Författare: Per Björgell

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Kirurgi Pediatrik

Akut buk, barn

ICD 10: R104X Akuta buksmärtor

  • Ont i magen är vanligt hos barn. Ibland rör det sig om en luftvägsinfektion, ibland en obstipation, och ibland blir det en appendicit av det hela.

Det gäller
  • att inhämta en bra anamnes,
  • att se hur barnet rör sig,
  • att undersöka hela barnet (inte bara magen),
  • att ibland ta blodprover.
Verkar allting väl, dvs inga hållpunkter för akut buk, kan man ofta tillåta sig en aktiv exspektans och beroende på tillståndet se barnet på nytt med nya prover (LPK, CRP) om 4 timmar, 12 timmar, eller vid försämring och svårigheter att försörja sig.
Ont i magen...
Ont i magen...

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontroll temperatur och allmäntillstånd, ABCDE-status
  • Sätt på EMLA-plåster tidigt, om venös provtagning verkar bli aktuell. Ska helst sitta på under 1 timma, minst 30 min
  • Håll barnet fastande tills läkare ev friskriver buken
  • När åt och drack barnet senast?
  • Friskt barn i övrigt?
  • Aktuell luftvägsinfektion före debut av magsmärtor?
  • När bajsade barnet senast?
  • Kissat normalt sista dygnet?
  • Ev labstatus (Kapillärt: Hb, CRP, LPK, B-glukos, urinsticka).
    Utvidgat status om dåligt barn: Enligt ordination, t ex Hb, CRP, LPK, neutrofila, laktat, elektrolytstatus, leverstatus, ev odlingar (nedan)
  • Tidigt ev inläggningsbeslut!
  • Blododling vid sepsis/peritonitmisstanke, i så fall även urinodling och NPH-odling
  • Röntga inte något barn i onödan, men givetvis när indikation föreligger. Överväg ulj eller MR, om så är möjligt. CT buk kan bli nödvändig i särskilda fall, men inte för allmän appendicitmisstanke, normalt sett.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Inriktas på respektive grundtillstånd (vg se diff diagnoser nedan)
  • Vid allmänpåverkat barn (snabb andning och puls, feber, dehydrering, etc) sätt iv nål direkt (vänta inte på Emla-effekt!) och sätt dropp, 500 ml Ringer-Acetat för en 1-åring om 10 kg på 4 timmar, eller mer beroende av barnets storlek. Få blodproverna tagna!
  • De flesta tillstånd av akut buksmärtor hos barn är självbegränsande (i 3 av 4 fall)
  • Endast några procent totalt av barn med akut buk behöver opereras, vanligaste orsaken är då en akut appendicit
  • Tänk på de viktiga diffdiagnoserna (se nedan), glöm inte nydebuterad diabetes (som ger buksmärtor!)
  • Använd mötet till att skapa förtroende hos barn och föräldrar, och undersök barnet efterhand som ni pratar. Spara de jobbigare delarna till sist (t ex att titta i halsen med spatel; rektalpalpation kanske inte är nödvändig?).
  • Man behöver inte palpera buken mer än lätt, i de flesta fall. Vid peritonitretning känns svaret som regel tydligt (undantag ibland, barn <1år)
  • Kontrollera alltid bråckportarna bilat, liksom yttre genitalia på pojkar (testistorsion)
  • Rektalpalpation har inget värde för appendicitdiagnos, möjligen om man behöver ställa diagnos obstipation, använd då lillfingret och palpera långsamt (när barnet inte kniper emot) med mycket glidslem på handsken
  • Ett litet hopptest är bra, liksom att se hur barnet sätter sig upp från liggande. Går det lätt är peritonitretning osannolik.
  • Barnet med peritonitstatus går framåtböjt (om det ska behövas), men vill helst ligga stilla och är som regel mer eller mindre allmänpåverkat
  • För oklar peritonit finns på sjukhus oftast en antibiotikarutin, hitta den, och inled preoperativ behandling snarast. Se till att odlingarna är tagna.
  • Anmäl barnet till akut operation med dubbel förtur vid uppenbar peritonit
  • Diskutera med bakjour och narkosjour
  • Anteckna alla gjorda undersökningar och åtgärder i journalen

Klinisk beskrivning

  • Se respektive tillstånd för närmare kliniska beskrivningar!
  • Det är anamnesen tillsammans med det kliniska fyndet vid undersökningen som är mest avgörande för den fortsatta behandlingen.
  • Blodproverna CRP och leukocyter kan initialt vara normala, liksom omvänt t ex förhöjda vita vid dehydrering och stress utan bukbesvär. Alla får inte feber vid akut buk. Som framgår måste alltså inte allt "stämma" - kliniken styr!
  • Har barnet avvikande status vid första undersökning bör det remitteras till (barn)kir akut, om inte redan på plats. Palpationsömhet i buken, eller ej, är i regel vägledande.

