv)
  • Ge tabl Omeprazol (Omeprazol, Losec) 20 mg, 1x1
  • Följ B-glukos x 6 initialt
  • Patienten ska normalt läggas in för utredning och behandling av aktuellt hjärnödem. Beställ även MR hjärna, med och utan kontrast, samt EEG (subklinisk EP-aktivitet).
  • Ett akut mål är att undvika inklämning av hjärnan! Var uppmärksam på sådana symtom, kanske främst sjunkande medvetandegrad (se nedan). Notera att LP är kontraindicerat!
  • Fortsatt utredning syftar till att klarlägga ursprunget till dessa metastaser, samt ev onkologisk behandling.
  • Det kan vara lämpligt att beställa CT thorax och CT buk om fallet är nytt, eller om det var länge sedan primärtumören följdes. Kompletterande utredningar görs via avdelningen, inte på akuten.
  • När hjärnödemet minskat efter några dagar är det dags att reducera dosen av betametason successivt till lägsta underhållsdos. Steroiderna ger som regel biverkningar i dessa doser, ökad aptit, humörsvängningar åt båda håll, muskelsvaghet, högt blodsocker, skelettpåverkan, osv
  • Om patienten redan står på 24 mg betametason per dygn? Öka till 32 mg (8 mg x 4)
  • Skicka över CT-bilderna till neurokirurgen.
  • Vid akut tryckökning med hotande inklämning diskutera med neurokir och bakjour, glöm inte att ge steroiderna omgående. Hyperventilation (helst som intuberad) eller Mannitol-dropp är också en möjlighet vid hjärnödem, men diskutera helst med neurokirurgen. Båda metoderna ger endast kortvarig effekt, timmar, därefter återkommer symtomen.
  • Vid enstaka metastas, 1, 2 eller 3 möjligen, kan neurokirurgi vara ett alternativ i enstaka fall. I övrigt gäller främst symtomatisk, palliativ behandling. Strålbehandling mot hela hjärnan vid multipla hjärnmetastaser kan någon gång vara aktuell.

Anamnes och status

Anamnes
  • Nuvarande och tidigare sjukdomar, socialt status?
  • Aktuell medicinering
  • Aktuella besvär som föranlett dagens akutbesök?
  • Hur hastigt har de aktuella problemen debuterat?
  • Finns tidigare känd malignitet? Tecken på intracerebral tryckökning?
  • Morgonkräkningar?
  • Allmän benägenhet för illamående och kräkningar?
  • Trötthet, medvetandepåverkan (RLS, GCS), personlighetsförändring?
  • Huvudvärk?
  • Kramper?

Symtom
  • Papillödem vid oftalmoskopi? (Behöver inte alltid ses)
  • Blickpareser?
  • Motoriska/sensoriska, ofta fokala bortfall?
  • Komplett neurologiskt status inför fortsatta åtgärder
  • Tecken på begynnande inklämning? Dit hör akuta gångrubbningar och balanssvårigheter, sjunkande medvetandegrad (notera RLS!), tilltagande blickpareser, papillödem, illamående med kräkningar, nackstyvhet. Sent i förloppet kan man sedan finna högt blodtryck och låg puls.
  • Normal hjärtauskultation? Förekomst av blåsljud?
  • Finns onormala resistenser eller lymfkörtlar?
  • Vanligt inläggningsstatus i övrigt!

Diffdiagnoser

  • Hjärntumör, primär
  • Lymfom
  • Förkalkning
  • Stroke (blödning, infarkt)
  • Infektion (hjärnabscess)
  • Hyponatremi (joker på akutmottagningar, därmed inga metastaser)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Antikoagulation Internmedicin Intoxer Kardiologi Kärlkirurgi Kirurgi Koagulation Neurokirurgi Neurologi Ortopedi Thoraxkirurgi Trauma

Reversering av warfarin, Waranblödning, överdosering Waran

ICD 10:  D683 Hemorragisk sjukdom orsakad av cirkulerande antikoagulantia

Ibland behöver en behandling med warfarin (Waran) reduceras eller brytas (reverseras), exempelvis vid skalltrauma med neurologiska symtom. Enstaka gånger kan en överdosering/förgiftning inträffa, eller undantagsvis utgöra medveten intoxikation.

