Kategori: Akutsjukvård, emergency

Akutsjukvård, emergency

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
Läkemedel (som orsak)
Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y58 Bakterievacciner
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y40.0 Penicilliner
  • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
  • Y40.2 Kloramfenikol
  • Y40.3 Makrolider
  • Y40.4 Tetracykliner
  • Y40.5 Aminoglykosider
  • Y40.6 Rifampicin
  • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
  • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
  • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
  • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
  • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
  • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
  • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
  • Y41.4 Maskmedel
  • Y41.5 Virushämmande läkemedel
  • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
  • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
  • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
  • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
  • Y42.2 Antityreoideasubstanser
  • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
  • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
  • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
  • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
  • Y42.7 Androgener och anabola steroider
  • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
  • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
  • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
  • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
  • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
  • Y43.3 Andra cytostatika
  • Y43.4 Immunosuppressiva medel
  • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
  • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
  • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
  • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
  • Y44.2 Antikoagulantia
  • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
  • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
  • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
  • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
  • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
  • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
  • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
  • Y45.1 Salicylater (ASA)
  • Y45.2 Propionsyraderivat
  • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
  • Y45.4 Antireumatika
  • Y45.5 Anilider (paracetamol)
  • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
  • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
  • Y46.0 Succinimider
  • Y46.1 Oxazolidindioner
  • Y46.2 Hydantoinderivat
  • Y46.3 Deoxybarbiturater
  • Y46.4 Karbamazepin
  • Y46.5 Valproinsyra
  • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
  • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
  • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
  • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.1 Bensodiazepiner
  • Y47.2 Kloralderivat
  • Y47.3 Paraldehyd
  • Y47.4 Bromföreningar
  • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
  • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
  • Y48.0 Inhalationsanestetika
  • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
  • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
  • Y48.3 Lokalanestetika
  • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
  • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
  • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
  • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
  • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
  • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
  • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
  • Y49.6 Hallucinogener
  • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
  • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
  • Y50.0 Analeptika
  • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
  • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
  • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
  • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
  • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
  • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
  • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
  • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
  • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
  • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
  • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
  • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
    Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
  • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
  • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
  • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
  • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
  • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
  • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
  • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
  • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
  • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
  • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
  • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
  • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
  • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
  • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
  • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
  • Y53.7 Emetika
  • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
  • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
  • Y54.0 Mineralkortikoider
  • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
  • Y54.2 Karbanhydrashämmare
  • Y54.3 Tiazider
  • Y54.4 Loop-diuretika
  • Y54.5 Andra diuretika
  • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
  • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
  • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
  • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
  • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
  • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
  • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
  • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
  • Y55.4 Expektorantia
  • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
  • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
  • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
  • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
  • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
  • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
  • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
  • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
  • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
  • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
  • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
  • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
  • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
  • Y57.0 Aptitnedsättande medel
  • Y57.1 Lipotropa läkemedel
  • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
  • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
  • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
  • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
  • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
  • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
  • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
  • Y58.0 BCG-vaccin
  • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
  • Y58.2 Koleravaccin
  • Y58.3 Pestvaccin
  • Y58.4 Stelkrampsvaccin
  • Y58.5 Difterivaccin
  • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
  • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y59.1 Rickettsiavacciner
  • Y59.2 Protozovacciner
  • Y59.3 Immunglobulin
  • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y60.1 Under infusion eller transfusion
  • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
  • Y60.3 Under injektion eller vaccination
  • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y60.5 Under hjärtkateterisering
  • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y60.7 Under lavemang
  • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y61.1 Under infusion eller transfusion
  • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y61.3 Under injektion eller vaccination
  • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y61.5 Under hjärtkateterisering
  • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
  • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y62.1 Under infusion eller transfusion
  • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y62.3 Under injektion eller vaccination
  • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y62.5 Under hjärtkateterisering
  • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
  • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
  • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
  • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
  • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
  • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
  • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
  • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
  • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
  • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
  • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
  • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
  • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
  • Y65.1 Fel vätska vid infusion
  • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
  • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
  • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
  • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
  • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
  • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
  • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
  • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
  • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
  • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
  • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
    Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
  • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
  • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
  • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
  • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
  • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
  • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
  • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
  • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y84.0 Hjärtkateterisering
  • Y84.1 Njurdialys
  • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
  • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
  • Y84.4 Aspiration av vätska
  • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
  • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
  • Y84.7 Blodprovstagning
  • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
  • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
  • Y85 Sena effekter av transportolyckor
  • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
  • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
  • Y86 Sena effekter av andra olyckor
  • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
  • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
  • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
  • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
  • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
  • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
  • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
  • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
  • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
  • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
  • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

X85-Y09 Övergrepp av annan person

Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
  • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
  • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
  • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
  • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
  • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
  • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
  • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
  • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
  • X96 Övergrepp med sprängämnen
  • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
  • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
  • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
  • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
  • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
  • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
  • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
  • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
  • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
  • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
  • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
  • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
  • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
  • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
  • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

Resterande orsakskoder

Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
  • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
  • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
  • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
  • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
  • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
  • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
  • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
  • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
  • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
  • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
  • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
  • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
  • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
  • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
  • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
  • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
  • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
  • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
  • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
  • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
  • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
  • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
  • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
  • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
  • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
  • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
  • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
  • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
  • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
  • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
  • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
  • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
  • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
  • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
  • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin

Fiskar och marina djur, giftiga stick

ICD 10: X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)

Lejonfisk
Lejonfisk (Lionfish. From http://www.themost10.com/)
  • Fjärsingstick (se särskilt avsnitt) inträffar då och då utmed Västkusten och södra Östersjön, ses även i Norge, Danmark och i de stora haven. Antingen trampar man på fisken i sandbotten eller sticker sig i handen i samband med fiske. Sticket ger intensiv smärta och ibland sjukdomskänsla med frossa, feber, arytmier, hypotoni, svettningar, illamående, svimning, och huvudvärk. Lokalt ses rodnad och svullnad, extremiteten kan vara svullen en veckas tid.
  • Men det finns fler giftiga djur i havet. Nära 2000 giftiga arter finns i världshaven, antingen giftiga eller utsöndrar gifter mot huden (hullingar och mikrotaggar), eller penetrerar genom stick eller bett (havsormar och bläckfiskar kan bitas). Eftersom alltfler dyker och snorklar, och har akvarier, så inträffar globalt omkring 50.000 eller fler marina giftskador varje år. Gifterna innehåller olika peptider, fosfolipas, enzymer, ammoniumföreningar, serotonin och annat. Många gifter är neurotoxiska och kan ge neurologiska symtom som paralys och myalgier. Sammantaget är gifterna mycket antigena till sin karaktär.
  • Utöver stick av fjärsing ses någon gång stick av drakfisk (Pterois volitans), skorpionfisk och av olika maneter, främst röd brännmanet (Cyanea capillata) som trivs i våra kalla vatten, eller sting av Portugisisk örlogsman i Europa eller tropiska vatten.

