Kategori: Kirurgi

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Kirurgi Neurokirurgi ÖNH Ortopedi Pediatrik Trauma

Akutläkemedel barn

  • Nedan anges barndoser! (Doser för vuxna: Se Akutläkemedel vuxna).
  • Här ett urval av viktiga akutläkemedel och doser för barn.
    Eventuellt kan man även söka på respektive läkemedel, eller diagnos, var för sig, för närmare beskrivningar. Beakta eventuella varningar och kontraindikationer (anges inte här).
  • Om möjligt dosera parenterala läkemedel efter barnets vikt i kg. (Åldersangivelser i tabellerna ska ses som ett hjälpmedel om vikten inte är känd).
Vigmed CLiP Neo
Intravenösa läkemedelsförslag till barn nedan
(Needle: Vigmed CLiP Neo)
Klicka på DIREKTLÄNKARNA NEDÅT - och Upp! för att komma tillbaka hit!
Defibrillering, barn
Intubation, barn

Adrenalin (adrenalin, epinephrine) 0,1 mg/ml - Hjärtstopp
Adrenalin (adrenalin, epinephrine) 1 mg/ml - Allergi, anafylaxi
Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) för inhalation
Atropin (atropin)
Betapred (betametason)
Bricanyl (terbutalin) för sc injektion
Celocurin (succinylkolin, suxameton)
Combivent (ipratropium och salbutamol) för inhalation
Cordarone (amiodaron)
Cyanokit (hydroxokobalamin)
Digoxin (digoxin)
Dobutamin (dobutamin)
Dridol (droperidol)
Fentanyl, Leptanal (fentanyl)
Furix (furosemid)
Midazolam, Dormicum (midazolam)
Morfin (morfin)
Naloxon, Nexodal (naloxon)
Stesolid novum (diazepam)

Resterande läkemedel D-V, cirka 20 ytterligare läkemedel, läggs till successivt!/2017-02-01

Intubation och defibrillering av barn

Intubation och defibrillering av barn

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
Tub 3,0 3,5 3,5 4,0 5,0 5,0 5,5 6,0 6,0 7,0 7,0 7,5 7,5-8
Def 4J/kg 10 J 20 J 30 J 40 J 50 J 60 J 70 J 80 J 100 J 120 J 160 J 200 J 240 J

Upp!

Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) - vid HJÄRTSTOPP!

Det fanns 2015 inga pediatriska studier som kunde påvisa effekt av någon vasopressor vid hjärtstopp (adrenalin, eller kombination av vasopressorer) [de Caen et al, AHA Guidelines Update for CPR and ECC, 2015]. Men de inför samtidigt som en ny rekommendation: "Det är rimligt att administrera adrenalin vid hjärtstopp hos barn".

Hjärtstopp:
Barn under 12 år, 0,01 mg/kg som intravenös bolusdos (eller i.o.) vid asystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen, max 1 mg per dos. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan.
Barn över 12 år: 0,01 mg/kg eller max 1 mg (10 ml) iv vid astystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan.
[Vid akut anafylaxi/svår astma: Se nästa tabell nedan, Adrenalin 1 mg/ml. Används im.] Länk till Cordarone (amiodaron)

Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) ges iv
Vid hjärtstopp

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,2 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,40 mg 0,5 mg-1,0 mg 1,0 mg
ml 0,3 ml 0,5 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml 4,0 ml 5-10 ml 10 ml

Upp!

Adrenalin 1 mg/ml (= Epinephrine 1:1000)

Vid akut allergi, anafylaxi, svår astma: Adrenalinet ges intramuskulärt, im. enligt tabell nedan (0,01 mg/kg kroppsvikt, men maximalt 0,3 mg åt gången.
Med autoinjektor adrenalin, eller adrenalin 1 mg/ml: Förenklat
Vid vikt 10-25 kg ge 0,15 mg im
Vid vikt >25 kg ge 0,30 mg adrenalin im.
Kan behöva upprepas efter (3)-5 min.

Överväg iv infusion av adrenalin vid kvarstående hypotension, lämplig blandning beskrivs nedanför tabellen: Iv adrenalin ska endast ges vid anafylaxi med kvarstående djup hypotoni, eller vid hjärt- eller andningsstopp, som inte har svarat på volymersättning och upprepade doser av im adrenalin.

Adrenalin 1 mg/ml (= Epinephrine 1:1000) ges im
Vid allergiska reaktioner, anafylaxi

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,30 mg 0,30 mg 0,30 mg
ml 0,03 ml 0,05 ml 0,08 ml 0,10 ml 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,30 ml 0,30 ml 0,30 ml
Adrenalininfusion (se indikationer ovan): Sätt 1 mg (1 ml) Adrenalin 1 mg/ml, (epinephrine 1:1000), till 250 ml natriumklorid 9 mg/ml. Ger en koncentration om 4 µg/ml. Blandas. Infudera 1 µg/min, titrera sedan till önskat svar, vanligen 4-10 µg/min, max 15 µg/min för ungdomar och vuxna patienter.
Se även Anafylaxi och anafylaktisk chock.

Upp!

Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) Lösning för nebulisator 2 mg/ml

Till obstruktiva barn: 2,5 mg för inhalation (1,25 ml). Upprepa vid behov efter 15 min tills bättre (fraktionerad inhalation).
Späd med NaCl 9 mg/ml eller ipratropium (Atrovent) 0,5 mg/ml till cirka 1,5-2 ml inhalationsvolym. Dos av Atrovent: 125 µg (0,25 ml) upp till 2 års ålder, 250 µg (0,5 ml) till barn >2 år.

Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) för inhalation, 2 mg/ml, (sist även Atrovent 0,5 mg/ml)

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 5 5 5 5 5 5
Salbutamol 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml
 
Atrovent 0,25 ml 0,25 ml 0,25 ml 0,25 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml

Upp!

Atropin (atropin) 0,5 mg/ml

Antikolinergikum mot bradykardi, mot slembildning och vid förgiftning av organofosfater/nervgas. OBS! Finns i olika styrkor. Använder den vanligaste 0,5 mg/ml här.
Dosering:(0,01)-0,02 mg/kg iv-(0,04). Man ger lägst 0,1 mg och max 0,5 mg per dosttillfälle. Upprepa vid behov med enstaka doser efter 3-5 min.
Vid bradykardi - utvärdera orsaken. Hypotermi, högt intrakraniellt tryck, AV-block II:2-III, hyperkalemi. Ej så effektivt vid AV-block III - överväg isoprenalin (isoprotenerol) istället (0.02 µg/kg per min - max 1 µg/min)!

Atropin (atropin) 0,5 mg/ml

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,1 mg 0,1 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,24 mg 0,28 mg 0,32 mg 0,4 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg
ml 0,2 ml 0,2 ml 0,3 ml 0,4 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml

Upp!

Betapred (betametason)

Mot allergi, anafylaxi, astma, inflammation, pseudokrupp.
Obs vid binjurebarkinsufficiens ge hydrokortison istället (Solu-Cortef)!
Rekommenderade barndoser ligger kring 0,1-0,5 mg/kg/dygn, ibland givet som engångsdos, ibland fördelat på 3 doser t ex vid hjärnödem.
(Tabletter är ett gott alternativ om möjligt, absorberas väl, ge t ex 8-12 tabl a 0,5 mg vid pseudokrupp).

Betapred (betametason) 4 mg/ml

Här med dos 0,2 mg/kg/dygn x1 upp till 20 kg, kan dubbleras i akuta situationer.
Från 20-60 kg ger man vanligen 4-8 mg (1-2 ml iv/im), och max 8 mg i den akuta situationen.

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,7 1 1,6 2 2,4 2,8 3,2 4 4-8 4-8 4-8 4-8 4-8
ml 0,2 ml 0,25 ml 0,4 ml 0,5 ml/td> 0,6 ml 0,7 ml 0,8 ml 1,0 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml

Upp!

Bricanyl (terbutalin) för sc injektion

Bronkdilaterande läkemedel, beta-2 agonist. För subkutan injektion: 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg kroppsvikt) injiceras upp till 4 gånger per dygn = 20 µg/kg kroppsvikt/dygn. Vid svårare tillstånd kan 10 µg/kg kroppsvikt (0,02 ml/kg kroppsvikt) ges.

Bricanyl (terbutalin) 0,5 mg/ml (för sc inj)

Dos i tabellen 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg) upp till 0,25 mg (0,5 ml). Doserna kan dubblas vb.

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
µg 15 µg 25 µg 40 µg 50 µg 60 µg 70 µg 80 µg 100 µg 125 µg 150 µg 200 µg 0,25 mg 0,25 mg
ml 0,03 ml 0,05 ml 0,08 ml 0,10 ml 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,40 ml 0,50 ml 0,50 ml

Upp!

Celocurin (succinylkolin, suxameton) 50 mg/ml

Muskelrelaxantia, depolariserande medel. I akuta situationer främst i samband med intubation, ges endast tillsammans med andra narkosmedel. Ge Atropin före Celokurin. Ej till patienter med hyperkalemi (t ex stora mjukdelsskador) eller vid myopatier. Ventilationsutrustning ska finnas på plats. Preparatet bör endast användas av läkare som är familjär med dess användning.
Barn behöver högre doser av succinylkolin än vuxna på grund av snabb hydrolys av substansen. Till barn <1 år ges doseringen 2-3 mg/kg, som minskas och individualiseras med åldern. Till barn över 12 år ges samma dosering iv som till vuxen (1 mg/kg).

Celocurin (succinylkolin, suxameton) 50 mg/ml. Ges iv.

Dos i tabellen 2 mg/kg <1 år, 1,5 mg/kg 1-11 år, och 1 mg/kg från 12 år.

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 6 mg 10 mg 16 mg 20 mg 18 mg 21 mg 24 mg 30 mg 37 mg 45 mg 40 mg 50 mg 60 mg
ml 0,12 ml 0,20 ml 0,32 ml 0,40 ml 0,36 ml 0,42 ml 0,48 ml 0,60 ml 0,74 ml 0,90 ml 0,80 ml 1,0 ml 1,2 ml

Upp!

