Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kirurgi

Kolangit, akut

ICD 10: K830, Kolangit

  • Retts: Orange eller Röd patient!
  • Kallas även ascenderande kolangit (till skillnad från primär skleroserande kolangit, se kommentar nedan, som har ett mer kroniskt förlopp).
  • Vid akut kolangit föreligger ett relativt avflödeshinder i gallvägarna, med infektion som följd. Vanligaste hindret är en koledochussten.
  • Utöver gallsten kan även tumör eller mekanisk stenos kan ge akut kolangit
  • Ikterus med feber och frossa indikerar kolangit (stasikterus)
  • Illamående och kräkning kan förekomma
  • I enstaka fall enbart symtomfri ikterus, inledningsvis
  • Sepsisbehandling bör som regel initieras omgående
Akut kolangit
Akut kolangit. Från gastroduodenoskopi, där man ser pus tränga fram vid papilla Vateri. From en.wikipedia.org

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE: Fri luftväg, ge syrgas om lågt SaO2, , kontroll andning och andningsfrekvens, kontroll puls, bltr, perifer cirkulation, ev neurologisk påverkan. Exponera hudsymtom (ikterusgrad, klåda, exkoriationer etc). Kontroll SaO2, temp (även hypotermi kan vara sepsis), medvetandegrad, pupiller.
  • Tag EKG
  • Stort labstatus inkl lever, pankreasamylas, elektrolyter, blododlingar x 2, urinodling, NPH-odling, gallodling om drän finns, koagulationsstatus
  • Tag artärblodgas
  • Alltid inläggning, fastande (kir eller IVA)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Efter blododling ge omgående
  • Inf Piperacillin/Tazobactam ("Pip-Taz) 4 g/0,5 g (skrivs ofta 4 g x 3) iv. Ej vid pc-allergi (alternativ, se nedan)!
  • Ringer-Acetat, 1-2 liter iv, omgående (20-60 min). Vätska upp ordentligt, till kanske 4-8 liter vätska per dygn, beroende av allmäntillståndet
  • Notera: Pip-Taz täcker utöver gram-negativa floran även gram-positiva enterokocker, vilka bör täckas vid en kolangit. Enterokocker har en naturlig resistens mot cefalosporiner och i viss mån mot aminoglykosider.
  • Akut lungröntgen vid oklar diagnos (dagtid)
  • Ulj buk på akuten visar dilaterade gallvägar, > 6 mm
  • Ofta ser man även gallstenar
  • Ulj LGP (lever, gallvägar, pankreas) utförs dagtid via rtg
  • CT buk vid malignitetsmisstanke, annars inte primärt
  • Överväg kontakt med anestesi/IVA-jour vid stort övervakningsbehov


  • Alternativ vid pc-allergi
  • Inf trimetoprim-sulfametoxazol (16 mg/80 mg) (Eusaprim) 10 ml iv x 2, eller
  • Inf imipenem/cilastatin (Tienam) 1000 mg/1000 mg x 3-4 iv
  • Om möjligt stäm av med lokal infektionsjour


  • Koagulation
  • Vid högt PK, återställ normalvärde med tabl/inj Konakion, (sätt ut ev koagulationshämmande medel om möjligt)


  • På vårdavdelning, ställningstagande till
  • Akut ERCP (sfinkterotomi/stenextraktion)
  • Ev PTC-drän/stent (avvakta först effekt av sfinkterotomi)
  • Ev kolecystektomi (när infektionen lagt sig, eller 3 mån senare)

Status

  • Allmänpåverkad patient med sjukdomskänsla, oftast feber och frossa
  • Takykardi
  • Hypotension
  • Ömhet under hö arcus, dunköm över hö arcus
  • Ikteriska sclerae, eller generell ikterus (S-Bil >80 umol/l)
  • Vanligen mjuk i buken

Klinisk beskrivning

  • Ofta är patienten mer eller mindre allmänpåverkad, febril och kan ha eller ha haft ont under höger arcus sista dagarna.
  • Ibland kräkningar
  • Skillnaden mot en "vanlig" kolecystit är att patienten ofta är sämre, instabil, dvs septisk, och ofta finns en känd gallstensproblematik, eller -åtgärd sedan tidigare, eller malignitet i omgivningen (pankreas, gallvägar)
  • Charcots triad: Feber, smärta i höger hypokondrium och ikterus stämmer i cirka 50-75% hos patienter med kolangit
  • Risk för septisk chock, agera omgående

Diffdiagnoser

  • Akut kolecystit (jfr klinisk beskrivning)
  • Komplikation till genomgången ERCP
  • Gallgångscancer (kolangiocarcinom) kan ge ikterus, feberepisoder och lokal värk, lömsk diffdiagnos
  • Annan septisk sjukdom t ex hö-sidig pyelonefrit eller basal pneumoni
  • Akut pankreatit
  • Pankreascancer
  • Kroniska kolestatiska sjukdomar (PBC, skleroserande kolangit, läkemedelsbiverkningar)
  • Kroniska gallvägsinfektioner
  • Lokala metastaser (GI-malignitet, ca mammae)
  • Akut virushepatit (ikterus och höga transaminaser ALAT, ASAT)

Kliniska råd och kommentarer

Primär skleroserande kolangit, PSC, är en helt annan sjukdom som kan vara nästan asymtomatisk, men som ger viss kolestas och mindre, recidiverande kolangitlika attacker. Den drabbar i princip patienter med inflammatorisk tarmsjukdom och i proverna finner man förhöjda leverprover åt kolestashållet (Bil, ALP), pos AMA (mitokondrier), högt IgM. Så småningom utvecklas ofta levercirros.