    • Maneten bakom irukandji-syndromet, som kan inträffa bland andra utanför Australiens nordliga vatten. Det är en liten manet, Carukia Barnesi, vars kropp är 5-10 mm vid. Giftet är hundrafaldigt kraftigare än kobrans. From http://hoopmanscience.pbworks.com/
    Maneten bakom irukandji-syndromet, som kan inträffa bland andra platser utanför Australiens nordliga vatten. Det är en liten manet, Carukia Barnesi, vars kropp bara är 5-10 mm vid. Giftet är hundrafaldigt kraftigare än kobrans. (From http://hoopmanscience.pbworks.com/)
  • Andra giftiga maneter är havsgetingen (Chironex fleckeri) eller irukandji (Carukia barnesi). Stick av sjöborrar är inte ovanligt under bad utomlands, en del avger toxiner. Det ger ett antal grupperade prickar på foten, ibland pustler, ibland viss tatuering av naturliga färgämnen och vissa toxiska reaktioner (trötthet, svaghet, myalgier).

    • Stenfisk
    Stenfisk (Stonefish. From http://www.themost10.com/)
  • Stenfisk (Synanceia verrucosa) är den så vitt känt giftigaste fisken i världen, ett stick kan snabbt leda till döden, antiserum finns.
  • Marina toxiner är i regel värmelabila. Kan man därför värma den skadade extremiteten snabbt får man en inaktivering av giftet, hot water immersion (HWI), se nedan.
  • Vissa ätliga fiskar kan ibland orsaka förgiftningar, t ex den kända japanska fugun, blåsfisk, som bara får tillredas av speciellt utbildade kockar. Scombroidförgiftning är en matförgiftning av dåligt hanterad fisk, som bildar histidin och till sist histamin i kroppen. Ciguateraförgiftning uppstår då fisk har kontaminerats av toxinbildande flagellater oftast från tropiska vatten.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Den skadade får sitta med extremiteten i så varmt vatten som kan tolereras (42-45-(50) grader, undvik brännskada!) under 30-90 min, eller tills att smärtan viker. Obehandlat kan smärtan sitta i under ett eller flera dygns tid.
  • Värmebehandling har evidenstestats utifrån ett antal randomiserade studier (level I), och har också stöd i fler publikationer (level II-IV).

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Utöver värmebehandling ovan krävs sällan farmakologiska åtgärder.
  • I besvärliga fall överväg iv analgetika, försöksvis har även lokalbedövning rapporterats. (Men var tveksam till lokalanestesi, eftersom sådan är lite toxisk i sig).
  • Antihistaminer kan ges vid besvär av maneter.
  • Sting kan kompliceras av en sekundärinfektion, i så fall ges antibiotika. Lokala nekroser förekommer t ex efter fjärsingstick och kan ge underlag för infektion.
  • Specifikt antiserum finns för behandling vid stick från stenfisk, men i övrigt gäller i princip endast symtomatisk behandling.
  • Kontrollera att patienten har skydd mot stelkramp, överväg annars booster.

Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Neurologi

Försämring av kronisk huvudvärk

ICD 10: R519 Huvudvärk

Cruikshank_- The head ache
Cruikshank - The head ache
  • Kronisk huvudvärk handläggs i regel inom allmänmedicinen eller i särskilda fall inom neurologin
  • Kronisk huvudvärk är i sig inte ett akut tillstånd, däremot kan huvudvärken försämras och föranleda akuta besök på sjukhus och vårdcentraler
  • För enskilda diagnoser vg se separata avsnitt!
  • Se diff diagnoser nedan!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE-status
  • Avvakta med prover och ev röntgen tills att en första bedömning är klar
  • Prio: Gul till grön

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Påvisas (ny) patologisk neurologi? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Har tillståndet någon progredierande karaktär? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Är detta en annan huvudvärk än den "kroniska"?
  • Är patienten frisk i övrigt?
  • Finns tidigare malignitet, medicinering, neurologisk diagnos eller liknande?
  • Finns objektiv, adekvat utredning? (Annars antingen remiss för utredning, eller akut utredning via akutmottagningen)?
  • Är patienten trött och deprimerad, eller bara bedömd som det? (Missa inte maligniteter genom depressionsdiagnos!!)
  • Kan man justera något i behandlingen, eller bör patienten återremitteras utan åtgärder till egen läkare?
  • Ingen objektiv försämring: Oftast exspektans, åter egen läkare
  • Yngre friska patienter, <30 år, med upprepat normalt akutneurologiskt status, utan rapporterade neurologiska bortfall, och med en icke-alarmerande anamnes, det vill säga osannolik grundsjukdom, bör värderas på nytt av sin ordinarie vårdgivare istället för att utsättas för akuta CT hjärna-undersökningar. Återremiss.

    • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Med neurologiskt avvikande fynd: Alltid utredning
  • Med huvudvärk som förvärras av hosta, krystning: Utredning (aneurysm, tumor)
  • Med morgonkräkningar (tumor?): CT och utredning
  • Hos äldre patient: Oftast onormal huvudvärk (observandum)
  • Omvärdera huvudvärken - eller ej? När togs blodprover senast?