Combivent (ipratropium, salbutamol)

Vid obstruktivitet/astma. För inhalation: 1,25 ml från 1 mån ålder till 12 år (ger 1,25 mg salbutamol och 0,25 mg ipratropium), och 2,5 ml från 12 år och uppåt. Kan upprepas vid behov, efterhand dock muntorrhet och viss takykardi, annars 3-4 ggr dagligen.

Combivent (ipratropium, salbutamol), lösning för nebulisator 2,5 ml (0,5 mg/2,5 mg)

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
ml - 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml

Upp!

Cordarone (amiodaron)

Antiarytmikum. I samband med A-HLR enligt rutin, eller vid ventrikelflimmer som inte svarar på upprepade defibrilleringar:
Doseringen är 5 mg/kg kroppsvikt (=0,1 ml/kg).. Ges under minst 3 minuter som intravenös injektion (späds ej i akuta sammanhang). En ampull (3 ml=150 mg) kan även spädas med glukos 50 mg/ml upp till 10 ml (=15 mg/ml).
En extra dos motsvarande hälften av den givna mängden amiodaron (dvs 2,5 mg/kg) kan ges vid kvarstående ventrikelflimmer. Max dygnsdos är 15 mg/kg kroppsvikt/dygn.

Cordarone (amiodaron) 50 mg/ml - 0,1 ml/kg

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 15 mg 25 mg 40 mg 50 mg 60 mg 70 mg 80 mg 100 mg 125 mg 150 mg 200 mg 250 mg 300 mg
ml 0,3 ml 0,5 ml 0,5 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml 4,0 ml 5,0 ml 6,0 ml

Upp!

Cyanokit (hydroxokobalamin)

Vid akut cyanidförgiftning (instängd brandrök, sotig patient): Ges så snart som möjligt, helst på skadeplatsen. En förpackning, 5 gram pulver, blandas med 200 ml fysiologisk NaCl (=25 mg/ml) till en mörklila lösning. Skakas under 1 minut och lämplig dos infunderas sedan snabbt iv (70 mg/kg under 15 min). Jag har aldrig noterat biverkningar när det givits. Däremot kissar man rött i 3-(35) dagar efteråt och kan få lite röda slemhinnor.
För spädbarn, barn och ungdomar (0-18 år) är den initiala dosen av Cyanokit 70 mg/kg kroppsvikt, dock högst 5 g. Dosen kan vid behov upprepas en gång. Vuxendos: 5 g iv.

Cyanokit (hydroxokobalamin) 5g/200 ml NaCl (=25 mg/ml), 70 mg/kg

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
g 0,21 g 0,35 g 0,56 g 0,70 g 0,84 g 0,98 g 1,1 g 1,4 g 1,7 g 2,1 g 2,8 g 3,5 g 4,2 g
ml 8,4 ml 14 ml 22 ml 28 ml 34 ml 39 ml 44 ml 56 ml 70 ml 84 ml 112 ml 140 ml 168 ml

Upp!

Digoxin (digoxin) 0,25 mg/ml

För snabbdigitalisering främst vid vid snabbt förmaksflimmer och förmaksfladder, eller vid akut hjärtsvikt.
Doseringen varierar lite med åldern för barn, som framgår av tabellen. Som jämförelse ger man till vuxna 1 mg iv fördelat på 3 doser med 3-4 timmar emellan (0,5 mg + 0,25 mg + 0,25 mg), ett liknande dosförfarande är lämpligt för barn. Som framgår av tabellen ligger barndoserna för snabbdigitalisering kring 0,015-0,030 mg/kg utan hänsyn tagen till åldersgrupp. Doseringen 0,02 mg/kg motsvarar 0,08 ml/kg digoxin 0,25 mg/ml, att dela på 3 doser* efter varandra.

Digoxin (digoxin) 0,25 mg/ml

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
Dos/kg för åldern 0,020 mg/kg 0,020 mg/kg 0,030 mg/kg 0,030 mg/kg 0,020 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg
mg 0,06 mg 0,10 mg 0,24 mg 0,30 mg 0,24 mg 0,21 mg 0,24 mg 0,30 mg 0,38 mg 0,45 mg 0,60 mg 0,75 mg 0,90 mg
ml, *dela på 3 0,24 ml 0,40 ml 0,96 ml 1,2 ml 0,96 ml 0,84 ml 0,96 ml 1,2 ml 1,5 ml 1,8 ml 2,4 ml 3,0 ml 3,6 ml

Upp!

Dobutamin Hameln (dobutamin) 12,5 mg/ml

För inotropt stöd adrenerga och dopaminerga medel), ges endast som intravenös infusion via dospump. Koncentratet måste spädas före administrering. Främst ett IVA-preparat.
Spädning: En ampull (20 ml) av Dobutamin Hameln 12,5 mg/ml (250 mg/20 ml) späds till en lösningsvolym av 50 ml i 0,9% Natriumklorid (9 mg/ml). Slutlig koncentration blir då 5 mg/ml.
Dosering: En startdos på 5 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, justerad enligt klinisk respons till 1-20 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, rekommenderas till alla pediatriska åldersgrupper (nyfödda till 18 år). Biverkningar (framför allt takykardi) ses vid doser ≥ 7,5 mikrogram/kg/minut.

Dobutamin (dobutamin): Lösning spädd till 5 mg/ml (se ovan).
Dosering 5 µg/kg/min (justeras enligt ovan).
Tabell för ml/h eller µl/min.

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
ml/h 0,18 ml/h 0,3 ml/h 0,48 ml/h 0,6 ml/h 0,72 ml/h 0,84 ml/h 0,96 ml/h 1,2 ml/h 1,5 ml/h 1,8 ml/h 2,4 ml/h 3,0 ml/h 3,6 ml/h
µl/min 3 µl/min 5 µl/min 8 µl/min 10 µl/min 12 µl/min 14 µl/min 16 µl/min 20 µl/min 25 µl/min 30 µl/min 40 µl/min 50 µl/min 60 µl/min

Upp!

Dridol, Droperidol Carino (droperidol) 2,5 mg/ml

Mot perioperativt illamående och kräkningar när annan terapi sviktar. Potentierar opioider, tänk på det vid samtidig morfindosering.
Dosering: Rekommenderas inte till barn <2 år. Barn 2-18 år: Droperidol 10-50 µg/kg kroppsvikt (upp till maximalt 1,25 mg).

Dridol (droperidol) 2,5 mg/ml, dosering 25 µg/kg. Ges iv.

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg - - - - 0,30 mg 0,35 mg 0,40 mg 0,50 mg 0,63 mg 0,75 mg 1,0 mg 1,25 mg 1,25 mg
ml - - - - 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,3 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,5 ml

Upp!

Fentanyl, Leptanal m fl (fentanyl) 50 µg/ml

Fentanyl är en snabbt verkande opioid med analgetisk och sedativ verkan. Ganska snabbt andningshämmande (ett par minuter), ha utrustning för ventilation framme. Använd fentanyl endast vid erfarenhet av preparatet: Barn kan drabbas av akut rigiditet i bröstkorgen (naloxon reverserar).
Därför måste man ha utrustning och läkemedel för akut intubation och ventilation. Fördelen med fentanyl är att det ger snabb analgesi vid svåra smärtor, dessutom med ringa effekt på cirkulationen.
Dosering: Individuell, ej till barn <2 år. Den vanliga initialdosen är 1 µg/kg kroppsvikt iv (0,7 - 1,4 mikrogram/kg), upp till max 50 µg, men dosen kan vara högre vid behov. Initialdosen följs normalt av upprepade injektioner på totalt upp till cirka 1 µg/kg kroppsvikt/timme (0,35-1,8 mikrogram/kg/timme). Håll koll på andning och ev muskelrigiditet!

Fentanyl, Leptanal m fl (fentanyl) 50 µg/ml.
Dosering 1 µg/kg. Ges iv

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
µg - - - - 12 µg 14 µg 16 µg 20 µg 25 µg 30 µg 40 µg 50 µg 50 µg
ml - - - - 0,24 ml 0,28 ml 0,32 ml 0,40 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,0 ml

Upp!

Upp!

Furix (furosemid) 10 mg/ml

Vätskedrivande. Vid hjärtsvikt, lungödem, övervätskning, ödem.
Barndos 1 mg/kg (= 0,1 ml/kg) upp till max 40 mg. (Vuxendos: 40 mg iv, 4 ml). Dosen kan upprepas vid behov.
Vid reducerad njurfunktion (högdosbehandling) ligger dosen kring initialt 5-6 mg/kg i minst lika många ml natriumkloridlösning 0,9% som mg, under cirka 1 timme.

Furix (furosemid) 10 mg/ml

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 3 mg 5 mg 8 mg 10 mg 12 mg 14 mg 16 mg 20 mg 25 mg 30 mg 40 mg 40 mg 40 mg
ml 0,3 ml 0,5 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2 ml 2,5 ml 3 ml 4 ml 4 ml 4 ml

Upp!

Upp!

Midazolam (Midazolam, se nedan) 1 mg/ml (OBS konc)

Bensodiazepin för sedering, anestesi eller vid generella kramper. Ger också amnesi.

Anestesi, induktion: En dos 0,3 mg/kg ges iv, eller 0,15 mg/kg följt av 0,15 mg/kg fördelat på 3 doser varannan minut.

Dosering (sedering) till barn:
Upp till 6 år 0,05-0,10 mg/kg kroppsvikt iv, och max 6 mg totalt. Barn <6 år kan behöva större doser (mg/kg) än äldre barn.
Från 6-12- år 0,025 – 0,05 mg/kg kroppsvikt iv, och max 10 mg. Dosen kan vb ökas successivt till 0,4 mg/kg (6–12 år).
Observera att det finns 2 olika spädningar av midazolam (Accord, Actavis, Hameln och Panpharma), 1 mg/ml och 5 mg/ml. Midazolam (Dormicum) finns som 5 mg/ml.
Späd brukslösningen till 1 mg/ml (1 ml midazolam 5 mg/ml + 4 ml Natriumklorid 0,9 % (9 mg/ml)).
Rektal dosering (sedering): Barn >6 mån 0,3-0,5 mg/kg. Det finns en ex tempore rektalgel Midazolam APL 0,3 mg/ml, som kan användas, annars ta injektionslösningen som späds med vatten upp till 5-10 ml.

