Kategori: Psykiatri

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Kirurgi Nefrologi Psykiatri

Hyperkalcemi

ICD 10:   E835X Rubbning i kalciumomsättningen, ospecificerad
  • Hyperkalcemi är ett tillstånd, som lätt kan missas, men som ger diverse organsymtom och allvarliga konsekvenser om det får fortgå obehandlat
  • Förekommer främst vid hyperparathyreoidism eller vid malignitet, även vid granulomatösa sjukdomar, vissa endokrina tillstånd och av några läkemedel - se Diffdiagnoser nedan
  • En minnesregel är "Stones, Bones, abdominal Groans and psychic Moans...(och så får man lägga till:) ..."and left-bundle branch block", dvs patienten får njurstenar, skelettpåverkan (osteoporos eller osteolytiska förändringar), magknip och besvär från buken, blir ofta lite psykiskt förändrade, ytterst i koma, och får diverse kardiella komplikationer t ex vänstergrenblock.
Calcium
  Hyperkalcemi vid hyperparathyreoidism (HPT)
  • Långsam utveckling
  • Upptäcks ofta en passant
  • Oftast inga eller måttliga symtom, vissa utvecklar de typiska symtom som beskrivs ovan
  • Den vanliga formen av HPT är primär (pHPT), men vid kronisk njursvikt kan även sekundär hyperpara utvecklas, liksom tertiär, parathyreoidea-adenom.
Hyperkalcemi vid malignitet:
  • Ofta förknippad med myelom, bröstcaner, njurcancer och lungcancer, även vid lymfom. Både vid spridda och solitära maligniteter
  • Prognostiskt ogynnsamt
  • Kan bero på såväl ökad osteolys som hormonella effekter inducerade av tumören (tumörgenererat parathyroid hormone-related protein (PTHrP), eller ökad vitamin D-halt)
  • Hyperkalcemi kan således uppstå utan skelettengagemang vid malignitet

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Diagnosen är oftast inte känd då patienten söker, t ex med förändrat psykiskt beteende, konfusion, intorkning, muskeltrötthet eller nydebuterad polyuri
  • ABCDE-kontroll
  • Stort labstatus. När hyperkalcemin väl upptäcks, komplettera med PTH, SR och joniserat calcium, samt U- och P-proteiner (elfores)
  • Urinsticka
  • EKG
  • Telemetri
  • Lägg in patienter med behandlingskrävande hyperkalcemi

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Vätska
  • Vid behandlingskrävande hyperkalcemi (från P-Ca >2,8 mmol/l eller joniserat Ca >1,50 mmol/l) lägg in patienten, gärna i telemetri om sådan finns att tillgå
  • Ge inf Natriumklorid 9 mg/ml, 1-2 liter på akuten på 1-2 tim, resten på vårdavdelning, totalt 3-6 liter beroende på behov
  • Ge således rikligt med vätska. Vid kraftig hyperkalcemi är patienten som regel akut dehydrerad. Samtidigt - övervätska inte!
  • Tag nya elektrolyter och kreatinin om 2 timmar

    •   Kalcitonin
  • Ge kalcitonin när snabb justering krävs (t ex av neurologiska skäl, njurpåverkan eller vid EKG-förändringar), men bara som inledning i väntan på övriga läkemedel:
  • Inf (lax)kalcitonin Miacalcic 100 E/ml, inf 4-8 E/kg x 2 iv, t ex 300 E (3 ml) för 50 kg kroppsvikt, sätts till 500 ml natriumkloridlösning 9 mg/ml, ges sakta (6-8 tim). Börja med liten testdos då kalcitonin är en peptid, om inga reaktioner fortsätt infusionen. Ger resultat ganska direkt, men fungerar bara några dygn.
  • När patienten börjar bli ordentligt rehydrerad, forcera diuresen med furosemid (Furix), 20-40-60 mg iv, upprepa vb

    •   Glukokortikoider
  • Vid känd/misstänkt malignitet (särskilt hematologiska maligniteter), eller sarkoidos, ge tabl prednisolon (Prednisolon), 40 mg x1 i 5 dagar, därefter successiv nedtrappning. Effekt ses efter några dagars behandling.
  • Parenteralt alternativ: Inj hydrokortison (Solu-Cortef) 200 mg iv x 2-3