Diffdiagnoser

Viktiga och vanligare diagnoser
  • Övre luftvägsinfektion (faryngit, tonsillit)
  • Obstipation
  • Appendicit
  • Gastroenterit
  • Invagination
  • Pyelonefrit
  • Mononukleos
  • Inklämt ljumskbråck
  • Testistorsion
  • Ovarialtorsion
  • Diabetes mellitus, ketoacidos
  • Ileus (t ex pga malrotation med volvolus)
  • Sepsis med buksmärta/allmänpåverkan
  • Peritonit av annan orsak


    • Ovanligare eller alternativa tillstånd
  • Pylorostenos (främst nyfödda/spädbarn)
  • Mb Hirschsprung (främst nyfödda/spädbarn)
  • Spädbarnskolik (främst nyfödda/spädbarn)
  • Otit
  • Pneumoni
  • Meckels divertikel (appsymtom och/eller blod PR)
  • HUS, hemolytiskt uremiskt syndrom
  • Meningit
  • Trauma, misshandel, intox
  • Njursten, gallsten
  • Främmande kropp (nedsvalt föremål)
  • Hydronefros
  • Mjölkallergi
  • Henoch-Schönleins purpura
  • Celiaki
  • Pankreatit
  • Medelhavsfeber
  • Leukemi, lymfom, Wilms tumör och andra maligniteter

Kliniska råd och kommentarer

  • Lägg in alla klara fall med "akut buk", fastande
  • Lägg in för observation vid "oklar buk". Då får man också möjlighet att notera smärta och beteende, samt följa proverna. Nästa dag kan man oftast skicka hem barnet om tillståndet inte har utvecklats till någon diagnos.


Updated 2022-03-06. Originally published 2017-06-26,
©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Ortopedi

Öppen fraktur

ICD 10: Välj i första hand enligt Orsakskoder vid olycksfall
I andra hand använd: T1421 Fraktur i icke specificerad kroppsregion, öppen

  • En "öppen fraktur" innebär att det föreligger en fraktur som står i förbindelse med penetrerad hud - det kan gälla ett litet spetsigt fragment som gjort ett genomstick av huden, eller ett stort öppet sår med mjukdelsskador och synliga benändar.
  • Det kan vara en skada inifrån och ut, eller utifrån och in.
  • Se bilder nedan

Tidiga åtgärder, personal och team

  • ABCDE-kontroll
  • Öppna frakturer och öppna ledskador tillhör den akuta ortopedin och ska prioriteras på akutmottagningen (förslagsvis ORANGE prioritet! (prio 2) eller högre).
  • Intagningsstatus: Lägst Hb, Na, K, kreat, CRP.
  • Sätt nål och spola rent eller sätt dropp (NaCl, Ringer-acetat)
  • Hämta kamera för dokumentation vid större skada
  • Räkna med inläggning och ordna vårdplats

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Vid ett multitrauma gäller ABCDE som vanligt! Säkra andning och cirkulation först, halskrage vid behov, stoppa blödningar, etc, och ta sedan hand om den öppna frakturen!
  • Målsättning: Rädda liv och skadad extremitet, grovreponera (rough repositioning), eller lägg tillbaka frakturen i hyggligt läge (re-align), rengör och undersök läget, täck såret snarast, stabilisera, tidig antibiotikabehandling, slutligen definitiv kirurgi.
  • Om cirkulationen är hotad, benbitar sticker ut, (eller stor felställning föreligger): Grovreponera frakturen genom att dra i längsriktningen (t ex öppen fotledsfraktur med foten helt felställd). Gör det genast med ett jämt drag, hellre än att vänta på smärtstillning/narkos, etc, för att undvika ischemi och infektion.
  • Stoppa pågående blödning i den öppna frakturen, men undvik att instrumentera blint i såret!
  • Gör en preliminär typning (I-III) av den öppna frakturen, se Klinisk beskrivning nedan.
  • Beställ blod om så behövs! Se Massiv blödning!
  • Ge smärtlindrande behandling! T ex inj Morfin 5-10 mg iv.
  • På akuten tas odling från såret, ett utgångsprov (omdiskuterat värde).
  • Tvätta av huden kring såret med steril koksaltlösning i riktning från såret. Grövre partiklar tas/spolas bort vid behov. Kontaminerad skada åtgärdas primärt med ett spoldropp om 1-2 liter. (Lämna öppet och täck med NaCl-fuktade kompresser och inte alltför hårt förband runt om.
  • Stabilisera och immobilisera extremiteten med temporär gipsskena eller annan skena. Se till att det är välpolstrat runt om. Immobiliseringen är också smärtstillande. Kontrollera perifert status igen!
  • Öppna frakturer blir lätt infekterade. De svåraste, öppna frakturerna (typ III, se nedan) drabbas obehandlade av infektion i mjukdelarna i cirka 25-50% av fallen (mest S aureus). Därför ska man antibiotikabehandla tidigt:
  • Sätt in antibiotika, vanligen först 2g kloxacillin (Ekvacillin) iv och fortsättningsvis 2g x 3 iv (förloppet avgör fortsatt behandlingstid) (Barndos kloxacillin 80-100 mg/kg kroppsvikt och dygn, iv fördelat på 4-6 doser).
  • Vid penicillinallergi ge istället klindamycin (Dalacin 150 mg/ml) 600 mg (4 ml) 3 gånger dagligen. (Barndos klindamycin 25-40 mg/kg och dygn, uppdelat på 3 iv doser).
  • Ge tetanusprofylax, vid behov. Har man fått sina 4 grundvaccinationer (spädbarn + 10 år) räcker det fram till 40 års ålder. Efter en 5:e booster (efter 40 års ålder) behövs normalt inte ytterligare vaccinationer. Booster: 0,5 ml diTeBooster ges im som engångsdos (till barn >5 år och vuxna).
  • Skicka patienten på röntgen av den öppna frakturen (ge antibiotika först!)
  • Håll patienten fastande inför operation
  • Öppen fraktur innebär i regel omgående bakjoursdiskussion och behov av tidig operation. (Ibland väljer man att antibiotikabehandla första dygnet och sedan åtgärda).

