Kategorier
Akutsjukvård, emergency Handkirurgi Ortopedi Trauma

Akuta handskador

ICD 10: S62 Fraktur, hand + W1999

150-250 ord om....

Akuta handskador

  • Handskadorna kommer efterhand att beskrivas var för sig på denna sajt. Här några handtag till den som har jouren:
  • Trauma handläggs som vanligt i prioritetsordning enligt ABCDE. Notera: Omkring 1 av 5 handskador uppvisar ytterligare kroppsskador.
  • Händerna är speciella genom sina många delar och funktioner, därför är en tidig bild av skadan viktig. Anamnes om NÄR, VAR, HUR, och ibland varför, är central.
  • Inspektera och palpera synliga skador, svullnader, felställningar, rotationsfelställningar, känsel, cirkulation, rörlighet, etc. Är huden hel eller penetrerad? Stoppa blödning (kompress mot). Dokumentera väl!
  • Kontrollera de tre handnerverna:
    Medianus (S: Volart dig I-III +1/2 IV, M: Opposition av tummen mot vola/dig V),
    Ulnaris (S: Dig V + 1/2 IV, M: Interosseer, spreta/sluta fingrarna),
    Radialis (S: Känsel dorsalt dig I-III+1/2 IV, M: Extensorer i dig I-V, vid ulnardeviation samt extension i handleden).
    Kontrollera också hela armen (även proximala skador?).
  • Kontrollera flexor- och extensorsenornas funktion. Arrangera handen i högläge, motverka svullnad.
  • Tag beslut om åtgärder: Rätta till svåra felställningar (lätt drag i längsriktningen), bädda in sår som ska åtgärdas, håll högläget, odla på öppna sår, genomför röntgen (hand+handled), kontakta opererande specialist (handkirurg (alla universitetsstäder), alternativt ortoped). Kontrollera tetanusvaccination. Överväg antibiotikaprofylax. Alltid antibiotika (Cloxacillin iv) 2g x 3 iv vid öppna frakturer eller fula, kontaminerade sårskador. Alternativ vid pc-allergi: Klindamycin.
  • Flexorsenskador volart och djupare skador i handflatan åtgärdas av handkirurg ("no mans land").
  • Viktigt att överväga: Luxationer, frakturer, nervskador, större kärlskador, senskador, amputationer, svåra klämskador, brännskador. Dessutom finns risk för kompartmentsyndrom, särskilt vid underarmsskada.
    Övrigt: Högläge, undvik dröjsmål, ev antibiotika.

Se även



Updated 2021-03-24. Originally published 2021-03-24, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Dermatologi Handkirurgi Infektion Kirurgi Ortopedi Pediatrik Trauma

Akuta handinfektioner 

ICD 10: A490 Stafylokockinfektion, ospecificerad lokalisation
S699 Ospecificerad skada på handled och hand

150-250 ord om...

Akuta handinfektioner

  • Infekterade handskador är ganska vanliga. Vid sårinfektion med svullnad, ömhet, lokal eller generell rodnad, samt rörelsesmärta rengör såret, ordinera högläge och ge antibiotika, ibland krävs operation.
  • Septisk tendovaginit med ömhet volart utmed senskidornas längd, och septiska artriter opereras akut. Även riktigt fula infektioner (abscesser, osteit, cellulit, nekrotiserande fasciit m fl) (ortopedi eller handkirurgi).
  • Streptokocker, och särskilt stafylokocker är aktuella bakterier. Behandla alltid med kloxacillin i första hand, alltså inte med PcV.
  • Välj flukloxacillin (Heracillin, Flukloxacillin) för peroral behandling, 1-1,5g x 3, eller parenteralt Cloxacillin Stragen: 1-2g iv x3-4, (vanlig dos 2g x 3 iv). Vid pc-allergi: Välj Klindamycin (Dalacin).
  • Handinfektioner efter bett är vanliga, särskilt vid djupare penetration av Pasteurella multocida (djupa kattbett, snabbt förlopp), samt mer sällan Capnocytophaga canimorsus (hund, ibland även katt).
  • Odla aerobt och anaerobt från sårkanterna före antibiotikabehandling. Gör riktigt rent, ta bort nekrotisk vävnad, sy aldrig djupa kattbett i händer. Lämna öppet (befintlig handinfektion), torrt förband. (Vid färsk skada, se Suturering).
    Lätta-måttliga bettinfektioner: Peroralt amoxicillin (Amimox) eller doxycyklin (Doxyferm). Vid kraftig och snabb infektion (P. multocida) med risk för allmänpåverkan, ge Bensylpenicillin 1-3 g x 3 iv. Vid pc-allergi utan tidigare anafylaxi, välj cefotaxim 1 g x 3 iv, annars klindamycin (Dalacin) 600 mg x 3 iv. Notera att Pasteurella kan leda till sepsis (<1-2 dygn).
  • Andra handinfektioner: Paronyki, sekundärinfekterat eksem, erysipelas, stick- och bettskador, infekterade klämskador och brännskador.
  • Gramnegativa bakterier (E coli, Enterobacter, Pseudomonas, m fl) undantagsvis, liksom enterokocker.
  • Diffdiagnoser: Aseptiska inflammationer som aseptisk tendovaginit, gikt, pyogent granulom, artriter och artros.

