Kategori: Allmänt

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Anestesi och IVA Gynekologi Infektion Internmedicin Kirurgi Lungmedicin Neurologi Obstetrik ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri

Coronavirus, Covid-19

Uppdaterat 2022-01-11

Innehåll

  • Vi tar "det senaste" här, se i övrigt under "Innehåll" (länken ovan).

    • Den nya varianten Omikron, (B.1.1.529)
  • Omikron är en mer smittsam variant än Delta, cirka 5-10 gånger. Mycket talar för att risken för dödsfall av Omikron är betydligt lägre, jämfört med Delta. Omikron tar över infektionerna alltmer, även i Sverige, men Delta-varianten förekommer parallellt. Därtill pågår även årets influensa.
  • WHO har valt att betrakta Omikron som en VOC, variant of concern, alltså en eventuellt bekymmersam variant.
  • Drygt 80% av befolkningen över 12 år är vaccinerade 2 gånger. Tre vaccinationer har givits till 33% av personer över 18 år i Sverige.
  • Det är främst yngre, ovaccinerade personer som vårdas på sjukhus. Belastningen på IVA är lägre än under 2021, trots att det för närvarande noteras fler fall.
  • Det går att bli smittad trots 3 vaccinationer, men förloppet blir i regel mycket lindrigt.
  • Omikron påvisades första gången den 11 november 2021 i Botswana, provet togs 9/11. Från den 14/11 och framåt inträffadde en snabb spridning i Sydafrika, därefter fall i princip till alla länder.
  • Måttligt begränsade kliniska data gör att mutationens fulla beteende möjligen ännu inte är helt klarlagt.
  • Omikron är en variant med ett flertal nya mutationer på alla identifierade antigena ställen, såväl på spike-proteinerna som i den terminala domänen.
  • Mutationerna är kända som bland andra H655Y, N679K, P681H, vilket kan tala för ökad smittrisk och cellpermeabilitet. En deletion, nsp6, finns även hos varianterna Alfa, Beta, Gamma, och Lambda. Omikron har även mutationerna G204R och R203K, som också finns hos Alfa, Gamma och Lambda, med ökad risk för infektion.
  • Nya virusvarianter tillkommer ständigt, senast en variant av Delta och Omikron i kombination (Cypern).
  • Rekommendationerna för handläggning vid misstanke om den nya varianten är samma som förut: Noggrann handhygien, munskydd, skyddskläder, avstånd, god ventilation, och inte minst vaccination. Folkhälsomyndigheten skärper sina rekommendationer från 21/1-22 på nytt.
  • Slut om B.1.1.529



  • Pandemin fortsätter, nu på sin 3-4:e våg, som nu ökar under vintern. För statistik se gärna Johns Hopkins University.

  • Sverige har ungefär samma andel döda som Sydafrika, med cirka 1500 dödsfall/miljon invånare baserat på tidigare förlopp. Det är tyvärr mycket höga dödstal, även i global jämförelse. Men för närvarande har vi betydligt lägre antal IVA-vårdade och dödsfall jämfört med tidigare.
  • Den följande texten nedan kommer att anpassas till SILFs nationella vårdprogram för Covid-19 för misstänkt och bekräftad covid-19 inom kort, i den mån att skillnader påvisas.
Coronavirus
Coronavirus. From cdc.gov
Innehåll
Inledning
Symtom
Provtagning
Åtgärder
Behandling
Förlopp
Smittfrihet
Komplikationer
Skyddsutrustning
Placering av patienten
Röntgen
Covid -19 hos barn
Covid -19 vid graviditet
Covid -19 och immunitet
Riskgrupper

Covid-19, klinisk sammanfattning

  • SARS-CoV-2 är ett mycket smittsamt virus, med inkubationstid kring 2-14 dagar, vanligen 3-7 dagar. Enstaka fall har rapporterats upp till 24 dagar.
  • Smittspridning sker genom droppsmitta eller beröring i första hand, men även genom luftburen smitta.
  • Smittsamhet föreligger i slutet av inkubationstiden (1-3 d före insjuknandet) och är som störst när patienten insjuknar. Även asymtomatiska personer kan smitta. Omkring 40% av alla infekterade personer utvecklar aldrig symtom.
  • Den enskilt viktigaste riskfaktorn för svår sjukdom är hög ålder, även uttalad fetma.
  • Medianåldern för insjuknande är 59 år (enligt studie) och manligt kön dominerar, cirka 60% (57-63%). Det motsvarar ganska väl könsfördelningen bland dödsfall, män cirka 60% och kvinnor 40%.
  • En studie i Nature visar att män bildar mer proinflammatoriska cytokiner som IL-8 och IL-18, samt kemokinen CCL5, vilket korrelerar till högre halter av icke-klassiska monocyter. Därtill har man funnit att kvinnor uppvisar en mer robust T-cellsaktivering än män, särskilt av CD8 T-celler. T-cellssvaret hos män sjunker markant med stigande ålder.
  • Autoantikroppar mot interferon-1 har hittats i cirka 10% hos patienter med svår pneumoni, 95% var män. Däremot är förekomsten av dessa autoantikroppar endast cirka 3 promille bland friska personer.
  • Immunitet uppnås genom flera mekanismer, främst genom antikroppsbildning och via T-cellerna. Det är också oklart hur länge en immunitet kvarstår, men åtminstone 9 månader. Återinsjuknanden (PCR-verifierade) kan dock förekomma i låg frekvens innan dess.

    • SYMTOM
  • Många är symtomfria - upp till 40% av infekterade personer.

    - Vid symtomgivande sjukdom: -
  • Förkylningssymtom: Rinnande näsa och nästäppa.
  • Nedsatt eller förlorad smak- och luktförmåga anses vara ett tidigt, reversibelt och patognomont symtom för covid-19.
  • Influensaliknande insjuknande med feber (83–98%)
  • Hosta (76%–82%), alla har inte hosta således.
  • Myalgi och trötthet vid insjuknandet är vanligt (11–44%)
  • Andningssvårigheter (19%) hos en del, eller tryck i bröstet, kommer efter ca 5-8 dagar, symtom som kan vara förenliga med nedåtstigande luftvägsinfektion och covid-pneumoni.
  • Huvudvärk (14%), (varierande rapporter 8%-34%).
  • Mindre ofta, men även förekommande:
    Ökad sputumproduktion, hemoptys, diarré (4%), illamående och kräkningar (5%). Vissa har några dagar före debuten av feber haft diarré och illamående, kort uppehåll och därefter klinisk covidinfektion.
  • En hög incidens av arteriella och venösa tromboemboliska händelser bland de sjukaste covid-patienterna rapporteras. Alla sjukhusvårdade bör om möjligt få trombosprofylax eller antikoagulantia i trombosterapeutiska doser.
  • I en studie har man följt virusutsöndringen (svalgprov) med resultat 20,0 dagar (median), (17,0–24,0). För att detektera sars-cov-2 anses provtagning under de tre första dygnen ge bäst resultat.
  • Det kommer rapporter om att sjukdomsförloppet vid etablerad sjukdom kan variera mycket. Den övervägande majoriteten har problem av hosta, andnöd och feber, medan andra kan ha dominerande gastroenteritsymtom, muskelvärk i en extremitet, och efterhand långvariga koncentrationssvårigheter, trötthet, eller andfåddhet vid lätt ansträngning. Patienter kan dessutom ha växlande symtom olika dagar.
  • Behov av långvarig sjukskrivning i vissa fall tycks bli en realitet. Något händer i hjärnan. Det är inte bara förlust av lukt- och smaksinne, utan även tecken på hjärntrötthet och allmän nedsättning.