Anamnes och status

  • Anteckna yrke, familj, tidigare sjukdomar, aktuell händelse och tidsförloppet, aktuella läkemedel, ev allergi mot läkemedel.
  • Vad gäller status dels allmän undersökning, dels noga aktuella förhållanden före åtgärd, nedsmutsning, djup i såret, aktuell blödning, perifert status (känsel, cirkulation). Motorik ofta svårare att testa vid större öppen skada.

Klinisk beskrivning

Öppna frakturer brukar klassificeras enligt Gustilo et al [J Trauma,1984;24(8):742-6] i tre nivåer (Typ I, II och III). Det är främst de intraoperativa fynden som avgör vilken typning som blir aktuell (gäller främst typ III-skador).
  • Typ I: Öppen fraktur, ren, och såret mindre än 1 cm.
  • Typ II: Öppen fraktur, större sår än 1 cm, inga stora mjukdelsskador
  • Typ III: Öppen fraktur, antingen flera fragment, större mjukdelsskada, eller traumatisk amputation. Omkring 50% av alla typ III-skador är komminuta frakturer. Typ III indelas i 3 subgrupper:

  • Typ IIIa: Komminuta eller segmentella frakturer, tillräckligt med ben för läkning, och kan förslutas utan större svårighet.
  • Typ IIIb: Uttalade mjukdelsskador och tydlig exposition av ben och periostskada, ofta med massiv kontamination. Svårt få vävnad för att primärt kunna täcka skadan (ofta krävs rotation eller lambå).
  • Typ IIIc: Alla öppna frakturer med artärskada som kräver kirurgisk reparation.

  • Den fortsatta behandlingen [Gustilo, ovan] innefattar akut operation, noggrann debridering och riktigt riklig irrigation, med såret lämnat öppet; frakturstabilisering; fortsatt antibiotikabehandling; upprepad debridering efter 24-48 timmar efter skadan, och dagligen därefter vid behov; samt fördröjd primär eller sekundär slutning av såret 5-7 dagar efter skadan. Ofta har man använt delhudstransplantat för att kunna täcka såret.
Öppen fraktur typ I
Öppen fraktur typ I [Gustilo]

From: commons.wikimedia.org
Photo: Doncovska

Öppen fraktur typ II
Öppen fraktur typ II [Gustilo]

From: commons.wikimedia.org
Photo: Doncovska

Öppen fraktur typ IIIB
Öppen fraktur typ IIIB [Gustilo]