Se även

  • Akuta handskador


Updated 2021-03-23. Originally published 2021-03-23, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Dermatologi Handkirurgi Internmedicin Kirurgi ÖNH Ortopedi Psykiatri Trauma

Suturering

ICD 10:
  • T141 Sårskada på ospecificerad kroppsregion + orsak W-diagnos
  • Z235 Vaccination avseende stelkramp (booster)

Sammanfattning:
Behandling av "vanlig" sårskada med venös blödning

  • Stoppa blödningen (kompression och några minuters exspektans, ev höj den extremitet som blöder)
  • Tvätta rent, kranvatten är bra, tvål runtom vb, annars NaCl
  • Lägg bedövning
  • Ange önskat suturmaterial till assistenten, samt storlek på tråden
  • Revidera såret vid behov (tvätta ordentligt rent, partiklar bort (grus, glas, asfalt), icke viabla sårkanter trimmas), ansiktet sparsamt. Oftast kan småsår sys direkt efter avtvättning.
  • Ett kort (1:22) och bra exempel från Youtube på enstaka suturer här.
  • Håll fast huden, som ska sutureras, med en klopincett om så behövs, och suturnålen med en nålförare. Knip inte i tråden!
  • Tänk till, så att sårkanterna adapteras rätt under sutureringen
  • Suturera enligt filmen ovan, från den ena kanten av såret till den andra
  • Knyt ihop: Två varv runt nålföraren, drag åt lagom. Två till tre varv åt motsatt håll och åtdragning. Alternativt som på filmen 2 enkla knutar på varandra.
  • Klipp suturtrådarna 10-15 mm långa, alltså inte för korta!
  • När såret är slutet kontrollera hemostas och att det ser snyggt ut. Assistenten får tejpa och lägga på torrt bandage.
  • Kontrollera att patienten har blivit tetanusvaccinerad tidigare och ev fått en booster sista 20 åren.
    (I korthet: Ge booster till patient >30 år gammal som ännu inte fått någon ytterligare tetanusvaccination sedan barndomen).
    (Innan dess har normalt sett givits 3 vaccinationer under spädbarnsåret, samt 1 vid 10 års ålder = Totalt 4 st som räcker i 20 år, alltså till 30 års ålder). Se närmare nedan.
  • Lämna patienten föreskrifter till distriktssjuksköterskan som tar bort stygnen (om 5 dagar till 2,5 veckor enligt nedan)


3-0 Ethilon icke-resorberbar monofilament-tråd, med skärande nål
3-0 Vicryl sutur, resorberbar, med skärande nål

Läkarens bedömning. Kliniska råd och kommentarer

    Tid efter skadan
  • Man ska helst suturera skadan inom 8 timmar
  • Väl cirkulerade partier som ansikte, hårbotten, fingrar, etc, går oftast att sy inom 1 dygn utan infektion

  • Skadans art
    Skadans typ och art är vägledande:
  • Skärskada med till synes "rent" sår brukar vara OK att sy
  • Sår i ansiktet läker oftast bra. Remittera knepiga sår till öronläkare akut
  • Sår i hårbotten läker nästan alltid fint, trots hår och koagler.
  • Sår på underbenens framsida över tibia läker mycket sakta. Rekommendera äldre personer ett besök hos distriktssjuksköterskan om 2 dagar
  • Djupare handskador som sutureras nära (men inte i) leder, senskidor och senor bör få antibiotika, tabl flukloxacillin (Heracillin) i 3-dos, i första hand mot Staph aureus, samt ofta ha handen i högläge (motverka svullnad). Låt sjukvården kontrollera såret på nytt om 2-3 dagar!
  • Se nedan om katt- och hundbettskador, de kan ofta sutureras, inte minst i ansiktet, men med antibiotikastöd (amoxicillin, ampicillin)
  • Längden på såret är av mindre betydelse, långt läker lika snabbt som kort. Det är djupet och skadans art som avgör svårighetsgraden
  • Hårt smutsade, kontaminerade (t ex med jord), eller söndertrasade sår (krossår) sys glest efter noggrann revision, eller inte alls. De kan ofta tejpas i stället med tillfredsställande resultat, och ett fult ärr kan excideras i efterskott vid behov

