Sedering (lat. sedativum) innebär allmänt att patienten fått lugnande och ångestdämpande läkemedel, med därav följande effekt.
Sedering och smärtlindring på en akutmottagning kan vara indicerat inför smärtsamma procedurer, exempelvis vid reposition av frakturer och luxationer, vid elkonvertering, besvärlig ångest, vid insättning av CVK, eller vid uttalad oro inför vissa åtgärder.
Förutsättningen är att läkaren känner preparatet och även kan handlägga oförutsedda händelser, som blodtrycksfall, kräkning, eller att behöva ventilera eller intubera patienten. Därför ska man ha anestesiutrustning (vagn) på akutmottagningen. Mask och blåsa för ventilation ska finnas invid patienten.
Vid osäkerhet, tala med erfaren kollega eller anestesiolog. Krävs full narkos, utöver mindre och kortvariga proceduråtgärder, är det vanligen bäst att ta patienten till Op-avdelningen eller IVA. Vid svårt trauma kan det dock vara nödvändigt att söva ned redan på akuten.
VANLIGA LÄKEMEDEL FÖR SEDERING (Se doser nedan)
Midazolam (Midazolam, Buccolam, Dormicum) - Bensodiazepin med farmakologiskt kort duration.
Diazepam (Stesolid Novum) - Bensodiazepin, något långsammare elimination än midazolam.
Ha kontroll på ABCDE, aktuell puls, blodtryck, andning och saturation, etc
OBS: Hypoxi kan utlösa ångest, och patienten kan bli mycket stökig (fäktar, skriker) av en hypoxi. Sedera inte en sådan, ge istället syrgas till att börja med!!
Andra orsaker till att en patient uppfattas som "stökig" kan vara: Behöver kissa, har en hjärnskada, herpesencefalit, är intoxikerad, har hög feber, eller kanske en psykos. Överväg sådant!
Försök att lugna patienten på akutrummet, om så är möjligt. Förklara vad som ska ske inför en planerad sedering.
Sätt intravenös infart!
Tag de prover som behövs.
Diskutera med läkaren vilka farmaka och administrationssätt som blir aktuella för sederingen, och ta fram vad som behövs.
När åt och drack patienten senast?
Ta fram narkosvagn, förbered syrgasbehandling och ha mask och blåsa framme.
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Lathundar (dostabeller) för diverse akutläkemedel:
Sätt gärna dropp (Ringer-acetat, Natriumklorid) inför kraftigare sedering, eller vid blödning/allmänpåverkan!
Vanliga doser till vuxna: (endera) Generellt: Ges långsamt!
Midazolam (Midazolam, Buccolam, Dormicum)
Sedering vuxen: 2,5-5 mg iv (0,5-1 ml av 5 mg/ml)
OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
Diazepam (Stesolid Novum)
Sedering: 5-10 mg iv (0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt).
OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
Propofol (Propofol, Propofol-Lipuro, Diprivan, Propolipid, Recofol):
Sedering: Vanligen 0,5-1,0 mg/kg kroppsvikt iv. Ges under 1-5 minuter för induktion. OBS ej smärtlindrande! Kombinera med opioid för sedering och analgesi!
Alfentanil (Alfentanil, Rapifen), snabbt smärtstillande inför procedursmärta:
Ge först inj Atropin 0,25-(0,5 mg) iv (0,5-1 ml)
Ge sedan Rapifen 7-15 mikrog/kg iv (1-2 ml/70 kg). Ges sakta till önskad effekt och sedan verksamt i 5-10 min.
Fentanyl (Fentanyl, Leptanal):
Ge 50-100 mikrogram iv (0,7-1,4 mikrogram/kg) och kontrollera andningen noga!
Snabbt smärtstillande, lite sederande, men också snabbt andningsdeprimerande.
Morfin (Morfin):
Ge 5-10 mg iv (0,5-1 ml av 10 mg/ml). Smärtstillar ganska långsamt (30 min för full effekt) och är sederande.
Ketamin (Ketamin, Ketalar):
Först 5 mg diazepam iv (Stesolid), eller 5 mg midazolam (Dormicum) iv,
samt 0,25-0,5 mg Atropin iv.
Därefter för vaken sedering och smärtstillning (analgesi):
Inj Ketalar iv, cirka (0,2)-0,5-1 mg/kg kroppsvikt, ofta kring 30-(100) mg iv. Om möjligt tystnad i rummet!
Efter åtgärd ska patienten ha (rimlig) tillsyn. Ibland kommer inte reaktionerna genast (t ex andningsdepression) utan först en stund senare (till exempel på akutvårdsavdelningen)!!
Koppla gärna patienten till övervakningsenhet (puls, bltr, SaO2) med larmgränser.
Klinisk beskrivning
Behovet av akut sedering styrs av lite olika situationer:
- Ofta akut trauma som kräver urakuta åtgärder (smärtstillande ± sedering), eller
- Planerad procedursmärta på akuten (incision, reposition, förflyttning), eller
- Akut ångest (som inte beror på annan sjukdom eller hypoxi)
Anpassa sederingen efter det behov som föreligger
- Ska patienten direkt vidare till OP? - Ska pat till IVA? - Hem (kortvarig sedering)? - Avdelning (kort sedering, sämre övervakning)?
Kliniska råd och kommentarer
Man kan sedera barn på många sätt. Intravenös access är väl alltid bäst, men även peroral, rektal, nasal och buccal tillförsel kan fungera bra till ett oroligt barn, exempelvis med midazolam (se lathund ovan).
En kombination av sederande och smärtstillande läkemedel kan potentiera effekterna av respektive läkemedel. Börja därför försiktigt, t ex med 2,5 mg midazolam i kombination med 5 mg morfin eller 50 µg fentanyl. Visar det sig otillräckligt kan man hellre öka smärtstillningen efterhand.
Gäller det att flytta en patient från en brits till en säng, dvs att undvika en kort procedursmärta, så är alfentanil (Rapifen) bra. Då ska man inte sedera med något annat, utan bara ge lite i sänder tills patienten somnar, sedan flytta över, och därefter vaknar patienten snabbt igen. Rapifen ökar serumkoncentrationen av propofol när de ges i kombination, så var försiktig.
När ångesten är dominerande problemet välj ett sederande preparat som midazolam eller diazepam.
Ketamin är ett bra val då en patient måste sövas i direkt anslutning till ett svårt trauma (induktionsdos cirka 2 mg/kg kroppsvikt iv), eftersom negativa cirkulatoriska biverkningar sällan inträffar. Ge dock alltid bensodiazepin och atropin först. Ketamin kan ofta ges även till högriskpatienter i hypovolemisk chock, eftersom preparatet har kardiovaskulära och respiratoriska stimulerande effekter.