Se även

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer

Arsenikförgiftning, akut

ICD 10: T570 Arsenik och dess föreningar

From lundicravioli.canalblog.com
From lundicravioli.canalblog.com

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Gör ABCDE-kontroll
  • Syrgas vb
  • Sätt nål och ge vätska, 2-3 liter Ringeracetat.
  • Tag en arteriell blodgas.
  • Fullständiga akutblodprover
  • Tag EKG (ofta takykardi, även förlängt QT-intervall)
  • Tag blododlingar, urinodling och U-arsenik (U-As)
  • Ventrikelskölj patienten och avsluta med koltillförsel
  • Om diagnosen är klar bör patienten vårdas på IVA.
  • Antidotbehandling enligt nedan

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Ge antacida, t ex Novaluzid 15 ml
  • Ge PPI, t ex inj Nexium eller Pantoloc, 40 mg iv
  • Överväg Tribonat vid acidos (se blodgas)
  • Försök hålla bltr uppe med vätsketillförsel, t ex Ringer-Acetat. Hypotension är en vanlig komplikation, liksom CNS-påverkan (encefalopati) med koma och kramper i uttalade fall.
  • Inotropt stöd kan behövas vid hypotension (IVA-jour)

  • Ge antidoter, först DMPS och senare DMSA:
  • Dimerkaptopropansulfonat (DMPS). Dosering till vuxna. 250 mg x 6 iv första dygnet, 2:a dygnet: 250 mg x 4 iv. Sedan 250 mg x 2-4. Dosering till barn: Första dygnet 5 mg/kg iv x 6, därefter förlängt dosintervall som ovan.

  • Dimerkaptobärnstenssyra (DMSA). Vid förbättring ges DMSA i dosen 10 mg/kg per os x3 i 5 dagar (kan blandas ut i mat). Vid längre behandling minskas till 2 doser per dygn. Alkalisering av urinen vid hemolys. Vid njurskada överväg hemodialys.

Klinisk beskrivning

Vid akut förgiftning debut av svåra kräkningar och diarréer inom några timmar efter expositionen. Pat sägs ha doft av vitlök från andningsvägar och kroppsvätskor. Risk för lever- och njurskador, allvarliga gastrointestinala slemhinneskador, hemolys, dehydrering, acidos, lungödem, medvetandepåverkan, cirkulationsstörningar, neuropatier. Den för människa dödliga dosen av arseniktrioxid är ca 100 mg.

Diffdiagnoser

  • Septisk chock
  • Matförgiftning
  • Addisons sjukdom
  • Encefalopati
  • Gastroenterit
  • Bly-, kvicksilver- eller talliumförgiftning

Bakgrund

Arsenik är ett klassiskt gift, ett grundämne och en halvmetall, som finns i olika former, exempelvis i bekämpningsmedel, insektsgifter och som arseniktrioxid. Andra föreningar är exempelvis acetoarsenit, arseniksyra, arseniktrisulfid, och kalciumarsenit. Under normala omständigheter exponeras vi för arsenik endast i små mängder t ex genom tryckimpregnerat virke, bekämpningsmedel, av havsfisk och skaldjur, s k fiskarsenik.
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer

Fentanyl-intox

  • Fentanyl är en potent opioid som används dels inom anestesin, och dels som smärtstillande nässpray eller plåster mot svår smärta.
  • Cirka 160 personer har dött av fentanyl under ett år mellan 2015-2016.
  • Tills nyligen har det varit möjligt att köpa fentanyl som Alkylfentanyl i nässpray 2 mg/ml över nätet (500:-/10 ml), men samma preparat finns också som tabletter på 0,75 mg per styck.
  • Preparat med någon adderad kolvätegrupp eller liknande marknadsförs ofta som lagliga "forskningssubstanser" och undgår därmed narkotikaklassning, men ändringar är på gång.
  • Inom sjukvården finns fentanyl för närvarande som smärtstillande medel under narkos som injektionsvätska 50 µg/ml, men därutöver även som nässpray 50-200 µg/dos, som buckaltabletter 100-800 µg, och som depåplåster 12-100 µg/timme.
  • Depåplåstren är populära bland missbrukare. Jag har sett flera fall av medvetslöshet, där man klistrat flera plåster samtidigt på ryggen. Därför viktigt att undersöka hela patienten om vederbörande sjunker i medvetande igen efter en initial dos av naloxon.
  • Ett begagnat fentanylplåster har fortfarande cirka halva mängden läkemedel kvar. Det är inte ovanligt att missbrukare kokar sönder ett sådant plåster i en sked och sedan injicerar avkoket. Andra sväljer plåstret.
  • En och annan äldre patient förgiftar sig själva av misstag med flera plåster, tuggande eller nedsväljning av plåster.
  • Det märkliga är att någon vill missbruka fentanyl som är dels sederande, inte särskilt euforiskt, och som dels tar livet av folk

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-status! Kontrollera särskilt andningsfrekvensen. Opioider ger långsam andning och små pupiller. Patienten är slö eller medvetslös. Ha beredskap för att kunna ventilera patienten.
  • Hämta läkare och inj Naloxon (naloxon, Nyxoid, Respinal).
  • Sätt nål om möjligt

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Kolla status om förenligt med opioid-intox:
  • Mios, medvetandesänkning till medvetslöshet, långsam andning till ingen andning alls, och därefter ibland hjärtstopp
  • Patienten ska upp till stabil cirkulation och normal andning. Helst inte mer. Ge först 0,2 mg naloxon sc i bukfettet snabbt och lätt. Ge därefter naloxon långsamt iv, cirka 0,1-0,2 mg iv, så att patienten börjar andas fint. Sluta där.
  • Om man sprutar för mycket av naloxon då vaknar patienten arg och väldigt abstinent. Dels har man tagit ruset från missbrukaren, dels har vb inget nytt och dels är abstinensen svår. Så var försiktig.
  • Bättre att vakna sakta efter några timmars observation
  • Någon uppföljning blir sällan möjlig. Det vanliga är att narkomanen smiter iväg. Eftersom det fanns 0,2 mg naloxon i subcutis följer lite extra med dem som sticker direkt från akuten. Och det behövs, eftersom halveringstiden är kortare för naloxon än för fentanyl
  • Patienter som sjunker på nytt har ofta antingen plåster på kroppen, eller har svalt sin opioid som fortfarande utsöndras. Ett exempel på sistnämnda är knarksmugglare som sväljer kondomer eller plastpaket med opioider. När de successivt går sönder i tarmarna sjunker pat om och om igen och stora mängder naloxon kan gå åt. En buköversikt ger då vanligen diagnosen.
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin

Cyanidförgiftning

ICD 10:    X08.99 Exponering för annan specificerad rök och öppen eld + T65.0 Toxisk effekt av cyanider Cyanid kan förekomma i fast form (cyanider), som vätska (blåsyra, prussic acid) och som gas (t ex i brandrök). Kan ha doft av bittermandel.
Cyanidflaska
Cyanidflaska
Akut måttlig förgiftning ger takypné, yrsel, huvudvärk illamående och kräkningar. Svår förgiftning följs av kramper, andningsstopp och sedan hjärtstopp, allt inom 5-10 minuter. Kronisk förgiftning av cyanider har också beskrivits, t ex tobaksamblyopi, parkinsonliknande neuropatier, tropisk ataktisk neuropati (större konsumtion av cassava, tapioka). Förgiftningen orsakar inhibition av cytokromoxidas, som behövs för ATP-produktionen i elektrontransportkedjan i mitokondrierna. Konsekvensen blir en anaerob metabolism med laktat och metabol acidos. Cyanid hämmar dessutom ett flertal ytterligare enzymsystem.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-status
  • Omedelbart syrgas, 15 l/min (andningsmask med reservoar).
  • Prov för cyanid tas i ett heparinrör och även urinprov.
  • Sätt nål och ta de vanliga intoxproverna/inkomstprover
  • Hämta Cyanokit och Natriumtiosulfat, om det finns!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Kontroll enligt ABCDE
  • Ge syrgas, 15 l/min (andningsmask med reservoar)
  • Om patienten är sotig i ansiktet/luftvägarna så finns förutsättningar för cyanidförgiftning. Cyanid stiger till väders, så misstanken är bara aktuell i stängda utrymmen med pyrande rök.
  • Behandla så tidigt som möjligt mot cyanidförgiftning (sotig patient) med Cyanokit, 5g iv på 15 min till vuxna (reducera efter vikt till barn 70 mg/kg kroppsvikt).
  • Alternativ till Cyanokit är Natriumtiosulfat 150 mg/ml: Ge 100 ml under 5 min till vuxna, reducera för barn (2,5 ml/kg kroppsvikt)
  • Artärblodgas (kan ge svar på CO-Hb, som man vill ha samtidigt, samt grad av acidos, laktat)
  • Bronkodilatantia, t ex Combivent 2,5 ml inhalation, vid behov.
  • Korrigera pH-värdet vid kraftig metabol acidos, endast vid pH 7,2 eller lägre. Ge då initialt 100-200 ml Natriumbikarbonat 50 mg/ml eller 100-200 ml Tribonat.
  • Därefter ny artärblodgas.

Klinisk beskrivning

Cyanid finns främst i brandrök, men även inom industrin vid metallförädling, tidigare som ogräsmedel, inom kemisk industri och har tidigare förekommit som kemiskt stridsmedel. Finns även naturligt till exempel i cassava, bittermandel och plommon. Blodprover för cyanid är bara intressanta i efterskott, eftersom nivåerna snabbt minskar efterhand. Det viktiga är därför snarare att behandla omedelbart. Cyanid ger vid ger vid <8 μmol/l inga symtom, rodnad och takykardi vid 20-40 μmol/l och koma, andningsinsufficiens vid 100 μmol/l, dödsfall mer än 115 μmol/l.

Diffdiagnoser

Rökgasförgiftning av annat ämne i brandrök innebär oftast koloxid (kolmonoxidförgiftning)

Kliniska råd och kommentarer

  • Värdet av Cyanokit har diskuterats, eftersom det så lätt inaktiveras av värme/förvaring. Min egen uppfattning är att det räddar liv, jag har ett flertal egna snabba, positiva erfarenheter av preparatet. Det är ofarligt att ge, en B12-variant.
  • Intubera liberalt och tidigt vid brännskador i ansiktet eller övre luftvägarna. Kan svullna igen snabbt.

Vårdnivå

Sjukhus
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer Neurologi Pediatrik Psykiatri

Valproatintoxikation

ICD 10: F199 Psykisk störning och beteendestörning, ospecificerad + T426 Andra antiepileptika, lugnande medel och sömnmedel
  • Valproat är en karboxylsyra som används främst mot epilepsi, kramper eller mot bipolär sjukdom. Finns som valproinsyra (Ergenyl Depot) eller natriumvalproat (Absenor, Ergenyl, och Orfiril) både till vuxna och barn. Barn är känsligare för intoxikation än vuxna.
  • Valproat kan ge en allvarlig, svårbehandlad intoxikation. Men det krävs en rätt stor tablettmängd för att utveckla en svår intoxikation, preparatet är samtidigt inte alldeles ovanligt som intoxpreparat.
  • Oftast har den intoxikerade tagit en måttlig dos och blir då främst trött, illamående och neurologiskt påverkad.
  • valproat 500 mg_fass

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Som vanligt. ABCDE-kontroll
  • Akut labstatus - intoxprover, samt arteriell blodgas vid svår allmänpåverkan
  • Inkomst-EKG
  • Kontinuerlig övervakning
  • Iv infart
  • IVA-kontakt vid cirkulationspåverkan eller svårhävd andningsdepression
  • Gärna telemetriövervakning, alltid vid svår intox