Orsaker och indikationer till reversering
  • Patienten behöver opereras akut av något skäl
  • Akut hjärnblödning (omedelbar reversering)
  • Akut trauma, misstänkt inre blödning
  • Patienten blöder ofrivilligt (hematemes, hematuri, näsblödning etc)
  • PK-värdet är för högt (INR >3)
  • Compliance sviktar (demens, missbrukare)
  • Avsiktlig eller oavsiktlig förgiftning/intox
  • Läkemedelsinteraktioner (t ex samtidig behandling med klopidogrel, metronidazol, simvastatin)

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Hejda ev yttre blödning
  • Kontrollera ABCDE
  • Vid större blödning se Blödningschock och/eller Massiv blödning
  • Kontrollera allmänt labstatus hematologi inkl leverprover och koagulation (PK, APTT och trombocyter), blodgruppering och bastest

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Symtomatisk behandling/åtgärd i väntan på PK-värde och labsvar
  • Påverkad eller blödande patient läggs in!
  • Terapeutisk Waran-nivå ligger kring S-PK 2-3-(max 3,4) INR.
  • Vid asymtomatiska nivåer över 6 bör man vidta åtgärder pga risk för spontana blödningar!
  • Sätt 2 grova infarter
  • Ge 1-2 liter Ringer-Acetat omgående vid större blödning med prechock, inte mer primärt, däremot blod:
  • Vid uppenbart stor blödning beställ snarast blod, 2-6 enheter, samt vid urakut behov av blod ge 2 enheter 0-negativt blod.

  • Hämning av Waran (reversering) kan ske på i princip 4 sätt
  • Omedelbar reversering: Ge protrombinkomplex-koncentrat, Ocplex eller Confidex. Båda innehåller koagulationsfaktorerna II och IX. Se doser nedan.
  • Halvsnabbt (3-4 timmar): Färsk eller färskfrusen plasma
  • Ganska långsamt (1/2-1 dag): Vitamin K (Konakion)
  • Än mer långsamt: Utsättning eller temporärt uppehåll av warfarin (halveringstid på 20-60 timmar) tar några dagar
  • Ofta används flera av ovanstående åtgärder samtidigt

  • Omedelbar reversering (doseringar)
  • Reducera doserna för barn enligt FASS.
  • Indikation blödning eller behov av omedelbar korrigering av PK-värdet:
  • Ge Ocplex eller Confidex iv enligt FASS, riktlinje vid PK >3,0 är vid 60 kg kroppsvikt 1500-2000 E iv (= 60-80 ml Ocplex eller Confidex 500 E/20 ml, samma dosering)
  • Ge också Inj Konakion Novum 10 mg/ml: Ge 1 ml iv (10 mg) (K-vitamin tar cirka 6 timmar och då försvinner effekten av Ocplex/Confidex, ges därför alltid samtidigt)
  • Nytt PK när Ocplex/Confidex har givits, samt efter någon timme.
  • Sikta på PK 1,2-1,5 som målvärde.

  • Icke omedelbar reversering
    Färskfrusen plasma: Ge 3 enheter plasma iv motsvarande 60 kg kroppsvikt.
    Indikation: Patienten blöder eller ska opereras akut. (1 enhet a ca 225 ml per 20 kg, eller 10-15 ml per kg kroppsvikt) Det tar en dryg halvtimme att tina upp plasman. Färsk plasma kan finnas.
    Vitamin K: Inj fytomenadion (Konakion Novum) 10 mg/ml:
  • Ge 5 mg av injektionslösningen peroralt, eller 1-2 mg iv. i stabila situationer,
  • 5-10 mg Konakion iv vid akut reversering.

  • För högt PK-värde och Waran-ordination:
  • PK > 6,0 eller mer: Uppehåll av Waran i 2-3 dagar om pat mår fint och inte blöder. Lägg till tabl Konakion 1-2 st 1 mg, till känslig eller blödningsbenägen patient.
  • PK 4,0-6,0: Uppehåll i 2 dagar, därefter nytt PK-värde.
  • PK 3,5-4: Ge 1/2 dos av den för dagen planerade dosen, sedan enligt ordination.
  • PK 3,0-3,5: Enstaka gånger tangerar patienterna denna nivå enligt ordinarie planering. Annars dosjustering vid nästa provtagningstillfälle

Kliniska råd och kommentarer

    Waran är blåfärgade av indigokarmin, som inte alla tål (färgämne E 132). Alternativet är Warfarin Orion, som är vita, samma dos.

Se även

error: Alert: Content is protected !!