    • PROVTAGNING
  • Allmänt labstatus: Hb, CRP, LPK (vita), diff, PK (INR), LD, D-dimer (i detta fall utgångsvärde), lever-, kreatinin och elektrolytstatus, TNT (vid bröstsmärta), albumin, amylas (vid buksmärta),SARS-CoV-2-antikroppar (mot S-antigen)
    Därtill LD, IL-6, ferritin, prokalcitonin, Troponin T/I, NT-proBNP/BNP, samt RT-PCR för Covid-19 på alla inläggningsfall.
    Blododling och urinodling vid feber.
  • Aktuell infektion påvisas med RT-PCR
    Provmaterial: Virusmedium - Svalgsekret och nasofarynxsekret (ej kolad pinne, ej den vanliga NPH-pinnen).
    {Prov kan också tas från EDTA-blod, serum, BAL (bronko-alveolärt lavage vid bronkoskopi) eller från sputum (djupa upphostningar)}.
  • Provtagning vid misstänkt pågående sjukdom är möjlig och erbjuds huvudsakligen via 1177.
  • Tolkning av blodprover vid infektion: Positiv RT-PCR för aktuell Covid-19. Pneumonipatienterna (de flesta) har oftast haft leukopeni (9–25%), leukocytos (24–30%), lymfopeni (63%), måttlig trombocytopeni, förhöjt CRP och ibland högre ALAT-ASAT-nivåer.
  • Ökad risk för fatal utgång har noterats vid höga värden, av LD, D-dimer, IL-6, ferritin och CRP, (även var för sig). Se även om sHLH nedan.

  • Genomgången infektion påvisas med antikroppstester. Uppskalad teknik med validerade test finns att tillgå via sjukvården och 1177. De har bedömts ha acceptabel sensitivitet och specificitet. Positivt test innebär i princip att man har haft sjukdomen. Ett negativt test utesluter dock inte Covid-19, dels när immunförsvaret främst hanterats via T-celler och dels av falskt negativa prover.
  • Kommersiella snabbtester (antikroppstest) har tidigare ansetts otillräckliga och därför inte rekommenderats. Flera tester uppges dock ha hög sensibilitet (93-94%) och hög specificitet (98-99%)
    och kan nu rekommenderas (via privata lab eller apotek).

    • ÅTGÄRDER
  • Eftersom det är en pandemi och resurserna därmed är begränsade, samt att de flesta faktiskt får ett lindrigt förlopp, hänvisas de flesta hem till egenvård och karantän, men ska givetvis återkomma vid dyspné eller allmän försämring.
  • Patienter som behöver sjukhusvård läggs in på särskilda vårdavdelningar efter diskussion med infektionsjouren. Smittskyddsläkare aviseras.
  • Covid -19 är en anmälningspliktig sjukdom. Den klassas som allmänfarlig och samhällsfarlig
    sjukdom enligt smittskyddslagen

    • BEHANDLING
  • Specifik behandling saknas i princip. Därmed gäller allmän symtomatisk behandling, nu med vissa rekommendationer (enligt nedan och enligt "Nationellt vårdprogram för misstänkt och bekräftad covid-19", jan 2021).
  • Syrgas ges vid hypoxi på grund av akut respiratorisk svikt vid saturationsnivå <93%.
    Målet är 92–96% hos lungfriska, eller 88–92% hos lungsjuka (KOL etc).
  • Viktigt att patienterna är väl uppvätskade, ge dropp i erforderlig mängd! Samma gäller näringstillförsel (30 kcal/kg/dygn).
  • Alla inlagda patienter bör få trombosprofylax om möjligt. Högre dos, som vid trombos, bör övervägas vid svår eller kritisk sjukdom.
  • Följ patienten med regelbunden NEWS-registrering, pulsoximetri (saturation), och allmänna tecken på ev försämring (ABCDE-kontroller) och med upprepade blodprover (se nedan).
  • Det antivirala läkemedlet remdesivir (Veklury, från Gilead) förkortar sjukförloppet, men i en meta-analys av fyra studier, totalt 7600 patienter, sågs ingen skillnad avseende 28-dagarsmortalitet. WHO avråder därför från behandling med remdesivir.
    Remdesivir kan dock övervägas till sjukhusvårdade patienter med stort syrgasbehov under första sjukdomsveckan (≤ 7 dagar), dosering 200 mg iv dag 1, därefter 100 mg iv x1). Studier med andra antivirala läkemedel pågår, sådana rekommendationer saknas dock för närvarande.
  • Bredspektrumantibiotika kan övervägas vid svår sjukdom om samtidig bakteriell infektion inte kan uteslutas. Välj då cefotaxim om möjligt. Finns negativa odlingar kan antibiotika sättas ut även vid höga CRP-nivåer.
  • Svårt sjuka patienter i Covid-19, som varit sjuka i en vecka eller mer, är syrgaskrävande och har inflammationstecken, högt CRP, kan behandlas med dexametason enligt studier. Utan dessa patienters problem och med lägre CRP (<100) rekommenderas inte kortison eftersom man då funnit ökat behov av respirator och sämre överlevnad.
    I Sverige används mest betametason för parenteralt bruk (Betapred), men även dexametason finns att tillgå (Dexavit). Båda kan ges peroralt eller iv:
    Ge dexametason (Dexavit) 6 mg x1 eller betametason (Betapred) 6 mg x1 upp till 10 dagar.
  • NSAID bör undvikas, använd istället paracetamol vid behov.
  • Följande läkemedel eller grupper rekommenderas inte:
    Kan bero på bristande tillgång, olämplighet, eller på ännu otillräckliga erfarenheter.

    - Interferon (beta-), interleukinhämmare, konvalescentplasma, jakhämmare, klorokin, neutraliserande monoklonala antikroppar, nyare antivirala läkemedel.

    • FÖRLOPP
  • Förloppet av klinisk sjukdom är 2-3 veckor till ett par månader i vissa fall. Postinfektiös trötthet, muskelsvaghet, lättutlöst andnöd, och utdragen feber i flera veckor har rapporterats, liksom långdragna tillstånd av trötthet och svaghet ("långtidscovid", barn och vuxna). Komplikationer, se nedan.
  • Det tar tid att tillfriskna och återställa rimlig syresättning, varför en intuberad patient kan behöva respiratorbehandling under flera veckor.
    Men numera intuberas färre patienter och får istället syrgasbehandling under övervakning, vilket ger kortare konvalescens.

    • SMITTFRIHET
  • För icke sjukhusvårdade med förmodad Covid-19: För att förklaras frisk krävs en veckas väntan, samt minst två symtomfria dagar utan feber. (I kortaste laget, menar jag).
  • För sjukhusvårdade med syrgasbehov eller allmänpåverkan utan IVA-vård gäller >2 dygns feberfrihet med stabil klinisk förbättring och 14 dagar sedan symtomdebut.
  • För kritiskt sjuka personer med organsvikt och IVA-vård, samt för immunsupprimerade personer gäller >2 dygns feberfrihet, stabil klinisk förbättring och 21 dagar efter symtomdebut.
  • Förekomst av antikroppar mot SARS-CoV-2, om så påvisats, innebär i praktiken smittfri.