From: commons.wikimedia.org
Photo: Saltanat

Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Neurologi Pediatrik Trauma

HUSK MIDAS

HUSK MIDAS är en minnesregel om (vanliga) orsaker till medvetandesänkning  eller medvetslöshet. Det som är vanligt på en svensk akutmottagning är sepsis, intox, diabetes (mest hypo-), retinerande KOL (kolsyranarkos), samt stroke och andra cerebrala händelser (uteslut också trauma).
H Herpesencefalit M Meningit/sepsis
U Uremi I Intoxikation
S Status epilepticus D Diabetes (hypo-/hyper-glukemi)
K Korsakoff A Andningsinsufficiens
S Subaraknoidal-/Subdural blödning/Stroke
  • Husk! betyder "kom ihåg!" på danska.
  • Det är inte alltid så att en medvetslös berusad person luktar så tydligt av alkohol. Tag därför alltid S-etanol (och S-metanol, paracetamol och salicylat).
  • Intoxikation på tabletter luktar i regel inte heller. Men kolla pupillerna - är de miotiska så är det heroin, tramadol, fentanyl, eller något annat morficum! Och andas patienten dessutom långsamt så är saken klar - ge naloxon!
  • Tänk alltid på sepsis vid medvetslöshet! Inte minst hos barn, men även hos vuxna. Finns petekier, nackstyvhet, feber?
  • Minska syrgasen hos en syrgasbehandlad KOL-patient som har blivit medvetslös. Orsaken är ofta en hyperkapni och det syns på blodgasen. Stänger man syrgasen (om det är möjligt) så vaknar ofta patienten på 5-10 minuter!
  • Hyperventilerar patienten ska man tänka på acidos, t ex av nydebuterad diabetes mellitus (ketoacidos), laktacidos, infektion, intoxikation på salicylika eller kylarsprit (etylenglykol). Hyperventilation kan också vara del i cerebrala händelser.
  • Uremi är en ovanlig orsak till medvetslöshet, den är dessutom som regel känd.
  • Leverkoma, däremot, är väl så vanligt! (Etylmissbruk i anteckningarna?)
  • Herpesencefalit är enligt min erfarenhet ofta ungdomar eller yngre vuxna patienter, som börjar bete sig "konstigt". De kan bli konfusoriska, hallucinera, eller till och med bli psykotiska, ha huvudvärk och feber. En del blir medvetandesänkta, medan koma är ett sent symtom. Aciklovir
  • Korsakoff är ett dumt begrepp, eftersom det syftar på den kroniska psykos, som följer efter en akut Wernicke-encefalopati (olika delar i Wernicke-Korsakoffs syndrom).
  • Vid Wernickes encefalopati kan patienten bli neurologiskt påverkad med ataxi, blickpares och konfusion. Trötthet och slöhet är då vanliga symtom. Ren medvetandesänkning eller koma är dock ovanligt som debutsymtom. Förblir patienten obehandlad (tiamin, vit B1) fördjupas dock komat efterhand och pat avlider inom 1-2 veckor. Ge därför alltid medvetslösa etyliker 100 mg tiamin iv redan på akutmottagningen, så är behandlingen inledd.

Se även

  • Sepsis
  • Herpesencefalit
  • Meningit
  • Intox
  • Diabetes mellitus
  • KOL-exacerbation
  • Stroke
  • Subaraknoidalblödning, SAH
  • Subduralblödning
  • Skalltrauma


Updated 2019-05-22. Originally published 2017-06-19, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Intoxer Neurologi Trauma

Akut konfusion (akut delirium) – Diffdiagnoser

ICD-10: R410 Desorientering, ospecificerad (Konfusion UNS)

  • Kallas även: Akut förvirring, akut desorientering, akut delirium.
  • I begreppet akut konfusion ingår inte kronisk konfusion (t ex demens), ej heller strukturella sjukdomar med neurologiska bortfall, till exempel afasi, anosmi, eller kroniska psykiska sjukdomar av psykoskaraktär (hallucinationer, vanföreställningar, schizofreni etc).
  • En akut konfusion drabbar främst äldre personer. De kommer ofta till akutmottagningen i sällskap med anhöriga eller personal, som funnit dem desorienterade.
  • När det gäller yngre personer rör det sig ofta om herpesencefalit eller intox.

Diffdiagnoser till akut konfusion

    Vanliga orsaker till konfusion på akutmottagningen
    I bokstavsordning:

  • Akut, systemisk infektion (ex pneumoni, pyelonefrit) är vanligast jämte intoxerna!
  • Hjärntumörer, hjärnmetastaser
  • Hyponatremi
  • Hypoxi (tänk ABC; luftvägshinder, pulmonell, kardiell, svår anemi)
  • Intoxer (främst alkohol, även cannabis, amfetamin, ecstacy, opiater, magic mushrooms, m fl)
  • KOL, svår exacerbation (dels kolsyraretention, dels hypoxi)
  • Sepsis, septisk chock
  • Akut stroke
  • Akut TIA


    • Mindre vanliga orsaker till konfusion på akutmottagningen
  • Abstinens (främst alkohol, även centralstimulantia)
  • Andra metaboliska rubbningar
  • Delirium tremens
  • Diabetes ketoacidos (DKA)
  • Förgiftningar
  • Herpesencefalit (konfusion är ganska vanligt vid herpesencefalit; vanlig orsak till konfusion hos yngre)
  • Hypoglukemi (vanligt, men är oftast avklarad prehospitalt)
  • Konfusion i samband med flyttning (äldre)
  • Leversvikt
  • Läkemedelsbiverkningar (ex högdos steroider, fentanyl och andra morfinpreparat)
  • Meningit
  • Njursvikt, uremi
  • Postiktal konfusion (epilepsi)
  • Postoperativ konfusion
  • Subduralhematom (subakut)


    • Ovanliga orsaker till konfusion på akutmottagningen
  • Addison´s sjukdom (och hypocorticism)
  • AIP, akut intermittent porfyri (Norrland!)
  • Encefalit (annan än herpesencefalit)
  • Endokrina sjukdomar (Cushing, hypocorticism, myxödem, hyperparathyreoidism)
  • Hjärnabscess
  • Korsakoffs psykos (del i Wernicke-Korsakoffs syndrom)
  • Tyfoid, tyfoidfeber