    •   Bifosfonater
  • Ge bifosfonat uppe på vårdavdelning (när albuminkorrigerat serumkalcium är =3,0 mmol/l eller joniserad kalcium >1,60 mmol/l)
  • Finns som regel inte på akuten, viktigt också att patienten börjar bli väl rehydrerad innan de ges. Inled med infusion, som fn finns i följande medel: Klodronat (Bonefos), pamidronat, ibandronat, eller zoledronsyra (Zometa m fl), sistnämnda väl dokumenterad vid maligniteter:
  • Inf zoledronsyra (Aclasta, Zerlinda, Zometa m fl) 3,5-4 g iv, vid normal till måttligt påverkad njurfunktion. Ges under 1 timme.
  • Eller infusion klodronat (Bonefos), 60 mg/ml, 1200-1500 mg per dygn, som alternativ till zoledronsyra ovan. Ge 1500 mg (25 ml i 500 ml NaCl) vid normal eller milt påverkad njurfunktion, eller 1200 mg (20 ml i 500 ml NaCl) vid måttlig njursvikt (kreatininclearance 50 ml/min eller mer). Ges under 1 timme.
  • Övergång till peroral medicinering när akutförloppet är över
  • Undvik bifosfonater helt, om så är möjligt, vid svår njursvikt

    •   Denosumab
  • Ett nyare läkemedel (Prolia, XGEVA), som är en human monoklonal antikropp mot RANKL och används vid behandling av osteoporos. Preparatet fungerar vid tumörrelaterad hyperkalcemi och kan användas vid behandlingsresistens mot bifosfonater. Har inte säkert visats vara bättre, men erbjuder ett annat åtkomstsätt.
  • Inj denosumab, 60-120 mg sc, initialt, därefter 120 mg sc efter 1 och 2 veckor. Fortsättningsvis 120 mg var 4:e vecka, förutsatt positivt behandlingssvar.

    •   Dialys
  • Dialys är en ytterligare möjlighet om patienten är uremisk, eller vid livshotande hyperkalcemi (svårt allmänpåverkad patient och höga värden)

    •   Se över patientens läkemedel!
  • Sätt ut D-vitaminer (Ca-metabolismen)
  • Undvik nefrotoxiska medel (NSAID m fl)
  • Telemetri - om patienten har svår hyperkalcemi eller hjärtpåverkan

    •   Fortsättning
  • Följ vätskebalansen med diures och vikt under behandlingen
  • Behandla underliggande sjukdom! (Op HPT, op malignitet etc)

Anamnes och status

Anamnes
  • Ibland finns en tidigare känd malignitet i bakgrunden, t ex bröstcancer eller lymfom. Ibland upptäcks en malignitet när ett högt kalcium påvisas.
  • Bipolära patienter på litium kan utveckla både pPTH och adenom.
  • Överkonsumtion av D-vitaminer, som är populära, kan ge hyperkalcemi.
  • Patienten kan ha drag av nedstämdhet, apati och allmän orkeslöshet.
  • Det kan likna diabetes, med törst och polyuri.
  • Sarkoidos som också kan ge blandade symtom upptäcks ibland pga hyperkalcemi.
  • Patienten kan söka för huvudvärk, smärtor i skelettet (ryggskott, nackproblem etc).
  • Några får besvär av njurstensanfall (därför tag alltid Ca på njurstenspatienter).
  • Vid snabb, akut utveckling av tillståndet kan patienten bli konfusorisk, närmast psykotisk, få akut njursvikt, akuta arytmier och utveckla en klar dehydrering (hyperkalcemisk kris) med Ca-värden uppemot 4 mmol/l eller mer.
Status
  • Noggrannt allmänt status, särskilt då malignitet misstänks
  • Lymfkörtlar (hematologiska maligniteter)
  • Hjärta, EKG (Vä-kammar hypertrofi, bradykardi, klumpiga breddökade QRS-komplex, kort QT - men utdraget PR-intervall, vä-grenblock, AV-block)
  • Objektiva neurologiska fynd, medvetandegrad, etc
  • Bukstatus (diffusa buksmärtor, illamående, obstipation)
  • Psykiskt status (koncentration, minne, psykos)
  • Lokalstatus (lokaliserad ömhet över ryggrad, thorax, skelett i övrigt)

Diffdiagnoser till hyperkalcemi

1.Primär hyperparathyreoidism (pHPT) - tag PTH   2. Malignitet (osteolys eller PTHrP, m fl humorala peptider). Vanliga maligniteter som ger högt kalcium är myelom, leukemi, lymfom, bröstcaner, njurcancer och lungcancer, metastaser och även solitära tumörer.   3.Övriga diffdiagnoser:
  • Benign familjär hypokalciurisk hyperkalcemi
  • Cerebral sjukdom (demens, tumor, TIA)
  • D-vitamin, överförbrukning
  • Demens (pseudodemens)
  • Depression
  • Diabetes insipidus (dricker och kissar mycket)
  • Diabetes mellitus
  • Feokromocytom
  • Hjärtsvikt, retledningsrubbning
  • Hyperkalemi
  • Hypermagnesemi (muskelsvaghet)
  • Hyponatremi (psykiska, neurol och buksymtom)
  • Immobilisering
  • Njurinsufficiens, kronisk
  • Litium
  • Mb Addison, hypokorticism (sviktande PTH)
  • Mjölk-alkalisyndrom
  • Sarkoidos (högt hos 10%)
  • Tiazider
  • TPN, total parenteral nutrition
  • Teriparatid (Forsteo), syntetiskt PTH-liknande preparat
  • Thyreotoxikos
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurologi Obstetrik Pediatrik Psykiatri Trauma

HIV-tester

HIV-timecourse
Tidsförloppet av HIV-infektion i relation till CD4+ lymfocyter och HIV RNA kopior.
From the Wikimedia Commons, based on Pantaleo, G et al, 1993, NEJM 328 (5): 327-335. PMID 8093551.