    • KOMPLIKATIONER
  • Andningssvikt, ARDS, pga alveolära skador/pneumoni.
    Respiratorbehandling kan bli aktuell när det inte går att syresätta patienten, trots mask och hög syrgastillförsel. Patienten kan samtidigt vara påtagligt oberörd trots att SaO2 går ned mot 60%, sk tyst hypoxi.
  • Multiorgansvikt, kan utvecklas ganska snabbt
  • Tromboembolism förekommer i hög incidens, kumulativt i 31% i en studie. Lungemboli är den enskilt dominerande diagnosen.
  • Cytokinstorm är en reaktion på infektionen, som ger en hyperinflammation, även kallad sHLH, sekundär hemofagocytär lymfohistiocytos. Tillståndet kännetecknas av en hypercytokinemi, som ger kvarstående feber, med högt ferritin, cytopenier och vanligen ARDS, följd av i fatala fall, multiorgansvikt. Högt ferritin och högt IL-6 utgör prediktorer för fatalt förlopp.
    Misstänkta fall av sHLH bör screenas för stigande ferritin, minskande trombocyter eller stigande SR. Beräkna även HScore på nätet.
  • Bakteriella sekundärinfektioner, sepsis m fl
  • Myokardskador, hjärtsvikt
  • Akut njursvikt
  • Neurologiska komplikationer, olika rapporter, lång rehabperiod för de sjukaste patienterna, medvetandefluktuationer, trötthet, koncentrationssvårigheter, neuromyopati, rhabdomyolys, stroke, Guillain Barré, encefalopati mm.
  • Samband med efterföljande Mb Kawasaki-lika tillstånd har diskuterats, och det har resulterat i två nya diagnoser, MIS-C, Multisystem-inflammation hos barn och MIS-A, Multisystem-inflammation hos vuxna.
  • Rapporter finns också om oväntade psykoser inom ett par månader efter primärinfektionen, ovanligt.

    • SKYDDSUTRUSTNING till personal
  • Personal som ska hantera misstänkta fall av smitta (oavsett sammanhang!) bör använda:
    - handskar,
    - skyddsrock, täckande och vätskeavvisande, och
    - munskydd eller mask av klass FFP3 (ev FFP2),
    som ger bästa skydd, samt
    - helst visir, annars skyddsglasögon

    PLACERING AV PATIENTEN
  • Patienten ska inte sitta i allmänt väntrum, utan om möjligt placeras direkt i ett enskilt undersökningsrum med egen toalett (helst isoleringsrum) och med munskydd på.
  • Patienter som har behov av akut sjukvård kan kontakta 1177 för diskussion och ev vidare hänvisning. Allmänhetens frågor besvaras på tel 113 13.

    • Hantering vid oklar feber och/eller respiratoriskt syndrom
  • Kontrollera epidemiologiska fakta: Var har patienten befunnit sig under de sista 14 dagarna, aktuella kontakter, familjesituation, aktuella resor.
    Om insjuknandet passar med Covid-19 och inneliggande vård krävs: Läkare följer lokala PM (exempelvis kontakt med jour på infektionsklinik, eller motsvarande).

    • RÖNTGEN
  • Lungröntgen visar i regel bilaterala multipla parenkymförändringar och ground glass-opaciteter.
  • Är diagnosen pneumoni uppenbar, men patienten opåverkad och ska åter till hemmet: Avlasta röntgenmottagningen och röntga ej, överväg dock rtg pulm vid tilltagande andningsbesvär.
  • Utför lungröntgen vid ev inläggning.

    • Covid -19 hos barn:
    - Barn som smittas av Covid-19 får generellt en mildare infektion av sjukdomen. Barn utgör i sig ingen riskgrupp.
    - Symtom som rapporteras bland barn: Feber, hosta, snuva, även diarré och kräkningar.
    - Barn behöver sällan intensivvård.
    - Extremt få dödsfall har inträffat, de flesta av dessa barn hade redan livshotande grundsjukdomar.
    - Det är inte känt i vilken utsträckning barn sprider smitta. Men de blir infekterade och kan smitta, som vuxna, dock troligen i mindre grad.
    - En komplikation efter tillfrisknande drabbar enstaka, få barn, en immunologisk reaktion, MIS-C, Multisystem-inflammation hos barn.

    Covid-19 vid graviditet:
    - I en färsk studie (feb-20) rapporterar Schwartz et al (2020) studier på 38 gravida kvinnor med Covid-19, där inga maternella dödsfall inträffade. Ingen intrauterin transmission kunde påvisas, inte heller till placenta (några fall). Liknande rapporter finns från andra studier.
    - Det finns viss risk för prematur förlossning efter covid-19. - Några få spädbarn har blivit smittade efter partus och det har förlöpt väl.

    Covid-19 och immunitet:
    Det är fortfarande oklart hur länge man är immun efter en Covid-19-infektion, data talar för minst 9 mån - 1 år. Reinfektion är ovanligt, men kan förekomma.

    RISKGRUPPER
    Enligt Folkhälsomyndighetens rapport till regeringen är följande grupper att betrakta som särskilt utsatta:
  • Ålder 70 år och däröver
  • Aktiv cancersjukdom
  • Pågående eller nyligen avslutad behandling för cancersjukdom (utom hormonell adjuvant behandling)
  • Samtidig förekomst av mer än en av diagnoserna hjärt-kärlsjukdom (kärlkramp, hjärtsvikt, stroke), hypertoni, diabetes med komplikationer, kronisk njursjukdom och njursvikt, kronisk lungsjukdom (annan än astma) eller kronisk leversjukdom
  • Fetma (BMI 40 och däröver)
  • Neuromuskulär sjukdom (ex. Parkinson, MS, ALS)
  • Intellektuell funktionsnedsättning och rörelsenedsättning (flerfunktionsnedsättning)
  • Annat allvarligt hälsotillstånd som innebär ökad mottaglighet för SARS-CoV-2 och risk för allvarligt sjukdomsförlopp vid covid-19


Updated 2022-01-11. Originally published 2020-01-21, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Gynekologi Infektion Internmedicin Kirurgi Onkologi Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Ospecifik sjukdom UNS

ICD 10:
R699 Okända och icke specificerade orsaker till sjuklighet (Sjukdom UNS)
(Sjukdom utan diagnos som icke är specificerad till lokalisation eller organsystem. Causae morborum ignotae sive non specificatae.)

  • Det här är naturligtvis en slaskdiagnos, en rubrik för "Övriga tillstånd".
  • Men, "ospecifik sjukdom" förekommer på olika ställen, i bland andra ICD10 och i prioriteringssystemet RETTS. En patient kan alltså vara akutprioriterad under denna beteckning, vilket då är ett observandum.
  • Patienten kan dessutom vara ospecifikt sjuk utan att de vanliga symtomdiagnoserna är tillämpliga (som trötthet, illamående, feber, huvudvärk mm).
  • Min uppfattning är dock att man i regel hittar en annan symtomdiagnos som stämmer bättre, kanske åtminstone "R53 Sjukdomskänsla och trötthet".
  • Yngre personer kan oftast ge uttryck för att de finner tecken på sjukdom, eller känner sig sjuka.
  • Många äldre-äldre patienter kan inte ge uttryck för sjukdomskänsla, och det kan vara oklart om patienten är tröttare än vanligt eller ej. Det vara ett initialt skede av en sjukdom. Ofta är det så, exempelvis en influensa som kan vara förvånansvärt symtomlös hos vissa. Därför är ospecifik sjukdom och dess patientkategori viktig!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera/åtgärda ABCDE-status
  • Prioriteringen av en yngre patient, som kan svara för sig, förväntas bli grön (prio 4). Avvakta med ytterligare åtgärder tills läkaren träffat patienten.