Se även



Updated 2019-05-22. Originally published 2017-06-19, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Neurologi ÖNH

Yrsel, vertigo – Diffdiagnoser

ICD 10: R42 Yrsel och svindel (Vertigo UNS)

  • Våra patienter upplever begreppet ”yrsel” olika. Det kan betyda känsla av ostadighet, ångest, att det snurrar, en obalans under gång, svimningskänsla, sjukdomskänsla, med mera. På engelska används dizziness, lightheadedness, about to faint, headedness, whirling eller spinning, för yrsel (vertigo).
  • För att förstå yrsel rätt: Ställ frågan: ”Vad menar du, när du säger att du är yr”?
  • Kliniskt skiljer man mellan neurologisk, otogen, och funktionell (=psykogen) yrsel. Vissa kolleger lägger till cervikal yrsel (som rimligen hör till neurologin), vilket alltid skapar remissproblem. Neurologer hänvisar till öronläkare, och tvärtom...
  • Vid behov av akut specialistbedömning av yrsel uppstår nästan alltid problem. Mottagande kollega vill inte sällan ha en akut CT hjärna före bedömning - acceptera inte det! - ofta innan vederbörande läkare ens behagar se patienten. Varför inte?!:
  • Det kan gälla en ung person, som absolut inte ska utsättas för en onödig CT hjärna (motsvarande 200 lungröntgen), som hellre borde utredas utan röntgen, och om nödvändigt med MRT istället.
  • Det kan gälla en äldre person med solklar neurologi som självklart måste läggas in (vare sig med eller utan genomförd röntgen). Acceptera inte sådant, det kan mycket väl göras från avdelningen! Akutmottagningen måste få ha ett flöde för att fungera.
  • Om patienten har ett neurologiskt avvikande status, alltså patologi, eller snabbt progredierande symtom, då är saken en annan. Då kan det vara indicerat med en akut CT hjärna!

  • Tänk så här:
    - Inläggning eller ej?!
    - Otogen, neurologisk eller funktionell yrsel?
    - Vad är vanligt och vad är ovanligt (rimligt och orimligt)?

    • Listan nedan börjar med vanliga och ovanliga orsaker till yrsel, sedan en uppdelning mellan specialisterna:

Yrsel på akutmottagningen, diffdiagnoser

    Vanliga orsaker till yrsel på en akutmottagning
  • Ångest, kris, paniksyndrom och depression (– i regel hem med uppföljning hos egen läkare)
  • Hyperventilation (oftast i anslutning till akut ångest)
  • Myalgi (t ex person bakom dator hela dagen) – störda proprioceptorer
  • Andra exempel på imbalans i proprioceptorfunktionen - värk i knä, höft; vaxpropp
  • Snabbt förmaksflimmer (eller annan arytmi, t ex VES)
  • TIA, Stroke (även begynnande, som kan ha ett lite ojämnt förlopp!)
  • Hjärtsvikt
  • Blodtrycksfall, hypotension (vanligen postural hypotension, därav en del med ortostatism)
  • Begynnande infektion (gastroenterit, pneumoni, sepsis, mm)
  • Biverkningar av nyinsatt läkemedel (t ex mot hypertension)
  • Benign paroxysmal positional vertigo (BPPV)
  • Hypoxi (exacerbation av KOL, pneumothorax mm)
  • Anemi, ev pågående ockult blödning
  • Feber

    • Mindre vanliga orsaker till yrsel på akutmottagningen
  • Vestibularisneuronit
  • Hjärntumörer (primära tumörer, metastaserande carcinom, tumörer i bakre skallgropen)
  • Vertebrobasilaris-ischemi (yrsel vid blick uppåt - insufficiens; TIA – plötsligt insättande yrsel)
  • Stroke: Infarkt eller blödning i cortex, storhjärnan, cerebellum, eller hjärnstammen. Ett till två fall av blödning i cerebellum ses på akuten per år, med yrsel som främsta symtom.
  • Migrän (särskilt pontin migrän eller basilarismigrän)
  • Preeklampsi (högt blodtryck, proteinuri, syns inte på CT!)
  • Multipel skleros (MS)
  • Neuroinfektioner - virus, bakterier – enecefalit, meningit, Borellia, zoster, mm
  • Chock (begynnande)
  • Hypoglukemi
  • Intoxer (missbruk av alkohol, narkotika, tabletter i överdos)
  • Strukturella hjärtfel (aortastenos mm)
  • Skalltrauma (subduralhematom mm)
  • Mycket högt blodtryck (>120 diastoliskt)