  • Efter smittotillfället kan viremi utvecklas inom 1-2 veckor.
  • Det rör sig i regel om att påvisa HIV-1-infektion (eftersom HIV-2 främst återfinns i Västafrika och franska kolonialområden).

    • Val av HIV-test, screening och uppföljande prover

    • Virusreplikationen innebär att delar av HIV-1-viruset kan detekteras redan efter några dagars infektion. Det gäller:
      - HIV-1 p24-antigen,
      - HIV RNA-kopior, samt
      - anti-HIV IgM.
    • Mest känsligt är påvisande av och/eller kvantifiering av HIV-RNA-kopior. Högkänsliga HIV-RNA-metoder, som till exempel används inom forskning eller i samband med blodgivning, kan bli positiva efter redan cirka 3 dagar. Påvisande av en akut HIV-infektion kan innebära att man får ett positivt screeningtest, som därpå kompletteras med HIV-RNA-analys. Lokala rutiner och benämningar kan se olika ut på kliniker och laboratorier.
    • Fjärde generationens screening-tester påvisar HIV-antikroppar och HIV-1 p24 antigen. De nu aktuella 5:e generationens screening-tester kan särskilja HIV-1 antikroppar från HIV-2 antikroppar, samt mäter HIV-1 p24 antigen i serum eller plasmaprover.
    • Vid så kallad "etablerad" infektion är man förbi viremin och den akuta HIV-fasen. Då utvecklas så småningom påvisbara anti-HIV IgG-antikroppar, vilket kan ta omkring en månad till ett halvår. En patient kan således vara smittad, men få ett negativt svar om man endast analyserar anti-HIV IgG.
    • Högkänsliga screeningtester kan bli falskt positiva. Därför krävs alltid bekräftande tester, där Western Blot kanske varit mest känd, men ersatts av HIV RNA-tester (se nedan).
    • Inför en (ev akut) antiretroviral behandling behöver man veta nivåerna av CD4+ lymfocyter (hjälpar-lymfocyter), HIV-RNA-nivåer (kvantitativt), och inför eller under behandling behövs även ett HIV-resistenstest (gentemot antivirala läkemedel). Dessa prover tar man före behandlingsstart, under årskontroller och vid eventuell försämring.

      • Tidig påvisning av prover
      1. ”Fönsterperiod” från smitta till debut av viremi. Ibland mindre än en vecka, ofta 2 veckor.
      2. Tidig viremi, då HIV-RNA påvisas med ultrakänsliga tester. Cirka 3 dagar efter infektionsdebuten.
      3. Påvisbar viremi med standardtester för HIV-RNA. Tidigast 4-7 dagar efter infektionsdebuten.
      4. Påvisbar viremi med HIV-1 p24 antigentest. Tidigast 4-7 dagar efter infektionsdebuten.
      5. Påvisbara anti-HIV IgM-antikroppar. Tidigast 3-5 dagar efter infektionsdebuten.
      6. Påvisbara anti-HIV IgG-antikroppar, tidigast efter 1-6 veckor efter infektionen, därefter kvarstående.

      CDCs HIV-test-algoritm
      CDCs HIV-test-algoritm (klicka bilden!), från 2013 och framåt. From: https://www.cdc.gov/

      Vid misstanke om:

      (Jämför fig ovan)
      A. Akut (primär) HIV-infektion:
    • OBS: Självtester av äldre generationer (1,2,3) kan missa en akut HIV-infektion, och rekommenderas därför ej av WHO.
    • Modern HIV-screening (5:e generationens test) påvisar både etablerad och akut HIV-infektion med HIV-1 p24-antigen (även kallat HIV-1-antigen), samt antikroppar mot HIV-1, HIV-2 och mot HIV-1 p24-antigen.
    • Kan även benämnas Antikroppar och antigen HIV 1/HIV 2 -Ab/Ag eller HIV Ag/Ab Combo.
    • Ordet "combo" indikerar att provet analyserar både tidig (akut) och etablerad HIV-infektion (femte generationens tester).
    • Se även C. nedan

      • B. Etablerad HIV-infektion
    • Vid etablerad HIV-1- eller HIV-2-infektion (ovanligt) finns antikroppar mot HIV-1 och HIV-2, som då kan påvisas.
    • Infektionen påvisas vanligen med screeningtester (t ex combotest enligt ovan). Även äldre sensitiva screeningtester (3-4:e generationen) påvisar etablerade (men inte akuta) HIV-infektioner.