    • Den äldre patienten:
  • Prioriteringen av den äldre patienten förväntas bli grön eller gul (prio 3-4), om patienten verkligen saknar sjukdomstecken. Men "ospecifik sjukdom" kan också vara uttryck för "jag vet inte vad detta är". I så fall välj prioritering från grön till orange (prio 2-4) efter vad som framkommer och utifrån vitalparametrarna.
  • Ge syrgas vid behov, pO2 <90%
  • Tag EKG vid ankomst
  • Stort labstatus (hematologi, infektionsprover, TSH, T4, glukos, elektrolyter, lever, TnT, samt extra rör för ev virusdiagnostik)
  • Ta odlingar: Blododling (aerob och anaerob), urin-, svalg-, och NPH-odlingar efter rimlighet.
  • Sätt nål, avvakta vidare ordinationer. Är patienten uppenbart intorkad sätt 1 l Ringer-Acetat iv så länge!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Försök få fram varför patienten är här! (Patientens eller personalens anamnes)
  • Var det bara en känsla? Steg patienten inte upp ur sängen? Åt patienten? Annorlunda beteende? Gått konstigt? Verkat ha ont tidigare? Minskat i vikt? Normal miktion och avföring? Ingen feber?.... osv.
  • Överväg diffdiagnoser nedan!
  • Kontrollera EKG:t (arytmi, infarkt, annat nytillkommet?)
  • Vad visar blodproverna?
  • Finns skäl att beställa röntgen under tiden?
  • Lägg in angelägna fall för vidare utredning och inte minst för observation inneliggande.
  • Hemgång? Finns tillsyn hemma eller på vårdhemmet? Remiss för vidare utredning?

Diffdiagnoser

Några exempel:
  • Infektion (under debut). Influensa och andra viroser. UVI. Pneumoni. Inre infektion (exempelvis från lever, gallvägar, hjärta, muskler, hjärnabscess).
  • Inflammation. Reumatologiska sjukdomar, överansträngning, buksjukdom, etc.
  • Malignitet. Möjligen ospecifikt trött, sämre aptit, lätt viktnedgång sista tiden. Kanske fynd av resistens vid undersökningen.
  • Neurologisk sjukdom kan man överväga, exempelvis en mindre stroke, eller påspädning av tidigare stroke, neurodegenerativa tillstånd (MS), subduralhematom efter fall i hemmet, mm. Men något brukar komma fram ur anamnesen.
  • Kardiologi. Stillsam hjärtinfarkt. Snabbt förmaksflimmer som patienten inte uppfattar. Subklinisk endokardit. Vad visade proverna och EKG:t?
  • Intoxer och förgiftningar av läkemedel, alkohol, narkotika, eller andra substanser, kan ibland göra en ganska frisk person uppenbart förändrad. Det är en vanlig orsak till akutbesök. Se över läkemedelslistorna! Ibland klarar patienten inte av att dosera själv, tar dubbla doser, använder synonyma läkemedel parallellt, eller tål inte läkemedlet, osv. Maximal utsättning/reduktion av läkemedel och dosdispensering (ApoDos m fl system) gör ibland susen.
  • Endokrin sjukdom? Utöver diabetes, hypothyreos, hyperthyreos och thyreoidit, finns det många endokrina organ att fundera kring, kortisolbrist, liksom udda bristtillstånd eller överaktiva organ. Som regel hittar man fler symtom än verkliga fynd.
  • Gynekologi som orsak är en kanske ovanlig orsak till ospecifika sjukdomstillstånd, men förekommer, exempelvis graviditet, perimenopausala besvär, ovarialcancer.
  • Hematologiska sjukdomar ger oftast, men inte alltid, tidiga symtom. En stillsam anemi kan ge tämligen ringa besvär innan sjukdomskänsla kommer ikapp. Kronisk lymfatisk leukemi och andra hematologiska maligniteter kan debutera sakta.
  • Frakturer gör ibland att patienten inte vill stiga upp, exempelvis kotkompression eller inkilad höftfraktur, men väl uppe är det inte alltid uppenbart. Som regel gör en fraktur ont!
  • Övrigt: Listan kan göras lång. Psykiatriska sjukdomar kan ge ospecifika symtom, från personlighetsstörningar, depressioner och psykoser till demens. Sociala problem. Lever- och njursvikt. Urinstämma. Förstoppning. Glaukom. Internmedicinska och pediatriska ovanliga sjukdomar börjar ofta successivt.

Se även



Updated 2022-03-14. Originally published 2016-11-29, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Barnkirurgi Gynekologi Infektion Internmedicin Intoxer Kirurgi Obstetrik ÖNH Ortopedi Pediatrik Trauma Urologi

Akut omhändertagande och allmän triagering

Se även (i akut läge)

Inledning

  • Triage betyder sortering, sållning och blev ett begrepp redan under första världskriget i det primära omhändertagandet av skadade soldater.
  • Avsikten med triage är att skapa en uppfattning om patientens tillstånd, så att man genom sjukhistorien och undersökningen ska kunna finna de mest sjuka eller skadade patienterna bland många andra.
  • Eftersom det oftast är lång väntetid på en akutmottagning har triage ett stort värde. Dåliga patienter kan fångas upp tidigt, och få förtur genom orange (prio 2) eller röd (prio 1, högsta) prioritering.
  • Triage har mindre värde om det inte är köer. Då är det bättre att komma in till läkaren direkt (förutsatt att läkaren gör det som ska göras).
  • Vid en uppenbart livshotande situation, exempelvis medvetslös patient som fallit från byggnadsställning, får triageringen inte försena omhändertagandet. Då får triageuppgifterna komma parallellt med omhändertagandet. Däremot kan ett ambulansteam på väg till sjukhusets akutmottagning göra en primär triagering i bilen och utlösa traumalarm eller medicinlarm, för att ha alla på plats inför ankomsten.
  • Triageringen utförs vanligen av en legitimerad sjuksköterska, ibland av läkare. Får ej göras av annan paramedicinsk personal av utbildnings- och säkerhetsskäl.
  • En tämligen opåverkad patient, som söker akut till exempel med feber och måttlig hosta, pratar man lämpligen först med, och börjar sedan undersöka ABCDE, vitalparametrar ("vitals").

Tidiga åtgärder, personal och team

  • "C-ABCDE": Stoppa först kraftig, livshotande blödning (typ a.femoralis) med kompress och lokalt tryck. Larma omedelbart.

  • Ge ambulanspersonalen en chans att få lämna en kort rapport!
  • Utgå i vanliga fall från ABCDE i ordning om patienten är dålig:
    Glöm inte att larma, vid behov!!