    • Mycket ovanliga orsaker till yrsel på akutmottagningen
  • Akut labyrintit (rinnande öra, yrsel och feber)
  • Ménière’s sjukdom
  • Temporallobs-epilepsi
  • Polycytemi
  • Ototoxisk behandling, främst aminoglykosider (tobramycin, gentamicin)
  • N. VIII (acusticusneurinom, meningiom, etc)
  • Akut mastoidit
  • Arnold-Chiari malformation
  • Foramen magnum-förändringar
  • Ryggmärgssjukdomar
  • Sinus caroticus syndrom
  • Vissa neuroinfektioner (TB, syfilis, Borrelia)
  • Cerebellopontina vinkeltumörer
  • Förgiftningar (Ex metanol, koloxid)

    • Yrsel efter specialitet:

    Otogen, perifer yrsel (vanligen rotatorisk yrsel)
  • Akut labyrintit
  • Benign paroxysmal positionell vertigo (=lägesyrsel, BPPV)
  • Vestibularisneuronit
  • Ménière´s sjukdom (yrsel, tryckkänsla, periodisk hörselnedsättning, tinnitus)
  • Ototoxisk behandling, främst aminoglykosider (tobramycin, gentamicin)
  • N. VIII (acusticusneurinom, meningiom, etc)
  • Akut mastoidit
  • Nystagmus vid otogen yrsel är kontralateral mot skadan, nystagmus slår alltså mot friska sidan (acusticusneurinom, vestibularisneuronit, Ménière, akut labyrintit).


    • Neurologisk yrsel (vanligen yrsel med ostadighetskänsla)
    Med nystagmus
  • Skada i cerebellum (blödning, degeneration) – bredspårig gång, ospecifik nystagmus, intentionstremor, dysdiadokokinesi, ataxi
  • MS (ipsilateral nystagmus, dvs nystagmus mot skadan)
  • Posterior/posterobasal ischemi, TIA eller stroke (ipsilateral nystagmus)
  • Wallenbergs syndrom (PICA) - nystagmus mot skadan
  • Wernicke-Korsakoff, tiaminbrist av alkoholmissbruk (ataxi, pareser, nystagmus)


    • Utan nystagmus
  • Hjärntumörer (primära tumörer, metastaserande carcinom, tumörer i bakre skallgropen)
  • Vertebrobasilaris-ischemi (yrsel vid blick uppåt - insufficiens; TIA – plötsligt insättande yrsel)
  • Internukleär oftalmoplegi (främst MS) innebär vid sidoblick att det abducerande ögat får nystagmus och det andra ögat har svårt att adducera.
  • Stroke: Infarkt eller blödning i cortex, storhjärnan, cerebellum, eller hjärnstammen
  • Temporallobs-epilepsi, övriga epilepsier
  • Migrän (särskilt pontin migrän eller basilarismigrän)
  • Arnold-Chiari malformation
  • Ryggmärgssjukdomar
  • Neuroinfektioner
  • Förgiftningar (ex metanol, koloxid)
  • Intoxer (av många slag)


    • Funktionell yrsel
  • Allt i status är normalt, yrseln är av central karaktär (dvs ej otogen), oftast yngre patient, ofta uppenbara bekymmer, ofta i sällskap (sekundärvinst)
  • Ångest
  • Krissituation
  • Paniksyndrom/panikångest
  • Depression
  • Hyperventilation (akut ångest, stickningar i fingrar och runt munnen)

Se även



Updated 2019-05-28. Originally published 2017-06-18, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Internmedicin Trauma

Ormbett, exotiska arter

ICD 10: T630 Toxisk effekt av ormgift             Om IMMUNSERUM, se nedan!

  • Bett av exotiska ormar inträffar överallt - utom på Antarktis. Men ofta handlar det om personer som arbetar med, eller har, egna ormar, liksom om enskilda personer som råkar befinna sig på fel plats.
  • Det inträffar årligen (enligt olika rapporter) omkring 5 miljoner ormbett, varav 2,5 miljoner förgiftningar och möjligen 125.000 dödsfall.
  • I Sverige har vi bara en naturlig giftorm, huggormen (common european viper), se separat avsnitt!

    • Här följer de för oss mer exotiska arterna:
  • Det finns runt 450 huvudsakliga giftormar som är farliga för människor, de utgör alltså 15% av de cirka 3.000 ormarter som finns. Av dessa 3000 brukar 25% (750) betraktas som mer eller mindre giftiga för människan.
  • Bland de giftiga arterna finns 2 huvudsläkten av dödligt giftiga ormar, 325 Elapidae (giftsnokar) och 224 Viperidae (huggormar). Lägger man till de övriga, 700 Colubridae (endast 5 dödligt giftiga) och 13 Atractaspidinae (sällan dödliga bett), så blir summan av potentiella giftormar ännu större.
  • Immunserum mot ormgift finns att tillgå mot en del av de farligaste arterna, nästan samtliga sera (med undantag för antitoxin mot huggormsbett) finns på Apoteket CW Scheele i Stockholm. Immunserum mot ormgift bör ges så snabbt som möjligt och i synnerhet vid systemiska eller utbredda lokala reaktioner.