Anamnes och status

  • Bakgrunden lämnar ofta tillräckligt underlag för beslut på en akutmottagning
  • Varför kommer patienten just nu, och vilket är patientens önskemål (prover, röntgen, second opinion, nytillkomna symtom, smärtstillning etc)?
  • Hur klarar sig patienten hemma?
  • På vad sätt har huvudvärken ändrats? (Värre eller kompletterande symtom)?
  • Hur fort har huvudvärken förändrats?
  • Svårighetsgraden av huvudvärk (Faktisk försämring eller oro)?
  • Smärttyp (pulserande, skärande, känns inte igen)?
  • Aktuella symtom (huvudvärk, kräkning, pareser, somnolent etc)
  • Tidigare liknande besvär (svår huvudvärk även för 1 vecka sedan)
  • Äldre känt skalltrauma (ramlat i trappan)?Status:
  • Noggrant neurologiskt status
  • Allmänt status
  • Upprepade kontroller av andning, puls, bltr, medvetandegrad, pupiller och motorisk förmåga var 15:e minut initialt. Alltid bra för att konstatera att tillståndet är stabilt (eller ej).

Diffdiagnoser


    Vanligen benign huvudvärk
  • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc. Sjukgymnastik!)
  • Statiskt arbete (myalgiska besvär)
  • Brytningsfel, astigmatism (dock inte så ofta, som doktorn önskar)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)

    • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Spänningshuvudvärk av kronisk karaktär (vanligt!)
  • Migrän (täta recidiv, kronisk, dålig medicinering...)
  • Hypertoni (obehandlad essentiell hypertoni, malign hypertoni, hypertensiv encefalopati (oftast bltr > 220/120 mmHg)). Obs att patienter med för dem okänt förhöjt blodtryck i ca 50% inte har huvudvärk.
  • Nedstämdhet (huvudvärk och förstoppning komorbida symtom)
  • Nack-skuldermyalgi (palpera nacken!)
  • Spondylos i halsryggen (ev slätrtg halsrygg)
  • Läkemedelsbiverkan (t ex långverkande nitro)
  • Subduralhematom (ibland glömt/okänt trauma; personlighetsförändring). Akut försämring om hematomet utvidgas, osmolärt eller av reblödning!
  • Lågtryckshydrocefalus (ofta samtidiga pseudodemenssymtom)
  • Hjärntumör (ofta med samtidiga neurologiska symtom; morgonkräkning, sjukdomssymtom. Huvudvärken är ofta inte så framträdande, snarare helheten)
  • Grav anemi/hypoxi
  • Hjärnabscess (tidigare känd infektion, operation)?
  • Polycytemi
  • Yrkesexposition för t ex lösningsmedel (ovanlig orsak numera)
  • Storrökare (kronisk kolmonoxidpåverkan)
  • Obstruktiv sömnapné
  • Hyperkapni (vissa KOL-pat)
  • Preeklampsi (sista trimestern under graviditet)
  • Annan malignitet än neurologisk? (Hjärnmetastaser)?
  • Temporalisarterit eller annan arterit (kontroll SR)
  • Bristande inställning av diabetes mellitus
  • Kroniskt missbruk (sprit, narkotika)
  • Käkledsproblem (TMJ-syndrome)
  • Posttraumatisk huvudvärk (status efter tidigare hjärnskada)
  • Trigeminusneuralgi
  • Tandproblem (infektion, bettproblem)
  • Pseudotumor cerebri (idiopatisk intrakraniell hypertension)


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Ortopedi Trauma

Rotatorcuffruptur i axelleden

ICD 10: S460 Skada på sena i rotationskapsel i skulderled

  • Skador på rotatorcuffen uppkommer dels vid direkttrauma och dels som slitskador.
  • Exempel: Fall mot utsträckt hand, utsatt för ryckning i armen, repetitivt jobb/lyft med axeln över horisontalplanet, aktuell axelluxation (del av)
  • Oftast något äldre patient (40 år eller äldre), eller patient med tidigare axelledsluxation
  • Partiella skador är en av de vanligaste orsakerna till impingement i axelleden
  • Rotatorcuffskada kan kräva operativ behandling (sutur) vid långdragna impingementbesvär
  • Supraspinatussenan är ofta engagerad

    • Tidiga åtgärder, personal och team

    • ABCDE vid aktuellt trauma eller allmänpåverkan
    • Ev smärtstillande medel
    • Rtg axel
    • Gul-Grön, Prio 3-4

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Om undersökningsfynden talar för impingement och cuffruptur (se nedan) efter en skada bör patienten helst opereras inom 3-4 veckor efter skadan (ofta inte möjligt av praktiska skäl)
    • Är det inte möjligt att op inom 1 mån kan man åtgärda senare också (vanligen artroskopi med impingementoperation och ev öppen sutur av kapselskadan)
    • Utredningen består i rtg av axeln, ibland ulj, MR, och ibland direkt åtgärd på basis av anamnes och undersökning med artroskopi
    • Således remiss eller tid till ort mott/axelspecialist

    Anamnes och status

    Anamnes
    • Sedvanlig allmän anamnes
    • Har patienten nattlig värk, eller värk på morgonen? (Impingement)
    • Smärta av att lyfta matkassar? (Impingement)


      • Status
    • Allmänt axelstatus
    • Svaghet & smärta i rotatorcuffens muskler talar för rotatorcuffruptur (mm. supraspinatus, teres minor, infraspinatus, subscapularis), därtill ofta sekundär impingement
    • Kontrollera att patienten kan abducera i axelleden (aktiv rörlighet, deltoideus, supraspinatus, axillarisfunktion)
    • Smärtbåge (painful arch) vid lyft av armen?
    • Tecken på impingement? (Många tester finns; Armarna framåt-utåt i horisontalplanet, tryck nedåt - smärta vid impingement (empty can test))
    • Infraspinatus/teres minor undersökes genom att pat håller armbågen flekterad i 90 grader och får utåtrotera axeln medan undersökaren gör motstånd inåt. Smärta pos fynd.
    • Subscapularis testas med lift-off test: Pat håller handens dorsalsida mot ländryggen. Svårigheter/smärta att lyfta handen ut från ryggen talar för subscapularisskada
    • Drop-arm test - Armen sänks sakta och får sist hänga utmed sidan. Smärta kan vara tecken på rotatorcuffskada
    • Lokal sensibilitet (nedsatt över axelns/överarmens utsida vid n axillarisskada)
    • Kontrollera stabiliteten i axelleden (t ex sulcus sign, drag axlar nedåt när patienten sitter - grop nedom acromion. Apprehension test, främre tryck mot humerus med utåtrotation ger obehag vid främre axelledsinstabilitet)
    • Ömhet över AC-leden? (Artros)