  • A - Airway and cervical spine control (Fri luftväg, skydda nacken efter ett möjligt trauma).
    - Fråga patienten: "Hej, vad heter du?" (Rätt svar = Fri luftväg + har förstått). Sätt ev på nackkrage. Vid ofri luftväg, se länken ovan!!
  • B - Breathing: Ventilation and oxygenation (Andning, ventilation, ge syrgas).
    - Räkna andningsfrekvensen. Kontrollera saturationen, "Pox" (SaO2). Ge syrgas om SaO2 <90% eller om patienten behöver syrgas (t ex vid blödning eller chock).
  • C - Circulatory status with hemorrhage control (Cirkulation och stoppa blödning)
    - Kontrollera puls och blodtryck. Stoppa "vanlig" blödning med lämpligt bandage eller sutur, etc
  • D - Disability: Neurologic status (Disability = oförmåga, ev neurologiska bortfall)
    - Svarar patienten normalt och är orienterad till person, tid och rum? Är patientens medvetande påverkat (bedöm medvetandegrad!). Kan patienten röra normalt på extremiteterna och har normal känsel?
  • E - Exposure/environment: Undress the patient, but prevent hypothermia.
    - Exponera skador, klipp av kläder vid behov. Undersök hela patienten. Vänd patienten med Lägg på filt. Har patienten exponerats för någon toxisk vätska eller gas? Saneringsbehov?

  • Prata med patienten: Gå igenom anamnesen, dvs aktuella händelsen inklusive övrig vitalhistoria, aktuella mediciner, och liknande uppgifter (ev allergi, anhöriga, identitet, sekretess, senast ätit och druckit?, sista mens, etc)
  • Resultatet används sedan för prioritering av patienten från högsta prioritet, "röd" (omedelbart, prio 1) till "orange" (prio 2), "gul" (prio 3) och "grön" (prio 4, kan vänta), exempelvis enligt prioriteringssystemet RETTS.

  • "Blå patient" (prio 5, inte akut) ska inte vara på ett sjukhus akutmottagning och bör om möjligt hänvisas till primärvården eller egen läkare.
  • Diskutera med läkare i oklara fall.
  • Tag lämpliga akutprover (blod, urin, odlingar)
  • Sätt venös infart på påverkade patienter och på dem som snabbt kan försämras (dynamiska tillstånd).
  • Sätt inte "dåliga patienter" i väntrummet. Ta in dem!! Ett bra exempel är en accelererande sepsis, som kan se ganska hygglig ut först, för att sedan falla ihop i väntrummet efter en timme.
  • Undvik på samma sätt isoleringsrum om möjligt.
  • Kontrollera ABCDE på nytt, efter förmåga. Ju sämre patient, desto tätare kontroller.

Se även (lite lugnare)



Updated 2019-07-08. Originally published 2017-12-30, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Internmedicin Intoxer Kirurgi Psykiatri Trauma

Aggression, hot och våld på akutmottagning

ICD 10:
F602 Antisocial personlighetsstörning
F603 Emotionellt instabil personlighetsstörning
F911 Beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning
F03 Ospecificerad demens (inkl paranoia, konfusion)
F200 Paranoid schizofreni

Personal på en akutmottagning får ofta ta emot både aggressivitet, hotelser och ibland fysiskt våld. Vissa patienter är bara oroliga eller känner sig förfördelade, vilket kan medföra aggressivitet, men enstaka besökare är faktiskt farliga.

Detta avsnitt är avsett att stödja all personal och att ge möjlighet till proaktiva farlighetsbedömningar.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Den kanske viktigaste uppgiften på akutmottagningen är att så tidigt som möjligt identifiera en potentiellt våldsam eller agiterad patient
  • Genom förberedelse för akut upptrappning kan man då minska skador och undvika eskalering, det har visats i flera studier.
  • Om en patient beter sig hotfullt på akuten - Gå inte fram eller in på rummet ensam! Överväg att tillkalla väktare eller polis från början!
  • Patienten undviker att angripa om man är 5-6 personer tillsammans
  • Om personlarm finns på akuten - Använd det konsekvent vid varje pass!
  • Följ de regler som finns lokalt, prata med arbetskamrater om vad som gäller, reservutgångar, möjligheter att låsa, etc
  • Utlös larmet tidigt om du blir trängd på något vis (hellre i onödan eller för tidigt, än försent)
  • Kontrollera i journalen om patienten tidigare har varit våldsam. Risken för ett upprepande är då stor.
  • Risken för våld är störst i anslutning till intoxikationer eller abstinens
  • Psykiatrisk sjukdom som diagnos är inte förenad med ökad benägenhet för våld, däremot vid temporär försämring eller i anslutning till missbruk
  • Undvik att provocera en aggressiv patient. Visa förståelse, var inte kaxig, förklara sakligt när så är möjligt
  • Uppenbart normala personer med ett oaccceptabelt beteende kan avvisas från akutmottagningen, vid behov med hjälp av vakt eller polis.
  • En akut våldsam, agiterad patient kan isoleras på rum (stäng in!) om så behövs, i väntan på att tillkallad ordningsvakt eller polis ankommer
  • ABCDE-kontroll om så är möjligt, inklusive saturation (SaO2) och B-glukos kapillärt!
  • Om provtagning medges, ta det vanliga och lägg till intoxprover, samt gör U-screening toxikologi
  • Ett fysiskt utbrott av våld följer ofta sekvensen Ångest - Försvarsreaktion - Fysisk aggression
  • Det kan yttra sig som att patienten först är lite tjatig, frågar om och om, är rastlös och har anspänd röst. Sedan (försvar) börjar pat hacka på personalen med nedvärderande tillmälen och verbalt hot. Slutligen tappar patienten kontrollen och då brister det, patienten blir våldsam. Försvarsepisoden kan också te sig som att pat blivit tillfälligt lugn, varefter det brister och pat blir plötsligt agiterad och slåss!
  • Fysiskt våld är en kontrollförlust! Ta hand om patienten när det har lugnat ned sig!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Är patienten i behov av LPT? Skriv då ett LPT-intyg, eller fatta beslutet om ett sådant (enligt 4§, kryss i rutan)! Det är möjligt om patienten:
    1. Bedöms lida av en allvarlig psykisk störning
    2. På grund av sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt behov av sluten vård, och
    3. Motsätter sig frivillig vård (eller uppenbart inte kan ta ställning), och
    4. Befaras skada sig själv eller annan
    Alternativet till sjukhusvård är frivillig vård, enligt HSL, Hälso- och Sjukvårdslagen, om LPT inte kan utfärdas. Är personen fortsatt bråkig kan polis behöva tillkallas.