Peroral sedering: Dosering 0,4 mg/kg kroppsvikt och max 10 mg. Kan vara praktiskt till lite rädda barn, t ex vid mindre fraktur på akutmottagningen, inför röntgen och läkarundersökning. Det finns ex tempore på apoteket Oral lösning Midazolam APL 1mg/ml. Annars kan man använda injektionslösningen 1 mg/ml. Då blandar man midazolam i lite saft, som barnet får dricka. Efter knappt 20 min kommer effekten successivt. (Dosexempel av midazolam 1 mg/ml: Till en 3-åring som väger 14 kg ger man 5,6 mg, dvs 5-6 ml midazolam 1 mg/ml i liten mängd, cirka 50-100 ml saft (större volymer kan vara svårt att ge)).
Intranasal sedering (bra vid oro, stökighet, kramper): 0,1-0,3 mg/kg kroppsvikt totalt, fördelas i respektive näsborre, (ges t ex med näsoliv, MAD Nasal (se bild nedan), som sprayar ut läkemedlet)
MAD Nasal
MAD Nasal för intranasal administration av läkemedel

Midazolam, Dormicum (midazolam) 1 mg/ml (OBS konc) i dos 0,05 mg/kg

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,15 mg 0,25 mg 0,40 mg 0,5 mg 0,6 mg 0,7 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,25 mg 0,15 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg
ml 0,15 ml 0,25 ml 0,40 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,7 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,25 ml 0,15 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml

Upp!

Morfin (morfin) 10 mg/ml

Opioid och det normala valet vid olika smärttillstånd, t ex vid trauma eller akut buk. Det tar dock en stund att uppnå den fullt analgetiska effekten. Vid mycket svåra akuta smärtor överväg därför fentanyl eller ketamin, som har snabbare effekt.
Dosering av morfin: 0,025-0,10 mg/kg. Börja försiktigt. Morfin kan ges im, sc, och iv. Spädes: 1 ml Morfin 10 mg/ml späds med 9 ml Natriumklorid 9 mg/ml till 1 mg/ml. Ge första dosen sakta, observera andning och ev illamående. Upprepa efter 15 min vb.

Morfin (morfin) spädd till 1 mg/ml, dosering 0,05 mg/kg iv

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,15 mg 0,25 mg 0,4 mg 0,5 mg 0,6 mg 0,7 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,25 mg 1,5 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg
ml 0,15 ml 0,25 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,7 ml 0,8/ ml 1,0 ml 1,25 ml 1,5 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml

Upp!

Upp!

Naloxon, Nexodal (naloxon) 0,4 mg/ml

Antidot vid opiatöverdosering, eller vid opioidintoxikation (tramadol, morfin, fentanyl, heroin)
Ges inte till nyfött barn om orsaken är asfyxi!

Till medvetandesänkt patient med andningspåverkan:
Ge första dos enligt tabellen nedan: 0,01 mg/kg kroppsvikt upp till max 0,4 mg (fullvuxna barn). Avvakta något därefter tills att barnet börjar andas normalt, väck inte nödvändigtvis. Risk för abrupt vakenhet och abstinens hos missbrukare, kan förekomma hos enstaka från 10-årsåldern! Upprepa dosen (0,01 mg/kg kroppsvikt) var annan till var 3:e minut, några gånger. Endast undantagsvis behövs totalt mer än 0,03 mg/kg naloxon (jämför initial vuxendos som är cirka 0,005 mg/kg, till max 0,05 mg/kg).
Ges långsamt, i första hand intravenöst, men kan även ges sc, im, io, och intranasalt (se nedan) Intranasal antidot: Lämpligt till halvstökig patient, eller som andas dåligt, eller till svårstucken patient. Börja med de 0,01 mg/kg kroppsvikt i näsoliv (se bild under midazolam ovan). Därefter dubbel dos (0,02 mg/kg) som fördelas på respektive näsborre. Kan upprepas tills att patienten andas stabilt (max 0,1 mg/kg). Väck inte barnet om möjligt, kan få vakna långsamt.

Naloxon, Nexodal (naloxon) 0,4 mg/ml i dos 0,01 mg/kg

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,40 mg 0,40 mg 0,40 mg
ml 0,08 ml 0,13 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,35 ml 0,40 ml 0,50 ml 0,60 ml 0,75 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml

Upp!

Upp!

Inj Stesolid novum (diazepam) 5 mg/ml

Vid krampanfall, som lugnande, och som muskelavslappande. Undvik onödigt höga doser om möjligt, eftersom opioider och bensodiazepiner potentierar varandra! För procedursedation välj hellre midazolam!
Det är vanligt att börja med en rektal dos av diazepam vid krampfall hos barn, dosering nedan. (Dock är det bättre att ge midazolam i samma mg-dos, fast buccalt (mellan tänder och kind). Verkar snabbare och ger färre recidiv). Nasal tillförsel är också en enkel möjlighet.
Dosering:
Akuta kramper: 0,05-0,1-0,2-(0,4) mg/kg kroppsvikt iv (individuell dosering). Barn kan ofta behöva en något högre dos i mg/kg kroppsvikt än vuxna. Vid dåligt svar kan det vara bättre att bryta anfallet genom generell anestesi (kontakta narksojouren), eller gå över på Pro-Epanutin (>5 år).
Sederande: 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt, ges iv.
Intranasal behandling: Snabbare effekt än iv har rapporterats! Biotillgängligheten är cirka 60-70% för emulsionen (Stesolid Novum). Fördela 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt av Stesolid Novum i näsborrarna, (ges med näsoliv, t ex MAD Nasal, som sprayar ut läkemedlet)
Rektal lösning: Rektallösning diazepam 5 mg eller 10 mg: (Stesolid rektallösning, Diazepin Desitin): Barn under 12 kg: 5 mg rektalt. Barn över 12 kg: 10 mg rektalt.
Spädning: Vid behov kan man späda i glukos 5-10% eller i intralipid.

Stesolid novum (diazepam) 5 mg/ml, iv, i dos 0,1 mg/kg kroppsvikt

Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
mg 0,3 mg 0,5 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,2 mg 1,4 mg 1,6 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg 4,0 mg 5,0 mg 6,0 mg
ml 0,06 ml 0,1 ml 0,16 ml 0,2 ml 0,24 ml 0,28 ml 0,32 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml

Upp!
OBS! Resterande läkemedel läggs nu till efterhand!



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Huvudrubriker V - W - X
V - Trafikolyckor (transportolyckor)
W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

Avsnitt V, W, X:
V01-V09 Fotgängare skadad
V10-V19 Cyklist skadad
V20-V29 Motorcykel, personskada
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

V40-V49 Bil, personskada
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
V60-V69 Tung lastbil, personskada
V70-V79 Bussolycka, personskada
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
V98-V99 Övrigt, personskada

W00-W19 Fallolyckor
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
X30-X39 Exponering för naturkrafter
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

V - Trafikolyckor (transportolyckor)

V01-V09 Fotgängare skadad
  • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
  • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
V10-V19 Cyklist skadad
  • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
  • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
  • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
  • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
V20-V29 Motorcykel, personskada
  • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
  • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
  • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
  • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
V40-V49 Bil, personskada
  • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
  • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
  • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
  • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
  • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
  • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
  • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
V60-V69 Tung lastbil, personskada
  • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
  • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
  • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
V70-V79 Bussolycka, personskada
  • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
  • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
  • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
  • V79.9 Bussolycka UNS
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
  • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
  • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
  • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
  • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
  • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
  • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
  • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
  • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
  • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
  • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
  • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
  • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
  • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
  • V95.9 Flygolycka UNS
  • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
  • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
  • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
  • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
V98-V99 Övrigt, personskada
  • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
  • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
W00-W19 Fallolyckor
  • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
  • W01 Fall i samma plan (W0199)
  • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
  • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
  • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
  • W05 Fall från rullstol
  • W06 Fall från säng
  • W07 Fall från stol
  • W08 Fall från andra möbler
  • W09 Fall från lekredskap på lekplats
  • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
  • W11 Fall på och från stege
  • W12 Fall på och från byggnadsställning
  • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
  • W14 Fall från träd
  • W15 Fall från stup
  • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
  • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
  • W18 Fall i samma plan UNS
  • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
  • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
  • W21 Träffad av sportredskap
  • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
  • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
  • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
  • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
  • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
  • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
  • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
  • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
  • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
  • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
  • W32 Skott från pistol och revolver
  • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
  • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
  • W35 Explosion i ångpanna
  • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
  • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
  • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
  • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
  • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
  • W41 Exponering för högtrycksstråle
  • W42 Exponering för buller
  • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
  • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
  • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
  • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
  • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
  • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
  • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
  • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
  • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
  • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
  • W56 Biten eller angripen av vattendjur
  • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
  • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
  • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
  • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
  • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
  • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
  • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
  • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
  • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
  • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
  • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
  • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
  • W83 Kvävning av plastpåse
  • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
  • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
  • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
  • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
  • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
  • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
  • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
  • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
  • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
  • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
  • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
  • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
  • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
  • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
  • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
  • X05 Antändning av nattdräkter
  • X06 Antändning av andra klädesplagg
  • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
  • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
  • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
  • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
  • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
  • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
  • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
  • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
  • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
  • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
  • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
  • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
  • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
  • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
  • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
X30-X39 Exponering för naturkrafter
  • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
  • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
  • X32 Exponering för solljus (solbränna)
  • X33 Blixtnedslag
  • X34 Jordbävning
  • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
  • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
  • X38 Översvämning
  • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
  • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
  • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
  • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
  • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
  • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
  • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
  • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
  • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
  • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
  • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
  • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
  • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
  • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
  • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
  • X59 Exponering för icke specificerad faktor
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
  • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
  • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
  • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
  • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
  • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
  • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
  • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
  • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
  • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
  • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
  • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
  • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
  • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
  • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
  • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
  • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
  • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
(Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