    Diffdiagnoser

    Se även Akuta axelsmärtor, med eller utan trauma
    Några exempel från det avsnittet:
    Trauma
    De vanliga frakturerna och luxationerna
    • Klavikelfraktur
    • AC-ledsluxation
    • Axelledsluxation (inkl recidivlux, subluxation)
    • Collum chirurgicumfraktur
    • Tuberculum majusfraktur
    • Labrumskador (broskkanten på cavitas glenoidale; anteroinferiort Bankart-skador, chipfrakturer, och superiort sk SLAP-tears)

    Rupturer, distorsioner och kontusioner
    • Distorsion i skulderled
    • Rotatorcuffsruptur, (partiell, total)
    • Ruptur av supraspinatus (partiell/total)
    • Ruptur av infraspinatus/teres min (partiell/total)
    • Ruptur av subscapularis (partiell/total)


      • Ovanligare, efter trauma
    • Skaftfraktur humerus
    • Patologisk fraktur vid tumör (kan vara debutsymtom)
    • Felläkning av fraktur
    • Utebliven läkning/ pseudartros i axelled/överarm
    • Fördröjd frakturläkning
    • Stressfraktur i axelled/överarm
    • Osteonekros efter tidigare skada
    • Fraktur efter implantatkirurgi
    • Mekaniska komplikationer till axelledprotes
    • Infektion och inflammatorisk reaktion orsakad av inre ledprotes
    • Problem från amputationsstump, axelled/överarm (neurom, infektion, nekros, ödem etc)

    Artriter
    Ses ibland
    • Gikt
    • Pyrofosfatartrit i axelled
    • Septisk artrit i axelleden
    • Reaktiv artrit (t ex efter gastroenterit)
    • Reumatoid artrit
    • Psoriasisartrit
    • Ledutgjutning i axelled

    Prioritet:

    3-4, gul-grön

    Vårdnivå

    Sjukhus, akutmottagning; Vårdcentral

    Se även

    Impingementsyndrom i axeln
    Axelledsluxation
    Akuta axelsmärtor, med eller utan trauma



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Kirurgi

Hematemes, Övre gastrointestinal blödning

ICD 10: K920 Hematemes
K922 Gastrointestinal blödning, ospecificerad

  • Hematemes innebär blodig kräkning. Den kan bli svart av magsyran, "kaffesumpskräkning", alternativt rödbrun vid färsk eller snabb blödning
  • Ibland är blödningen så snabb att rött blod även kommer per rektum (hematoschezi). Annars blir det vanligen en svart avföring, melena.
  • Man kan utveckla chock vid en övre GI-blödning (ovanligare vid nedre GI-blödning), därför - få stopp på blödningen! Patienten ska alltid läggas in vid övre magblödning!
  • Behandlingsprincip: PPI, blödningskontroll, gastroskopi, övervakning.
  • För större, påtaglig blödning talar förekomsten av rött blod i kräkning eller V-sond, takykardi, svimning, lågt bltr, Hb-värde <80 g/l och behov av infusion för att hålla upp blodtrycket. För en mer begränsad blödning talar kaffesumpskräkning.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera omedelbart ABCDE-status
  • Patienten ska alltid läggas in vid övre gastrointestinal blödning, risk för reblödning eller icke avstannad sådan.
  • Vid Massiv blödning se särskilt avsnitt
  • Avsnitt finns också om Blödningschock
  • Provtagning: "Stort status" med koagulationsprover, blodgruppering, bastest
  • EKG när tillfälle bjuds
  • Sätt V-sond! (Avstå vid större svårigheter att sätta den. Då kan man ge något motilitetsstimulerande istället, även som tillägg, t ex metoklopramid (Primperan), 10 mg iv, eller erytromycin (Ery-Max, Abboticin) 1g iv (60 kg och uppåt))

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Initialt
    • Ge syrgas vid behov, <90%, 10-15 l/min
    • Sätt 2 grova nålar
    • Ge 2 liter Ringer-acetat snabbt, (undvik att ge mer)
    • Vid stor blödning eller lågt Hb <90 g/l beställ 2-4 enheter blod
    • Vid stor blödning överväg 2 enheter 0-neg blod i väntan på bastestat blod.
    • Håll Hb kring (70)-90. Övertransfundera inte. Risk för reblödning då. Om blodtransfusionen inte höjer Hb-värdet så blöder patienten fortfarande, samma sak om vitalparametrarna försämras trots given vätska.
    • Vid kända eller misstänkta esofagusvaricer eller känd leversjukdom, ges vasopressinanalog, se nedan, (Glypressin eller Octostim)
    • Vid blödande, eller misstänkt blödande ulcus ge PPI, t ex inj Pantoloc 40 mg iv x1, eller 40 mg Nexium x2 iv. Ibland kan man vänta med PPI tills efter gastroskopin.
    • Vid cirkulatorisk allmänpåverkan meddela bakjour och narkosjour (t ex puls >100, resp >28/min och bltr <100)
    • Bestäm om ytterligare blodkomponenter, t ex plasma, bör beställas (4-4-1-principen se Massiv blödning)
    • Spola V-sonden fram och tillbaka med vanligt vatten, sondspruta, tills det klarnar.
    • Beställ akut gastroskopi omgående! (ibland kan man vänta tills påföljande dag om blödningen avstannat och pat är stabil)
    • Vid svår blödning tag pat till OP eller IVA (diskutera!)
    • Står patienten på antikoagulantia? Läkemedel som kan reverseras?(Det gäller främst Waranbehandling, som kan reverseras med ett protrombinkomplexkoncentrat, Ocplex eller Confidex)
    • Kontroll av cirkulationsstatus! Ischemi på EKG?
    • Kontroll per rektum (färskt blod?, melena?)
    • Bukstatus (ofta tämligen normalt, mjuk buk)