Risken för andningsdepression kvarstår under flera timmar efter behandling med högre doser av fentanyl eller morfin, tänk på det. Jag minns en kvinna som hade bränt sig illa i samband med en fastighetsbrand. Hon hade väldigt ont och bad om mer och mer smärtstillande (>20 mg morfin). Det märktes inga egentliga biverkningar så länge hon befann sig på akutmottagningen, men väl på akutvårdsavdelning (AVA) slutade hon spontanandas och fick behandlas med naloxon för att återfå sin egenandning.
ICD 10: C716 Malign tumör i lillhjärnan; G111 Cerebellär ataxi med tidig debut; G112 Cerebellär ataxi med sen debut; G464 Cerebrovaskulärt lillhjärnssyndrom; I663 Ocklusion och stenos av cerebellära artärer; R298 Andra och icke specificerade symtom och sjukdomstecken från nervsystemet och muskuloskeletala systemet; R 908 Andra specificerade onormala fynd vid radiologisk diagnostik avseende centrala nervsystemet
Översikt om akuta symtom från cerebellum
Många tillstånd kan påverka cerebellum, lillhjärnan
Pat blir besvärad av yrsel och ostadighet
Uppvisar ett avvikande rörelsemönster (se nedan)
Se diffdiagnoser avseende grundorsak
Tidiga åtgärder, personal och team
Kontrollera ABCDE-status
Labstatus: Strokeprover, eller rutin inkl LPK, CRP, TSH och koagulation
Ta ett EKG
Patienten behöver i regel läggas in, men får göra CT hjärna först.
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Patienten har central yrsel av cerebellär karaktär*, är således en neurologisk patient (ej till öronjouren!)
CT hjärna, eftersom positiv neurologi föreligger (gör ej röntgen endast för symtomet "yrsel"!)
Vid bakre, nedre symtom, som verkar innefatta även hjärnstammen är MR en bättre undersökning, gärna MR-angio om vaskulär påverkan misstänks.
Inläggning för vidare diagnostik och rehabilitering
Ev LP på vårdavdelning för att utesluta leptomeningeal carcinomatos, om sådan misstanke föreligger
Ev senare analys av paraneoplastiska antikroppar (t ex Anti-Hu, Anti-Yo, m fl). Innebär försämrad tumörprognos
Anamnes och status
Tidigare och nuvarande sjukdomar
Mediciner
Aktuella symtom
Akut yrsel på grund av lillhjärneinfarkt eller -blödning ses några gånger om året på en medelstor akutmottagning. De har nästan alltid positiva fynd i status.
*Några tecken på störningar i lillhjärnan:
Yrsel och illamående (i kombination med neurologiska fynd)
Vi har omkring 300 fall av huggormsbett (Vipera berus; European common adder eller common viper) årligen i Sverige. Av dessa utvecklar cirka 15% svåra systemiska eller lokala reaktioner. God behandling vid sådana tecken innefattar tidig användning av antitoxin ("serum"). Dödsfall är numera mycket ovanligt.
Huggormen är den enda naturligt förekommande giftiga ormen i Sverige. De två andra ormarna i Sverige är snok (Natrix natrix) och hasselsnok (Coronella austriaca). Huggorm hör till familjen huggormar (Viperidae) medan snok och hasselsnok hör till familjen snokar (Colubridae). Även rödsidig strumpebandssnok (Thamnophis) har börjat etablera sig i Halland, även den ogiftig.
Barn, gamla och gravida är de mest känsliga för huggormsbett. Tidig och höggradig leukocytos indikerar allvarligare förlopp.
Antitoxinet ViperaTAb är det läkemedel som för närvarande används i Sverige (Koncentrat 100 mg till infusionsvätska, lösning), ett licensläkemedel. Marknadsförs av MicroPharm, tillverkare Flynn Pharma. Det är ett polyvalent immun-Fab (från får), med specifika antikroppsfragment mot Vipera berus huggormsgift, inkluderande proteaser, lipaser and kardiotoxiner.
Det finns en tendens till recidiverande symtom, eftersom antitoxinerna degraderas fortare än huggormsgiftet. Därför bör man invänta stabilisering av förloppet (maximalt på 2-3 dygn) innan patienten skrivs ut.
Vid så kallade "torrbett" har inget gift gått över, och tecknet på det är 2 timmar helt utan symtom, varefter patienten kan gå hem.
Tag fram ViperaTAb (finns ofta i antidotförrådet) och ha adrenalin i beredskap (inkl Ringer-Acetat eller NaCl) vid blodtrycksfall.
Lugna patienten (ångest är ofta framträdande)
Koppla upp i övervakning. Ta EKG vid arytmibenägenhet.
Beredning: Varje paket ViperaTAb innehåller 2 ampuller av ViperaTAb med 100 mg antigen-bindande fragment (Fab, från får) i varje ampull om 4 ml. 200 mg (2 ampuller) späds i NaCl 9 mg/ml 100 ml, och ges som iv infusion under 30 min. En behandling kostar runt 25.000 kr
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Värdera patienten enligt ABCDE. Det brukar ta 1-2 tim för symtom att debutera, ett giftbett gör i regel tydligt ont.
Tidig serumbehandling är det enda effektiva sättet att undvika omfattande hemorragisk svullnad.
Ge antitoxin ViperaTAb (se beredning ovan) 200 mg snarast möjligt till alla patienter, som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion av huggormsbettet (allmänpåverkan eller lokal reaktion med minst 10 cm spridning). Det kan gälla rodnad, svullnad, missfärgning, etc) såväl som systemisk påverkan (blodtrycksfall, chock, angioödem, illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, medvetandepåverkan). Bitna har fått samma giftmängd oavsett ålder - därmed samma serumdos till alla. Behandlingen kan behöva upprepas i ett senare skede.
Vid systemiska reaktioner med t ex blodtrycksfall eller bronkospasm, urtikaria, angioödem,
etc ger man adrenalin im (eller långsamt iv), 0,3-0,5 mg (barn 0,01 mg/kg, max 0,5 mg).
Ge tetanusprofylax vid behov. Överväg trombosprofylax till äldre. Undvik fasciotomi med undantag av kompartmentsyndrom med sedvanlig tryckökning.
Cortison har ingen plats i behandlingen, såvida man inte är allergisk mot huggorm (tidigare bett) eller drabbas av anafylaktiska reaktioner mot antitoxinet.
Lägg in alla patienter som reagerat på huggormsbett. Observationstid ofta flera dygn, reaktioner kan återkomma, komplikationer kan inträffa. Hemgång först när tillståndet är stabilt.
Var finns ViperaTAb närmast?