Y90-Y98 Bidragande faktorer

  • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
  • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
  • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
  • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
  • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
  • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
  • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
  • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
  • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
  • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
  • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
  • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
  • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
  • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
  • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
  • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
  • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
  • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
  • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
Läkemedel (som orsak)
Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y58 Bakterievacciner
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y40.0 Penicilliner
  • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
  • Y40.2 Kloramfenikol
  • Y40.3 Makrolider
  • Y40.4 Tetracykliner
  • Y40.5 Aminoglykosider
  • Y40.6 Rifampicin
  • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
  • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
  • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
  • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
  • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
  • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
  • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
  • Y41.4 Maskmedel
  • Y41.5 Virushämmande läkemedel
  • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
  • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
  • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
  • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
  • Y42.2 Antityreoideasubstanser
  • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
  • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
  • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
  • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
  • Y42.7 Androgener och anabola steroider
  • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
  • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
  • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
  • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
  • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
  • Y43.3 Andra cytostatika
  • Y43.4 Immunosuppressiva medel
  • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
  • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
  • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
  • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
  • Y44.2 Antikoagulantia
  • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
  • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
  • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
  • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
  • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
  • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
  • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
  • Y45.1 Salicylater (ASA)
  • Y45.2 Propionsyraderivat
  • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
  • Y45.4 Antireumatika
  • Y45.5 Anilider (paracetamol)
  • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
  • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
  • Y46.0 Succinimider
  • Y46.1 Oxazolidindioner
  • Y46.2 Hydantoinderivat
  • Y46.3 Deoxybarbiturater
  • Y46.4 Karbamazepin
  • Y46.5 Valproinsyra
  • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
  • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
  • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
  • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.1 Bensodiazepiner
  • Y47.2 Kloralderivat
  • Y47.3 Paraldehyd
  • Y47.4 Bromföreningar
  • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
  • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
  • Y48.0 Inhalationsanestetika
  • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
  • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
  • Y48.3 Lokalanestetika
  • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
  • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
  • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
  • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
  • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
  • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
  • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
  • Y49.6 Hallucinogener
  • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
  • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
  • Y50.0 Analeptika
  • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
  • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
  • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
  • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
  • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
  • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
  • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
  • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
  • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
  • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
  • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
  • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
    Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
  • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
  • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
  • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
  • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
  • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
  • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
  • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
  • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
  • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
  • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
  • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
  • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
  • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
  • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
  • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
  • Y53.7 Emetika
  • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
  • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
  • Y54.0 Mineralkortikoider
  • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
  • Y54.2 Karbanhydrashämmare
  • Y54.3 Tiazider
  • Y54.4 Loop-diuretika
  • Y54.5 Andra diuretika
  • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
  • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
  • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
  • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
  • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
  • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
  • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
  • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
  • Y55.4 Expektorantia
  • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
  • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
  • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
  • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
  • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
  • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
  • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
  • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
  • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
  • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
  • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
  • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
  • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
  • Y57.0 Aptitnedsättande medel
  • Y57.1 Lipotropa läkemedel
  • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
  • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
  • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
  • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
  • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
  • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
  • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
  • Y58.0 BCG-vaccin
  • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
  • Y58.2 Koleravaccin
  • Y58.3 Pestvaccin
  • Y58.4 Stelkrampsvaccin
  • Y58.5 Difterivaccin
  • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
  • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y59.1 Rickettsiavacciner
  • Y59.2 Protozovacciner
  • Y59.3 Immunglobulin
  • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y60.1 Under infusion eller transfusion
  • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
  • Y60.3 Under injektion eller vaccination
  • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y60.5 Under hjärtkateterisering
  • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y60.7 Under lavemang
  • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y61.1 Under infusion eller transfusion
  • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y61.3 Under injektion eller vaccination
  • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y61.5 Under hjärtkateterisering
  • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
  • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y62.1 Under infusion eller transfusion
  • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y62.3 Under injektion eller vaccination
  • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y62.5 Under hjärtkateterisering
  • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
  • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
  • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
  • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
  • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
  • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
  • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
  • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
  • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
  • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
  • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
  • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
  • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
  • Y65.1 Fel vätska vid infusion
  • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
  • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
  • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
  • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
  • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
  • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
  • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
  • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
  • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
  • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
  • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
    Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
  • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
  • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
  • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
  • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
  • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
  • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
  • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
  • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y84.0 Hjärtkateterisering
  • Y84.1 Njurdialys
  • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
  • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
  • Y84.4 Aspiration av vätska
  • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
  • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
  • Y84.7 Blodprovstagning
  • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
  • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
  • Y85 Sena effekter av transportolyckor
  • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
  • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
  • Y86 Sena effekter av andra olyckor
  • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
  • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
  • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
  • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
  • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
  • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
  • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
  • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
  • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
  • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
  • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

X85-Y09 Övergrepp av annan person

Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
  • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
  • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
  • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
  • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
  • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
  • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
  • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
  • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
  • X96 Övergrepp med sprängämnen
  • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
  • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
  • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
  • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
  • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
  • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
  • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
  • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
  • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
  • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
  • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
  • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
  • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
  • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
  • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

Resterande orsakskoder

Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
  • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
  • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
  • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
  • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
  • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
  • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
  • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
  • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
  • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
  • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
  • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
  • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
  • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
  • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
  • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
  • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
  • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
  • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
  • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
  • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
  • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
  • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
  • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
  • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
  • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
  • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
  • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
  • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
  • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
  • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
  • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
  • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
  • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
  • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
  • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Kirurgi

Hematemes, Övre gastrointestinal blödning

ICD 10: K920 Hematemes
K922 Gastrointestinal blödning, ospecificerad

  • Hematemes innebär blodig kräkning. Den kan bli svart av magsyran, "kaffesumpskräkning", alternativt rödbrun vid färsk eller snabb blödning
  • Ibland är blödningen så snabb att rött blod även kommer per rektum (hematoschezi). Annars blir det vanligen en svart avföring, melena.
  • Man kan utveckla chock vid en övre GI-blödning (ovanligare vid nedre GI-blödning), därför - få stopp på blödningen! Patienten ska alltid läggas in vid övre magblödning!
  • Behandlingsprincip: PPI, blödningskontroll, gastroskopi, övervakning.
  • För större, påtaglig blödning talar förekomsten av rött blod i kräkning eller V-sond, takykardi, svimning, lågt bltr, Hb-värde <80 g/l och behov av infusion för att hålla upp blodtrycket. För en mer begränsad blödning talar kaffesumpskräkning.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera omedelbart ABCDE-status
  • Patienten ska alltid läggas in vid övre gastrointestinal blödning, risk för reblödning eller icke avstannad sådan.
  • Vid Massiv blödning se särskilt avsnitt
  • Avsnitt finns också om Blödningschock
  • Provtagning: "Stort status" med koagulationsprover, blodgruppering, bastest
  • EKG när tillfälle bjuds
  • Sätt V-sond! (Avstå vid större svårigheter att sätta den. Då kan man ge något motilitetsstimulerande istället, även som tillägg, t ex metoklopramid (Primperan), 10 mg iv, eller erytromycin (Ery-Max, Abboticin) 1g iv (60 kg och uppåt))

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Initialt
    • Ge syrgas vid behov, <90%, 10-15 l/min
    • Sätt 2 grova nålar
    • Ge 2 liter Ringer-acetat snabbt, (undvik att ge mer)
    • Vid stor blödning eller lågt Hb <90 g/l beställ 2-4 enheter blod
    • Vid stor blödning överväg 2 enheter 0-neg blod i väntan på bastestat blod.
    • Håll Hb kring (70)-90. Övertransfundera inte. Risk för reblödning då. Om blodtransfusionen inte höjer Hb-värdet så blöder patienten fortfarande, samma sak om vitalparametrarna försämras trots given vätska.
    • Vid kända eller misstänkta esofagusvaricer eller känd leversjukdom, ges vasopressinanalog, se nedan, (Glypressin eller Octostim)
    • Vid blödande, eller misstänkt blödande ulcus ge PPI, t ex inj Pantoloc 40 mg iv x1, eller 40 mg Nexium x2 iv. Ibland kan man vänta med PPI tills efter gastroskopin.
    • Vid cirkulatorisk allmänpåverkan meddela bakjour och narkosjour (t ex puls >100, resp >28/min och bltr <100)
    • Bestäm om ytterligare blodkomponenter, t ex plasma, bör beställas (4-4-1-principen se Massiv blödning)
    • Spola V-sonden fram och tillbaka med vanligt vatten, sondspruta, tills det klarnar.
    • Beställ akut gastroskopi omgående! (ibland kan man vänta tills påföljande dag om blödningen avstannat och pat är stabil)
    • Vid svår blödning tag pat till OP eller IVA (diskutera!)
    • Står patienten på antikoagulantia? Läkemedel som kan reverseras?(Det gäller främst Waranbehandling, som kan reverseras med ett protrombinkomplexkoncentrat, Ocplex eller Confidex)
    • Kontroll av cirkulationsstatus! Ischemi på EKG?
    • Kontroll per rektum (färskt blod?, melena?)
    • Bukstatus (ofta tämligen normalt, mjuk buk)


      • Efterhand
    • En stabil patient med avstannad blödning kan ligga på vanlig avdelning om Hb är >90-100. KAVA är oftast lämplig avdelning initialt.
    • Patienten ska behålla sin V-sond tills gastroskopin utförs och ska vara fastande
    • Behöver patienten ligga på IVA? (Svårt hålla trycket, blöder, påverkad)
    • Ny Hb-kontroll om 2-4 timmar beroende av blödningsgraden, även nykontroll av leverstatus och koagulationsfaktorer efter större blödning.
    • Vid etylproblem och/eller nedsatt leverfunktion tänk på möjligheten av att utveckla tilltagande leversvikt och leverkoma efter 1-2 dygn. Ge gärna laxativum, t ex dospåse Movicol 1 påse x 3, eller mixt Laxtulos 20 ml x 2.
    • Vid leverproblem ge antibiotika iv: Pip-Taz (Piperacillin-Tazobactam 4g x3 iv, eller Ciprofloxacin 400 mg x 2 iv, eller enligt PM på kliniken.
    • En vasopressinanalog är indicerad vid blödande varicer: Ge terlipressin (Glypressin, 1mg/ampull) 2 mg x 6 iv. i 2 dagar, minska sedan enligt FASS. Alternativt ges desmopressin (Octostim 15 ug/ml) 1,5 ml till 75 kg kroppsvikt (0,3 ug/kg), upprepa 1-2 ggr närmaste dygnet.
    • Även en somatostatinanalog kan användas vid blödande esofagusvaricer, oktreotid (Oktreotid, Sandostatin) 25 mikrogram per timme som kontinuerlig intravenös infusion under blödningsperioden, följd av 2-3 dagars efterbehandling med samma dos (eller längre). Ofta 5 dagars behandling totalt.