      • Efterhand
    • En stabil patient med avstannad blödning kan ligga på vanlig avdelning om Hb är >90-100. KAVA är oftast lämplig avdelning initialt.
    • Patienten ska behålla sin V-sond tills gastroskopin utförs och ska vara fastande
    • Behöver patienten ligga på IVA? (Svårt hålla trycket, blöder, påverkad)
    • Ny Hb-kontroll om 2-4 timmar beroende av blödningsgraden, även nykontroll av leverstatus och koagulationsfaktorer efter större blödning.
    • Vid etylproblem och/eller nedsatt leverfunktion tänk på möjligheten av att utveckla tilltagande leversvikt och leverkoma efter 1-2 dygn. Ge gärna laxativum, t ex dospåse Movicol 1 påse x 3, eller mixt Laxtulos 20 ml x 2.
    • Vid leverproblem ge antibiotika iv: Pip-Taz (Piperacillin-Tazobactam 4g x3 iv, eller Ciprofloxacin 400 mg x 2 iv, eller enligt PM på kliniken.
    • En vasopressinanalog är indicerad vid blödande varicer: Ge terlipressin (Glypressin, 1mg/ampull) 2 mg x 6 iv. i 2 dagar, minska sedan enligt FASS. Alternativt ges desmopressin (Octostim 15 ug/ml) 1,5 ml till 75 kg kroppsvikt (0,3 ug/kg), upprepa 1-2 ggr närmaste dygnet.
    • Även en somatostatinanalog kan användas vid blödande esofagusvaricer, oktreotid (Oktreotid, Sandostatin) 25 mikrogram per timme som kontinuerlig intravenös infusion under blödningsperioden, följd av 2-3 dagars efterbehandling med samma dos (eller längre). Ofta 5 dagars behandling totalt.

    Diffdiagnoser

      Diff till blödande ulcus (vanligast)
      • Hemorragisk esofagit
      • Hemorragisk gastrit
      • Blödande esofagusvaricer (ofta alkoholmissbruk)
      • Mallory-Weissblödning


        • Bidragande faktorer
      • Ofta antikoagulantiabehandling (ASA, klopidogrel, NOAK, Waran)
      • NSAID-behandling

      Kliniska råd och kommentarer

      • Patienten ska sluta blöda inom kort, timmar, det åtgärdas vb med gastroskopi. Lyckas inte detta är patienten kandidat för antingen akut öppen kirurgi eller coiling via angiografi.
      • En Cochrane-studie har jämfört olika behandlingsalternativ mot tranexamsyra (Cyklokapron), som inte tillförde något till resultatet. Man fann inga signifikanta skillnader mellan tranexamsyra och placebo versus blödning, kirurgi, eller transfusionsbehov.
      • Det kan ha ett värde att sedera patienten lite vid alkoholism, blödande esofagusvariser och samtidig abstinens.


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin Kirurgi Neurokirurgi Neurologi

Hjärnmetastaser, akuta symtom

ICD 10:
C793 Sekundär malign tumör (metastas) i hjärnan och hjärnhinnorna
C794 Sekundär malign tumör (metastas) i andra och icke specificerade delar av nervsystemet;
D439 Icke specificerad lokalisation av tumör av osäker eller okänd natur i centrala nervsystemet
G936 Hjärnödem
R908 Andra specificerade onormala fynd vid radiologisk diagnostik avseende centrala nervsystemet

  • Huvudvärk hos patienter med känd tumör ska alltid följas upp och handläggas noga!
  • Patienten kommer vanligen till akutmottagningen på grund av ett akut symtom, exempelvis expressiv dysfasi, eller nytillkommen motorisk pares
  • Ibland är symtom av hjärnmetastaser första tecknet på en malignitet. Ibland finns kända hjärnmetastaser, och patienten kommer då pga akut försämring eller nya symtom.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE, i detta fall särskilt D-problem (tal, motorik, känsel)
  • Labstatus, rutin inkl LPK, CRP, glukos (inför steroidbehandling)
  • EKG (bra att ha före steroidstart)
  • Patienten behöver i regel läggas in, ordna plats och bår med mjuk madrass under väntetiden.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Hjärnmetastaser är cirka 10 gånger vanligare än primära hjärntumörer. De ger symtom när hjärnvävnaden destrueras, förskjuts eller blir ischemisk av kärlpåverkan. Även ökat intrakraniellt tryck ger symtom. Metastaserna kan orsakas av i stort sett alla maligniteter, men särskilt ofta vid lungcancer, bröstcancer, och melanom.
  • Hjärnmetastaser ger vanligen symtom 6-24 mån efter primär cancerdiagnos
  • Vanliga symtom: Akuta kramper, fokala bortfall av motorik eller sensibilitet, kranialnervspåverkan, huvudvärk (ospecifik), psykisk eller kognitiv försämring, ändrad gångstil, halvsidig påverkan, stroke-symtom från blödning i metastaser, embolier (koagulopati), eller lokal ischemi.
  • Påvisa hjärnmetastaserna akut med rtg CT hjärna, vanligen utan kontrast (detaljer visas på MR senare).
  • Finns någon akut volympåverkan? Sidoförskjutning över medellinjen? Synligt ödem kring metastaserna? I så fall behöver hjärnans svullnad minska
  • Ge steroider genast och reducera ödemet!
  • Tabl betametason (Betapred) 0,5 mg, 16 x 3 (8 mg x 3)
  • Ge motsvarande iv om patienten inte kan svälja (2 ml Betapred, 4 mg/ml, iv)
  • Ge tabl Omeprazol (Omeprazol, Losec) 20 mg, 1x1
  • Följ B-glukos x 6 initialt
  • Patienten ska normalt läggas in för utredning och behandling av aktuellt hjärnödem. Beställ även MR hjärna, med och utan kontrast, samt EEG (subklinisk EP-aktivitet).
  • Ett akut mål är att undvika inklämning av hjärnan! Var uppmärksam på sådana symtom, kanske främst sjunkande medvetandegrad (se nedan). Notera att LP är kontraindicerat!
  • Fortsatt utredning syftar till att klarlägga ursprunget till dessa metastaser, samt ev onkologisk behandling.
  • Det kan vara lämpligt att beställa CT thorax och CT buk om fallet är nytt, eller om det var länge sedan primärtumören följdes. Kompletterande utredningar görs via avdelningen, inte på akuten.
  • När hjärnödemet minskat efter några dagar är det dags att reducera dosen av betametason successivt till lägsta underhållsdos. Steroiderna ger som regel biverkningar i dessa doser, ökad aptit, humörsvängningar åt båda håll, muskelsvaghet, högt blodsocker, skelettpåverkan, osv
  • Om patienten redan står på 24 mg betametason per dygn? Öka till 32 mg (8 mg x 4)
  • Skicka över CT-bilderna till neurokirurgen.
  • Vid akut tryckökning med hotande inklämning diskutera med neurokir och bakjour, glöm inte att ge steroiderna omgående. Hyperventilation (helst som intuberad) eller Mannitol-dropp är också en möjlighet vid hjärnödem, men diskutera helst med neurokirurgen. Båda metoderna ger endast kortvarig effekt, timmar, därefter återkommer symtomen.
  • Vid enstaka metastas, 1, 2 eller 3 möjligen, kan neurokirurgi vara ett alternativ i enstaka fall. I övrigt gäller främst symtomatisk, palliativ behandling. Strålbehandling mot hela hjärnan vid multipla hjärnmetastaser kan någon gång vara aktuell.