      • C. HIV-screening positiv (+) eller kvarstående HIV-misstanke
    • Bekräftas med ytterligare tester, främst genom påvisning av HIV 1 RNA.
    • De gamla antikropps-testerna Western Blot (WB) eller Indirekt immunofluorescens-assay (IFA) kan bli falskt negativa vid akut HIV-infektions och rekommenderas inte längre. Istället används HIV RNA-bestämningar.
    • När infektionen är klarlagd testas även för resistens- och subtypning. Aktuella prov som tas inför behandling är HIV Integras, HIV Co-receptor, HIV Viroseq, HIV 1 RNA och CD4+ lymfocyter.
    • ViroSeq HIV-1 (Abbott) används för att gen-typa mutationer i HIV-1 genomet, som är resistenta mot vissa antiretrovirala läkemedel.
    • HIV-integras är ett HIV-enzym som behövs för att integrera virus-DNA i värdcellens kärn-DNA, också ett resistenstest.
    • HIV Co-receptor-test påvisar accessoriska receptorer, som förutom CD4+ (den primära receptorn för HIV-virus) faciliterar virusöverföringen (de kallas CCR5, CXCR4). Först infekterar viruset via CCR5 och senare i förloppet dyker CXCR4 upp, vilket indikerar progress av sjukdomen.

    Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kirurgi Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Sedering, akutmottagning

  • Sedering (lat. sedativum) innebär allmänt att patienten fått lugnande och ångestdämpande läkemedel, med därav följande effekt.
  • Sedering och smärtlindring på en akutmottagning kan vara indicerat inför smärtsamma procedurer, exempelvis vid reposition av frakturer och luxationer, vid elkonvertering, besvärlig ångest, vid insättning av CVK, eller vid uttalad oro inför vissa åtgärder.
  • Förutsättningen är att läkaren känner preparatet och även kan handlägga oförutsedda händelser, som blodtrycksfall, kräkning, eller att behöva ventilera eller intubera patienten. Därför ska man ha anestesiutrustning (vagn) på akutmottagningen. Mask och blåsa för ventilation ska finnas invid patienten.
  • Vid osäkerhet, tala med erfaren kollega eller anestesiolog. Krävs full narkos, utöver mindre och kortvariga proceduråtgärder, är det vanligen bäst att ta patienten till Op-avdelningen eller IVA. Vid svårt trauma kan det dock vara nödvändigt att söva ned redan på akuten.

    • VANLIGA LÄKEMEDEL FÖR SEDERING (Se doser nedan)
  • Midazolam (Midazolam, Buccolam, Dormicum) - Bensodiazepin med farmakologiskt kort duration.
  • Diazepam (Stesolid Novum) - Bensodiazepin, något långsammare elimination än midazolam.
  • Propofol (Propofol, Propofol-Lipuro, Diprivan, Propolipid, Recofol)
  • Alfentanil (Alfentanil, Rapifen)
  • Fentanyl (Fentanyl, Leptanal)
  • Morfin (Morfin)
  • Ketamin (Ketamin, Ketalar)

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Ha kontroll på ABCDE, aktuell puls, blodtryck, andning och saturation, etc
  • OBS: Hypoxi kan utlösa ångest, och patienten kan bli mycket stökig (fäktar, skriker) av en hypoxi. Sedera inte en sådan, ge istället syrgas till att börja med!!
  • Andra orsaker till att en patient uppfattas som "stökig" kan vara: Behöver kissa, har en hjärnskada, herpesencefalit, är intoxikerad, har hög feber, eller kanske en psykos. Överväg sådant!
  • Försök att lugna patienten på akutrummet, om så är möjligt. Förklara vad som ska ske inför en planerad sedering.
  • Sätt intravenös infart!
  • Tag de prover som behövs.
  • Diskutera med läkaren vilka farmaka och administrationssätt som blir aktuella för sederingen, och ta fram vad som behövs.
  • När åt och drack patienten senast?
  • Ta fram narkosvagn, förbered syrgasbehandling och ha mask och blåsa framme.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Lathundar (dostabeller) för diverse akutläkemedel:
  • Akutläkemedel vuxna
  • Akutläkemedel barn
  • Sätt gärna dropp (Ringer-acetat, Natriumklorid) inför kraftigare sedering, eller vid blödning/allmänpåverkan!