  • Rengöring, revision
  • Sätt på vanliga handskar. Gå igenom orsaken till sårskadan.
  • Sår utgör i sig en ingång för bakterier.
  • Tvätta av såret med rent kranvatten och ev tvål ikring, (sk ren rutin), eller med steril Natriumklorid, peang och kompresser, (sk steril rutin).
  • Bedöva.
  • Ta en odling från möjligen infektiöst kontaminerade sår
  • Plocka bort grus, glas, asfalt och liknande främmande kroppar. Sårtoilett kallas sårrevision eller debridering (vid utvidgande av sårytorna)
  • Vid djupare vävnadsnekroser avlägsnas dessa, men var sparsam där vävnaden behövs (exempelvis i ansikte och på händer). Riktigt stora och eländiga sår kan behöva debrideras på OP.
  • När det är rent och fint kan man suturera. Är det olämpligt lägg om såret efter revision och titta på det om ett par dagar.

  • Planera suturen så att huden räcker till
  • Med detta menar jag, att man för jämförelse bör kontrollera de båda sårkanterna var mitten av såret finns, eller exempelvis utgå från något synligt hack i huden, så att man kan fördela huden jämnt från början till slutet.
  • Man tar lika mycket hud med sig efterhand, från vardera sidan. Det har hänt att nybörjare sytt så att ena sidan får en bit hud "över" på slutet, eller att huden på den ena sidan inte räcker till mot slutet. Då får man klippa bort suturer, börja om, och sträcka sidorna lika mycket efterhand.

  • Typ av sutur
  • Det finns många varianter av suturer. Enstaka sutur, madrassutur, fortlöpande sutur, etc.
  • Använd i första hand enstaka suturer vid sårskador. Då har man kontroll över varje sutur i händelse av problem under läkning.
  • Se nedan om val av suturmaterial

  • Val av lokalbedövning
  • Lidokain med adrenalin (Xylocain adrenalin) anses numera kunna användas överallt utan problem.
    Själv lägger jag bedövning på fingrar, tår, eller penis, med lokalanestetika utan adrenalin. (Men gamla beskrivna nekrosproblem av lidokain + adrenalin anses ha berott på föroreningar, som inte längre finns i produkterna). 

  • Teknik
  • Använd enstaka suturer vid sårskador: Låt nålen gå igenom huden 90 grader ned, och nära sårkanten 2-3 mm, och ned i subcutis efter sårets djup. Suturerna läggs i 90 graders vinkel mot sårets längd och med ungefär samma avstånd mellan varje sutur. Se gärna filmen nämnd ovan.
  • Den läkare som är van vid olika suturtyper kan ersätta några av suturerna med madrassuturer istället när det stramar, vilka fördelar trycket vid viss substansförlust av hud, eller på hud i utsatta lägen.
  • Det ska aldrig strama hårt i huden, då kan huden gå i nekros. I så fall är det bättre att underminera huden något, dvs avlösa den lite från subcutis. Gör det med en böjd sax upp-och-ned som öppnas försiktigt några gånger in i subcutis.
  • Knyt ihop: Lägg alla suturer med knuten på sårets ena sida mot huden, inte mitt i såret. Två varv runt peangen, drag åt lagom så att sårkanterna adapteras, inte hårt. Två till tre varv åt motsatt håll och åtdragning. Steril tejp på. Omläggs med torrt förband.
  • En läppskada måste sutureras exakt mellan hud och läppröda, annars fäster man blicken på den defekt som uppstår. Samma gäller andra delar i ansiktet, t ex näsvingarna.
  • Undvik att sy framför örat, där facialisnerven och parotis går, lämna gärna till öronläkare.
  • Samma gäller ytterörat vid samtidig broskskada, liksom sårskador på ögonlock (ögonläkare); man ska inte sy hud och brosk i samma stygn utan var för sig i etapper.

  • Val av suturmaterial
  • Icke resorberbar tråd med skärande nål (trekantig symbol) används till hudskador, exempelvis Ethilon, Monocryl, Prolene, eller Dermalon. Dessa suturer är monofila och syntetiska (typ fisketråd), det ger mindre risk för reaktioner och infektion.
  • Om såret är djupt kan man behöva adaptera muskler, fascia och de subkutana kanterna innan huden försluts. Då används resorberbart material, som försvinner på cirka 3 veckor till 2 månader. Hit hör Vicryl och Dexon. De kan ha rund eller skärande nål, välj gärna skärande nål även där.