    Diffdiagnoser

      Diff till blödande ulcus (vanligast)
      • Hemorragisk esofagit
      • Hemorragisk gastrit
      • Blödande esofagusvaricer (ofta alkoholmissbruk)
      • Mallory-Weissblödning


        • Bidragande faktorer
      • Ofta antikoagulantiabehandling (ASA, klopidogrel, NOAK, Waran)
      • NSAID-behandling

      Kliniska råd och kommentarer

      • Patienten ska sluta blöda inom kort, timmar, det åtgärdas vb med gastroskopi. Lyckas inte detta är patienten kandidat för antingen akut öppen kirurgi eller coiling via angiografi.
      • En Cochrane-studie har jämfört olika behandlingsalternativ mot tranexamsyra (Cyklokapron), som inte tillförde något till resultatet. Man fann inga signifikanta skillnader mellan tranexamsyra och placebo versus blödning, kirurgi, eller transfusionsbehov.
      • Det kan ha ett värde att sedera patienten lite vid alkoholism, blödande esofagusvariser och samtidig abstinens.


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin Kirurgi Neurokirurgi Neurologi

Hjärnmetastaser, akuta symtom

ICD 10:
C793 Sekundär malign tumör (metastas) i hjärnan och hjärnhinnorna
C794 Sekundär malign tumör (metastas) i andra och icke specificerade delar av nervsystemet;
D439 Icke specificerad lokalisation av tumör av osäker eller okänd natur i centrala nervsystemet
G936 Hjärnödem
R908 Andra specificerade onormala fynd vid radiologisk diagnostik avseende centrala nervsystemet

  • Huvudvärk hos patienter med känd tumör ska alltid följas upp och handläggas noga!
  • Patienten kommer vanligen till akutmottagningen på grund av ett akut symtom, exempelvis expressiv dysfasi, eller nytillkommen motorisk pares
  • Ibland är symtom av hjärnmetastaser första tecknet på en malignitet. Ibland finns kända hjärnmetastaser, och patienten kommer då pga akut försämring eller nya symtom.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE, i detta fall särskilt D-problem (tal, motorik, känsel)
  • Labstatus, rutin inkl LPK, CRP, glukos (inför steroidbehandling)
  • EKG (bra att ha före steroidstart)
  • Patienten behöver i regel läggas in, ordna plats och bår med mjuk madrass under väntetiden.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Hjärnmetastaser är cirka 10 gånger vanligare än primära hjärntumörer. De ger symtom när hjärnvävnaden destrueras, förskjuts eller blir ischemisk av kärlpåverkan. Även ökat intrakraniellt tryck ger symtom. Metastaserna kan orsakas av i stort sett alla maligniteter, men särskilt ofta vid lungcancer, bröstcancer, och melanom.
  • Hjärnmetastaser ger vanligen symtom 6-24 mån efter primär cancerdiagnos
  • Vanliga symtom: Akuta kramper, fokala bortfall av motorik eller sensibilitet, kranialnervspåverkan, huvudvärk (ospecifik), psykisk eller kognitiv försämring, ändrad gångstil, halvsidig påverkan, stroke-symtom från blödning i metastaser, embolier (koagulopati), eller lokal ischemi.
  • Påvisa hjärnmetastaserna akut med rtg CT hjärna, vanligen utan kontrast (detaljer visas på MR senare).
  • Finns någon akut volympåverkan? Sidoförskjutning över medellinjen? Synligt ödem kring metastaserna? I så fall behöver hjärnans svullnad minska
  • Ge steroider genast och reducera ödemet!
  • Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 16 x 3 (8 mg x 3)
  • Ge motsvarande iv om patienten inte kan svälja (2 ml Betapred, 4 mg/ml, iv)
  • Ge tabl Omeprazol (Omeprazol, Losec) 20 mg, 1x1
  • Följ B-glukos x 6 initialt
  • Patienten ska normalt läggas in för utredning och behandling av aktuellt hjärnödem. Beställ även MR hjärna, med och utan kontrast, samt EEG (subklinisk EP-aktivitet).
  • Ett akut mål är att undvika inklämning av hjärnan! Var uppmärksam på sådana symtom, kanske främst sjunkande medvetandegrad (se nedan). Notera att LP är kontraindicerat!
  • Fortsatt utredning syftar till att klarlägga ursprunget till dessa metastaser, samt ev onkologisk behandling.
  • Det kan vara lämpligt att beställa CT thorax och CT buk om fallet är nytt, eller om det var länge sedan primärtumören följdes. Kompletterande utredningar görs via avdelningen, inte på akuten.
  • När hjärnödemet minskat efter några dagar är det dags att reducera dosen av betametason successivt till lägsta underhållsdos. Steroiderna ger som regel biverkningar i dessa doser, ökad aptit, humörsvängningar åt båda håll, muskelsvaghet, högt blodsocker, skelettpåverkan, osv
  • Om patienten redan står på 24 mg betametason per dygn? Öka till 32 mg (8 mg x 4)
  • Skicka över CT-bilderna till neurokirurgen.
  • Vid akut tryckökning med hotande inklämning diskutera med neurokir och bakjour, glöm inte att ge steroiderna omgående. Hyperventilation (helst som intuberad) eller Mannitol-dropp är också en möjlighet vid hjärnödem, men diskutera helst med neurokirurgen. Båda metoderna ger endast kortvarig effekt, timmar, därefter återkommer symtomen.
  • Vid enstaka metastas, 1, 2 eller 3 möjligen, kan neurokirurgi vara ett alternativ i enstaka fall. I övrigt gäller främst symtomatisk, palliativ behandling. Strålbehandling mot hela hjärnan vid multipla hjärnmetastaser kan någon gång vara aktuell.

Anamnes och status

Anamnes
  • Nuvarande och tidigare sjukdomar, socialt status?
  • Aktuell medicinering
  • Aktuella besvär som föranlett dagens akutbesök?
  • Hur hastigt har de aktuella problemen debuterat?
  • Finns tidigare känd malignitet? Tecken på intracerebral tryckökning?
  • Morgonkräkningar?
  • Allmän benägenhet för illamående och kräkningar?
  • Trötthet, medvetandepåverkan (RLS, GCS), personlighetsförändring?
  • Huvudvärk?
  • Kramper?

Symtom
  • Papillödem vid oftalmoskopi? (Behöver inte alltid ses)
  • Blickpareser?
  • Motoriska/sensoriska, ofta fokala bortfall?
  • Komplett neurologiskt status inför fortsatta åtgärder
  • Tecken på begynnande inklämning? Dit hör akuta gångrubbningar och balanssvårigheter, sjunkande medvetandegrad (notera RLS!), tilltagande blickpareser, papillödem, illamående med kräkningar, nackstyvhet. Sent i förloppet kan man sedan finna högt blodtryck och låg puls.
  • Normal hjärtauskultation? Förekomst av blåsljud?
  • Finns onormala resistenser eller lymfkörtlar?
  • Vanligt inläggningsstatus i övrigt!

Diffdiagnoser

  • Hjärntumör, primär
  • Lymfom
  • Förkalkning
  • Stroke (blödning, infarkt)
  • Infektion (hjärnabscess)
  • Hyponatremi (joker på akutmottagningar, därmed inga metastaser)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Kirurgi Nefrologi Urologi

Njursten och uretärsten, akut anfall

ICD 10:
N200 Njursten (korallkonkrement, nefrolitiasis UNS, njurgrus)
N201 Uretärsten
N202 Njursten med uretärsten
N209 Sten i urinvägarna, ospecificerad
Njurstenssmärta
Njurstenssmärta, typisk hållning. From: www.aandbcounseling.com

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Patienten söker med ensidig flanksmärta, har ont och kan oftast inte sitta stilla. Brukar hålla tummen framåt och handflatan i flanken.
  • Pat vill ha smärtstillning genast. Ge dem det!! Ofta finns delegation för sjuksköterskor att ge diklofenak (inj Voltaren 50-75 mg im) och det brukar hjälpa på 20-30 minuter.

    • Två observanda
  • 1. Anafylaktiska reaktioner på NSAID eller ASA är inte ovanligt! Tål man inte ASA, så tål man inte NSAID. Fråga noga! Astma är ingen kontraindikation. Däremot finns i denna grupp en ökad frekvens allergier. Uttorkade patienter ska inte heller ha diklofenak!
  • 2. Aortaaneurysm: Äldre personer kan ha symtom som påminner starkt om njursten. Kan även ha hematuri (ibland av helt andra skäl). Särskilt misstänkt är "ny debut" av stenanfall, eller "30 år sedan föregående anfall"... Har man däremot pågående kända njurstensbesvär är misstanken naturligtvis låg. Var därför uppmärksam på äldre och kontrollera alltid ABCDE på patienter över 55 års ålder. Andelen män dominerar över kvinnor. Finns misstanke om aortaaneurysm är diklofenak olämpligt! Tag också ett EKG då. Diskutera med jouren.