1-4 förpackningar finns i Alingsås, Arvika, Bollnäs, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gällivare, Gävle, Göteborg, Göteborg, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Katrineholm, Kristianstad, Kungälv, Lidköping, Lindesberg, Linköping, Ljungby, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Oskarshamn, Oskarshamn, Skellefteå, Skövde, Sollefteå, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Sunderbyn, Sundsvall, Torsby, Trollhättan, Umeå, Varberg, Visby, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund
ICD 10: F32 Depressiv episod F322 Svår depressiv episod utan psykotiska symtom - Självmordstankar och självmordshandlingar är vanliga och ett antal somatiska symtom är oftast närvarande. Hit hör bl a
Agiterad depression
Egentlig depression F323 Svår depressiv episod med psykotiska symtom
Depressiv episod som under F32.2 men med hallucinationer, vanföreställningar, psykomotorisk hämning eller annat så att vanliga sociala aktiviteter omöjliggörs. Tillståndet kan vara livshotande pga självmordsrisk. F329 Depressiv episod, ospecificerad (Depression UNS)
På akutmottagningen gäller det att finna den patient som överväger ta sitt liv.
De flesta som begår självmord har sökt hjälp - i någon form - innan det blir ett fullbordat suicidfall. De flesta människor vill ha hjälp, så det handlar om ett omhändertagande och att slussa patienten till rätt vårdinstans (egen läkare, psyk akut, eller inläggning).
Några hjälpmedel lämnas här - om suicidtrappan, och vilka som är högrisk-patienter.
LPT, Lagen om Psykiatrisk Tvångsvård, kan vara tillämplig i vissa fall, exempelvis enligt F323 ovan, samt att patienten motsätter sig frivillig vård.
Tidiga åtgärder, personal och team
Om depressiva tankar framkommer, eller om annat psykiatriskt problem framkommer tillsammans med suicidtankar - Låt inte patienten sitta ensam, ha hellre vederbörande nära expeditionen eller under ständig tillsyn.
Informera läkaren tidigt, och sätt prioriteten ganska högt.
Vänta med prover och ABCDE-status så länge.
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Patienten är ofta orolig och rastlös inombords. Därför är det angeläget att ta hand om vederbörande snarast, även om akutmottagningen kräver mycket annat samtidigt.
Jämför risken för död i trafikolycka (n=319), med död av suicid (n=1554, det är 5 gånger fler).
Var inte rädd för att prata med patienten om nedstämdhet och suicidtankarna.
Visa patienten förståelse och intresse för att lyssna! Ofta är det en lättnad för patienten att få tala om saken, och att någon bryr sig!
Suicid-stegen
Begreppet myntades ursprungligen av prof Jan Beskow, här minskad och efter SLLs psykiatristöd, men bygger på processen från nedstämdhet till suicidhandling. Försök att skapa en uppfattning om var patienten befinner sig.
Ju högre upp på stegen, desto större risk:
Genomförande av suicid (Handlar)
Suicidavsikt (Har bestämt sig)
Suicidförberedelser (Skaffat rep, tabletter)
Suicidplaner (Vet hur och när det kan ske)
Suicidförsök tidigare
Suicidönskan (Aktiv önskan att suicidera)
Suicidtankar (Börjat tänka på självmord som lösning)
Manligt kön är en riskfaktor (står för 72% av alla suicidfall)
Män över 75 års ålder (dödstal >75 år är 33/100.000 invånare; men ökningen ses redan från 45 års ålder och uppåt.
Kvantitativt sett dominerar åldersgrupperna 25-69 år, räknat i antal dödsfall/år.
I Sverige dör cirka 90 000 personer varje år av olika skäl. Dödstalen har stadigt minskat sedan 1987 både för män och för kvinnor, även om de ökade något mellan 2014 och 2015.
Anledningen till de sjunkande dödstalen är att vi lever längre idag än vi gjorde på 1980-talet.
2015 begick 331 kvinnor och 848 män självmord, totalt 1179 personer. Därtill kommer 131 kvinnor och 244 män, totalt 375 personer med oklar avsikt (våld och förgiftning utan fastställd avsikt). Sammanlagt utgör dessa dödsfall 1554 personer, vilket motsvarar cirka 30 dödsfall i veckan eller 4 per dag genom suicid.
Tillvägagångssätt: Män är generellt mer våldsbenägna. Män suiciderar främst genom hängning i 47%, intoxikationer i 16%, och genom självmord med skjutvapen i 12%. Kvinnor suiciderar genom intoxikation i 37% och genom hängning i 35%. Därutöver finns naturligtvis ytterligare metoder för suicid, vilka fördelas ganska jämt mellan könen.
Här ett urval av viktiga akutläkemedel och doser för barn.
Eventuellt kan man även söka på respektive läkemedel, eller diagnos, var för sig, för närmare beskrivningar. Beakta eventuella varningar och kontraindikationer (anges inte här).
Om möjligt dosera parenterala läkemedel efter barnets vikt i kg. (Åldersangivelser i tabellerna ska ses som ett hjälpmedel om vikten inte är känd).
Intravenösa läkemedelsförslag till barn nedan (Needle: Vigmed CLiP Neo)Klicka på DIREKTLÄNKARNA NEDÅT - och Upp! för att komma tillbaka hit! Defibrillering, barn Intubation, barn
Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) - vid HJÄRTSTOPP!
Det fanns 2015 inga pediatriska studier som kunde påvisa effekt av någon vasopressor vid hjärtstopp (adrenalin, eller kombination av vasopressorer) [de Caen et al, AHA Guidelines Update for CPR and ECC, 2015]. Men de inför samtidigt som en ny rekommendation: "Det är rimligt att administrera adrenalin vid hjärtstopp hos barn".
Hjärtstopp: Barn under 12 år, 0,01 mg/kg som intravenös bolusdos (eller i.o.) vid asystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen, max 1 mg per dos. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan.
Barn över 12 år: 0,01 mg/kg eller max 1 mg (10 ml) iv vid astystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan. [Vid akut anafylaxi/svår astma: Se nästa tabell nedan, Adrenalin 1 mg/ml. Används im.] Länk till Cordarone (amiodaron)
Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) ges iv
Vid hjärtstopp
Vid akut allergi, anafylaxi, svår astma: Adrenalinet ges intramuskulärt, im. enligt tabell nedan (0,01 mg/kg kroppsvikt, men maximalt 0,3 mg åt gången. Med autoinjektor adrenalin, eller adrenalin 1 mg/ml: Förenklat
Vid vikt 10-25 kg ge 0,15 mg im
Vid vikt >25 kg ge 0,30 mg adrenalin im.
Kan behöva upprepas efter (3)-5 min.
Överväg iv infusion av adrenalin vid kvarstående hypotension, lämplig blandning beskrivs nedanför tabellen: Iv adrenalin ska endast ges vid anafylaxi med kvarstående djup hypotoni, eller vid hjärt- eller andningsstopp, som inte har svarat på volymersättning och upprepade doser av im adrenalin.