  • Trådens tjocklek
    2-0 är grov (0,3 mm, används knappt) och 8-0 är mycket tunn (0,04 mm).
  • Vid sutur av hudskador används vanligen storlekar från 3-0 (uttalas "tre noll") till 5-0.
  • Till ansiktet: 5-0 (ibland 4-0)
  • Till hårbotten: 3-0 till 4-0 (3-0 om det spänner i huden)
  • Till bålen: 4-0 på framsidan, 3-0 till ryggen
  • Till armar och ben: Oftast 4-0, men till underben, knän och armbågar, eller där det sträcker 3-0.

  • Antal dagar med suturer
  • Ansikte 5-(7) dagar, (därefter viktigt att använda tejp mot såret, undvika direkt sol. Sitter stygnet längre tid än 6-7 dagar syns suturstrecken mot huden)
  • De flesta ställen i övrigt: 7-10 dagar
  • Rygg, underben, knän och armbågar: 14-18 dagar

  • Tetanusprofylax
  • Huvuddragen här: Ge booster till patienter som är 40 år eller äldre, förutsatt att de deltagit i det svenska vaccinationsprogrammet, och som ännu inte fått en 5:e booster
  • Vaccinet är mycket effektivt. Troligen utvecklas inte tetanus om man bara fått 2 vaccinationer i livet. Dessa ges normalt under första levnadsåret. Enligt vårdprogram ska man få en booster 20 år efter sista vaccinationen vid skada, (den 4:e gavs vid 10 års ålder). Tidigare gavs normalt inte ytterligare boostrar efter den 5:e, såvida inte såret var grovt förorenat. Socialstyrelsens rekommendationer.
  • Fyra exempel: En 56-årig man som skurit sig i handen får en booster, fick senast vaccin i skolan. En 82-årig dam som fått en sårskada, men som fick en 5:e booster för 22 år sedan ges en extra booster. En 73-årig svensk (eller från i-land) patient, som inte minns eventuella tidigare skador, ges en booster och får ett kort med sig i plånboken och besked om 20 år härnäst, vid behov. En ung patient, 12 år, en flykting som under flera år varit avskuren från omvärlden, är inte alltid vaccinerad, men oftast. Jag grundvaccinerar en sådan patient om de inte känner sin historia, se två punkter längre ned.
  • Förutsättningarna att utveckla tetanus är som störst vid kontamination av jord. Tetanus förekommer likväl även i "rena" miljöer. En äldre kvinna utvecklade tetanus i Sverige efter att ha skurit sig på en brödkniv.
  • En (från början) ovaccinerad person som får en sårskada måste grundvaccineras både med humant immunglobulin (Tetagam, licenspreparat, 250 IE im) och samtidigt i andra armen grundvaccin DT (totalt x3 under 1 år), således inte boostervaccin (dT) i detta fall! Det räcker alltså inte att bara ge en booster till en äldre ovaccinerad patient (som vanligtvis är en kvinna).

  • Djurbett, hund och katt
  • Katt- och hundbettskador kan sutureras, men det bör ske i kombination med något ampicillin-preparat, exempelvis amoxicillin (Amimox) (mot Pasteurella multocida i första hand, som ofta ger sig tillkänna bara på några timmar)

  • Infektion i det suturerade såret
  • Klipp bort vart annat stygn. Ev böld töms. Sätt in antibiotika vid behov (Odla från sårkanterna, det är oftast fråga om S aureus, ibland streptokocker, alltså lämpligt med flukloxacillin eller klindamycin). Lyckas inte detta, infektionen kvarstår, måste man oftast ta bort samtliga stygn, och öppna såret ordentligt, så att det kan läka.

  • Alternativ: Tejp, metallclips, eller lim
  • Tejpning med "kirurgisk tejp" kan fungera som ett bra alternativ, då såret är litet och inte utsatt för dragning eller tänjning. Det kan fungera bra till barn också, om de kan låta bli att dra av tejpen. Låt tejpen sitta kvar minst 5-7 dagar, byt sedan och behåll i helst 3-4 veckor framåt om det är möjligt.
  • Clips brukar finnas som metallhäftor i en liten engångs-häftapparat, t ex Proximate Plus, med 35 st clips, alltså tunna agraffer, där man häftar ihop såret. Bra till ganska ytliga, avlånga sår, går fort, och kräver ofta ingen bedövning. Samtidigt möjligen onödigt där det bara krävs något enstaka stygn.
  • Dermabond härdar lite mer långsamt och brukar behöva läggas på i 2-3 lager med några minuter emellan, men svider inte, kräver ingen bedövning, och kan ofta hanteras smidigt, vilket är en stor fördel för barn.
  • Histoacryl syns väl, kraftigt, härdar fort, vilket kan vara bra, men utlöser lokal värmebildning under några sekunder, det kan svida på barn. Bra till vuxna.
  • Histoacryl sårlim
    Dermabond sårlim
    PROXIMATE® Plus MD Skin Stapler (häftapparat med 35 clips)