    • Vanliga doser till vuxna: (endera)
    Generellt: Ges långsamt!
  • Midazolam (Midazolam, Buccolam, Dormicum)
    Sedering vuxen: 2,5-5 mg iv (0,5-1 ml av 5 mg/ml)
    OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
  • Diazepam (Stesolid Novum)
    Sedering: 5-10 mg iv (0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt).
    OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
  • Propofol (Propofol, Propofol-Lipuro, Diprivan, Propolipid, Recofol):
    Sedering: Vanligen 0,5-1,0 mg/kg kroppsvikt iv. Ges under 1-5 minuter för induktion. OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
  • Alfentanil (Alfentanil, Rapifen), snabbt smärtstillande inför procedursmärta:
    Ge först inj Atropin 0,25-(0,5 mg) iv (0,5-1 ml)
    Ge sedan Rapifen 7-15 mikrog/kg iv (1-2 ml/70 kg). Ges sakta till önskad effekt och sedan verksamt i 5-10 min.
  • Fentanyl (Fentanyl, Leptanal):
    Ge 50-100 mikrogram iv (0,7-1,4 mikrogram/kg) och kontrollera andningen noga! Snabbt smärtstillande, lite sederande, men också snabbt andningsdeprimerande.
  • Morfin (Morfin):
    Ge 5-10 mg iv (0,5-1 ml av 10 mg/ml). Smärtstillar ganska långsamt (30 min för full effekt) och är sederande.
  • Ketamin (Ketamin, Ketalar):
    Först 5 mg diazepam iv (Stesolid), eller 5 mg midazolam (Dormicum) iv,
    samt 0,25-0,5 mg Atropin iv.
    Därefter för vaken sedering och smärtstillning (analgesi):
    Inj Ketalar iv, cirka (0,2)-0,5-1 mg/kg kroppsvikt, ofta kring 30-(100) mg iv. Om möjligt tystnad i rummet!

  • Efter åtgärd ska patienten ha (rimlig) tillsyn. Ibland kommer inte reaktionerna genast (t ex andningsdepression) utan först en stund senare (till exempel på akutvårdsavdelningen)!!
  • Koppla gärna patienten till övervakningsenhet (puls, bltr, SaO2) med larmgränser.

Klinisk beskrivning

  • Behovet av akut sedering styrs av lite olika situationer:
    - Ofta akut trauma som kräver urakuta åtgärder (smärtstillande ± sedering), eller
    - Planerad procedursmärta på akuten (incision, reposition, förflyttning), eller
    - Akut ångest (som inte beror på annan sjukdom eller hypoxi)
  • Anpassa sederingen efter det behov som föreligger
    - Ska patienten direkt vidare till OP?
    - Ska pat till IVA?
    - Hem (kortvarig sedering)?
    - Avdelning (kort sedering, sämre övervakning)?

Kliniska råd och kommentarer

  • Man kan sedera barn på många sätt. Intravenös access är väl alltid bäst, men även peroral, rektal, nasal och buccal tillförsel kan fungera bra till ett oroligt barn, exempelvis med midazolam (se lathund ovan).
  • En kombination av sederande och smärtstillande läkemedel kan potentiera effekterna av respektive läkemedel. Börja därför försiktigt, t ex med 2,5 mg midazolam i kombination med 5 mg morfin eller 50 µg fentanyl. Visar det sig otillräckligt kan man hellre öka smärtstillningen efterhand.
  • Gäller det att flytta en patient från en brits till en säng, dvs att undvika en kort procedursmärta, så är alfentanil (Rapifen) bra. Då ska man inte sedera med något annat, utan bara ge lite i sänder tills patienten somnar, sedan flytta över, och därefter vaknar patienten snabbt igen. Rapifen ökar serumkoncentrationen av propofol när de ges i kombination, så var försiktig.
  • När ångesten är dominerande problemet välj ett sederande preparat som midazolam eller diazepam.
  • Ketamin är ett bra val då en patient måste sövas i direkt anslutning till ett svårt trauma (induktionsdos cirka 2 mg/kg kroppsvikt iv), eftersom negativa cirkulatoriska biverkningar sällan inträffar. Ge dock alltid bensodiazepin och atropin först. Ketamin kan ofta ges även till högriskpatienter i hypovolemisk chock, eftersom preparatet har kardiovaskulära och respiratoriska stimulerande effekter.
  • Risken för andningsdepression kvarstår under flera timmar efter behandling med högre doser av fentanyl eller morfin, tänk på det. Jag minns en kvinna som hade bränt sig illa i samband med en fastighetsbrand. Hon hade väldigt ont och bad om mer och mer smärtstillande (>20 mg morfin). Det märktes inga egentliga biverkningar så länge hon befann sig på akutmottagningen, men väl på akutvårdsavdelning (AVA) slutade hon spontanandas och fick behandlas med naloxon för att återfå sin egenandning.