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Symtomatisk behandling samt finns antidot (karnitin, se nedan)
  • Magsköljning med koltillförsel är endast aktuellt första timmen efter intag
  • Sätt dropp vid cirkuklationspåverkan
  • Kol i upprepade doser, peroralt 25 g x 4, kan vara meningsfullt när det gäller retard-tabeletter
  • Valproat-nivåerna kan följas genom blodprover (läkemedelsanalys)
  • Vid stigande ammoniumnivåer (urea och ammoniumjon NH4+) och leverpåverkan är tillförsel av antidotpreparatet Carnitene (karnitin) indicerat (inj 200 mg/ml, iv dos 100 mg/kg på 30 minuter, dock max 6 g. Därefter 15 mg/kg iv var 4 timme tills klinisk förbättring noteras
  • Undvik kaloririka infusioner under akutskedet (kolhydrat, protein)
  • Intubation vid behov, iv vätska försiktigt vid tryckfall (undvik hjärnödem) och inotrop behandling (IVA) vid behov
  • Hemodialys kan avlägsna ammonium och kan försökas i svåra fall

Klinisk beskrivning

  • Allvarlig intoxikation uppstår vid intag kring 0,2-2 g per kg kroppsvikt. Symtom från 1 mmol/l och uppåt. Patienter som intagit mer än 200 mg/kg valproat och/eller har plasmakoncentrationer större än 180 ug/ml utvecklar vanligen svår CNS-depression
  • Exempel: En person som väger 60 kg och som tagit 80 tabl Ergenyl 300 mg hamnar på 400 mg/kg.
  • Illamående och kräkningar
  • Muskelhypotonus och hypo-/areflexi
  • Extrapyramidala symtom, ataxi
  • Syn- och hörselstörningar
  • Dosberoende trötthet, från somnolens till koma
  • Små pupiller, mios (diffdiagnos: heroin)
  • Blodtrycksfall, andningsdepression (kan kräva intubation)
  • Risk för kräkningar, kramper, hjärnödem (anses relativt frekvent vid höga doser)
  • Metabolisk acidos, hyperammonemi, hypokalcemi, hyponatremi
  • Organpåverkan (lever, njure, pankreas, muskler)
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Barnkirurgi Infektion Internmedicin Intoxer Kirurgi Obstetrik Onkologi

Kolestas, gallstas, stasikterus – Översikt

ICD 10: K710 Toxisk leversjukdom med kolestas; R179 Icke specificerad gulsot K802 Gallsten utan kolecystit
  • Gallstas uppstår då utflödet av galla hindras.
  • Orsakas ofta av sludge (gallsnor), gallsten eller tumör
  • Under passage genom levern konjugeras bilirubin. Vid kolestas läcker därmed konjugerat bilirubin ut i blodet (normalt sett <5% av totalt bilirubin)
  • Vid bilirubinnivåer >50-60 mmol/l börjar patienten bli ikterisk
  • När S-Bil fortsätter att stiga börjar det klia på kroppen (gallsalter), urinen blir mörk och avföringen kittfärgad. Efterhand blir hela patienten allt mer gul.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontroll av samtliga ABCDE-parametrar
  • Tag prover: Hematologi, elektrolyter, inflammationsprover, hepatitserologier, ev HIV, EBV, CMV. Leverprover inkl pankreasamylas. Hemolysprover. Blododling vid samtidig feber. Gärna ett extra serumrör för ev akutfasprov (ska frysas för ev senare analys).
  • Sätt nål och spola rent med NaCl.
  • Ikteriska patienter ska i regel läggas in - vanligtvis på kir klin vid kolestas
  • Till inf klin vid infektiös orsak (t ex kolestas i samband med sepsis eller mononukleos) eller vid en virushepatit (men det ger ju ingen kolestasbild utan snarare höga transaminaser)
  • Till med klin vid kolestas pga läkemedelsbiverkan, PBC, levercirros

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Ulj gallblåsa, gallvägar, pankreas visar oftast tydlig kolestas, dvs gallvägar som är dilaterade och utspända, > 6 mm
  • Blodproverna visar ofta förhöjt S-Bil, konjugerat, och växlande nivåer från S-Bil 30 umol/l till 300 eller mer (undulatgul)
  • ALP och GT blir ordentligt förhöjt, medan transaminaser oftast är måttligt förhöjda (dvs ingen större leverskada).
  • Vid hepatit är transaminaserna skyhöga, tvärtom alltså, då föreligger en levercellsskada
  • Inläggning är oftast nödvändig vid en akut kolestas
  • Tyst ikterus, dvs gul patient utan symtom och smärta, är ofta en pankreascancer eller annan malignitet som ockluderar långsamt, men till sist blir det stopp. Inlägges för utredning med remiss CT buk, får äta och dricka. Blodproverna ter sig oftast "maligna"
  • Gallstas eller ikterus med lokala besvär i höger hypokondrium brukar vara koledokussten. ERCP med sfinkterotomi inom 3 dygn är en vanlig åtgärd
  • Vid feber tänk på kolangit, sepsis, kolecystit med koledokussten, cholangiocarcinom. Septiska fall kräver snabb handläggning, se Sepsis, överväg antibiotika på akuten.
  • Infusion Ringer-Acetat, 1-5 liter/dygn vid feber/sepsis
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA EKG Internmedicin Intoxer Kardiologi Trauma