    Akut nödmedicinering
  • Undvik tvångsmedicinering vid nydiagnosticerad psykos. Det kan ta någon vecka innan diagnosen klarnar, och då bör patienten i optimala fall helst inte vara medicinerad!
  • Erbjud i första hand vård, samt peroral medicinering, lugna patienten om det går genom saklig information. Annars parenteral medicinering, se nästa stycke!
  • Lämplig lugnande peroral medicinering är tabl 10 mg Stesolid, tabl Abilify 10-15 mg, eller tabl Zyprexa Velotab 10-20 mg
  • Akut parenteral medicinering (tvång) kan undantagsvis bli nödvändig i en trängd situation, särskilt vid akut psykos, även exempelvis vid intoxer/abstinens med psykosgenombrott.
  • Tvångsmedicinering förutsätter att läkaren har fattat beslut om tvångsvård enligt LPT, (som då får utfärdas i direkt anslutning till händelsen). Var noga med ett så etiskt bemötande som möjligt:

    • Parenterala läkemedel, förslag:
  • Inj aripiprazol (Abilify 7,5 mg/ml) 1,3 ml im (= 9,75 mg är startdos, 1 ampull), lägg till vid behov 5,25 mg (0,7 ml) im = max 15 mg som engångsdos, eller
  • Inj haloperidol (Haldol 5 mg/ml) 5 mg im [2-10 mg im] Vid behov upprepas dosen 5 mg im varje timme, tills symtomkontroll erhållits eller upp till högst 20 mg/dygn, eller
  • Inj olanzapin (Zyprexa 5 mg/ml) (5-) 10 mg im, kan upprepas med 5-10 mg efter 2 tim vb
  • Undvik bensodiazepiner - såvida patienten inte är abstinent, för då kan det vara lämpligt! Då kan man ge inj diazepam (Stesolid novum 5 mg/ml) 5 mg iv

  • Finns någon medicinsk förklaring till patientens beteende?
  • Kan patienten överföras till psykiatrisk enhet vid behov?

Diffdiagnoser

  • Alkoholberusning - vanligaste faktorn vid våldshandlingar, redan små mängder alkohol kan räcka för att väcka ett aggressivt beteende
  • Heroinabstinens kan ge mycket dåligt humör och aggressivt beteende
  • Schizofreni - vanligen en inte så aggressiv patientgrupp, men vid en akut psykos med paranoida vanföreställningar och hallucinationer kan ett aggressivt beteende bli våldsamt. Då bör man vara mycket försiktig med patienten.
  • Patologisk berusning finns, men är ganska ovanlig
  • Diverse intoxikationer t ex amfetamin, ecstacy (MDMA), badsalt (MDPV, metylendioxypyrovaleron), fencyklidin (PCP, Ängladamm), kokain (koks)
  • Dementa patienter - kan bli aggressiva och slåss ibland. (Prova karbamazepin (Tegretol) eller beta-blockare (metoprolol, propranolol) eller SSRI/SNRI-preparat)
  • Personlighetsstörningar, exempelvis en antisocial personlighetsstörning (bristande respekt, utan normer), borderline personlighetsstörning (bristande självkontroll, utfall mot omgivningen),
  • Mani (bipolär grundsjukdom, typ 1-2) - en psykotisk patient med mani och paranoia kan bli mycket farlig gentemot omgivningen. Depression kan i vissa fall leda till ett aggressivt beteende
  • Paranoida psykoser kan reagera med aggression mot något som uppfattas hotfullt
  • Strukturella hjärnskador och organiska sjukdomstillstånd, exempelvis frontallobs- och temporallobsskador, hypothyreos, akut infektion (UVI m fl), hypoglukemi, osv

Se även



Updated 2019-07-08. Originally published 2016-10-02, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Gynekologi Internmedicin Kirurgi Obstetrik Ortopedi Pediatrik Psykiatri

Förutsättningar för en
fungerande akutmottagning

Vintern 2017,

"Fullt på sjukhusens akutmottagningar"

Det står mycket i tidningarna om icke-fungerande akutmottagningar, såväl i Sverige som i många andra västländer. Tidningsartiklar, tidningarnas ledare, politiker, tjänstemän, IVO och SKL yttrar sig på olika sätt. Det är antingen anklagelser eller försvar.

Det är inte alls svårt att få ordning på en akutmottagning. Det behöver inte heller kosta så mycket. Eller mer. Och akutmottagningarna (och tågen) fungerar i många länder, men inte i Sverige.

Här följer receptet:
Så här får man ordning på en akutmottagning!
  • Akutmottagningen är sjukhusets huvudingång. Inse det!
    De platser som finns på sjukhuset är till största del akutplatser. Därför måste sjukhuschefer, administratörer och alla chefer acceptera att akutmottagningen ska ha en överordnad prioritet, faktiskt högsta prioritet.

  • Bemanningen på akutmottagningen måste anpassas till de verkliga akutbehoven.
    Det gamla interna begreppet "Gruvan", om akutmottagningen, att den ska ses som ett elände där allt är ett helvete, måste bort. Annars dör för många besökare i onödan. Man måste ha en viss överkapacitet, inte tvärtom som nuförtiden. Sjuksköterskor, undersköterskor och läkare stannar gärna, bara man anställer ett tillräckligt antal.
    Det står varje år i tidningarna att "Akutmottagningen har för närvarande en oväntad överbelastning". Den är aldrig oväntad, utan typisk för årets svängningar, helger, semestrar, influensa och vinterkräksjuka!

  • Behåll den duktiga och erfarna personalen!
    Personal är inte fritt utbytbar, även om närmaste chef brukar framföra att "Du ska inte tro att du är oersättlig". Det finns ett antal sjukdomar, medicinsk utrustning och åtgärder, som främst ses på akutmottagningen. Det tar minst ett halvår att lära upp nya medarbetare, någorlunda, från undersköterska till sjuksköterska till läkare. På många akutmottagningar har under senare år 40-50% av personalen slutat. Oftast de som är mest erfarna.

  • Det bör finnas flera specialistkompetenta läkare på akuten,
    som hjälper de yngre läkarna och sjuksköterskorna att ta svåra medicinska beslut. Då får man ned antalet inläggningar till vad som är rimligt. Och personalen känner trygghet.

  • Det ska alltid vara nästan tomt på en akutmottagning.
    En akutmottagning är till för extraordinära, brådskande händelser. Plötsligt välter en buss omkull. Det går inte att bedriva god akutsjukvård på en överfull akutmottagning, där många morgnar börjar med ett tjugotal övernattande patienter i väntan på inläggning. Då måste läkarna och sjuksköterskorna gå rond på akuten innan den egentliga akutverksamheten kan dra igång. Förseningen kvarstår hela dagen och ett alldeles för stort antal patienter lämnas över till den än mer fåtaliga och utslitna nattpersonalen. Ibland kan 5-7 personer ärva 50 patienter när de går på sitt nattpass. En del av dessa har livshotande sjukdomar eller skador!!

  • Inlagda patienter måste transporteras till rätt avdelning omgående (inom 15-20 min).
    Det ska ske med annan personal än den på akutmottagningen. Det kan vara transportörer eller personal från berörd vårdavdelning. Men man kan inte ta bort kapaciteten från akutmottagningen, som på vissa sjukhus, där akutpersonal transporterar patienter än hit och än dit. Patienten ska ha rätt att komma till rätt klinik från början. Att behöva gå runt på sjukhuset för att hitta till exempel den manliga blindtarmspatienten på Kvinnokliniken är inte bra, det är patientfarligt att ha sådana sk "uteliggare".

  • Akutmottagningen måste ledas av högsta medicinska kompetens,
    annars förlorar man tempo och medicinsk effektivitet. Chefen måste kunna skilja på kostnader för medicinska behov, t ex laboratorieprover och medicinsk utrustning, från övriga behov såsom nya britsar. Och chefen måste kunna dra slutsatser av aktuella medicinska händelser, prioritering och behandling.