Anamnes och status

Anamnes
  • Nuvarande och tidigare sjukdomar, socialt status?
  • Aktuell medicinering
  • Aktuella besvär som föranlett dagens akutbesök?
  • Hur hastigt har de aktuella problemen debuterat?
  • Finns tidigare känd malignitet? Tecken på intracerebral tryckökning?
  • Morgonkräkningar?
  • Allmän benägenhet för illamående och kräkningar?
  • Trötthet, medvetandepåverkan (RLS, GCS), personlighetsförändring?
  • Huvudvärk?
  • Kramper?

Symtom
  • Papillödem vid oftalmoskopi? (Behöver inte alltid ses)
  • Blickpareser?
  • Motoriska/sensoriska, ofta fokala bortfall?
  • Komplett neurologiskt status inför fortsatta åtgärder
  • Tecken på begynnande inklämning? Dit hör akuta gångrubbningar och balanssvårigheter, sjunkande medvetandegrad (notera RLS!), tilltagande blickpareser, papillödem, illamående med kräkningar, nackstyvhet. Sent i förloppet kan man sedan finna högt blodtryck och låg puls.
  • Normal hjärtauskultation? Förekomst av blåsljud?
  • Finns onormala resistenser eller lymfkörtlar?
  • Vanligt inläggningsstatus i övrigt!

Diffdiagnoser

  • Hjärntumör, primär
  • Lymfom
  • Förkalkning
  • Stroke (blödning, infarkt)
  • Infektion (hjärnabscess)
  • Hyponatremi (joker på akutmottagningar, därmed inga metastaser)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Ortopedi Trauma

Distal radiusfraktur, Colles fraktur

ICD 10:
S525 Fraktur på nedre delen av radius (Colles fraktur) + W0199
S526 Fraktur på nedre delen av både ulna och radius
W0099 Fall i samma plan i samband med is och snö
W0199 Fall i samma plan genom halkning, snavning eller snubbling
W1999 Fall, ospecificerat (Fall genom olyckshändelse UNS)
Ytterligare orsakskoder

  • Denna radiusfraktur, Colles fraktur, är den VANLIGA handledsfrakturen med ett dorsalbockat fragment, dvs patienten har fallit framåt och tagit emot med handen.
  • Ofta ses även fraktur genom proc styloideus ulnae (60%). Mer sällan även kombinerade distala skador av såväl radius som ulna.
  • Man ser ofta att det är en handledsfraktur redan när patienten är på väg in och avlastar den frakturerade handleden med motsatt hand
  • Distala radiusfrakturer är vanligast av alla frakturer och svarade i en större review för 17,5% av alla frakturer under ett löpande år. Förhållandet män:kvinnor var 31:69. Distal radiusfraktur är den vanligaste osteoporosfrakturen dessutom, och inträffar vid medelåldern 55 år (jämför höftfraktur vid medelåldern 80 år).

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-status om oklart varför pat fallit
  • Erbjud smärtstillande medel
  • Ev skena (av smärtskäl) så länge
  • I regel grön prioritet (4). Kan vänta i väntrum.
  • Ordna röntgen av handleden
  • Informera patienten om att det kommer att ta några timmar (rtg x 2, gips, etc), i regel ingen inläggning.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Svullnaden och felställningen finns dorsalt med en stegformad kontur (handen står pga dorsalbockningen högre än underarmen (step-up sign), kallas även gaffelfelställning) eller bajonettfelställning.
  • Kontrollera distalstatus!
    • Varför föll patienten? (Stroke? Sedativ medicinering?)
  • N. medianus kan någon enstaka gång ta skada. Oftast beror det på svullnaden och ev symtom kommer då successivt efter skadan. Vid en nervskada eller nervavslitning, kan bortfallssymtom noteras direkt vid händelsen.
  • Ordinera smärtstillande vid behov. Föreslå högläge av armen (reducerar smärta och svullnad)
  • Röntga handleden! (Rutinmässigt inte rtg hand, men lägg till rtg/CT scaphoideum/naviculare vid ömhet över fossa tabatiere eller vid axiell ömhet mot tummen)
  • Frakturen behandlas oftast med sluten reposition, se nedan, samt gips i 4 veckor (till barn med greenstick-fraktur räcker oftast 3 veckor, dessutom behöver man många gånger inte reponera frakturen, den kompenseras).
  • Åter ort mott för frakturkontroll och röntgen om 1 vecka.
  • Ibland behövs recept på smärtstillande, men bästa smärtlindringen får man av gipsbandaget (immobiliseringen). Uppmuntra högläge och att patienten använder alla leder från axel till fingrar. Akut åter om tilltagande smärtor under gipset (lämna gipsinformation). Undvik mitella.
  • Använd gärna ortopedmottagningens lokala arbetsterapeut och eller sjukgymnast, omgående till de patienter som behöver undervisning och stöd.
  • Överväg remiss för osteoporosutredning och ev insättning av någon bisfosfonat, t ex alendronsyra (Alendronat, Fosamax, m fl). Kräver viss utredning och instruktion, ej lämpligt på akutmottagningen.
  • Om frakturen är instabil eller komminut behövs operation eller extern fixation med t ex Hoffman-instrumentarium eller Distal Radius Fixator (Synthes). Vid extern fixation har man vanligen 4 skruvar fästa i ett metatarsalben (2 st) respektive radius (2 st)). Inläggning och akutoperation kan därmed bli aktuellt (narkos - fasta).
  • Beträffande lokalanestesi och reposition, se nedan!