Adrenalin 1 mg/ml (= Epinephrine 1:1000) ges im
Vid allergiska reaktioner, anafylaxi
Vikt
3 kg
5 kg
8 kg
10 kg
12 kg
14 kg
16 kg
20 kg
25 kg
30 kg
40 kg
50 kg
60 kg
Ålder
Nyfödd
1-3 mån
6 mån
10-12 mån
2 år
3 år
4 år
5 år
7-8 år
8-10 år
11-12 år
13-15 år
14-18 år
mg
0,03 mg
0,05 mg
0,08 mg
0,10 mg
0,12 mg
0,14 mg
0,16 mg
0,20 mg
0,25 mg
0,30 mg
0,30 mg
0,30 mg
0,30 mg
ml
0,03 ml
0,05 ml
0,08 ml
0,10 ml
0,12 ml
0,14 ml
0,16 ml
0,20 ml
0,25 ml
0,30 ml
0,30 ml
0,30 ml
0,30 ml
Adrenalininfusion (se indikationer ovan):
Sätt 1 mg (1 ml) Adrenalin 1 mg/ml, (epinephrine 1:1000), till 250 ml natriumklorid 9 mg/ml. Ger en koncentration om 4 µg/ml. Blandas. Infudera 1 µg/min, titrera sedan till önskat svar, vanligen 4-10 µg/min, max 15 µg/min för ungdomar och vuxna patienter.
Se även Anafylaxi och anafylaktisk chock.
Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) Lösning för nebulisator 2 mg/ml
Till obstruktiva barn: 2,5 mg för inhalation (1,25 ml). Upprepa vid behov efter 15 min tills bättre (fraktionerad inhalation). Späd med NaCl 9 mg/ml eller ipratropium (Atrovent) 0,5 mg/ml till cirka 1,5-2 ml inhalationsvolym. Dos av Atrovent: 125 µg (0,25 ml) upp till 2 års ålder, 250 µg (0,5 ml) till barn >2 år.
Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) för inhalation, 2 mg/ml, (sist även Atrovent 0,5 mg/ml)
Antikolinergikum mot bradykardi, mot slembildning och vid förgiftning av organofosfater/nervgas. OBS! Finns i olika styrkor. Använder den vanligaste 0,5 mg/ml här. Dosering:(0,01)-0,02 mg/kg iv-(0,04). Man ger lägst 0,1 mg och max 0,5 mg per dosttillfälle. Upprepa vid behov med enstaka doser efter 3-5 min. Vid bradykardi - utvärdera orsaken. Hypotermi, högt intrakraniellt tryck, AV-block II:2-III, hyperkalemi. Ej så effektivt vid AV-block III - överväg isoprenalin (isoprotenerol) istället (0.02 µg/kg per min - max 1 µg/min)!
Mot allergi, anafylaxi, astma, inflammation, pseudokrupp.
Obs vid binjurebarkinsufficiens ge hydrokortison istället (Solu-Cortef)! Rekommenderade barndoser ligger kring 0,1-0,5 mg/kg/dygn, ibland givet som engångsdos, ibland fördelat på 3 doser t ex vid hjärnödem. (Tabletter är ett gott alternativ om möjligt, absorberas väl, ge t ex 8-12 tabl a 0,5 mg vid pseudokrupp).
Betapred (betametason) 4 mg/ml
Här med dos 0,2 mg/kg/dygn x1 upp till 20 kg, kan dubbleras i akuta situationer. Från 20-60 kg ger man vanligen 4-8 mg (1-2 ml iv/im), och max 8 mg i den akuta situationen.
Bronkdilaterande läkemedel, beta-2 agonist. För subkutan injektion: 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg kroppsvikt) injiceras upp till 4 gånger per dygn = 20 µg/kg kroppsvikt/dygn. Vid svårare tillstånd kan 10 µg/kg kroppsvikt (0,02 ml/kg kroppsvikt) ges.
Bricanyl (terbutalin) 0,5 mg/ml (för sc inj)
Dos i tabellen 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg) upp till 0,25 mg (0,5 ml). Doserna kan dubblas vb.
Muskelrelaxantia, depolariserande medel. I akuta situationer främst i samband med intubation, ges endast tillsammans med andra narkosmedel. Ge Atropin före Celokurin. Ej till patienter med hyperkalemi (t ex stora mjukdelsskador) eller vid myopatier. Ventilationsutrustning ska finnas på plats. Preparatet bör endast användas av läkare som är familjär med dess användning. Barn behöver högre doser av succinylkolin än vuxna på grund av snabb hydrolys av substansen. Till barn <1 år ges doseringen 2-3 mg/kg, som minskas och individualiseras med åldern. Till barn över 12 år ges samma dosering iv som till vuxen (1 mg/kg).
Celocurin (succinylkolin, suxameton) 50 mg/ml. Ges iv.
Dos i tabellen 2 mg/kg <1 år, 1,5 mg/kg 1-11 år, och 1 mg/kg från 12 år.
Vid obstruktivitet/astma. För inhalation: 1,25 ml från 1 mån ålder till 12 år (ger 1,25 mg salbutamol och 0,25 mg ipratropium), och 2,5 ml från 12 år och uppåt. Kan upprepas vid behov, efterhand dock muntorrhet och viss takykardi, annars 3-4 ggr dagligen.
Combivent (ipratropium, salbutamol), lösning för nebulisator 2,5 ml (0,5 mg/2,5 mg)
Antiarytmikum. I samband med A-HLR enligt rutin, eller vid ventrikelflimmer som inte svarar på upprepade defibrilleringar: Doseringen är 5 mg/kg kroppsvikt (=0,1 ml/kg).. Ges under minst 3 minuter som intravenös injektion (späds ej i akuta sammanhang). En ampull (3 ml=150 mg) kan även spädas med glukos 50 mg/ml upp till 10 ml (=15 mg/ml).
En extra dos motsvarande hälften av den givna mängden amiodaron (dvs 2,5 mg/kg) kan ges vid kvarstående ventrikelflimmer. Max dygnsdos är 15 mg/kg kroppsvikt/dygn.
Vid akut cyanidförgiftning (instängd brandrök, sotig patient):
Ges så snart som möjligt, helst på skadeplatsen. En förpackning, 5 gram pulver, blandas med 200 ml fysiologisk NaCl (=25 mg/ml) till en mörklila lösning. Skakas under 1 minut och lämplig dos infunderas sedan snabbt iv (70 mg/kg under 15 min). Jag har aldrig noterat biverkningar när det givits. Däremot kissar man rött i 3-(35) dagar efteråt och kan få lite röda slemhinnor.
För spädbarn, barn och ungdomar (0-18 år) är den initiala dosen av Cyanokit 70 mg/kg kroppsvikt, dock högst 5 g. Dosen kan vid behov upprepas en gång. Vuxendos: 5 g iv.