    • Se även

  • Chock, allmänt
  • Akut konfusion
  • Akut intox
  • Trauma, allmänt
  • Traumalarm
  • ABCDE-kontroll


    • Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Gynekologi Infektion Internmedicin Kirurgi Obstetrik Ortopedi Pediatrik Psykiatri

    Suicidrisk, bedömning

    ICD 10:
    F32 Depressiv episod
    F322 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom - Självmordstankar och självmordshandlingar är vanliga och ett antal somatiska symtom är oftast närvarande. Hit hör bl a
    Agiterad depression
    Egentlig depression
    F323 Svår depressiv episod med psykotiska symtom Depressiv episod som under F32.2 men med hallucinationer, vanföreställningar, psykomotorisk hämning eller annat så att vanliga sociala aktiviteter omöjliggörs. Tillståndet kan vara livshotande pga självmordsrisk.
    F329 Depressiv episod, ospecificerad (Depression UNS)

    • På akutmottagningen gäller det att finna den patient som överväger ta sitt liv.
    • De flesta som begår självmord har sökt hjälp - i någon form - innan det blir ett fullbordat suicidfall. De flesta människor vill ha hjälp, så det handlar om ett omhändertagande och att slussa patienten till rätt vårdinstans (egen läkare, psyk akut, eller inläggning).
    • Några hjälpmedel lämnas här - om suicidtrappan, och vilka som är högrisk-patienter.
    • LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, kan vara tillämplig i vissa fall, exempelvis enligt F323 ovan, samt att patienten motsätter sig frivillig vård.

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Om depressiva tankar framkommer, eller om annat psykiatriskt problem framkommer tillsammans med suicidtankar - Låt inte patienten sitta ensam, ha hellre vederbörande nära expeditionen eller under ständig tillsyn.
    • Informera läkaren tidigt, och sätt prioriteten ganska högt.
    • Vänta med prover och ABCDE-status så länge.

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Patienten är ofta orolig och rastlös inombords. Därför är det angeläget att ta hand om vederbörande snarast, även om akutmottagningen kräver mycket annat samtidigt.
    • Jämför risken för död i trafikolycka (n=319), med död av suicid (n=1554, det är 5 gånger fler).
    • Var inte rädd för att prata med patienten om nedstämdhet och suicidtankarna.
    • Visa patienten förståelse och intresse för att lyssna! Ofta är det en lättnad för patienten att få tala om saken, och att någon bryr sig!

      • Suicid-stegen
    • Begreppet myntades ursprungligen av prof Jan Beskow, här minskad och efter SLLs psykiatristöd, men bygger på processen från nedstämdhet till suicidhandling. Försök att skapa en uppfattning om var patienten befinner sig.
    • Ju högre upp på stegen, desto större risk:

    • Genomförande av suicid (Handlar)
    • Suicidavsikt (Har bestämt sig)
    • Suicidförberedelser (Skaffat rep, tabletter)
    • Suicidplaner (Vet hur och när det kan ske)
    • Suicidförsök tidigare
    • Suicidönskan (Aktiv önskan att suicidera)
    • Suicidtankar (Börjat tänka på självmord som lösning)
    • Dödsönskan (Önskar att dö, slippa leva)
    • Dödstankar (Tankar om att slippa leva)
    • Nedstämdhet/hopplöshet (Allt är hopplöst)


      • Hög suicidrisk
    • Högt upp på suicid-stegen: Planerar för suicid!
    • Pratat om suicid vid upprepade tillfällen
    • Tidigare allvarligt suicidförsök
    • Känd, depressiv sjukdom, depressiv psykos, svår schizofreni
    • Starkt negativ inställning till psykiatrin
    • Drabbad av psykosociala händelser (förlust av anhörig; avskedad)
    • Tilltagande ensamhet
    • Alkohol- och narkotikamissbruk
    • Svåra, fysiska sjukdomar, med smärta och dålig prognos
    • Många av ovanstående riskfaktorer
      • Statistiskt: (dödsorsaksregistret, Socialstyrelsen)
    • Manligt kön är en riskfaktor (står för 72% av alla suicidfall)
    • Män över 75 års ålder (dödstal >75 år är 33/100.000 invånare; men ökningen ses redan från 45 års ålder och uppåt.
    • Kvantitativt sett dominerar åldersgrupperna 25-69 år, räknat i antal dödsfall/år.
    • I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år av olika skäl. Dödstalen har stadigt minskat sedan 1987 både för män och för kvinnor, även om de ökade något mellan 2014 och 2015.
    • Anledningen till de sjunkande dödstalen är att vi lever längre idag än vi gjorde på 1980-talet.
    • 2015 begick 331 kvinnor och 848 män självmord, totalt 1179 personer. Därtill kommer 131 kvinnor och 244 män, totalt 375 personer med oklar avsikt (våld och förgiftning utan fastställd avsikt). Sammanlagt utgör dessa dödsfall 1554 personer, vilket motsvarar cirka 30 dödsfall i veckan eller 4 per dag genom suicid.