  • Med ovanstående sagt: Ta stort labstatus inkl koagulation om aortaaneurysm är en möjlighet.
    Ta alltid Hb, CRP, Na+, K+, kreatinin, Ca++, urat, samt U-sticka (vanligen ++ till +++ för blod) vid stenanfall. Urinodla liberalt, alltid vid dysuri eller samtidig feber (pyelonefrit).
  • Notera också att det finns missbrukare som säger sig vara allergiska mot diklofenak och istället önskar opioidpreparat. Titta i journalen, ev ring till patientens hemsjukhus! Det finns också besökare som sticker sig i fingret och droppar lite blod i urinprovet!!
  • I normala fall går patienten hem efter behandling och utreds vidare i primärvården. Patienter som inte blir smärtfria läggs ibland in.
Njurstenar av calciumoxalat.
Njurstenar av calciumoxalat.
From http://www.health.harvard.edu/

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Tänk på möjligheten av aortaaneurysm hos äldre män i synnerhet.
  • Njurstenar ökar, både i Sverige och internationellt, såväl hos vuxna som barn. Man känner tidigt igen patienter med akuta njurstensanfall med ensidiga flanksmärtor, ibland utmed njurlinjen ned mot urinblåsan och testis/labia. De har väldigt ont, ofta i attacker med några sekunders mellanrum, har svårt att vara stilla. Patienter med njursten håller sig nästan alltid med handflatan över flanken bak mot ryggen. Vid uretärsten sitter smärtan ofta längre ned och följer njurlinjen (mellan flank och testis/labia).

    Man finner oftast, men inte alltid, mikroskopisk hematuri (eller någon gång makroskopisk). Anfallet debuterar plötsligt och kan sedan hålla på i timmar. Hög feber eller dubbelsidiga besvär hör inte till bilden, men lätt tempstegring kan förekomma. Flanksmärta ska inte heller förekomma i kombination med centralt status i buken (aorta!). Se även ovan om allergi mot NSAID, mm.

  • Vid graviditet: Undvik diklofenak och röntgen! Se nedan!

    • Behandling:
  • Gör patienten smärtfri snarast:
  • 1. Om inte redan givet - Ge diklofenak (Voltaren) á 50-75 mg im, (motsvarande vikten kvinnor 50 mg, män 75 mg)
  • 2. Upprepa vid behov diklofenak (Voltaren) á 50-75 mg im efter 30 min. Maxdosen diklofenak är 150 mg/dygn.
  • 3. Vid kvarstående smärta ge 1 ml Spasmofen sc eller im (kodein, morfin, metylskopolamin, papaverin). Alternativa medel är 1 ml Morfin-Skopolamin Meda im eller sc (10+0,4) mg/ml, eller, 1 ml morfin 10 mg im + 0,25 mg atropin sc, eller ketobemidon (Ketogan Novum 5 mg/ml), 1/2-1 ml im + 0,25 mg atropin sc.

  • Om patienten fortfarande har ont överväg dels en akut CT-urografi (alternativt akut urografi, eller DT-sten), dels fortsatt smärtstillning, och dels inläggning.
    • - Vid hinder behövs ofta stent eller nefrostomi (nästa morgon). Stenar upp till 6 mm avgår oftast spontant. Större stenar som inte kan avgå ska alltid åtgärdas (icke-akut), liksom symtomgivande mindre stenar som inte passerat på 3 månader.
    - Vid feber och labstatus med högt CRP och LPK rör det sig ibland om en avstängd pyelit (om än ganska ovanligt), syns också ofta på CT-urografin. Då viktigt med urinodling, blododling och antibiotikabehandling som vid akut pyelonefrit, samt nefrostomi (snarast möjligt, via röntgen som regel).
    - Det förekommer också att patienter får stenanfall vid/av kronisk eller akut urinvägsinfektion (primärt eller sekundärt). Lägg in och behandla som vid hög urinvägsinfektion under tiden.
  • På en del kliniker gör man regelmässigt ulj AAA-screening (abdominellt aortaaneurysm) på patienter över 60 år med njurstensliknande symtom före hemgång.


    • Hem, uppföljning
  • Kontrollera labresultat
  • Smärtfri patient går hem med recept på 50 supp Voltaren 50 mg, 1x3 vb och eventuellt 10 st supp Spasmofen, 1 vb. (uteslut tidigare missbruk).
  • Recept på alfa-receptor antagonister, som doxazosin (Alfadil) eller alfuzosin (Alfuzosin) har varit lite ifrågasatt, men effekten är väl dokumenterad för stenar upp till 10 mm storlek.
  • Remiss till ordinarie allmänläkare för uppföljning (vanligen om 4 veckor) med nya blod- och urinprover, samt urografi om ej gjord.
  • Om pat (1 av 3) noterar stenavgång - spara den för stenanalys!
  • Åter akut vid nya stenanfall som inte kan kuperas hemma.

    • Vid graviditet
  • Ge INTE diklofenak (Voltaren). Undvik det om möjligt helt och hållet under graviditeten.
  • Ge istället Spasmofen, eller ketobemidon (Ketogan).
    - Supp Spasmofen, 1 x 1-4, eller
    - Supp Ketogan, 1 x 1-4, eller
    - Inj Spasmofen, 1 ml im (1-2 ml x 1-2), eller
    - Inj Ketogan 5 mg/ml, 0,5-1 ml im (5-7,5 ml x 4-6).
  • Undvik röntgen under graviditeten. Vid behov kan man göra akut urografi utan kontrast, med bilder före och 15-20 min efter kontrast. Man kan också göra ulj njure (hydronefros, vilket dock är ganska vanligt vid en normal graviditet) eller ureteroskopi som alternativ.
  • Vid kvarstående problem under graviditet: Diskutera med urolog! Det finns olika möjligheter att behandla recidiverande problem.

    • Njursten hos barn
  • Urinvägssten ökar hos både barn och vuxna. Vanligast bland barn från 12 års ålder och uppåt. Denna grupp får i regel flanksmärta och mikroskopisk hematuri precis som vuxna. Men yngre barn kan istället debutera genom urinvägsinfektion, eller med kräkningar och irritabilitet. Behandlingen är densamma vid akuta anfall som för vuxna, med diklofenak, i reducerad dos motsvarande åldern.

Diffdiagnoser

  • Akut pyelonefrit (feber)
  • Gallstensanfall (kan ibland vara svårt att skilja från njursten. Titta då hur patienten håller handen!)
  • Avstängd pyelit, (feber) se pyelonefrit
  • Ovarial- eller testistorsion. (Kommer ibland med smärtattacker)
  • Abdominellt aortaaneurysm under bristning

    • ÖVRIGA diffdiagnoser, med mer kontinuerlig, molande värk
  • Lumbago (rörelsekorrelerad smärta)
  • Divertikulit (kan inträffa både i vänster eller höger sida)
  • Appendicit, inte minst retrocaekal appendicit
  • Kolecystit
  • Extrauterin graviditet (uteslut graviditet hos fertila kvinnor vid atypiska besvär)
  • Salpingit
  • Malignitet med trycksymtom (njurcancer, pankreascancer, caekalcancer)
  • Inklämt ljumskbråck
  • Annan akut buksjukdom

    • Kliniska råd och kommentarer

  • Ett ultraljud på akuten över aortan, framifrån och från sidan, är aldrig fel och det går snabbt att göra!! Det händer dels att äldre med aortaaneurysm missas, dels att yngre kärlsjuka personer mot all förmodan faktiskt har ett aneurysm. Många anmälningsfall finns.

    • Se även

    Sepsis Akut pyelonefrit Gallstensanfall Massiv blödning
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Kirurgi

    Gallstensanfall

    ICD 10: K802, Gallsten utan kolecystit
    Gallstensanfall
    Gallstensanfall. Knipsmärtor under höger arcus. Håller i regel på bukens framsida, inte över flanken som vid njursten!
    • Stensmärta är det vanligaste symtomet på gallvägssjukdom.
    • Vid ett gallstensanfall har patienten svårt att sitta eller ligga, går runt istället och vill ha behandling genast
    • Klassisk beskrivning "Fat, female, forty"
    • Smärtan lokaliseras i regel till höger hypokondrium eller epigastriet, upp mot höger axel
    • Ibland upplevs smärtan mellan hö hypokondrium och flank (kan ibland vara svårt att skilja mellan njurstens- och gallstensanfall. Leta då efter ev hematuri = njursten)
    • Besvären kan oåtgärdade komma och gå över tid (periodisk smärta)
    • Ulj gallblåsa eller gallvägar ger diagnosen, men måste inte utföras akut om patienten mår bra i övrigt
    • Gallstenar som hittats som bifynd på ulj eller rtg åtgärdas ej om asymtomatiska (dvs pat har inga stenanfall)
    Gallstenar
    Gallstenar (här cirka 10-15 mm). Storleken kan växla från slam, grus (sludge) till 3-4 cm-stora stenar.
    From: Wikimedia.org

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Konstatera att patienten är smärtpåverkad och har typiskt stenanfall (flaxar omkring), men i övrigt är opåverkad
    • Finns allergi mot NSAID? Om inte, behandla smärtan (Voltaren, se nedan, ofta generell ordination), spara ABCDE-status lite i typiska fall
    • Labstatus Hb, CRP, LPK, leverstatus, pankreasamylas, samt U-Hb, förväntas utfalla normalt
    • Temperatur (ej feber)
    • EKG och troponiner i oklara fall
    • Kontrollera ABCDE efter smärtstillning (kan vara svårt före)

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Inj diklofenak (Voltaren 25 mg/ml), 50 mg till kvinnor och 75 mg till män, djupt im, brukar fungera bra och är förstahandsbehandling.
    • Upprepa med Voltaren 50 mg im efter 30 min om smärtan inte har lagt sig
    • En variant, också NSAID: Inj ketorolak (Toradol 30 mg/ml), 1 ml im

      • Alternativ/Fortsatt behandling utan NSAID
    • Inj atropin (Atropin 0,5 mg/ml) 0,25 mg iv + morfin (Morfin 10 mg/ml) 5-10 mg iv, men det brukar inte behövas. Har patienten redan tagit fulldos suppar diklofenak hemma (högst 150 mg/dygn) blir det ibland dock nödvändigt. Enbart morfin kan ge ökad gallspasm, därav atropin-tillägget.
    • Ett alternativ till atropin+morfin är mixen 1 ml Spasmofen sc.
    • Notera: Missbrukare uppger ofta allergi mot diklofenak.
    • Hos äldre som inte blir bra trots smärtstillning bör diagnosen omprövas (aortasjukdom?, pankreatit?) genom akut ulj lever, gallvägar, pankreas eller CT buk
    • Efter behandling hem med remiss till kir mott, åtminstone vid upprepade stenanfall, för ställningstagande till kirurgi (oftast lap-galla), samt remiss ulj LGP om ej redan utfört.
    • Recept supp diklofenak 50 mg (Voltaren, Diklofenak) eller annat NSAID-preparat vid behov (max 150 mg/dygn)
    • Åter akut vid behov

    Anamnes och status

      Status
    • Smärtpåverkad och rastlös patient
    • Ej cirkulatoriskt påverkad
    • Smärtan lokaliseras i regel till höger hypokondrium eller epigastriet, upp mot höger axel
    • Mjuk buk, lokal ömhet över gallblåsan vanligt, ev dunkömhet över hö arcus (var försiktig)

    Diffdiagnoser

    Kliniska råd och kommentarer

    • Om ulj/rtg skulle visa adenom >10 mm i gallblåsan, eller förkalkningar i gallblåsans vägg, sk porslinsgallblåsa, ska patienten malignitetsutredas, särskilt i sistnämnda fall.