Cyanokit (hydroxokobalamin) 5g/200 ml NaCl (=25 mg/ml), 70 mg/kg
För snabbdigitalisering främst vid vid snabbt förmaksflimmer och förmaksfladder, eller vid akut hjärtsvikt.
Doseringen varierar lite med åldern för barn, som framgår av tabellen. Som jämförelse ger man till vuxna 1 mg iv fördelat på 3 doser med 3-4 timmar emellan (0,5 mg + 0,25 mg + 0,25 mg), ett liknande dosförfarande är lämpligt för barn. Som framgår av tabellen ligger barndoserna för snabbdigitalisering kring 0,015-0,030 mg/kg utan hänsyn tagen till åldersgrupp. Doseringen 0,02 mg/kg motsvarar 0,08 ml/kg digoxin 0,25 mg/ml, att dela på 3 doser* efter varandra.
För inotropt stöd adrenerga och dopaminerga medel), ges endast som intravenös infusion via dospump. Koncentratet måste spädas före administrering. Främst ett IVA-preparat. Spädning: En ampull (20 ml) av Dobutamin Hameln 12,5 mg/ml (250 mg/20 ml) späds till en lösningsvolym av 50 ml i 0,9% Natriumklorid (9 mg/ml). Slutlig koncentration blir då 5 mg/ml. Dosering: En startdos på 5 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, justerad enligt klinisk respons till 1-20 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, rekommenderas till alla pediatriska åldersgrupper (nyfödda till 18 år). Biverkningar (framför allt takykardi) ses vid doser ≥ 7,5 mikrogram/kg/minut.
Dobutamin (dobutamin): Lösning spädd till 5 mg/ml (se ovan).
Dosering 5 µg/kg/min (justeras enligt ovan).
Tabell för ml/h eller µl/min.
Mot perioperativt illamående och kräkningar när annan terapi sviktar. Potentierar opioider, tänk på det vid samtidig morfindosering. Dosering: Rekommenderas inte till barn <2 år. Barn 2-18 år: Droperidol 10-50 µg/kg kroppsvikt (upp till maximalt 1,25 mg).
Dridol (droperidol) 2,5 mg/ml, dosering 25 µg/kg. Ges iv.
Fentanyl är en snabbt verkande opioid med analgetisk och sedativ verkan. Ganska snabbt andningshämmande (ett par minuter), ha utrustning för ventilation framme. Använd fentanyl endast vid erfarenhet av preparatet: Barn kan drabbas av akut rigiditet i bröstkorgen (naloxon reverserar).
Därför måste man ha utrustning och läkemedel för akut intubation och ventilation. Fördelen med fentanyl är att det ger snabb analgesi vid svåra smärtor, dessutom med ringa effekt på cirkulationen. Dosering: Individuell, ej till barn <2 år. Den vanliga initialdosen är 1 µg/kg kroppsvikt iv (0,7 - 1,4 mikrogram/kg), upp till max 50 µg, men dosen kan vara högre vid behov. Initialdosen följs normalt av upprepade injektioner på totalt upp till cirka 1 µg/kg kroppsvikt/timme (0,35-1,8 mikrogram/kg/timme). Håll koll på andning och ev muskelrigiditet!
Fentanyl, Leptanal m fl (fentanyl) 50 µg/ml. Dosering 1 µg/kg. Ges iv
Vätskedrivande. Vid hjärtsvikt, lungödem, övervätskning, ödem. Barndos 1 mg/kg (= 0,1 ml/kg) upp till max 40 mg. (Vuxendos: 40 mg iv, 4 ml). Dosen kan upprepas vid behov.
Vid reducerad njurfunktion (högdosbehandling) ligger dosen kring initialt 5-6 mg/kg i minst lika många ml natriumkloridlösning 0,9% som mg, under cirka 1 timme.
Midazolam (Midazolam, se nedan) 1 mg/ml (OBS konc)
Bensodiazepin för sedering, anestesi eller vid generella kramper. Ger också amnesi.
Anestesi, induktion: En dos 0,3 mg/kg ges iv, eller 0,15 mg/kg följt av 0,15 mg/kg fördelat på 3 doser varannan minut.
Dosering (sedering) till barn: Upp till 6 år 0,05-0,10 mg/kg kroppsvikt iv, och max 6 mg totalt. Barn <6 år kan behöva större doser (mg/kg) än äldre barn. Från 6-12- år 0,025 – 0,05 mg/kg kroppsvikt iv, och max 10 mg. Dosen kan vb ökas successivt till 0,4 mg/kg (6–12 år). Observera att det finns 2 olika spädningar av midazolam (Accord, Actavis, Hameln och Panpharma), 1 mg/ml och 5 mg/ml. Midazolam (Dormicum) finns som 5 mg/ml. Späd brukslösningen till 1 mg/ml (1 ml midazolam 5 mg/ml + 4 ml Natriumklorid 0,9 % (9 mg/ml)). Rektal dosering (sedering): Barn >6 mån 0,3-0,5 mg/kg. Det finns en ex tempore rektalgel Midazolam APL 0,3 mg/ml, som kan användas, annars ta injektionslösningen som späds med vatten upp till 5-10 ml.
Peroral sedering: Dosering 0,4 mg/kg kroppsvikt och max 10 mg. Kan vara praktiskt till lite rädda barn, t ex vid mindre fraktur på akutmottagningen, inför röntgen och läkarundersökning. Det finns ex tempore på apoteket Oral lösning Midazolam APL 1mg/ml. Annars kan man använda injektionslösningen 1 mg/ml. Då blandar man midazolam i lite saft, som barnet får dricka. Efter knappt 20 min kommer effekten successivt. (Dosexempel av midazolam 1 mg/ml: Till en 3-åring som väger 14 kg ger man 5,6 mg, dvs 5-6 ml midazolam 1 mg/ml i liten mängd, cirka 50-100 ml saft (större volymer kan vara svårt att ge)).
Intranasal sedering (bra vid oro, stökighet, kramper): 0,1-0,3 mg/kg kroppsvikt totalt, fördelas i respektive näsborre, (ges t ex med näsoliv, MAD Nasal (se bild nedan), som sprayar ut läkemedlet) MAD Nasal för intranasal administration av läkemedel
Midazolam, Dormicum (midazolam) 1 mg/ml (OBS konc) i dos 0,05 mg/kg
Opioid och det normala valet vid olika smärttillstånd, t ex vid trauma eller akut buk. Det tar dock en stund att uppnå den fullt analgetiska effekten. Vid mycket svåra akuta smärtor överväg därför fentanyl eller ketamin, som har snabbare effekt. Dosering av morfin: 0,025-0,10 mg/kg. Börja försiktigt. Morfin kan ges im, sc, och iv. Spädes: 1 ml Morfin 10 mg/ml späds med 9 ml Natriumklorid 9 mg/ml till 1 mg/ml. Ge första dosen sakta, observera andning och ev illamående. Upprepa efter 15 min vb.