Fluorvätesyra, exposition

ICD 10: T304 Frätskada UNS; E835X Rubbning i kalciumomsättningen, ospecificerad (hypokalcemi); X86 Övergrepp med frätande ämnen, X4999 Exponering för syra, UNS Prioritet: RÖD Vätefluorid, eller fluorvätesyra, HF, är en otrevlig syra som snabbt går på djupet och utöver brännskador kan ge upphov till svår hypokalcemi, acidos och chock. I detta fall är det fluoriden som är mest toxiskt. Fluorvätesyra används bl a för betning av rostfritt stål, vid etsning av glas, kretskort, emalj och rost på metaller. Fluorväte förekommer dessutom i gasform vid exempelvis aluminiumsmältverk och svetsverkstäder.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-kontroll initialt, kan snabbt ändras!
  • Av med exponerade kläder!
  • Pat är under normala omständigheter redan sanerad på olycksplatsen, se nedan. I annat fall duscha hela kroppen, skölj rikligt med vatten, och om tillgängligt använd också Hexafluorine.
  • Sätt nål, tag prover för kalcium, magnesium och kalium, samt syrabas-status, om möjligt direkt genom en artärblodgas.
  • Tag inkomst-EKG
  • Fortsatt kontinuerlig EKG-övervakning (telemetri), pulsoximetri, samt syrgas vid sjunkande SaO2.
  • Alltid inläggning vid signifikant exponering, minst 24 timmars observation
  • Uteslut även andra skador, kan ha uppstått i anslutning till skadetillfället

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • På arbetsplatsen tar man av exponerade kläder omedelbart, och genomför direkt en snabb sköljning med Hexafluorine® (kommersiell produkt), en spolvätska för första hjälpen, speciellt framtagen för att användas mot fluorvätesyra eller dess derivat. Den oskadliggör den toxiska fluoridjonen. (Finns för både hud- och ögonsköljning).
  • Efter sköljning med Hexafluorine ska patienten duscha i 10-15 min.
  • Därefter blir H-F gel nästa steg: Efter avsköljning torkas huden och H-F Antidote Gel 2,5% (Kalciumgluconat gel) appliceras snarast möjligt på alla utsatta hudpartier, även under naglar. Gelen hindrar absorptionen av vätefluoriden och finns oftast i de antidotförråden.
  • Vid ögonskada: Sköljning med Hexafluorine på arbetsplatsen, därefter långvarig (20 min) stillsam spolning med vatten i behaglig temperatur, upprepas ofta. Dessutom 3-4 ögondroppar Calcium Sandoz (bereds av 10 ml injektionsvätska i 100 ml NaCl 9 mg/ml - måste alltså spädas, lokalretande). Upprepa var annan till var tredje timme efter behov. Fortsatt behandling hos ögonläkare. Studier kring ögonexposition tyder på att Hexafluorine direkt är bättre än sköljning med vatten eller eller kalciumglukonat
  • Vid större olycka där HF-gel är otillräckligt kan man sanera genom att lösa brustabletter Calcium Sandoz (kalciumglubionat) i vatten och tvätta huden med sådan lösning. Man kan också späda injektionsvätskan Calcium Sandoz 3 ggr i en gel, t ex glidslem, på sjukhuset och behandla frätskador på fingrar med detta (handske på).
  • Har en frätskada väl inträffat, dvs syran har penetrerat huden, då kan lokal injektion med Calcium Sandoz bli aktuell: Har smärtan inte lindrats inom 30-40 min bör injektion med Calcium Sandoz 9 mg/ml ges i utsatta vävnader för att hindra fortsatt absorption av fluorider (ej lämpligt vid fingerskador pga smärta och komplikationer).
  • Vid frätskador på fingrarna kan Bier-teknik (regional intravenös administration) bli aktuell med 15 ml Calcium Sandoz 9 mg/ml blandad med 15 ml NaCl, som då ges regionalt under 10-20 minuter eller kortare tills smärtan upphör. Be en ortoped eller narkosläkare om hjälp vb.
  • Vid exponering av mer än 1% av kroppsytan (= storleken av en handflata) av koncentrerad lösning (50%), eller mer än 5% av kroppsytan (alla koncentrationer) behandlas som vid peroral exponering, se nedan.
  • Om patienten inhalerat vätefluorid: Ge inhalation av Calcium Sandoz (1,5 ml av injektionsvätskan, 9 mg/ml, tillsammans med 4,5 ml NaCl 9 mg/ml). Kan upprepas. Kontrollera lungröntgen när patienten är stabil.

  •   Vid peroral exponering:
  • Ge rikligt med mjölk. Provocera inte kräkning.
  • Behandla med 5-10 brustabl Calcium Sandoz 1 g, som lösts i några glas vatten. Ge initialt även (till vuxna och barn) 5-10 ml Calcium Sandoz inj lösning 9 mg/ml iv, samt 10–20 mmol magnesium långsamt iv (magnesiumsulfat, t ex spädd Addex Magnesium).
  • Vid exposition av betydande mängd utförs ventrikelsköljning (helst med mjölk eller kalciumlösning 20g /2 liter).
  • Fortsatt peroral behandling: Brustabl Calcium Sandoz 6 g var annan timme.
  • Vid hypokalcemi: Ge inj Calcium Sandoz 9 mg/ml, 10 ml iv under 3-5 min per behandling. Upprepas vid kvarstående eller tilltagande hypokalcemi.
  • Upprepa bestämningar av S-Ca. S-Mg, och S-K, och syra-basstatus, gärna med blodgaser.
  • Överväg korrektion av metabolisk acidos, t ex med Tribonat.
  • EKG: Följ rytmen och ev förekomst av arytmier. Hypokalcemi ger förlängd QTc-tid och hyperkalemi toppiga T-vågor.
  • Lägg påverkade patienter på IVA, överväg hemodialys vid svår systemisk påverkan.
  • Lägg om alla brännskador av syran och hantera som vanlig brännskada. Skadans djup kan vara svår att avgöra under första dygnet, kan vara av grad I-III.