Åtgärder

Lokalbedövning
  • Ofta reponerar man efter lokalbedövning i frakturhematomet från dorsalsidan. Det brukar gå bra och är ofta smidigast för både patient och läkare. Kontraindikation: Öppen fraktur, svår nedsmutsning. Lite olämpligt till mindre barn, där sedering eller narkos kan behövas.
  • Vid lokalbedövning letar man sig in i frakturhematomet, aspirerar (i regel) blod som kvitto på läget, och injicerar sedan sakta cirka 8-15 ml 1%-ig bedövning (lidokain, Xylocain 10 mg/ml) utan adrenalin.
  • Se här ett exempel, möjligen lite slarvigt, från Youtube där man också får se kollegan reponera.
  • Ett alternativ till bedövning i frakturhematomet är att ge sedering och smärtstillande, t ex 2,5-5 mg diazepam (Stesolid) iv och 3-10 mg morfin iv. Då blir patienten trött, och även efteråt, så någon annan får köra patienten hem. Andningshjälpmedel ska finnas tillgängliga, t ex mask och blåsa.
  • Man kan också lägga en Bier-anestesi, dvs en regional intravenös blockad, som fungerar mycket bra. Men det tar längre tid och är lite omständligt. Ibland släpper personalen på röntgen ut trycket i manschetterna, vilket absolut inte är meningen, för då kan man få reaktioner på lokalanestesin. Dessutom kan man inte reponera på nytt.
  • Narkos är en ytterligare möjlighet, särskilt till barn eller vid svåra instabila frakturer, liksom öppna frakturer.
Sluten reposition
  • Vid Colles fraktur har man ett dorsalvinklat fragment, som ska dras ut och läggas tillbaka i rätt läge. Dessutom finns ofta en dorsal förskjutning och en radial förkortning, som ska korrigeras.
  • Den radiala förkortningen ger intryck av att ulna sticker ut i leden. Det kallas ofta "ulna +" (ulna plus) och brukar anges i mm. Att korrigera den radiala förkortningen är viktigt vid reponeringen, kanske det viktigaste av allt.
  • Använd medhjälpare som anlägger motdrag ovan armbågen. Dra i tumme och pekfinger med aktiva handen, patientens övriga fingrar med den andra handen. Drag ut det distala fragmentet i längsriktningen, sakta och jämt i 1-2 min, ricka lite på frakturfragmentet så att det lossnar från den proximala sidan. Akta huden som ofta är tunn.
  • När segdragningen känns lagom, dvs den radiala förkortningen är borta, så är det dags att bocka tillbaka fragmentet (som är dorsalbockat) volart. Tryck (med tumme och pekfinger) frakturfragmentet på plats och försök eliminera dorsalfelställningen och förkortningen. Handen hålles sedan lite ulnardevierad, vilket gynnar läget för det reponerade distala radiusfragmentet.
  • Böj handleden något volart, 20°-30°, inte mer. Det kan skada n medianus. Håll kvar handen ulnardevierad.
  • Gipsa nu i detta läge, med bibehållen dragning i radiala fragmentet och med handen ulnart volarflekterad. Gipsa med dorsal gipsskena från MCP-lederna till armbågen. Håll kvar i önskat läge medan gipset stelnar.
  • Skicka patienten på rtg-kontroll efter reponering. Kontrollera då att ulna+ är borta, (dvs att ad latus felställningen är borta, och om möjligt (ofta inte) med normal radial volarbockning om 10-11°, se rtg-sidobilden).
  • Man kan acceptera 0°-10° graders dorsalvinkling (max 20°), ulna+ om 1-2 mm, eller hak i ledytan om 1-2 mm, men inte mer.
  • Vid oacceptabelt läge behöver handleden reponeras om på nytt, mer troligt ha extern fixation (Hoffman-instrumentarium), alternativt opereras öppet.
  • Uppmana patienten att använda alla rörliga leder många gånger varje dag - från fingrarna upp till och med axeln, gärna remiss till arbetsterapeut eller sjukgymnast.
  • Lämna muntliga och skriftliga gipsinstruktioner
  • Återbesök till Ort mott (frakturmottagningen) om 1 vecka

Instabila radiusfrakturer

Frakturen kan bli instabil vid
  • Ålder över 60 år
  • Initial dorsalbockning >20°
  • Komminuta frakturer, särskilt i distala fragmentet
  • Intraartikulära frakturer
  • Betydande dislokationer i frakturområdet
  • Samtidig fraktur på ulna


  • Ju mer instabil fraktur, desto större anledning att externfixera eller operera från början!