Morfin (morfin) spädd till 1 mg/ml, dosering 0,05 mg/kg iv
Antidot vid opiatöverdosering, eller vid opioidintoxikation (tramadol, morfin, fentanyl, heroin) Ges inte till nyfött barn om orsaken är asfyxi!
Till medvetandesänkt patient med andningspåverkan: Ge första dos enligt tabellen nedan: 0,01 mg/kg kroppsvikt upp till max 0,4 mg (fullvuxna barn). Avvakta något därefter tills att barnet börjar andas normalt, väck inte nödvändigtvis. Risk för abrupt vakenhet och abstinens hos missbrukare, kan förekomma hos enstaka från 10-årsåldern! Upprepa dosen (0,01 mg/kg kroppsvikt) var annan till var 3:e minut, några gånger. Endast undantagsvis behövs totalt mer än 0,03 mg/kg naloxon (jämför initial vuxendos som är cirka 0,005 mg/kg, till max 0,05 mg/kg). Ges långsamt, i första hand intravenöst, men kan även ges sc, im, io, och intranasalt (se nedan)
Intranasal antidot: Lämpligt till halvstökig patient, eller som andas dåligt, eller till svårstucken patient. Börja med de 0,01 mg/kg kroppsvikt i näsoliv (se bild under midazolam ovan). Därefter dubbel dos (0,02 mg/kg) som fördelas på respektive näsborre. Kan upprepas tills att patienten andas stabilt (max 0,1 mg/kg). Väck inte barnet om möjligt, kan få vakna långsamt.
Naloxon, Nexodal (naloxon) 0,4 mg/ml i dos 0,01 mg/kg
Vid krampanfall, som lugnande, och som muskelavslappande. Undvik onödigt höga doser om möjligt, eftersom opioider och bensodiazepiner potentierar varandra! För procedursedation välj hellre midazolam!
Det är vanligt att börja med en rektal dos av diazepam vid krampfall hos barn, dosering nedan. (Dock är det bättre att ge midazolam i samma mg-dos, fast buccalt (mellan tänder och kind). Verkar snabbare och ger färre recidiv). Nasal tillförsel är också en enkel möjlighet. Dosering: Akuta kramper: 0,05-0,1-0,2-(0,4) mg/kg kroppsvikt iv (individuell dosering). Barn kan ofta behöva en något högre dos i mg/kg kroppsvikt än vuxna. Vid dåligt svar kan det vara bättre att bryta anfallet genom generell anestesi (kontakta narksojouren), eller gå över på Pro-Epanutin (>5 år). Sederande: 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt, ges iv. Intranasal behandling: Snabbare effekt än iv har rapporterats! Biotillgängligheten är cirka 60-70% för emulsionen (Stesolid Novum). Fördela 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt av Stesolid Novum i näsborrarna, (ges med näsoliv, t ex MAD Nasal, som sprayar ut läkemedlet) Rektal lösning: Rektallösning diazepam 5 mg eller 10 mg: (Stesolid rektallösning, Diazepin Desitin): Barn under 12 kg: 5 mg rektalt. Barn över 12 kg: 10 mg rektalt. Spädning: Vid behov kan man späda i glukos 5-10% eller i intralipid.
Stesolid novum (diazepam) 5 mg/ml, iv, i dos 0,1 mg/kg kroppsvikt
Principer (ICD-10)
Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.
Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor
Skador som är antingen
Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:
Det ska vara "fyrställiga" koder
Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
V29.6 blir "V2969"
Punkten nämns i regel inte i diktatet!
V - Trafikolyckor (transportolyckor)
V01-V09 Fotgängare skadad
V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
V10-V19 Cyklist skadad
V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
V20-V29 Motorcykel, personskada
V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
V40-V49 Bil, personskada
V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
V60-V69 Tung lastbil, personskada
V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
V70-V79 Bussolycka, personskada
V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
V79.9 Bussolycka UNS
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
V82.9 Spårvagnsolycka UNS
V83.9 Olycka med industrifordon UNS
V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
V98-V99 Övrigt, personskada
V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad
W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser
(inkl drunkning, kvävning, el, mm)
Det ska vara "fyrställiga" koder
Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
V29.6 blir "V2969"
Punkten nämns i regel inte i diktatet!
W00-W19 Fallolyckor
W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
W01 Fall i samma plan (W0199)
W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
W05 Fall från rullstol
W06 Fall från säng
W07 Fall från stol
W08 Fall från andra möbler
W09 Fall från lekredskap på lekplats
W10 Fall i och från trappa och trappsteg
W11 Fall på och från stege
W12 Fall på och från byggnadsställning
W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
W14 Fall från träd
W15 Fall från stup
W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
W17 Annat fall från ett plan till ett annat
W18 Fall i samma plan UNS
W19 Fall, ospecificerat (W1999)
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
W21 Träffad av sportredskap
W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
W32 Skott från pistol och revolver
W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
W35 Explosion i ångpanna
W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
W39 Explosion av fyrverkeripjäs
W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
W41 Exponering för högtrycksstråle
W42 Exponering för buller
W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
W56 Biten eller angripen av vattendjur
W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm)
W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad
W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
W83 Kvävning av plastpåse
W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer
X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)
X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller
byggnadskonstruktion
X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
X05 Antändning av nattdräkter
X06 Antändning av andra klädesplagg
X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta
värmeelement och rör)
X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
X30-X39 Exponering för naturkrafter
X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
X53 Brist på föda (svält, utmattning)
X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
X58 Exponering för andra specificerade faktorer
X59 Exponering för icke specificerad faktor
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid)
X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
(Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt (
Y90.-)
Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
Principer (ICD-10)
Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.
Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor
Skador som är antingen
Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
- Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!