Se även



Updated 2020-08-07. Originally published 2020-08-06, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Handkirurgi Ortopedi Trauma

Mallet-finger

ICD 10:
  • S662 Malletfinger
  • W2099 Träffad av kastat eller fallande föremål
  • W2199 Slagit sig mot eller träffad av sportredskap

Kort sammanfattning

  • Traumatisk orsak, ofta vid sport - plötslig smäll av t ex handboll mot en extenderad hand. Inträffar även när man fastnar med sträckt hand i något.
  • Kallas även droppfinger, hammarfinger, och baseballfinger.
  • Distala falangen hänger ned, dvs kan inte sträckas ut
  • Extensorsenan har då brustit från sitt fäste på distala falangen, kan vara lite ömt eller svullet.
  • Se nedan vid mer omfattande skada.

  • BEHANDLING
  • Oftast har endast senan, eller en liten bit av distala falangen följt med. Då gör man enklast så här:
    Fixera fingret i rättställning eller med lätt extension av DIP-leden. Ofta används en Mallet-skena som håller fingret uppe, många varianter finns.
  • Pat ska ha skenan på fingret i (6)-8 veckor dygnet runt. Därefter föreslås ibland ytterligare behandling med natt-skena, men det har visats vara utan värde.
  • Undvik tänjande flexionsrörelser, kan brista igen. Betraktas helt läkt efter 4-5 månader.
  • Om man kliniskt bedömer distala falangen frakturerad genom DIP-leden, och till mer än 1/3 av ledytan, kan en röntgen vara motiverad för ev ortopedisk åtgärd. I första hand sätter man då stift genom frakturen.
  • Vid misslyckad adaptation (vilket är ganska vanligt efter konservativ behandling) eventuell remiss till handkirurg eller ortoped för tenodes, alternativt artrodes. Många pat nöjer sig med det lite hängande fingret och avstår från åtgärd.

Diffdiagnoser

  • Fraktur i mellersta eller distala falangen
  • Heberden-led (perifer artros, ofta med flekterad distal falang
  • Seymour-skada (öppen extensorsenskada)
  • Se även



    Updated 2020-06-03. Originally published 2020-06-03, ©Per Björgell


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Handkirurgi Ortopedi Trauma

    Fingerluxation

    ICD 10:
    • S631 Luxation finger/tumme
    • W2199 Sportredskap
    • W1999 UNS (övriga orsaker)

    Behandling, i korthet

    • Pat söker oftast med luxation efter ett extensionsvåld mot fingret i samband med sport, och därmed inträffar en bakåtluxation. PIP-leden vanligast. Det uppstår en distal ruptur av volarplattan.
    • Man kan alltid reponera en luxation i ledens längsriktning. Ofta står patienten vid disken på akutmottagningen med sitt felsträckta finger och det har inte hunnit svullna något särskilt.
      Är det då en typisk anamnes, hyperextensionstrauma, och inga hållpunkter för falangfraktur (lokalt trauma) kan man göra så här:
      Jag frågar "Är det det här fingret?" och medan jag håller patientens hand med min vänstra hand, drar jag samtidigt i fingertoppen utåt (med min andra hand), lugnt men bestämt, utan föregående information. Då hoppar fingret rätt. Det fungerar alltid och tar 2 sekunder! Patienten blir omedelbart besvärsfri, slipper fingerbas-anestesi och behöver inte sitta och vänta alltmedan leden svullnar.
    • Det officiella alternativet är att röntga luxationen, lägga bedövning och sedan reponera. Det är ju mer officiellt, men faktiskt i regel sämre på grund av svullnad och väntetid. Man kan inte heller fråga "Kan jag få dra i ditt finger?" för då backar patienten ur, spänner, och det fungerar inte.
    • Härefter rtg-kontroll av repositionen och påvisande av ev skelettskada (avulsion). Också viktigt att kunna visa att fingret faktiskt blev reponerat (re-luxationer har inträffat, med åtföljande ansvarsärende).
    • Ibland finns en samtidig skada av kollateral-ligamenten, vilket ger en något mer instabil skada, ibland också med en mindre avulsion från fästet.
    • Framåt luxation är mer ovanligt, det kan även bli en ulnar eller radial lateralluxation, (mycket sällan även rotationsluxation volart). Dessa luxationer indikerar ett större trauma än DIP-leden ovan.
    • Lateral luxation PIP III-leden vä hand
      Ulnar-lateral luxation PIP III-leden vä hand
      Ulnar-lateral luxation PIP III-leden vä hand, rtg
      Ulnar-lateral luxation PIP III-leden vä hand, rtg
    • Efter reposition aktiv rörelseträning direkt - knyt handen successivt, efter förmåga, flera gånger dagligen (undvika svullnad), högläge så ofta det går, samt två-fingerförband i 2 veckor dygnet runt (alternativt ortos),
    • Leden läker bra i regel, men tyvärr långsamt. Ofta 6 mån - 1 år för fullgott resultat. Remiss till arbetsterapeut eller sjukgymnast utifrån behov.