Klinisk beskrivning

  • Risken är således brännskador på hud, svår hypokalcemi, acidos och chock. Vätejonen skapar lokala frätskador medan fluoridjonen, som är mest toxisk, tränger djupare in i vävnaden och orsakar såväl lokal celldöd som systemtoxicitet genom hypokalcemi och hypomagnesemi, som i vissa fall kan leda till livshotande hjärtarytmier.
  • Hudkontakt och inandning av ångor kan ge allvarliga frätskador med svår smärta och långsamt läkande sår. Smärtan kan komma först efter flera timmar, när syran redan hunnit penetrera vävnaderna.
  • Inandning av ångor kan ge sveda i näsa och svalg, hosta, näsblödning, kräkningar, andnöd, chock, medvetslöshet.
  • Allvarliga lungskador, lungödem, kan tillstöta efter en besvärsfri period på upp till ett par dygn. I samband med olyckor, där fluorvätekoncentrationen varit hög, har många lungödem med dödlig utgång rapporterats, i något fall även efter hudupptag av fluorväte.
  • De flesta dödsfall som rapporterats beror på hjärtarytmier som föregås av hypokalcemi med åtföljande hyperkalemi. Dödsfall har beskrivits vid så liten exposition som 2,5% av kroppsytan (drygt 2 handflatestora hudpartier).

Diffdiagnoser

  • Den drabbade vet i regel (via arbetet) att det rör sig om fluorväte, men substansen har också förekommit i försåtliga syften
  • Utvecklas ingen hypokalcemi rör det sig knappast om fluorväte, åtminstone inte vid signifikant exponering.
  • Alternativet kan vara en annan syra eller bas (lutskada vitnar), möjligen fenol. Tvätta rikligt med vatten. Ett samtal med polis och räddningstjänst kan i oklara fall vara vägledande.

Se även

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer Psykiatri

Litiumintoxikation

ICD 10: T43.2 Förgiftning med andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel + Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel. X61.99 vid suicidförsök: Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med ...psykotropa läkemedel...  + Y49.2
  • Litium (depottabl Lithionit, 42 mg eller 6 mmol Li+) används mot akut mani, eller oftare som förebyggande vid bipolär sjukdom mot skov av mani eller depression.
  • Litiumintoxikation innebär nivåer kring 2 mmol/l eller mer (lindrig intox >1,6 och allvarlig vid >3,5 mmol/l). I princip 3 varianter:
  • Oavsiktlig litiumförgiftning kan inträffa pga smalt terapeutiskt fönster redan från nivåer av S-Li >1,6 mmol/l, t ex vid intorkning (allmänsjukdom, fallit hemma, gastroenterit och andra vätskeförluster)
  • Kronisk förgiftning (vanligast) är oftast förorsakad av oavsiktligt hög litiumordination eller förändrade normalförhållanden (S-Li >1,5-2,5 mmol/l), och då kan dialys vara aktuell redan vid 2,5-3 mmol/l).
  • Orsaken till kronisk förgiftning kan vara att patienten dricker dåligt, är dehydrerad, har feber, hjärtsvikt, fått nya läkemedel eller ökade natriumförluster. Äldre patienter är känsligare.
  • Suicidförsök med litium förekommer ibland med hög akutkoncentration av litium, men trots detta inträffar sällan allvarlig förgiftning pga långsamt steady state.  Överväg dock dialys vid nivåer från ca 4 mmol/l.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-status!
  • Anamnesen viktig - Har pat blivit inringd pga höga värden? Eller söker själv pga misstänkta symtom? Hur många tabl Lithionit har patienten tagit om det rör sig om en intox, och när?
  • Tag ett akut litiumprov (S-Li+), även vanliga intoxprover, calcium, TSH, T4, infektionsprover, elektrolytstatus och leverprover
  • Sätt nål och börja med 1 liter Natriumklorid 9 mg/ml, särskilt vid intorkning!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Om en patient på akutmottagningen står på litium och söker med någon allvarlig sjukdom som påverkar vätskebalansen, eller en gastroenterit, eller är intorkad vid ankomst:
  • Kontrollera S-Li (med akutsvar; Skicka inte hem pat innan svaret kommer). Sätt ut litium tillfälligt (kryssa!) vid inläggning.
  • Kryssa också ev ACE-hämmare eller NSAID.
  • Håll patienten uppvätskad vid höga litiumnivåer (>1,5 mmol/l) och följ elektrolyterna noga
  • Symtom vid lättare överdosering är främst diffusa neurologiska symtom och gastrointestinala besvär (slöhet, yrsel, sluddrigt tal, ataxi, tremor, metallsmak, svettningar, aptitlöshet, illamående, kräkningar, diarré).
  • Vid kraftig överdosering tillkommer ytterligare neurologiska symtom (konfusion, agitation, psykotiska symtom, feber, myoklonier eller kramper, nystagmus, medvetandesänkning) därtill sent, EKG-påverkan med arytmier. Kreatinin stiger. Hyponatremi (hypernatremi vid litiumutlöst diabetes insipidus). Höga LPK-nivåer. Lungödem och hjärnödem kan tillstöta.

  •   Behandling
  • Tarmsköljning kan övervägas vid intag av stort antal tabletter. Tabletterna kan synas på CT BÖS innan de löst sig och ge en uppfattning om mängden
  • Provtagning enligt ovan. Höga värden (>2,5 mmol/l), njurpåverkan (stigande kreatinin), stigande litium, hyponatremi, och påtagliga symtom indikerar allvarligare förgiftning. Kontakta GIC i detta läge!
  • Dialys är indicerad vid allvarligare förgiftning, diskutera med GIC, upprepade dialyser kan bli nödvändigt. Kan bli nödvändigt redan vid 2 mmol/l om kronisk förgiftning, och vid 4 mmol/l vid akut intoxikation.
  • Kontrollera elektrolytläget och korrigera efter behov. Eventuellt extra natriumklorid, undvik hyponatremi.
  • Ge dropp, både av Natriumklorid och Ringer-Acetat, så att pat har en hög diures, kanske 4-6 liter per dygn.
  • Följ elektrolytstatus och litium var 4:e timme så länge patienten har symtom och så länge S-Li är högt.
  • När pat är bestående symtomfri och litium har börjat sjunka kan övervakningen släppas
  • En patient som drabbats av kronisk förgiftning behöver ordineras en lägre dos av Lithionit före hemgång (till S-Li 0,5-0,9--1,2 mmol/l max) och bör ha snar kontakt med psykiatrin.
  • En patient som utfört en suicidhandling bör ses akut av psykiatrin för bedömning av suicidrisk och ev behandling. LPT-bedömning kan bli aktuell om patienten inte medverkar frivilligt (HSL), och får då ske i vanlig ordning.