  • Akutmottagningen måste renodlas för sin uppgift, att ta hand om brådskande sjukdomar och skador.
    Därför måste andra anpassa sig efter akutmottagningen, exempelvis att genast reparera en trasig dator. Idag är det tvärtom så att sköterskor och läkare måste skrapa med foten för att behaga datorteknikern att vilja komma. Man måste ha arbetsro.
    Därför har för verksamheten meningslösa administratörer inget på akutmottagningen att göra - HR-personal, verksamhetsutvecklare (som oftast varken förstår eller är utbildad för verksamheten), lean-tanter (med olikfärgade Post-it-lappar), konsulter, inköpare, schemaläggare, sjukhuschefer och divisionschefer (som ofta inte heller förstår verksamheten).

  • En patient som ska läggas in bör skrivas in av vårdavdelningens egna läkare!.
    Patienten blir idag inskriven av läkarna på akutmottagningen. Under tiden är samme läkare förhindrad att träffa nya patienter. Det kan ta 30-40 minuter att skriva journal för en medicinskt komplicerad besökare med många sjukdomar i botten (vilket är fallet hos många äldre) och med många läkemedel. Att vårdavdelningens läkare skriver in patienten är vanligt i andra länder. Där kan man ha tomma akutmottagningar!

  • Vem som helst kan inte söka på akutmottagningen!
    Ett remisstvång är därför nödvändigt. Patienter söker ofta med gamla besvär, som inte alls är akuta. Idag används triage (sortering) för att hänvisa icke-akuta patienter till vårdcentral eller egen läkare. Hänvisningen tar ofta längre tid (patienten blir upprörd) än att bara släppa in patienten.

  • En utbyggd primärvård avlastar effektivt!
    Tänk vilken enorm avlastning primärvården bidrar med av akuta fall, de tar hand om den absoluta merparten. Sjukhusverksamheten skulle fullständigt brytas ned om de inte fanns. Och vart går man om primärvården inte tar hand om sina fall?

  • Kommunerna måste ta ett större ansvar i vårdkedjan och ta hem sina patienter!
    För varje inlagd äldre patient, som behöver kommunens medverkan i hemsjukvård och på konvalescenthem, etc, går det oftast minst 3-4 dagar efter att sjukhuset är klara med sin diagnos eller behandling. Kommunerna måste ta hem sina patienter samma dag som sjukvården behöver fler platser. Detta har man grälat om i alla år. Tänk vad det har kostat! Och tänk vilka umbäranden för de stackars äldre!

  • Anledningen till att patienterna får ligga kvar på akutmottagningen är att sjukhuset inte vill drabbas av vite om 1-2 miljoner kr (SEK) från Arbetsmiljöverket.

    Detta verkar inte politiker och massmedia känna till!
    När (de inlagda) patienterna ligger på akutmottagningen betraktas de som icke-inlagda. Därför kan man packa dem så tätt man vill, och de får hellre ligga kvar på akuten, hårt och trångt, än att man tar upp dem på avdelningen. För där måste det vara 80 cm mellan sängarna. Budgeten räcker inte till att betala böter, därför är det absolut förbjudet att lägga in patienter när överbeläggningsplatserna tagit slut. I väntan på en utbyggd sjukhusmiljö behöver AMV:s regler faktiskt inhiberas. Man ligger tryggare på en avdelning även om det blir lite trångt.


    • Ja, det var några punkter, men inte så många. De går alla ganska lätt att genomföra, men det kräver lite vilja. Största problemet är inte förändringarna, utan trögheten hos "mellanskiktet", den administrativa propp som utgörs av sjukhusets administratörer och mellanchefer. Alltså, alla de mellan politiker och kliniskt verksam vårdpersonal.

    Per Björgell
    Specialist i akutsjukvård
    Björgells Akuta sjukdomar och skador

    Se även



    Updated 2019-07-08. Originally published 2017-01-30, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Internmedicin Kirurgi Ortopedi Pediatrik

Vad är akut och vad är inte akut?

  • Begreppet "akut" är sällan tydligt definierat när man granskar litteraturen. Gemensamt är dock att "akut" syftar på
  • Brådskande händelse
  • Nyligen inträffad händelse
Socialstyrelsen hade för rätt många år sedan en bra definition, ungefär så här: "Akut innebär inträffad skada eller sjukdom under sista dygnet, eller försämring av ett pågående sjukdomstillstånd."
Akut trauma, trafikolycka, akut sjukhusfall.
Akut trauma, trafikolycka, akut sjukhusfall.
Foto: Per Björgell
Man kan inte kräva av alla att de ska söka inom ett dygn. Vi har lärt oss att man ska vänta i tre dagar innan det är dags att gå till doktorn. Alla vill inte söka medan ett besvär är som värst, andra ska nyktra till, osv.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Sammanfattningen av ovanstående:
    AKUT innebär:
  • Alla skador inom 1 vecka efter skadan.
  • Alla sjukdomar med akut förlopp - inom 1 vecka efter debuten.
  • Försämring av pågående sjukdom under sista veckan.


Det innebär samtidigt, att en sjukdom är inte akut om kriterierna inte är uppfyllda. Då kan man lämpligen börja hos ordinarie läkare, och då är sannolikheten liten för att patienten tar ytterligare skada av att få vänta några dagar ytterligare.
Vilken vårdnivå ska patienten uppsöka?
Svar:
Beror på åkomman i fråga:
  • Patient med sjukhuskrävande sjukdom (inläggning, operation, intravenös behandling, etc) kommer till sjukhusets akutmottagning.
  • Sjukdom som är akut, men inte kräver sjukhusvård, börjar hos familjeläkaren, allmänläkaren, som faktiskt löser runt 90% av alla besök. Det är aldrig fel att en opåverkad patient först uppsöker sin egen läkare.

Vårt samhällsproblem: Vart ska patienten gå om ingen kan ta hand om vederbörande?
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Huvudrubriker V - W - X
V - Trafikolyckor (transportolyckor)
W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

Avsnitt V, W, X:
V01-V09 Fotgängare skadad
V10-V19 Cyklist skadad
V20-V29 Motorcykel, personskada
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

V40-V49 Bil, personskada
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
V60-V69 Tung lastbil, personskada
V70-V79 Bussolycka, personskada
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
V98-V99 Övrigt, personskada

W00-W19 Fallolyckor
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
X30-X39 Exponering för naturkrafter
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

V - Trafikolyckor (transportolyckor)