    • Tillvägagångssätt: Män är generellt mer våldsbenägna. Män suiciderar främst genom hängning i 47%, intoxikationer i 16%, och genom självmord med skjutvapen i 12%. Kvinnor suiciderar genom intoxikation i 37% och genom hängning i 35%. Därutöver finns naturligtvis ytterligare metoder för suicid, vilka fördelas ganska jämt mellan könen.


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Huvudrubriker V - W - X
    V - Trafikolyckor (transportolyckor)
    W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
    Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    Avsnitt V, W, X:
    V01-V09 Fotgängare skadad
    V10-V19 Cyklist skadad
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

    V40-V49 Bil, personskada
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    V98-V99 Övrigt, personskada

    W00-W19 Fallolyckor
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

    Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    V - Trafikolyckor (transportolyckor)

    V01-V09 Fotgängare skadad
    • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
    • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
    V10-V19 Cyklist skadad
    • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
    • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
    • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
    • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
    • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
    • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
    • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
    V40-V49 Bil, personskada
    • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
    • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
    • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
    • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
    • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
    • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
    • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
    • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
    • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
    • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
    • V79.9 Bussolycka UNS
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
    • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
    • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
    • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
    • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
    • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
    • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
    • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
    • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
    • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
    • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
    • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    • V95.9 Flygolycka UNS
    • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
    • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
    • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
    • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
    V98-V99 Övrigt, personskada
    • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
    • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

    W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    W00-W19 Fallolyckor
    • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
    • W01 Fall i samma plan (W0199)
    • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
    • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
    • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
    • W05 Fall från rullstol
    • W06 Fall från säng
    • W07 Fall från stol
    • W08 Fall från andra möbler
    • W09 Fall från lekredskap på lekplats
    • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
    • W11 Fall på och från stege
    • W12 Fall på och från byggnadsställning
    • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
    • W14 Fall från träd
    • W15 Fall från stup
    • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
    • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
    • W18 Fall i samma plan UNS
    • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
    • W21 Träffad av sportredskap
    • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
    • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
    • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
    • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
    • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
    • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
    • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
    • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
    • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
    • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
    • W32 Skott från pistol och revolver
    • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
    • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
    • W35 Explosion i ångpanna
    • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
    • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
    • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
    • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
    • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
    • W41 Exponering för högtrycksstråle
    • W42 Exponering för buller
    • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
    • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
    • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
    • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
    • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
    • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
    • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
    • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
    • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
    • W56 Biten eller angripen av vattendjur
    • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
    • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
    • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
    • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
    • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
    • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
    • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
    • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
    • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
    • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
    • W83 Kvävning av plastpåse
    • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
    • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
    • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
    • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
    • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
    • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
    • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
    • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
    • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
    • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

    X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
    • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
    • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
    • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
    • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
    • X05 Antändning av nattdräkter
    • X06 Antändning av andra klädesplagg
    • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
    • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
    • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
    • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
    • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
    • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
    • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
    • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
    • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
    • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
    • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
    • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
    • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
    • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
    • X32 Exponering för solljus (solbränna)
    • X33 Blixtnedslag
    • X34 Jordbävning
    • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
    • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
    • X38 Översvämning
    • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
    • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
    • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
    • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
    • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
    • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
    • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
    • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
    • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
    • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
    • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
    • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
    • X59 Exponering för icke specificerad faktor
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
    • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
    • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
    • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
    • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
    • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
    • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
    • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
    • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
    • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
    • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
    • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
    • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
    • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
    • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
    • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
    • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
    • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
    (Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

    Y90-Y98 Bidragande faktorer

    • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
    • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
    • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
    • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
    • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
    • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
    • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
    • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
    • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
    • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
    • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
    • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
    • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
    • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
    • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
    • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
    • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
    • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
    • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
      • - Finns här på denna sida
    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    Läkemedel (som orsak)
    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    Y58 Bakterievacciner
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

    Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

    Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

    Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

    Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
      Y40.0 Penicilliner
    • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
    • Y40.2 Kloramfenikol
    • Y40.3 Makrolider
    • Y40.4 Tetracykliner
    • Y40.5 Aminoglykosider
    • Y40.6 Rifampicin
    • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
    • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
    • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
    • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
    • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
    • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
    • Y41.4 Maskmedel
    • Y41.5 Virushämmande läkemedel
    • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
    • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
    • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
    • Y42.2 Antityreoideasubstanser
    • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
    • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
    • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
    • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
    • Y42.7 Androgener och anabola steroider
    • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
    • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
    • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
    • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
    • Y43.3 Andra cytostatika
    • Y43.4 Immunosuppressiva medel
    • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
    • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
    • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
    • Y44.2 Antikoagulantia
    • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
    • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
    • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
    • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
    • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
    • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
    • Y45.1 Salicylater (ASA)
    • Y45.2 Propionsyraderivat
    • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
    • Y45.4 Antireumatika
    • Y45.5 Anilider (paracetamol)
    • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
    • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    • Y46.0 Succinimider
    • Y46.1 Oxazolidindioner
    • Y46.2 Hydantoinderivat
    • Y46.3 Deoxybarbiturater
    • Y46.4 Karbamazepin
    • Y46.5 Valproinsyra
    • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
    • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
    • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.1 Bensodiazepiner
    • Y47.2 Kloralderivat
    • Y47.3 Paraldehyd
    • Y47.4 Bromföreningar
    • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
    • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    • Y48.0 Inhalationsanestetika
    • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
    • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
    • Y48.3 Lokalanestetika
    • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
    • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
    Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
    • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
    • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
    • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
    • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
    • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
    • Y49.6 Hallucinogener
    • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
    • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
    • Y50.0 Analeptika
    • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
    • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
    • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
    • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
    • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
    • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
    • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
    • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
    • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
    • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
    • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
      Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
    • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
    • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
    • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
    • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
    • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
    • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
    • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
    • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
    • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
    • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
    • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
    • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
    • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
    • Y53.7 Emetika
    • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
    • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    • Y54.0 Mineralkortikoider
    • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
    • Y54.2 Karbanhydrashämmare
    • Y54.3 Tiazider
    • Y54.4 Loop-diuretika
    • Y54.5 Andra diuretika
    • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
    • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
    • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
    • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
    • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
    • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
    • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
    • Y55.4 Expektorantia
    • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
    • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
    • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
    • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
    • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
    • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
    • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
    • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
    • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
    • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
    • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
    • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
    • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    • Y57.0 Aptitnedsättande medel
    • Y57.1 Lipotropa läkemedel
    • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
    • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
    • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
    • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
    • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
    • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
    • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
    Y58 Bakterievacciner
    • Y58.0 BCG-vaccin
    • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
    • Y58.2 Koleravaccin
    • Y58.3 Pestvaccin
    • Y58.4 Stelkrampsvaccin
    • Y58.5 Difterivaccin
    • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
    • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y59.1 Rickettsiavacciner
    • Y59.2 Protozovacciner
    • Y59.3 Immunglobulin
    • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
    Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y60.1 Under infusion eller transfusion
    • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
    • Y60.3 Under injektion eller vaccination
    • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y60.5 Under hjärtkateterisering
    • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y60.7 Under lavemang
    • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y61.1 Under infusion eller transfusion
    • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y61.3 Under injektion eller vaccination
    • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y61.5 Under hjärtkateterisering
    • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
    • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y62.1 Under infusion eller transfusion
    • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y62.3 Under injektion eller vaccination
    • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y62.5 Under hjärtkateterisering
    • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
    • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
    • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
    • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
    • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
    • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
    • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
    • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
    • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
    • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
    • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
    • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
    • Y65.1 Fel vätska vid infusion
    • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
    • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
    • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
    • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
    • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
    För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
    • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
    • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
    • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
    • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
    • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
      Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
    • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
    • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
    • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
    • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
    • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
    • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
    • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
    • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
    Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y84.0 Hjärtkateterisering
    • Y84.1 Njurdialys
    • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
    • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
    • Y84.4 Aspiration av vätska
    • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
    • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
    • Y84.7 Blodprovstagning
    • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
    • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
    • Y85 Sena effekter av transportolyckor
    • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
    • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
    • Y86 Sena effekter av andra olyckor
    • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
    • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
    • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
    • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
    • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
    • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
    • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
    • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
    • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
    • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
    • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
    Y90-Y98 Bidragande faktorer
    Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    X85-Y09 Övergrepp av annan person

    Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
    • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
    • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
    • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
    • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
    • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
    • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
    • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
    • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
    • X96 Övergrepp med sprängämnen
    • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
    • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
    • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

    Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

    Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
    • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
    • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
    • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
    • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
    • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
    • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
    • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
    • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
    • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
    • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
    • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
    • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

    Resterande orsakskoder

    Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
    • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
    • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
    • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
    • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
    • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
    • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
    • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
    • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
    • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
    • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
    • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
    • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
    • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
    • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
    • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
    • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
    • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
    • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
    • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
    Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
    • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
    • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
    • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
    • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
    • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
    • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
    Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
    • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
    • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
    • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
    • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
    • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
    • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
    • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
    • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
    • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
    • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
    Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



    error: Alert: Content is protected !!