Diffdiagnoser

  • Normalt S-Li: Annan orsak till ev symtom
  • Symtom av intorkning
  • Infektion
  • Neurologisk sjukdom

Se även

Litiumbehandling

Vårdnivå

Sjukhus, akutmottagning
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin Kardiologi

Adenosin

ICD 10: I471 Paroxysmal supraventrikulär takykardi Adenosin 5 mg/ml: 1 + 2 + 3 ml iv med 1-2 min intervall, se nedan!
  • Adenosin ger ett mycket kortvarigt AV-block som bryter arytmin/takykardin.
  • Kan ges till de flesta snabba, smala takyarytmier
  • Kan dock vid WPW-syndrom utlösa ett snabbt preexciterat förmaksflimmer (breddökat och oregelbundet) som undantagsvis övergår i ventrikelflimmer. Risken för detta är mycket låg, men därför bör man ha patienten i telemetri och ha tillgång till defibrillator.
Indikationer för adenosin (inj Adenosin Life Medical)
  • Avbrytande av paroxysmal supraventrikulär takykardi, PSVT, (avser i första hand ortodrom takyarytmi), även innefattande AV-noden (avser i första hand AV-nodal re-entrytakykardi) (Även:
  • För påvisande och lokalisering av accessorisk retledningsbana med pre­excitation
  • Farmakologisk provokation av ischemi i hjärtat i samband med myocardscintigrafi (tallium eller teknetium) eller ekokardiografi, i de fall där andra farmakologiska provokationsmetoder ej kan användas)

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Tidigt ABCDE-status
  • Tag EKG, visa läkaren EKG:t genast (takykardi)
  • Hämta Adenosin 5 mg/ml samt dra upp en spruta med NaCl 9 mg/ml för att kunna flusha
  • Hämta defibrillatorn
  • Koppla upp i telemetri
  • Sätt nål, spola rent med NaCl

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Dosering av adenosin (inj Adenosin Life Medical, 5 mg/ml) vid icke-breddökade, snabba takykardier:
  • Koppla upp patienten i telemetri. Gällande barn se dosering i FASS.
  • Säg till patienten att det kan uppstå en kortvarig (<30 sek) andnöd, tryck i bröstet, eller värmekänsla i huden, (50% har inga symtom).
  • Ge först 1 ml Adenosin 5 mg/ml snabbt iv, och därtill 5-10 ml NaCl för att flusha in det. Avvakta omslag till sinusrytm inom 1-2 min.
  • Vid behov ge inom 2 min ytterligare 2 ml snabbt iv (10 mg), följt av flush. (Oftast räcker 1 ml + 2 ml för omslag).
  • Om resultat ändå uteblir: Ge inom 2 min 3 ml snabbt iv (15 mg) + flush
  • Adenosin har en halveringstid på <10 sekunder i plasma, dvs försvinner omgående ur cirkulationen
  • Har patienten inte slagit om nu bör man istället överväga ge beta-blockad iv.  Även Cordarone iv och andra arytmika får övervägas, beroende av allmäntillståndet. Akut elkonvertering är också ett alternativ.
  • Ge INTE verapamil eller digitalis vid preexciterat förmaksflimmer eller WPW-syndrom! I praktiken: Låt bli dessa medel vid mycket snabba arytmier. För övrigt finns för närvarande inte verapamil för iv-bruk.
  • Vid återkomst av AVNRT efter behandling med adenosin: Avstå från ytterligare adenosin.
  • Uppstår ett förmaksflimmer efter adenosin: Ge inte mer adenosin. Diskutera istället betablockad (med bakjour, om så behövs). Kontrollera RR-intervallet/hjärtfrekvensen, och titta på QRS-komplexen om de blir breddökade. Har vi en breddökning, mycket snabb och oregelbunden rytm (>200/min) är det sannolikt ett preexciterat FF och då är behandlingen akut elkonvertering. Lägg in med telemetri i dessa fall och ta hejd på takyarytmin snarast möjligt.
  • Vid alltför kraftig effekt/reaktion av adenosin kan man ge några ml, 3-10 ml, Teofyllamin 23 mg/ml långsamt iv (högst 1 ml/min).

  •   Kontraindikationer till adenosin: a) Tidigare svåra biverkningar av adenosin b) AV-block grad II eller III c) sick sinus syndrom utan pacemaker d) Svår hypotoni eller hypovolemi av annat slag än takykardin i sig (Adenosin kan ge blodtrycksfall) e) Förhöjt intrakraniellt tryck
      Försiktighet vid: f) Långt QT-syndrom (ges åtminstone i låg dos) f) Samtidig behandling med dipyridamol (Persantin, Diprasorin, Asasantin). (Lösningen är att ge lägre dos av adenosin) g) Mekaniska störningar av cirkulationen (ex shunt, tamponad, aortastenos) i händelse av blodtrycksfall h) Efter hjärtinfarkt i) Vid KOL (kan ge bronkospasm) j) Första året efter hjärttransplantation (ökad känslighet för adenosin)

Diffdiagnoser

Takykardi med breda QRS-komplex

Se även

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Gynekologi Infektion Internmedicin Intoxer Kärlkirurgi Kirurgi Obstetrik Ortopedi Thoraxkirurgi Trauma