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kirurgi Lungmedicin Pediatrik

    Anafylaxi och anafylaktisk chock

    ICD 10:
    Ange så tydligt som möjligt, exempel: Anafylaxi grad 2 av jordnöt T78.0 X58.99
    T78.0 Anafylaxi av (födoämne)
    T78.2 Anafylaxi UNS
    T88.6 Anafylaxi av (läkemedel)
    T782A Allergisk chock
    T784 Allergi, ospecifik

    Enligt SFFA:
    X58.xx Känt ämne (xx är plats och aktivitetskod, 99=UNS)
    X59.99 Okänt ämne
    X59.99 När X kod krävs vid tex Urtikaria/Angioödem diagnos
    Y40-59 (utlösande läkemedel)

    Incidensen av anafylaxi i hela befolkningen, barn och vuxna, har angivits till 50/100 000 personer och år.

    Klinisk definition av anafylaxi:
    • En akut, svår, potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem
    Vanliga orsaker
    • Födoämnen (jordnöt, paranöt, fisk, mjölk, grönsaker mm)
    • Läkemedel (NSAID, salicylika, antibiotika, allopurinol m fl)
    • Bi- och getingstick

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Omedelbar ABCDE-kontroll, prio RÖD
    • Låt patienten ligga ned (vid andnöd föredras ofta halvsittande läge)
    • Särskilt kontroll av luftvägar, puls och blodtryck
    • Sätt dropp genast (1000 ml Ringer-Acetat), hastighet beroende på grad av anafylaxi
    • 2 iv nålar!
    • Höj fotändan, sänk huvudet
    • Blodprover kan vänta, behandla först! Vid svår anafylaxi grad 3 (se nedan) kan man ta ett S-Tryptas för att verifiera anafylaxin. Men inte som rutin.
    • Avbryt ev pågående behandling som skulle kunna vara utlösande, t ex ett antibiotikadropp som pågår
    • Hämta ansvarig läkare, utlös larm vid medvetslöshet eller grav ABC-påverkan!!
    • Tillkalla narkos/ÖNH-jour vid övre luftvägshinder
    • Koppla upp patienten i telemetri/EKG om iv-adrenalin ska användas
    Orsaker till anafylaktisk reaktion
    Ex. på orsaker till anafylaktisk reaktion
    From www.rushdenosteopath.co.uk

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

      Vid (svår) allmänpåverkan (anafylaxi grad 3)
    • Vänta inte med behandling!
    • Ge inj Adrenalin, 0,3 mg intramuskulärt (im) (kan upprepas i smådoser 0,1-0,3 mg var 5:e minut). Startdosen till vuxna är 0,3-0,5 mg im, till barn 0,01 mg/kg kroppsvikt im (max 0,3 mg per dos), upprepas efter 3-5 min vb.
    • Vid svår chock överväg att ge adrenalinet iv, 0,1 mg iv (vuxna) åt gången, långsamt. Adrenalin ges intravenöst vid medvetslöshet och hypotension om upprepade doser av Adrenalin intramuskulärt inte gett effekt.
    • Ge syrgas, 15 l/min på mask
    • Överväg intubation vid medvetslöshet eller begynnande svullnad i övre luftvägarna (tilltagande stridor/svullnad)
    • Ge antihistamin t ex klemastin (Tavegyl) inj 1 mg/ml, 2 ml (2 mg) im eller långsamt iv. Till vaken patient kan man istället ge 2 tabl desloratidin (Aerius) 5 mg vb.
    • Ge betametason (Betapred), men inte som enda läkemedel eftersom verkan tar tid (>30 min), i dos 4-8 mg iv. Till vaken patient kan man istället ge 10-12 tabl Betapred 0,5 mg.
    • Ge vätska, inf Ringer-Acetat, 1-2 liter iv på 20 min (högsta dropptakt), mer vid behov
    • Vid obstruktiva symtom (astma, ronki) ge inhalation Combivent (2,5 ml) eller Ventoline (5 mg), kan vb upprepas.
    • Tag blodgaser vid misstänkt acidos eller svår allmänpåverkan.
    • Ge Atropin 0,5 mg/ml, 1–2 ml vid bradykardi (svår anafylaxi). Ev med tillägg av Glukagon 1 mg/ml, 1–3 ml iv under EKG-övervakning.
    • Patienten bör efter en svår anafylaxi kvarstanna 12-24 timmar, eftersom anafylaxi kan ha ett tvåpuckligt förlopp. Patient som är handlagd på vårdcentral eller i ambulans kan/bör transporteras till sjukhusets akutmottagning för den fortsatta observationen.
    • Tillse att patienten får recept på adrenalinpenna före hemgång (0,3 mg/dos)! Skriv gärna ut 2 st åt gången!

      • Vid måttlig reaktion (anafylaxi grad 2, allvarlig men ej chock)
    • Ge inj Adrenalin 0,3 mg im
    • Ge tabl Betapred 0,5 mg, 10 st per os
    • Ge tabl desloratadin (Desloratadin, Aerius) 5 mg, 2st po
    • Vid astmasymtom även inh Combivent, 2,5 ml
    • Observationstid: Minst 8 timmar.

      • Vid anafylaxi, lättare, (anafylaxi grad 1, ändå med illamående, kräkning eller diarré, och viss andningspåverkan)
    • Ge inj Adrenalin 0,3 mg im
    • Ge tabl Betapred 0,5 mg, 10 st per os
    • Ge tabl desloratadin (Desloratadin, Aerius) 5 mg, 2 st po
    • Vid astmasymtom även inh Combivent, 2,5 ml
    • Observationstid: Minst 4 timmar.

    Anamnes och status

    • Patienten kommer ofta hastigt och lite dramatiskt
    • Fråga efter utlösande agens (om möjligt), t ex getingstick eller NSAID-läkemedel
    • Tag patienten på allvar även när vederbörande är "färdigbehandlad" via ambulanspersonal och verkar må bra. Anafylaxin kan ha ett tvåpuckligt förlopp och återkomma på nytt (bifasisk anafylaxi, var 13:e patient i genomsnitt)! Se observationstider ovan.
    Notera ev förekomst av
    • Stridor (övre luftvägar), hosta, heshet, ronchi (nedre luftvägar)
    • Snabb, kort andning
    • Takykardi och blodtrycksfall (snabb tunn puls)
    • Andningsstopp, hjärtstopp
    • Myrkrypningar i huden
    • Svimning, yrsel, arytmi
    • Svullnad kring luftvägarna (angioödem
    • svullen tunga, ansikte, läppar, händer)?
    • Kräkning, defekation
    • Buksmärtor
    • Lågt pO2?
    • Blek och svettig
    • Klåda, urtikaria, flush, andra utslag
    • Vattnig snuva
    • Psykomotorisk oro

    Klinisk beskrivning

    Allergisk reaktion, och diagnos anafylaxi i tre grader

    Möjlig allergisk, men inte anafylaktisk reaktion
    • Lättare symtom enligt beskrivningen ovan, men utan påverkan av cirkulation, andning eller allmäntillstånd.

    Grad 1: Lättare anafylaxi
    • Utöver allmänna symtom tillkomst av buksymtom (kräkning, diarré), eller luftvägssymtom (hosta, heshet, obstruktiva symtom), samt begynnande allmänpåverkan (rastlös, ångest, trötthet)
    • Observera minst 4 timmar efter behandling

    Grad 2: Måttlig anafylaxi
    • Som ovan, men tämligen uttalade bukbesvär, svår andnöd, svimningskänsla, svår ångest. Fortfarande orienterad, ej i chock.
    • Observera minst 8 timmar efter behandling.
    Grad 3: Svår (livshotande) anafylaxi
    • Generella, svåra symtom från alla organsystem. Allmänpåverkad, trött och förvirrad, svår buksmärta, miktions och faecesavgång, chock, svår astma, cyanos, även arytmier eller bradykardi, medvetslöshet, allt i riktning mot andningsstopp och/eller hjärtstopp.
    • Observera minst 12 timmar på sjukhus efter behandling.
    Klinisk definition av anafylaxi
    • En akut, svår, potentiellt livshotande och oftast snabbt insättande systemisk överkänslighetsreaktion från flera organsystem. Det innebär att patienten reagerar generellt, dvs med fler symtom än "bara" från hud (urtikaria, utslag), ögon (klåda, rodnad) och näsa (snuva, nysningar). Det ska med andra ord även finnas något av följande:
    • Luftvägssymtom (från hosta och heshet till ronchi eller stridor, snabb och kort andning)
    • Cirkulationspåverkan (från takykardi, blodtrycksfall, hypoxi till bradykardi, arytmi och hjärtstopp)
    • Centralnervösa symtom (svår oro, agitation, katastrofkänsla, konfusion, medvetslöshet)
    • Cirka 5-20% drabbas av återkommande, bifasisk anafylaxi 8 till 12 timmar efter den initiala attacken. En pediatrisk studie visade ett bifasiskt förlopp i 6%. En systematisk review av 28 studier (Mack, 2014) visade att den genomsnittliga frekvensen av bifasisk allergi var 7,36%, och genomsnittlig tid till den andra fasen var 8,13 timmar (6,13-10,14 timmar).
    • Risken för dödsfall i bifasisk anafylaxi var i samma review 3,3% (5 patienter av 150 st)
    • Vissa erfarenheter finns angående risken för dödsfall i olika situationer: De få som avlider i en anafylaxi gör det som regel mycket snart efter kontakt med den utlösande faktorn. Allergier mot mat orsakar andningsstopp ganska generellt efter 30-35 min, insektsstick orsakar chock efter 10-15 min, och dödsfall i anslutning till iv-medicinering uppträder vanligen inom 5 min. (Pumphrey RS, Clin Exp Allergy 2000;30(8):1144—50)
    • Dödsfall uppstod aldrig (i samma studie) senare än 6 timmar efter kontakt med triggern.