V01-V09 Fotgängare skadad
  • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
  • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
V10-V19 Cyklist skadad
  • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
  • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
  • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
  • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
V20-V29 Motorcykel, personskada
  • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
  • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
  • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
  • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
V40-V49 Bil, personskada
  • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
  • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
  • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
  • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
  • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
  • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
  • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
V60-V69 Tung lastbil, personskada
  • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
  • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
  • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
V70-V79 Bussolycka, personskada
  • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
  • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
  • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
  • V79.9 Bussolycka UNS
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
  • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
  • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
  • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
  • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
  • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
  • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
  • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
  • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
  • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
  • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
  • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
  • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
  • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
  • V95.9 Flygolycka UNS
  • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
  • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
  • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
  • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
V98-V99 Övrigt, personskada
  • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
  • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
W00-W19 Fallolyckor
  • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
  • W01 Fall i samma plan (W0199)
  • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
  • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
  • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
  • W05 Fall från rullstol
  • W06 Fall från säng
  • W07 Fall från stol
  • W08 Fall från andra möbler
  • W09 Fall från lekredskap på lekplats
  • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
  • W11 Fall på och från stege
  • W12 Fall på och från byggnadsställning
  • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
  • W14 Fall från träd
  • W15 Fall från stup
  • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
  • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
  • W18 Fall i samma plan UNS
  • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
  • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
  • W21 Träffad av sportredskap
  • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
  • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
  • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
  • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
  • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
  • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
  • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
  • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
  • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
  • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
  • W32 Skott från pistol och revolver
  • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
  • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
  • W35 Explosion i ångpanna
  • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
  • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
  • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
  • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
  • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
  • W41 Exponering för högtrycksstråle
  • W42 Exponering för buller
  • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
  • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
  • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
  • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
  • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
  • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
  • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
  • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
  • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
  • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
  • W56 Biten eller angripen av vattendjur
  • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
  • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
  • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
  • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
  • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
  • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
  • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
  • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
  • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
  • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
  • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
  • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
  • W83 Kvävning av plastpåse
  • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
  • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
  • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
  • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
  • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
  • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
  • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
  • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
  • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
  • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
  • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
  • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
  • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
  • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
  • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
  • X05 Antändning av nattdräkter
  • X06 Antändning av andra klädesplagg
  • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
  • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
  • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
  • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
  • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
  • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
  • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
  • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
  • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
  • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
  • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
  • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
  • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
  • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
  • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
X30-X39 Exponering för naturkrafter
  • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
  • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
  • X32 Exponering för solljus (solbränna)
  • X33 Blixtnedslag
  • X34 Jordbävning
  • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
  • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
  • X38 Översvämning
  • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
  • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
  • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
  • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
  • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
  • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
  • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
  • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
  • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
  • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
  • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
  • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
  • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
  • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
  • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
  • X59 Exponering för icke specificerad faktor
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
  • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
  • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
  • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
  • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
  • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
  • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
  • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
  • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
  • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
  • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
  • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
  • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
  • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
  • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
  • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
  • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
  • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
(Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

Y90-Y98 Bidragande faktorer

  • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
  • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
  • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
  • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
  • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
  • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
  • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
  • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
  • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
  • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
  • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
  • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
  • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
  • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
  • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
  • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
  • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
  • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
  • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
Läkemedel (som orsak)
Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y58 Bakterievacciner
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y40.0 Penicilliner
  • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
  • Y40.2 Kloramfenikol
  • Y40.3 Makrolider
  • Y40.4 Tetracykliner
  • Y40.5 Aminoglykosider
  • Y40.6 Rifampicin
  • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
  • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
  • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
  • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
  • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
  • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
  • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
  • Y41.4 Maskmedel
  • Y41.5 Virushämmande läkemedel
  • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
  • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
  • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
  • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
  • Y42.2 Antityreoideasubstanser
  • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
  • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
  • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
  • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
  • Y42.7 Androgener och anabola steroider
  • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
  • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
  • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
  • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
  • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
  • Y43.3 Andra cytostatika
  • Y43.4 Immunosuppressiva medel
  • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
  • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
  • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
  • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
  • Y44.2 Antikoagulantia
  • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
  • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
  • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
  • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
  • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
  • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
  • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
  • Y45.1 Salicylater (ASA)
  • Y45.2 Propionsyraderivat
  • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
  • Y45.4 Antireumatika
  • Y45.5 Anilider (paracetamol)
  • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
  • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
  • Y46.0 Succinimider
  • Y46.1 Oxazolidindioner
  • Y46.2 Hydantoinderivat
  • Y46.3 Deoxybarbiturater
  • Y46.4 Karbamazepin
  • Y46.5 Valproinsyra
  • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
  • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
  • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
  • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.1 Bensodiazepiner
  • Y47.2 Kloralderivat
  • Y47.3 Paraldehyd
  • Y47.4 Bromföreningar
  • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
  • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
  • Y48.0 Inhalationsanestetika
  • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
  • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
  • Y48.3 Lokalanestetika
  • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
  • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
  • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
  • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
  • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
  • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
  • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
  • Y49.6 Hallucinogener
  • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
  • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
  • Y50.0 Analeptika
  • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
  • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
  • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
  • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
  • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
  • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
  • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
  • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
  • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
  • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
  • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
  • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
    Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
  • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
  • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
  • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
  • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
  • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
  • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
  • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
  • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
  • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
  • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
  • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
  • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
  • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
  • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
  • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
  • Y53.7 Emetika
  • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
  • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
  • Y54.0 Mineralkortikoider
  • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
  • Y54.2 Karbanhydrashämmare
  • Y54.3 Tiazider
  • Y54.4 Loop-diuretika
  • Y54.5 Andra diuretika
  • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
  • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
  • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
  • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
  • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
  • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
  • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
  • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
  • Y55.4 Expektorantia
  • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
  • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
  • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
  • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
  • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
  • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
  • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
  • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
  • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
  • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
  • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
  • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
  • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
  • Y57.0 Aptitnedsättande medel
  • Y57.1 Lipotropa läkemedel
  • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
  • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
  • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
  • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
  • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
  • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
  • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
  • Y58.0 BCG-vaccin
  • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
  • Y58.2 Koleravaccin
  • Y58.3 Pestvaccin
  • Y58.4 Stelkrampsvaccin
  • Y58.5 Difterivaccin
  • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
  • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y59.1 Rickettsiavacciner
  • Y59.2 Protozovacciner
  • Y59.3 Immunglobulin
  • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y60.1 Under infusion eller transfusion
  • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
  • Y60.3 Under injektion eller vaccination
  • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y60.5 Under hjärtkateterisering
  • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y60.7 Under lavemang
  • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y61.1 Under infusion eller transfusion
  • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y61.3 Under injektion eller vaccination
  • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y61.5 Under hjärtkateterisering
  • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
  • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y62.1 Under infusion eller transfusion
  • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y62.3 Under injektion eller vaccination
  • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y62.5 Under hjärtkateterisering
  • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
  • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
  • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
  • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
  • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
  • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
  • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
  • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
  • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
  • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
  • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
  • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
  • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
  • Y65.1 Fel vätska vid infusion
  • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
  • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
  • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
  • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
  • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
  • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
  • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
  • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
  • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
  • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
  • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
    Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
  • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
  • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
  • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
  • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
  • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
  • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
  • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
  • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y84.0 Hjärtkateterisering
  • Y84.1 Njurdialys
  • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
  • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
  • Y84.4 Aspiration av vätska
  • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
  • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
  • Y84.7 Blodprovstagning
  • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
  • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
  • Y85 Sena effekter av transportolyckor
  • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
  • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
  • Y86 Sena effekter av andra olyckor
  • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
  • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
  • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
  • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
  • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
  • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
  • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
  • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
  • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
  • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
  • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

X85-Y09 Övergrepp av annan person

Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
  • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
  • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
  • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
  • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
  • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
  • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
  • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
  • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
  • X96 Övergrepp med sprängämnen
  • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
  • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
  • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
  • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
  • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
  • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
  • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
  • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
  • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
  • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
  • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
  • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
  • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
  • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
  • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

Resterande orsakskoder

Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
  • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
  • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
  • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
  • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
  • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
  • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
  • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
  • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
  • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
  • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
  • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
  • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
  • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
  • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
  • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
  • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
  • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
  • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
  • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
  • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
  • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
  • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
  • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
  • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
  • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
  • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
  • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
  • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
  • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
  • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
  • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
  • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
  • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
  • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
  • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



error: Alert: Content is protected !!