Det ska vara "fyrställiga" koder
Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
Y55.3 Hostdämpande läkemedel
Y55.4 Expektorantia
Y55.5 Läkemedel mot förkylning
Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y57.0 Aptitnedsättande medel
Y57.1 Lipotropa läkemedel
Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
Y58.0 BCG-vaccin
Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
Y58.2 Koleravaccin
Y58.3 Pestvaccin
Y58.4 Stelkrampsvaccin
Y58.5 Difterivaccin
Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
Y59.1 Rickettsiavacciner
Y59.2 Protozovacciner
Y59.3 Immunglobulin
Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
Y60.1 Under infusion eller transfusion
Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
Y60.3 Under injektion eller vaccination
Y60.4 Under endoskopisk undersökning
Y60.5 Under hjärtkateterisering
Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
Y60.7 Under lavemang
Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
Y61.1 Under infusion eller transfusion
Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
Y61.3 Under injektion eller vaccination
Y61.4 Under endoskopisk undersökning
Y61.5 Under hjärtkateterisering
Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
Y62.1 Under infusion eller transfusion
Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
Y62.3 Under injektion eller vaccination
Y62.4 Under endoskopisk undersökning
Y62.5 Under hjärtkateterisering
Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
Y65.1 Fel vätska vid infusion
Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
Y84.0 Hjärtkateterisering
Y84.1 Njurdialys
Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
Y84.4 Aspiration av vätska
Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
Y84.6 Kateterisering av urinvägar
Y84.7 Blodprovstagning
Y84.8 Andra medicinska åtgärder
Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
Y85 Sena effekter av transportolyckor
Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
Y86 Sena effekter av andra olyckor
Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
Y89.1 Sena effekter av krigshandling
Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Principer (ICD-10)
Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.
Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor
Skador som är antingen
Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida, eller
Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
V29.6 blir "V2969"
Punkten nämns i regel inte i diktatet!
X85-Y09 Övergrepp av annan person
Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
X88 Övergrepp med gaser eller ångor
X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
X96 Övergrepp med sprängämnen
X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)
Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)
Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)
Resterande orsakskoder
Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium
Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt
Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar
Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt
Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36)
Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
ICD 10:
Ange så tydligt som möjligt, exempel: Anafylaxi grad 2 av jordnöt T78.0 X58.99
T78.0 Anafylaxi av (födoämne)
T78.2 Anafylaxi UNS
T88.6 Anafylaxi av (läkemedel)
T782A Allergisk chock
T784 Allergi, ospecifik
Enligt SFFA:
X58.xx Känt ämne (xx är plats och aktivitetskod, 99=UNS)
X59.99 Okänt ämne
X59.99 När X kod krävs vid tex Urtikaria/Angioödem diagnos Y40-59 (utlösande läkemedel)
Incidensen av anafylaxi i hela befolkningen, barn och vuxna, har angivits till 50/100 000 personer och år.
Klinisk definition av anafylaxi:
En akut, svår, potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem
Låt patienten ligga ned (vid andnöd föredras ofta halvsittande läge)
Särskilt kontroll av luftvägar, puls och blodtryck
Sätt dropp genast (1000 ml Ringer-Acetat), hastighet beroende på grad av anafylaxi
2 iv nålar!
Höj fotändan, sänk huvudet
Blodprover kan vänta, behandla först! Vid svår anafylaxi grad 3 (se nedan) kan man ta ett S-Tryptas för att verifiera anafylaxin. Men inte som rutin.
Avbryt ev pågående behandling som skulle kunna vara utlösande, t ex ett antibiotikadropp som pågår
Hämta ansvarig läkare, utlös larm vid medvetslöshet eller grav ABC-påverkan!!
Tillkalla narkos/ÖNH-jour vid övre luftvägshinder
Koppla upp patienten i telemetri/EKG om iv-adrenalin ska användas
Ex. på orsaker till anafylaktisk reaktion From www.rushdenosteopath.co.uk
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
Vid (svår) allmänpåverkan (anafylaxi grad 3)
Vänta inte med behandling!
Ge inj Adrenalin, 0,3 mg intramuskulärt (im) (kan upprepas i smådoser 0,1-0,3 mg var 5:e minut). Startdosen till vuxna är 0,3-0,5 mg im, till barn 0,01 mg/kg kroppsvikt im (max 0,3 mg per dos), upprepas efter 3-5 min vb.
Vid svår chock överväg att ge adrenalinet iv, 0,1 mg iv (vuxna) åt gången, långsamt. Adrenalin ges intravenöst vid medvetslöshet och hypotension om upprepade doser av Adrenalin intramuskulärt inte gett effekt.
Ge syrgas, 15 l/min på mask
Överväg intubation vid medvetslöshet eller begynnande svullnad i övre luftvägarna (tilltagande stridor/svullnad)
Ge antihistamin t ex klemastin (Tavegyl) inj 1 mg/ml, 2 ml (2 mg) im eller långsamt iv. Till vaken patient kan man istället ge 2 tabl desloratidin (Aerius) 5 mg vb.
Ge betametason (Betapred), men inte som enda läkemedel eftersom verkan tar tid (>30 min), i dos 4-8 mg iv. Till vaken patient kan man istället ge 10-12 tabl Betapred 0,5 mg.
Ge vätska, inf Ringer-Acetat, 1-2 liter iv på 20 min (högsta dropptakt), mer vid behov
Vid obstruktiva symtom (astma, ronki) ge inhalation Combivent (2,5 ml) eller Ventoline (5 mg), kan vb upprepas.
Tag blodgaser vid misstänkt acidos eller svår allmänpåverkan.
Ge Atropin 0,5 mg/ml, 1–2 ml vid bradykardi (svår anafylaxi). Ev med tillägg av Glukagon 1 mg/ml, 1–3 ml iv under EKG-övervakning.
Patienten bör efter en svår anafylaxi kvarstanna 12-24 timmar, eftersom anafylaxi kan ha ett tvåpuckligt förlopp. Patient som är handlagd på vårdcentral eller i ambulans kan/bör transporteras till sjukhusets akutmottagning för den fortsatta observationen.
Tillse att patienten får recept på adrenalinpenna före hemgång (0,3 mg/dos)! Skriv gärna ut 2 st åt gången!
Vid måttlig reaktion (anafylaxi grad 2, allvarlig men ej chock)
Ge inj Adrenalin 0,3 mg im
Ge tabl Betapred 0,5 mg, 10 st per os
Ge tabl desloratadin (Desloratadin, Aerius) 5 mg, 2st po
Vid astmasymtom även inh Combivent, 2,5 ml
Observationstid: Minst 8 timmar.
Vid anafylaxi, lättare, (anafylaxi grad 1, ändå med illamående, kräkning eller diarré, och viss andningspåverkan)
Ge inj Adrenalin 0,3 mg im
Ge tabl Betapred 0,5 mg, 10 st per os
Ge tabl desloratadin (Desloratadin, Aerius) 5 mg, 2 st po
Vid astmasymtom även inh Combivent, 2,5 ml
Observationstid: Minst 4 timmar.
Anamnes och status
Patienten kommer ofta hastigt och lite dramatiskt
Fråga efter utlösande agens (om möjligt), t ex getingstick eller NSAID-läkemedel
Tag patienten på allvar även när vederbörande är "färdigbehandlad" via ambulanspersonal och verkar må bra. Anafylaxin kan ha ett tvåpuckligt förlopp och återkomma på nytt (bifasisk anafylaxi, var 13:e patient i genomsnitt)! Se observationstider ovan.
Allergisk reaktion, och diagnos anafylaxi i tre grader
Möjlig allergisk, men inte anafylaktisk reaktion
Lättare symtom enligt beskrivningen ovan, men utan påverkan av cirkulation, andning eller allmäntillstånd.