    Diffdiagnoser

    Andra former av chock
    • Hypovolemisk chock (vanligen blödning, inre eller yttre)
    • Kardiogen chock (oftast akut hjärtinfarkt)
    • Septisk chock (vanligast)
    • Obstruktiv chock (t ex ventilpneumothorax)
    • Neurogen chock (trauma)
    Andra vanliga diffdiagnoser
    • Urtikaria UNS, ingen allergisk reaktion
    • Astma, akut anfall (ev dålig compliance)
    • Ångestreaktion
    • Lungemboli
    • Hjärtinfarkt
    • Icke-anafylaktisk, men väl allergisk reaktion

    Kliniska råd och kommentarer

    • Adrenalin är det viktigaste läkemedlet vid allergi. Var inte rädd för att använda det vid anafylaxi (eller vid allergi överhuvudtaget)!
    • Vid chock är subkutan administration olämplig (ingen större cirkulation i fettväven vid chock)
    • Betametason tar tid för att verka, 30 min-4 tim i olika studier. Därmed inget säkert läkemedel för urakut bruk
    • Vid livshotande anafylaxi efter bi- och getingstick (i princip bara efter en dramatisk anafylaxi) föreslås provtagning med S-Tryptas (fall med mastocytos) 1-4 tim efter debut av reaktionen. Patienter med pos tryptasprov bör erbjudas livslång behandling med ASIT, allergenspecifik immunterapi.
    • Patienter som har haft en anafylaxi bör erbjudas återbesök via allergiläkare (allergimottagning, lungmottagning etc) för fortsatt utredning och ev behandling.
    • Fallbeskrivning: Bland oklara fall av medvetslöshet döljer sig ibland en allergisk chock. Jag minns en äldre man som en augustimånad sjönk ihop i vattnet på en skånsk badort. Han hade kräkts och kom in okontaktbar i chock, miktions- och faecesavgång. Vi väntade oss nog en hjärtinfarkt i första hand som orsak. Men EKG visade inget uppenbart infarktmisstänkt. Han svarade dåligt på vätskebehandling och fick på försök iv Adrenalin och Betapred, varefter hela tillståndet vände på 15 min. Efter uppvaknandet framkom att patienten var allergisk mot geting och att han hade blivit stucken medan han badade. Nästa dag kunde patienten åka hem helt återställd.

    Se även

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Kirurgi Thoraxkirurgi

    Ventilpneumothorax

    ICD 10: S270 Traumatisk pneumothorax (=ventilpneumothorax, tensionspneumothorax) RÖD patient
    • Pneumothorax innebär att luft finns i pleurae
    • Ventilpneumothorax, eller tensionspneumothorax, är i regel traumatiskt orsakad, t ex av knivstick, trafikolycka eller liknande trauma
    • Luft läcker in i thorax, men inte ut, vilket ökar trycket i pleura så att mediastinum successivt förskjuts åt motsatta sidan
    • Cirkulationen och andningen försämras efterhand och kontinuerligt, måste därför åtgärdas direkt och före röntgen

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Handlägg som vid trauma
    • Kalla läkaren genast, särskilt vid sjunkande pO2, avtagande andningsljud och dyspné
    • Kontrollera noggrant "ABC" i synnerhet, därefter "D och E"
    • Syrgas vid behov, 15 l/min
    • Nackkrage
    • Sätt dubbla nålar
    • Traumaprover
    • Håll patienten fastande. Åt och drack senast?
    • Kalla narkos/IVA tidigt vid instabil situation. Överväg intubation efter åtgärd! (Obs att intubation kan förvärra en tensionspneumothorax)
    • Tidig intubation vid tilltagande svullnad av andningsvägar (ansikte, hals, thorax, stridor, utbrett subkutant emfysem, etc)
    • Tag blodgas!
    • Förbered punktion av pleura (tvätta, nålar fram)
    • Förbered intubation
    • EKG - inte genast, så småningom!

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Agera direkt! Ej till röntgen först!
    • Notera att patienten har det jobbigt med andningen, tilltagande
    • Venstas på halsen (v. jugularis) stödjer diagnos ventilpneumothorax eller hjärttamponad (Håll huvudet, öppna nackkragen och inspektera)
    • Trachea kan vara förskjuten från medellinjen av trycket
    • Notera att det föreligger sämre andningsljud på berörd sida, eller att ena sidans andningsljud försämras successivt
    • Konstatera att det finns smärta eller synlig skada mot bröstkorgen (obs att t ex bronkruptur, vid större trauma, inte nödvändigtvis syns utåt)
    • Patienten blir takykard, cyanotisk, blodtrycket sjunker (agera innan detta händer, om möjligt)
    • Med ulj på akuten kan man snabbt se om det föreligger pneumothorax eller hjärttamponad (FAST)
    • Skicka inte patienten på röntgen (hinner dö under tiden), punktera först:
    • Punktera pleuran i medioklavikularlinjen hö eller vä I:2 (grov nål, rakt ned tills det pyser, metallnål bättre än infusionskanyl som knickas)
    • Vid övertryck pyser det ut luft och patienten förbättras momentant (vid feldiagnos sugs luften in)
    • Överväg att sticka på andra sidan om misstanken kvarstår (alltså bilateral punktion)
    • Efter åtgärd har patienten en uni- eller bilateral pneumothorax, (om inte tidigare), men man måste punktera på bara misstanken!
    • Sätt nu pleuradrän på den behandlade sidan, (eller bilateralt) och koppla på sugen med 20 cm vattentryck (se Pleuradrän, teknik, vid behov)
    • Tag blodgas!
    • Smärtstilla patienten, inj Morfin 3-10 mg iv
    • Ge ev bolusdos Ringer-Acetat, 1-2 liter på 20 min
    • Om allt har fungerat har nu patienten stabiliserats.
    • Om inte: Börja om med ABCDE! Glöm inte att inspektera ryggsidan (knivstick, skador etc). Tänk på möjligheten av hjärttamponad.
    • Diskussion med narkosjour om IVA-placering
    • Kontakt med kir bakjour eller thoraxkirurg
    • En tumregel är op-beredskap vid större hemothorax (> 1500 ml blödning efter insatt pleuradrän) eller fortsatt blödning i dränet (>200 ml/tim under 4 timmar)
    • Överväg sternotomi/thoracotomi vid utbredd tamponad med påverkad cirkulation (lågt blodtryck, dova hjärtljud, utspänd jugularis, och acidos trots reperfusion), temporär perikadiocentes kan utföras på akutrummet i väntan på definitiv kirurgi (75-100 ml blod i perikardiet kan ge tamponad)
    • Större luftläckage i dränet talar för inre ruptur (trakea/bronk) som kan behöva åtgärdas kirurgiskt
    • Instabil cirkulation pga thoraxskadan kan föranleda thoracotomi
    • Tetanusprofylax vb
    • Antibiotikastöd vb
    • Övriga undersökningar: Efter behov och symtom överväg CT övriga regioner utöver thorax, bronkoskopi, esofagoskopi, CT-angiografi (oklar blödningskälla)

    Klinisk beskrivning

    • Orsakas i regel av trauma, antingen penetrerande (knivstick, öppen revbensfraktur, större sårskada mot thorax, trafikolycka), eller av trubbigt våld (trafikolycka, fallskada)
    • Inre orsaken kan vara en lunglaceration eller bronkruptur (t ex av frontalkollision). Kraftigt våld krävs.
    • Smärta i thorax är vanligt
    • Ibland upp mot ena axeln
    • Tilltagande dyspné (behöver inte finnas omedelbart!)
    • Subkutant emfysem (hals, thorax)
    • Ev cyanos
    • Ångest och oro (av hypoxin)
    • Vid us nedsatt andningsljud och ofta hypersonor perkussionston
    • Vid traumatisk pneumothorax är samtidig hemothorax vanligt
    • Ofta ytterligare skador (buk, bäcken, skalle, blödning mm)
    • När patienten är rimligt kliniskt stabiliserad, dvs har fri luftväg, andas ordentligt och cirkulationen fungerande (puls, blodtryck, perifer cirkulation, SaO2), då är det dags för CT thorax, (ev CT multitrauma som går från huvud till och med bäcken/höftledsnivå)
    • Thoraxtrauma svarar för cirka 25% av alla traumadödsfall. Tidiga dödsfall (inom timmar) beror oftast på ofri luftväg, ventilpneumothorax, blödning, eller hjärttamponad.
    • Således föreligger ofta en kombination av A-, B- och C-problem

    Diffdiagnoser

    Diff diagnoser och parallella problem
    • Ofri luftväg (A-problem)
    • Hemothorax (B- och C-problem)
    • Traumatisk hjärtskada
    • Hjärttamponad (C-problem)
    • Blödning (C-problem), t ex avslitna blodkärl (intercostalkärl och mammaria interna vanligast)
    • Traumatisk ruptur i aorta (C, tilltagande chock)
    • Bronkruptur
    • Esofagusavslitning (ovanligt)
    • Flail chest (stabilisera!)
    • Lungkontusioner (syns inte alltid genast på CT/lungrtg)
    • Diafragmaruptur (tarmljud i thorax)
    • Subkutant emfysem (ge syrgas för resorption)
    error: Alert: Content is protected !!