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Ta gärna in patienten tidigt. Luxationer mår inte bra av svullnad.
    • Tag bort eventuell ring på fingret
    • Om inget annat, så kan röntgen genomföras i väntan på doktorn.

    Anamnes och status

    • Beskrivning av händelseförlopp och distalstatus är alltid viktigt.

    Diffdiagnoser

    • Falangfraktur (ofta tydlig svullnad med hematom, annan skademekanism och saknar ofta luxationens absoluta felställning)
    • Distorsion av IP-led med distal eller partiell ruptur av volarplattan (går inte så långt att leden luxerar)
    • Artrit (inget trauma, successiva besvär)
    • Mallet-finger (kan likna en framåluxerad DIP-led)
    Tumme MCP lux I
    Ganska ovanlig luxation MCP-leden hö tumme, före och efter reponering, samt rtg

    Photo dr Oscar Ortiz, Hospital San Gerardo.

    Se även

    • Diverse handskador, andra avsnitt


    Updated 2020-05-13. Originally published 2020-05-13, ©Per Björgell


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Handkirurgi Ortopedi Trauma

    Handled, distorsion

    ICD 10:
    S630 Distorsion handled
    W0199 Snubbling i samma plan

    • Ligamentskador i handleden är mycket vanliga. Kan uppträda både med frakturer (scaphoideum, distala radius m fl) och utan frakturer (fallskador och andra traumata).
    • Patienten söker med ömmande handled efter skada. Röntgen blir negativ. Behandlas med en elastisk binda eller gipsskena i 2 veckor.
    • Alla blir inte bra. Kvarstående smärta och svullnad eller dålig rörlighet efter 2 veckors immobilisering inger misstanke om ligamentskada, som då ofta måste åtgärdas.
    • Missad skada leder på sikt till kvarstående lokala besvär och artros.

    Kort sammanfattning

    • Röntgen negativ
    • Elastisk binda och åter vid behov, eller vid större trauma radiusskena i 14 dagar.
    • Klinisk kontroll med avgipsning och ny röntgen efter dessa 2 veckor
    • Har patienten kvarvarande besvär då, överväg artroskopi. Bör göras inom 4 veckor efter traumat på misstanke om behandlingskrävande ligamentskada.
    • Högupplöst MR kan i vissa fall ersätta artroskopin.

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • I sportsammanhang, alltså omedelbart vid händelsen, är det viktigt att sätta på en komprimerande binda (t ex Dauer-binda) som får sitta åt ganska hårt i 30 min under högläge och vila.
    • Eventuellt kan man även kyla av den skadade delen med ispåse, dock inte direkt mot huden.
    • Sedan efter 30 min läggs bandaget om, något lösare, så att svullnaden motverkas, men så att cirkulationen fungerar väl.

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • På akutmottagningen ska skelettskada uteslutas med röntgen (hand, handled, ev scaphoideum-bilder).
    • Vid kraftigt trauma eller uppenbara symtom (svullnad, ömhet, kraftnedsättning, rörelseinskränkning) och negativ röntgen – gipsa i 14 dagar (förslagsvis radiusskena).
    • Klinisk kontroll (ort mott, trauma-mottagning) med avgipsning och ny röntgen om 14 dagar.
      Vid kvarstående frakturmisstanke gör högupplöst MR-undersökning (inte alltid konklusiv), eller artroskopi. Vid kvarvarande smärta, med eller utan positiva tester för ligamentskada, överväg artroskopi inom 1 månad (inom totalt 6 veckor).
    • Överväg sjukskrivning och ge smärtstillande vid behov.

    • Vanliga ligamentskador
      1. Skada mellan os scaphoideum och os lunatum (skafolunär skada). Radiala besvär och svårt att greppa.
      2. Skada mellan os lunatum och os triquetrum (lunotrikvetral skada). Ulnara besvär, nedsatt greppfunktion.
      3. Skada på ligament/menisk-systemet (TFCC-skada) omedelbart distalt om radioulnara leden och mot proc styloideus ulnae. TFCC står för Triangular FibroCartilage Complex). Ger ulnara besvär.