Grad 1: Lättare anafylaxi
Utöver allmänna symtom tillkomst av buksymtom (kräkning, diarré), eller luftvägssymtom (hosta, heshet, obstruktiva symtom), samt begynnande allmänpåverkan (rastlös, ångest, trötthet)
Observera minst 4 timmar efter behandling
Grad 2: Måttlig anafylaxi
Som ovan, men tämligen uttalade bukbesvär, svår andnöd, svimningskänsla, svår ångest. Fortfarande orienterad, ej i chock.
Observera minst 8 timmar efter behandling.
Grad 3: Svår (livshotande) anafylaxi
Generella, svåra symtom från alla organsystem. Allmänpåverkad, trött och förvirrad, svår buksmärta, miktions och faecesavgång, chock, svår astma, cyanos, även arytmier eller bradykardi, medvetslöshet, allt i riktning mot andningsstopp och/eller hjärtstopp.
Observera minst 12 timmar på sjukhus efter behandling.
Klinisk definition av anafylaxi
En akut, svår, potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Det innebär att patienten reagerar generellt, dvs med fler symtom än "bara" från hud (urtikaria, utslag), ögon (klåda, rodnad) och näsa (snuva, nysningar). Det ska med andra ord även finnas något av följande:
Luftvägssymtom (från hosta och heshet till ronchi eller stridor, snabb och kort andning)
Cirkulationspåverkan (från takykardi, blodtrycksfall, hypoxi till bradykardi, arytmi och hjärtstopp)
Cirka 5-20% drabbas av återkommande, bifasisk anafylaxi 8 till 12 timmar efter den initiala attacken. En pediatrisk studie visade ett bifasiskt förlopp i 6%. En systematisk review av 28 studier (Mack, 2014) visade att den genomsnittliga frekvensen av bifasisk allergi var 7,36%, och genomsnittlig tid till den andra fasen var 8,13 timmar (6,13-10,14 timmar).
Risken för dödsfall i bifasisk anafylaxi var i samma review 3,3% (5 patienter av 150 st)
Vissa erfarenheter finns angående risken för dödsfall i olika situationer: De få som avlider i en anafylaxi gör det som regel mycket snart efter kontakt med den utlösande faktorn. Allergier mot mat orsakar andningsstopp ganska generellt efter 30-35 min, insektsstick orsakar chock efter 10-15 min, och dödsfall i anslutning till iv-medicinering uppträder vanligen inom 5 min. (Pumphrey RS, Clin Exp Allergy 2000;30(8):1144—50)
Dödsfall uppstod aldrig (i samma studie) senare än 6 timmar efter kontakt med triggern.
Adrenalin är det viktigaste läkemedlet vid allergi. Var inte rädd för att använda det vid anafylaxi (eller vid allergi överhuvudtaget)!
Vid chock är subkutan administration olämplig (ingen större cirkulation i fettväven vid chock)
Betametason tar tid för att verka, 30 min-4 tim i olika studier. Därmed inget säkert läkemedel för urakut bruk
Vid livshotande anafylaxi efter bi- och getingstick (i princip bara efter en dramatisk anafylaxi) föreslås provtagning med S-Tryptas (fall med mastocytos) 1-4 tim efter debut av reaktionen. Patienter med pos tryptasprov bör erbjudas livslång behandling med ASIT, allergenspecifik immunterapi.
Patienter som har haft en anafylaxi bör erbjudas återbesök via allergiläkare (allergimottagning, lungmottagning etc) för fortsatt utredning och ev behandling.
Fallbeskrivning: Bland oklara fall av medvetslöshet döljer sig ibland en allergisk chock. Jag minns en äldre man som en augustimånad sjönk ihop i vattnet på en skånsk badort. Han hade kräkts och kom in okontaktbar i chock, miktions- och faecesavgång. Vi väntade oss nog en hjärtinfarkt i första hand som orsak. Men EKG visade inget uppenbart infarktmisstänkt. Han svarade dåligt på vätskebehandling och fick på försök iv Adrenalin och Betapred, varefter hela tillståndet vände på 15 min. Efter uppvaknandet framkom att patienten var allergisk mot geting och att han hade blivit stucken medan han badade. Nästa dag kunde patienten åka hem helt återställd.
Det är för närvarande gott om råttor på flera ställen i Sverige, bl a på Östermalm i Stockholm. Spridning av patogener till människa är ovanlig, men kan förekomma.
I praktiken rapporteras inga fall (sept 2016), däremot finns det ganska många tidningsartiklar om ämnet. Barnfamiljer och djurägare har varit oroliga, inte minst då man ser råttor på lekplatser, i kolonier, och utanför bostäder.
Råttor kan klassiskt överföra smittor till människa via urin och avföring, saliv, i damm, mm.
Aktuella kolonisationer
Leptospiros orsakas av Leptospira interrogans. Weils sjukdom och fältfeber är varianter av Leptospiros. Ovanlig numera. Smittan sprids främst via urin från råttor, men även husdjur och boskap kan smitta, även via vatten, jord och grönsaker. Mycket varierande genomslag vid sjukdom, 1-2 v inkubationstid, från oftast inga symtom, till övergående influensasymtom, till fullt utvecklad sepsis i Weils sjukdom (sepsisbild med med hög feber, huvudvärk, frossa, muskelvärk, påverkat AT). Lever- och njurpåverkan efterhand med ikterus och ödem, eventuella blödningar. Dödlighet 5-10%. Serologi och odling kan ge diagnos. Behandling: Doxycyklin eller penicillin, parenteralt vid uttalade symtom.
Seoulvirus, ett hantavirus, ger en hemorragisk feber med renalt syndrom (HFRS). Virus påvisades i Sverige hos råtta 2013, då även några kliniska fall inträffade, främst genom smitta från engelska sällskapsråttor. Inga nya fynd av seoulvirus härefter.
Andra möjliga smittor
Cirka 30-40 infektioner har beskrivits från råttor, dels genom direkt och dels genom indirekt smitta. Men egentliga fall i Europa är ovanliga. Några exempel, främst direktsmitta:
S. aureus
Salmonelloser
Dvärgbandmask, hymenolepis nana
Tularemi
Råttbettsfeber, orsakas av två olika bakterier, Streptobacillus moniliformis i USA, samt Spirillum minus i Asien
Pest, Yersinia pestis
Olika tyfusvarianter, Rickettsioser
Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS)
Lassa-feber
Lymfocytär choriomeningit (LCM)
Omsk hemorrhagiska feber
Sydamerikanska Arena-viroser (Argentinsk hemorragisk feber, m fl hemorragiska febrar)
Du måste vara inloggad för att kunna skicka en kommentar.