Diffdiagnoser

  • Distorsion - vanligaste diffdiagnosen!! Smärta, svullnad, men fri mobilisering!
  • Distal radiusfraktur, visserligen, men det är istället en Smiths eller Bartons fraktur.
  • Scaphoideumfraktur
  • Chauffeur’s fraktur, innebär avsprängd processus styloideus radii, dvs yttersta hörnet på radius. Reponeras i lokalanestesi. Kallas även Hutchinson´s fraktur.
  • Lunatumluxation (kräver ganska kraftigt extensionstrauma)
  • Mb Kienböck eller lunatummalaci (avaskulär nekros i os lunatum), som leder till degeneration av lunatum, ibland med fraktur och artros. Ibland fall för operation.
  • Jättecellstumörer kan förekomma i distala radius och ger typiskt krepitationer som av äggskal vid palpation. Ovanligt.
  • Malignitet (distala maligniteter är mycket ovanliga)

Key points

  • Vanligaste frakturen av alla frakturer!
  • Kvinnor - dubbelt så många som män
  • Gips i (3)-4 veckor, klinisk kontroll efter 1 vecka inkl röntgen

Se även

  • Distal radiusfraktur, Smiths fraktur
  • Distal radiusfraktur, Bartons fraktur

Vårdnivå

Sjukhus, akutmottagning

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Ortopedi Trauma

Scaphoideumfraktur

ICD 10: S620 Fraktur på os scaphoideum (i hand) + W0199
Ytterligare W-koder

  • Trots att scaphoideumfraktur är den vanligaste bland karpalbensfrakturer, så är det en fraktur som inte sällan missas.
  • Viktig differentialdiagnos till radiusfraktur vid fall mot utsträckt hand!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-status vid fallskada mot hand med höggradig energi
  • Ordna akut röntgen, men låt läkaren se patienten först om ömheten innebär misstänkt scaphoideumfraktur. Den sitter mer över handryggens radiala sida, snusgropen, än över handleden. Det kan göra ont om man pressar axialt mot tummen. Rtg handled + specialbilder scaphoideum (eller MR eller CT scaphoideum)
  • Grön prio (4). Kan sitta i väntrum.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • I typfallet är patienten en yngre man som fallit mot den utsträckta handen, inte sällan mot radiala delen av proximala handflatan.
  • Ömhet vid palpation över scaphoideum, inte minst om man palperar med tumme och pekfinger från vardera sidan av handen. Benet ligger över fossa tabatiére (snusgropen), palpation där ger smärta. Radialdeviation av handleden, eller dorsalextension kan utlösa smärta, liksom axial kompression av tummen mot scaphoideum.
  • Rtg handled + specialbilder scaphoideum (eller CT/MR scaphoideum)
  • Scaphoideumgips anläggs vid kvarstående misstanke om scaphoideumfraktur, även om rtg utfaller negativt. Frakturen syns inte alltid genast!
  • Gipstekniken varierar lite, men en cirkulärgips ska gå över mellanhanden och knogarna, upp över 90° vinkel i armbågen, och halvvägs upp på överarmen. En enklare, men för patienten rörligare gips, innebär att gipset läggs upp mot armbågen och pressas lite proximalt från vardera sidan så att rotationen starkt begränsas. Tummen ska i båda fall vara fri och rörlig från IP-leden, den proximala falangen gipsas däremot.
  • Nya specialbilder scaphoideum (eller CT scaphoideum) tas om 2-3 veckor, med samtidigt återbesök till Ort mottagningen. Antingen avgipsas patienten då (rtg ua), eller också får pat (vid positivt fynd) behålla gipset (eller få nytt gips då) sammanlagt 3 månader med kontrollrtg efter 1 månad.
  • Distala frakturer brukar läka bäst. Vid sådan kan man lägga första rtg-kontrollen till 6 veckor inkl omgipsning (någon gång avgipsning med efterföljande elastisk binda).
  • En liten hake på scaphoideum kan ibland slås av, som enda skada. Kallas tuberositas eller tuberculum (ossis scaphoidei). Behandla 2 veckor med scaphoideumgips.
  • Vid korrekt omhändertagande av färsk scaphoideumfraktur får man god läkning i drygt 90% av fallen.


    • Operationsfall (öppen reposition)
  • Ad latusförskjutning >1-2 mm
  • Diastas >1 mm
  • Utveckling av pseudartros (främst vid midje- eller proximala frakturer). Op blir aktuell cirka 4 mån efter utebliven läkning
  • Frakturer som inte påvisats direkt utan först efter 1 månad
  • Midcarpal artroskopi kan användas för att fixera en akut scaphoideumfraktur vid utbredda ligamentskador (ligamentskador ses i 25% av scaphoideumfraktur)

Diffdiagnoser



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Gynekologi

Postkoital antikonception

ICD 10: Z303 Postkoital antikonception

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera tid för oskyddat samlag (högst 3-5 dygn sedan, se nedan)
  • Uteslut/bekräfta graviditet före behandling, tag U-HCG

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Engångsbehandling peroralt med ulipristal (risk 1,4%) eller levonorgestrel (risk 2-3%) ges så snart som möjligt, enligt nedan:
  • Akutpreventivmedel för användning inom 120 timmar (5 dygn) efter oskyddat samlag eller efter misslyckad preventivmedelsanvändning:
    Tabl ulipristal (ellaOne) 30 mg, 1 (en) tablett i engångsdos.
  • Postkoital antikonception för användning inom 72 timmar (3 dygn) efter oskyddat samlag eller efter misslyckad preventivmedelsanvändning:
    Tabl levonorgestrel (Levodonna, NorLevo eller Postinor) 1,5 mg, 1 tabl i engångsdos


    • Efter behandling
  • Efter behandlingen får patienten mens inom cirka 1 vecka av väntad mens. Om den uteblir efter 3-4 veckor, vid smärta eller blödning bör man kontrollera nytt gravtest.
  • Efter postkoital antikonception rekommenderas användande av en lokal barriärmetod (t ex kondom, pessar, spermiedödande medel) tills nästa menstruation börjar.
  • Obs att en ev extrauterin graviditet (X) kan fortgå trots behandling
  • Vid annan osäkerhet eller vid graviditetssymtom bör graviditetstest utföras på nytt för att utesluta graviditet.


    • Alternativa behandlingar
  • Sätt in en kopparspiral inom 120 timmar = 5 dygn (Leder till graviditetsfrekvens endast 0-0,2 per 100 kvinnor, vilket därmed är det mest säkra akutpreventivmedlet). Anses lämplig då man får ett fortsatt preventivmedelsskydd och är särskilt hos överviktiga kvinnor lämpligare än oral regim
  • Mifepriston i engångsdos 25 to 50 mg, (T. Mifepristone 200 mg) motsvarar ungefär ulipristal, dock saknas registrerad indikation i Sverige
  • Den sk Yuzpe-regimen med etinylestradiol och levonorgestrel i kombination har i studier visat sig sämre är behandling enbart med levonorgrestrel. Rekommenderas därför inte.


error: Alert: Content is protected !!