    Diffdiagnoser

    Vid traumatillfället:
    • Radiusfrakturer
    • Ulnafraktur
    • Scaphoideumfraktur (syns ibland på rtg först efter 2-3 veckor)
    • Bennetfraktur eller Rolandofraktur, (tumbasen)
    • Omvänd Bennetfraktur (basis metacarpale V)
    • Annan ligamentskada (än ovan nämnda) vid handleden (t ex RSC-, RTq-, eller DIC-ligamentet)
    • Endast hematom
    • Lunatummalaci (Mb Kienböck)
    • Subluxation av extensor carpi ulnaris
    • Senskada i handen, handleden
    • Fraktur eller luxation av övriga karpalben. Luxation av ett karpalben, exempelvis trapezoideum, kan vara svårt att upptäcka på röntgen
    • Det finns många ytterligare diffdiagnoser vid bedömning lång tid efter ett trauma, t ex artros, pseudartros, synoviter, ganglion och nervskador.

    Se även



    Updated 2020-05-11. Originally published 2018-04-16, ©Per Björgell


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Huvudrubriker V - W - X
    V - Trafikolyckor (transportolyckor)
    W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
    Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    Avsnitt V, W, X:
    V01-V09 Fotgängare skadad
    V10-V19 Cyklist skadad
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

    V40-V49 Bil, personskada
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    V98-V99 Övrigt, personskada

    W00-W19 Fallolyckor
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

    Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    V - Trafikolyckor (transportolyckor)

    V01-V09 Fotgängare skadad
    • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
    • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
    V10-V19 Cyklist skadad
    • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
    • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
    • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
    • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
    • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
    • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
    • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
    V40-V49 Bil, personskada
    • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
    • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
    • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
    • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
    • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
    • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
    • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
    • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
    • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
    • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
    • V79.9 Bussolycka UNS
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
    • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
    • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
    • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
    • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
    • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
    • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
    • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
    • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
    • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
    • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
    • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    • V95.9 Flygolycka UNS
    • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
    • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
    • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
    • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
    V98-V99 Övrigt, personskada
    • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
    • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

    W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    W00-W19 Fallolyckor
    • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
    • W01 Fall i samma plan (W0199)
    • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
    • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
    • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
    • W05 Fall från rullstol
    • W06 Fall från säng
    • W07 Fall från stol
    • W08 Fall från andra möbler
    • W09 Fall från lekredskap på lekplats
    • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
    • W11 Fall på och från stege
    • W12 Fall på och från byggnadsställning
    • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
    • W14 Fall från träd
    • W15 Fall från stup
    • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
    • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
    • W18 Fall i samma plan UNS
    • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
    • W21 Träffad av sportredskap
    • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
    • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
    • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
    • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
    • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
    • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
    • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
    • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
    • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
    • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
    • W32 Skott från pistol och revolver
    • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
    • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
    • W35 Explosion i ångpanna
    • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
    • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
    • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
    • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
    • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
    • W41 Exponering för högtrycksstråle
    • W42 Exponering för buller
    • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
    • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
    • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
    • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
    • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
    • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
    • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
    • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
    • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
    • W56 Biten eller angripen av vattendjur
    • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
    • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
    • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
    • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
    • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
    • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
    • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
    • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
    • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
    • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
    • W83 Kvävning av plastpåse
    • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
    • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
    • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
    • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
    • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
    • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
    • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
    • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
    • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
    • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

    X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
    • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
    • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
    • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
    • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
    • X05 Antändning av nattdräkter
    • X06 Antändning av andra klädesplagg
    • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
    • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
    • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
    • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
    • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
    • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
    • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
    • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
    • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
    • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
    • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
    • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
    • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
    • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
    • X32 Exponering för solljus (solbränna)
    • X33 Blixtnedslag
    • X34 Jordbävning
    • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
    • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
    • X38 Översvämning
    • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
    • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
    • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
    • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
    • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
    • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
    • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
    • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
    • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
    • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
    • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
    • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
    • X59 Exponering för icke specificerad faktor
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
    • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
    • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
    • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
    • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
    • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
    • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
    • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
    • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
    • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
    • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
    • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
    • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
    • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
    • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
    • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
    • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
    • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
    (Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

    Y90-Y98 Bidragande faktorer

    • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
    • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
    • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
    • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
    • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
    • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
    • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
    • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
    • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
    • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
    • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
    • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
    • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
    • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
    • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
    • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
    • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
    • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
    • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    Läkemedel (som orsak)
    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    Y58 Bakterievacciner
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

    Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

    Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

    Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

    Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
      Y40.0 Penicilliner
    • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
    • Y40.2 Kloramfenikol
    • Y40.3 Makrolider
    • Y40.4 Tetracykliner
    • Y40.5 Aminoglykosider
    • Y40.6 Rifampicin
    • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
    • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
    • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
    • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
    • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
    • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
    • Y41.4 Maskmedel
    • Y41.5 Virushämmande läkemedel
    • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
    • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
    • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
    • Y42.2 Antityreoideasubstanser
    • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
    • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
    • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
    • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
    • Y42.7 Androgener och anabola steroider
    • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
    • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
    • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
    • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
    • Y43.3 Andra cytostatika
    • Y43.4 Immunosuppressiva medel
    • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
    • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
    • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
    • Y44.2 Antikoagulantia
    • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
    • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
    • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
    • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
    • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
    • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
    • Y45.1 Salicylater (ASA)
    • Y45.2 Propionsyraderivat
    • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
    • Y45.4 Antireumatika
    • Y45.5 Anilider (paracetamol)
    • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
    • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    • Y46.0 Succinimider
    • Y46.1 Oxazolidindioner
    • Y46.2 Hydantoinderivat
    • Y46.3 Deoxybarbiturater
    • Y46.4 Karbamazepin
    • Y46.5 Valproinsyra
    • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
    • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
    • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.1 Bensodiazepiner
    • Y47.2 Kloralderivat
    • Y47.3 Paraldehyd
    • Y47.4 Bromföreningar
    • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
    • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    • Y48.0 Inhalationsanestetika
    • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
    • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
    • Y48.3 Lokalanestetika
    • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
    • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
    Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
    • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
    • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
    • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
    • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
    • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
    • Y49.6 Hallucinogener
    • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
    • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
    • Y50.0 Analeptika
    • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
    • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
    • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
    • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
    • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
    • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
    • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
    • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
    • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
    • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
    • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
      Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
    • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
    • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
    • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
    • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
    • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
    • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
    • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
    • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
    • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
    • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
    • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
    • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
    • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
    • Y53.7 Emetika
    • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
    • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    • Y54.0 Mineralkortikoider
    • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
    • Y54.2 Karbanhydrashämmare
    • Y54.3 Tiazider
    • Y54.4 Loop-diuretika
    • Y54.5 Andra diuretika
    • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
    • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
    • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
    • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
    • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
    • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
    • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
    • Y55.4 Expektorantia
    • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
    • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
    • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
    • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
    • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
    • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
    • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
    • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
    • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
    • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
    • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
    • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
    • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    • Y57.0 Aptitnedsättande medel
    • Y57.1 Lipotropa läkemedel
    • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
    • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
    • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
    • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
    • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
    • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
    • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
    Y58 Bakterievacciner
    • Y58.0 BCG-vaccin
    • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
    • Y58.2 Koleravaccin
    • Y58.3 Pestvaccin
    • Y58.4 Stelkrampsvaccin
    • Y58.5 Difterivaccin
    • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
    • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y59.1 Rickettsiavacciner
    • Y59.2 Protozovacciner
    • Y59.3 Immunglobulin
    • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
    Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y60.1 Under infusion eller transfusion
    • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
    • Y60.3 Under injektion eller vaccination
    • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y60.5 Under hjärtkateterisering
    • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y60.7 Under lavemang
    • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y61.1 Under infusion eller transfusion
    • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y61.3 Under injektion eller vaccination
    • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y61.5 Under hjärtkateterisering
    • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
    • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y62.1 Under infusion eller transfusion
    • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y62.3 Under injektion eller vaccination
    • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y62.5 Under hjärtkateterisering
    • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
    • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
    • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
    • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
    • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
    • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
    • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
    • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
    • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
    • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
    • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
    • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
    • Y65.1 Fel vätska vid infusion
    • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
    • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
    • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
    • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
    • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
    För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
    • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
    • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
    • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
    • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
    • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
      Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
    • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
    • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
    • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
    • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
    • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
    • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
    • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
    • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
    Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y84.0 Hjärtkateterisering
    • Y84.1 Njurdialys
    • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
    • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
    • Y84.4 Aspiration av vätska
    • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
    • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
    • Y84.7 Blodprovstagning
    • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
    • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
    • Y85 Sena effekter av transportolyckor
    • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
    • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
    • Y86 Sena effekter av andra olyckor
    • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
    • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
    • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
    • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
    • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
    • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
    • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
    • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
    • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
    • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
    • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
    Y90-Y98 Bidragande faktorer
    Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    X85-Y09 Övergrepp av annan person

    Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
    • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
    • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
    • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
    • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
    • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
    • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
    • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
    • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
    • X96 Övergrepp med sprängämnen
    • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
    • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
    • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

    Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

    Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
    • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
    • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
    • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
    • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
    • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
    • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
    • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
    • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
    • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
    • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
    • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
    • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

    Resterande orsakskoder

    Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
    • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
    • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
    • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
    • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
    • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
    • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
    • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
    • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
    • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
    • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
    • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
    • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
    • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
    • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
    • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
    • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
    • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
    • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
    • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
    Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
    • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
    • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
    • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
    • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
    • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
    • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
    Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
    • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
    • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
    • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
    • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
    • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
    • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
    • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
    • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
    • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
    • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
    Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)