Hypovolemisk chock, blödningschock

ICD 10:   R571, Hypovolemisk chock
  • Hypovolemisk chock innebär att den cirkulerande blodvolymen är för låg. Vanligen beror detta på en förlust av blod, blödningschock. Men även ileus (förlust av interstitiell vätska) och plasmaförlust (brännskada t ex) är exempel på alternativa former av hypovolemi.
  • Volymbristen skapar nedsatt perfusion i vävnaderna. Chock innebär cellulär hypoxi.
  • Tidiga åtgärder, personal och team

  • Hejda pågående blödning!
  • Komprimera mot yttre blödningar.
  • Sätt 2 stora iv-infarter
  • Ssk tar traumaprover, inkl bastest och blodgruppering!
  • Tag blodgas så snart som möjligt och upprepa efter 30 min. Basöverskott och laktat korrelerar båda till graden av chock och resultat.
  • Ring blodcentralen tidigt vid behov
  • Vid stor blödning, se Massiv blödning
  • Olika typer av chock, och principiell behandling, se Chock
  • Överväg att utlösa larm (kirlarm, blödningslarm, traumalarm etc)
  • Tillkalla narkos/IVA-jour vid behov (andningsvägar, behov av inotropa läkemedel, IVA-plats)
  • Överväg sätta KAD
  • Håll patienten varm. Filt på!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    Initialt
  • Kontrollera ABCDE, vid katastrofblödning lös C-problemet först! Undvik blind instrumentering
  • Direkttryck över öppen blödning!
  • Ge syrgas 15 l/min med airbag
  • Halskrage på vid trauma (ofta samtidigt trauma)
  • Ge 2 liter Ringer-Acetat i snabb takt (20 min), övertrycksmanschett.
  • Fortsatt vätsketerapi är beroende av förloppet. Undvik att spä ut koagulationsfaktorer.
  • Det räcker att stabilisera pat till bltr 80-90 mmHg systoliskt. Högre tryck kan initiera blödning igen.
  • Om trycket faller på nytt efter 2 liter dropp så blöder patienten troligen fortfarande.
  • Ge tranexamsyra (Cyklokapron) 1+1+0 g iv. Ges alltid vid blödningschock, (evidensbaserad behandling), även vid lindrigt trauma, ges tidigt inom 1-3 timmar, men inte senare, då blir effekten försämrande!
  • Få ett snabbt B-Hb
  • Vid fortsatt blödning ge blod till Hb 70-100 g/l. Se Massiv blödning vid behov!
  • Op-anmäl patienten tidigt, särskilt när ett lågt blodtryck inte förbättras trots vätskebehandlingen. Risken för dödsfall har rapporterats öka med 1% per 3 min på akutmottagningen.
  • I väntan på bastestat blod: Inled vb med 2 enheter 0-negativt blod!
  • Håll principen 4-4-1 (4 enheter blod, 4 plasma, 1 trombocyter) vid stor blödning.
  • Vid trauma tänk även på ventilpneumothorax och hjärttamponad (venstas på halsen? normala bilat andningsljud?)

  •   Vid trauma
  • Tänk på möjliga parallella skador (D-E)! Normal känsel och motorik? Skador på extremiteterna? Normal rygg, ryggrad (vänd)?
  • Smärtstillande vid behov, t ex inj Morfin 3-10 mg eller Fentanyl 30-100 ug iv)
  • Vid Waran-behandling: Reversera blödningen!
  • Beställ CT när så behövs (t ex CT multitrauma; CT thorax etc), men ta patienten till OP vid akut inre blödning som inte viker. En röntgenavdelning är farlig för en allmänpåverkad patient.
  • Kontrollera KAD och eftersträva normal diures >30-50 ml/tim (1 ml/kg/min)
  • Undvik lösningar med hyperton NaCl, dextran, hydroxietylstärkelse. Vid blödning kan de dock ge 30-60 min tidsfrist i väntan på blod eller åtgärd, men risken för dödsfall ökar.

  •   Efterhand
  • Återställ normal cirkulation (andning, puls, bltr) och ett normalt CVP hos IVA-patient. Kontrollera diures.
  • Återställ blodförluster med blod, ev plasma och trombocyter (se ovan eller massiv blödning). Sikta på ett Hb 70-90 g/l.
  • Ny avstämning efter ca 10 min, second survey, en grundläggande undersökning på nytt. Var kan patienten få definitiv behandling? Krävs IVA-övervakning?
  • Står pat på mediciner? Diabetes? Viktig grundsjukdom?
  • Finns känd allergi mot läkemedel?
  • Tecken på lyckad behandling är att patienten blir mentalt förbättrad, att normal cirkulation återställs (puls, bltr), andningen normaliseras, miktionen återställs.
  • Ultraljud på akutmottagningen: Ett ulj kan enkelt visa om den inre cirkulationen har förbättrats (hjärtats fyllnad). Med FAST, och liknande undersökningar, kan även blödning i buk, lungor och perikard påvisas, liksom pneumothorax.

Klinisk beskrivning

  • Blödningschock är en klinisk diagnos: Påverkad patient, oro, törst, lågt blodtryck, hög puls, snabb andning och aktuell blödning. Obs att agitation vanligen innebär hypoxi. I detta läge har patienten ofta redan förlorat 30% av blodvolymen, eller mer.
  • Begreppet DCR står för Damage Control Resuscitation och innebär att man ska acceptera ett relativt lågt blodtryck, tidigt ge blodprodukter som motsvarar helblod (t ex 4-4-1-principen ovan), samt minimera mängden dropp (av kristalloider). DCR-principen har ökat överlevnaden betydligt vid användning i krigszoner. Om blödningen fortsätter utan kompensation övergår den efterhand i sk irreversibel blödningschock. Då har man passerat alla behandlingsmöjligheter, pat avlider.

Diffdiagnoser

Ventilpneumothorax Hjärttamponad Annan chock (sepsis, anafylaxi, etc)

Se även

C- Cirkulation Massiv blödning
error: Alert: Content is protected !!