  • Försök att få fram var ormen har sin naturliga hemvist (Indien, Afrika, etc), och ormens art, namn, gärna även det latinska namnet. (Det finns nämligen olika immunsera, exempelvis för kungskobra respektive indisk kobra, se nedan).

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Ta in pat för observation direkt, ska inte sitta i väntrum. Beroende på tillståndet ORANGE-RÖD prioritet!
  • Gör en ABCDE-kontroll
  • Meddela läkaren tidigt. Alla ormbitna ska observeras på sjukhus.
  • Patienten ska ta det lugnt och den bitna kroppsdelen får vila/immobiliseras.
  • Ta utgångsprover: Hb, CRP, leukocyter (LPK), trombocyter (TPK), Na, K, kreatinin, myoglobin, kreatininkinas (CK), PK (INR), APTT, leverstatus, laktat.
  • Sätt nål (inte i den bitna extremiteten).
  • Ordna smärtstillning till patienten (Morfin 5-10 mg iv vb).
  • Få fram vilken orm det gäller!
  • Ha adrenalin i beredskap (inkl Ringer-Acetat eller NaCl) vid blodtrycksfall.
  • Lugna patienten (ångest är ofta framträdande)
  • Koppla upp i övervakning. Ta EKG.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Värdera patienten enligt ABCDE och behandla symtomatiskt. Det brukar ta 0,5-2 tim för symtom att debutera, ett giftbett gör i regel ont. Utan några symtom på några timmar har det sannolikt rört sig om "torrbett", alltså hugg utan giftöverföring.
  • Försök att få fram vilken orm det gäller! Sök i listan nedan! Kontakta Giftinformationscentralen, GIC, tel för sjukvården 010-456 67 19!
  • Tidig serumbehandling är egentligen det enda effektiva sättet att undvika omfattande toxiska effekter. Hit hör lokala symtom, cirkkulationspåverkan, neurologiska symtom och påverkad koagulation (följ PK (INR), APTT, fibrinogen, fallande trombocyter)
  • Vid systemiska reaktioner med t ex blodtrycksfall eller bronkospasm, urtikaria, angioödem, etc ger man adrenalin im (eller långsamt iv), 0,3-0,5 mg (barn 0,01 mg/kg, max 0,5 mg).
  • I väntan på antitoxin (som för övrigt inte finns för alla sorters ormar) överväg tillägg av antihistamin, cortison (ringa stöd) och vid behov inotropt stöd vid bett av mycket giftiga ormar.
  • Ge tetanusprofylax vid behov. Överväg trombosprofylax till äldre. Undvik fasciotomi med undantag av kompartmentsyndrom med sedvanlig tryckökning.
  • Vid snabb utbredning utifrån bettet markera med spritpenna och klockslag.
  • GIC skickar ibland ut enkäter inom Sverige för att ha en uppfattning om vilka ormar som finns i landet, och försöker anpassa sina sera därefter. Om ett antitoxin saknas kan det finnas skäl att kontakta andra länder (zoo, tropikarium, eller terrarium). De kan ha antitoxiner (antivenom) för fler ormar än vad som finns att få via GIC på apoteket CW Schele i Stockholm. Sådana preparat kan vara zoo-antivenoms och har inte alltid granskats av FDA eller Läkemedelsverket.


    • Orm (latinskt artnamn) - immunserum mot ormgift:
    (kontakta GIC, alla "våra" immunsera lagras på Apoteket CW Schele i Stockholm, om inget annat anges). Ormarna står i bokstavsordning efter svenska namn:

  • Aspishuggorm (Vipera aspis), Sydeuropa - Viperfav Infusionsvätska, lösning. Lagras på Akademiska sjukhuset.
    Alternativa benämningar/varianter: Asp, asp viper, european asp, aspic viper.
  • Bandad krait (Bungarus fasciatus) - Banded Krait Antivenin Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Banded krait
  • Bandorm (Hoplocephalus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Broad-headed snake, pale-headed snake, Stephens' banded snake
  • Boomslang (Dispholidus typus) - Boomslang Antivenom Injektionsvätska, lösning
  • Brunorm (Pseudonaja) - Brown Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Dugite, spotted brown snake, speckled brown snake, spotted brown snake, peninsula brown snake, Ingram's brown snake, ringed brown snake, gwardar, western brown snake, eastern brown snake
  • Buskmästare (Lachesis) - Antivipmyn Tri Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Bushmaster, black-headed bushmaster, south american bushmaster, central american bushmaster
  • Buskmästare (Lachesis), Central- och Sydamerika - Polyvalent antivenom, lyophylised Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Bushmaster, black-headed bushmaster, south american bushmaster, central american bushmaster
  • Dvärgskallerorm (Sistrurus) - Crofab Crotalidae Polyvalent Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: ground rattlesnake, pigmy rattlesnake, massasauga, mexikansk dvärgskallerorm
  • Dödsorm (Acantophis). Acanthophis antarcticus - Death Adder Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Common death adder, death adder
  • Fläckig svartorm (Pseudechis guttatus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Blue-bellied black snake, spotted black snake
  • Grovfjällig giftsnok (Tropidechis carinatus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Rough-scaled snake
  • Huggorm, europeisk, Sydeuropa (Vipera berus) - Viperfav Infusionsvätska, lösning. Lagras på Akademiska sjukhuset.
    Alternativa benämningar/varianter: Common european adder, common european viper.
  • Huggorm, vår vanliga nordeuropeiska (Vipera berus), se länk - ViperaTAb Koncentrat till infusionsvätska, lösning 100 mg (finns på de flesta svenska akutsjukhus)
    Alternativa benämningar/varianter: Common european adder, common european viper, äsping, hoggorm (norska), hugorm (danska), kyykäärme, kyy, lisääjä, laskukone (finska).
  • Indisk kobra (Naja naja) - Snake Antivenin I.P. Haffkine Frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
  • Kobra, afrikanska kobror (Naja) - SAIMR Polyvalent Antivenom Injektionsvätska, lösning (finns på Apoteket CW Scheele i Stockholm). I Afrika används ofta SAVP polyvalent Antivenom Injektionsvätska, från South African Vaccine Producers
    Alternativa benämningar/varianter: Spottkobra, afrikansk skogskobra, svartkobra, forest cobra, black cobra, black and white-lipped cobra, Anchieta's cobra, angolan cobra, banded water cobra, snouted cobra, moroccan cobra, arabian cobra, Ashe's spitting cobra, giant spitting cobra, Congo water cobra, egyptian cobra, Mali cobra, katian spitting cobra, Mozambique spitting cobra, red spitting cobra, zebra spitting cobra, black-necked spitting cobra, cape cobra, yellow cobra, nubian spitting cobra senegalese cobra
  • Kobra, kungskobran ((Naja hannah)/Ophiophagus hannah) - King Cobra Antivenin Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: King Cobra, hamadryad
  • Kobra, i allmänhet (Naja-arter), [dock inte till Kungskobra (Naja hannah/Ophiophagus hannah), inte heller Indisk kobra (Naja naja), läs separat om dem] - Cobra Antivenin Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning.
    Alternativa benämningar/varianter: Equatorial Spitting Cobra, Cape Cobra, Chinese Cobra, Forest Cobra, Samar Cobra, Philippine Cobra, Caspian cobra (Naja oxiana, central asian cobra, oxus cobra, Russian cobra). Kaspisk kobra är den giftigaste kobran av alla.
    • Alternativa benämningar/varianter: Glasögonorm, spectacled cobra, Asian cobra, binocellate cobra.
  • Kobra, indisk (Naja naja) - Snake Antivenin I.P. Haffkine Frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Glasögonorm, spectacled cobra, Asian cobra, binocellate cobra.
  • Kungskobra ((Naja hannah)/Ophiophagus hannah) - King Cobra Antivenin Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: King Cobra, hamadryad
  • Kopparhuvud(Agkistrodon) - Antivipmyn Tri Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Copperhead, cantil, Mexican ground pit viper, cottonmouth, bomullsmun, vattenmockasin, water moccasin, worm-tailed pit viper, Agkistrodon, cottonmouths, copperheads, cantils, moccasins, moccasin snakes
  • Kopparhuvud, australiskt (Austrelaps) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: copperheads, Australian copperheads, black tiger snake, mainland tiger snake
  • Kopparhuvud, amerikanskt (Agkistrodon) - Crofab Crotalidae Polyvalent Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Copperhead, cantil, Mexican ground pit viper, cottonmouth, bomullsmun, vattenmockasin, water moccasin, worm-tailed pit viper, Agkistrodon, cottonmouths, copperheads, cantils, moccasins, moccasin snakes
  • Krait, indisk (Bungarus ceruleus) - Snake Antivenin I.P. Haffkine Frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Vanlig krait, common krait, Indian krait, blue krait. Mycket giftig, en av de fyra dödligaste, indiska giftsnokarna.
  • Lansorm (Bothrops) - Antivipmyn Tri Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: American lanceheads, American lance-headed vipers
  • Lansorm (Bothrops), Central- och Sydamerikansk - Polyvalent antivenom, lyophylised Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Lanshuvud, lancehead, american lanceheads, american lance-headed vipers
  • Mamba (Dendroaspis) - SAIMR Polyvalent Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Mambor, svart mamba, grön mamba, västlig grön mamba, östlig grön mamba, Jamesons mamba. Den svarta mamban, som är giftigast, ger obehandlad 100% dödsfall.
  • Monokelkobra (Naja kaouthia) - Cobra Antivenin Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Monocled cobra, monocellate cobra
  • Näsgropvipera (Agkistrodon) - Malayan Pit Viper Antivenin Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Malajisk näsgropvipera, vattenmockasin, bomullsmun, Agkistrodon, cottonmouths, copperheads, cantils, moccasins, moccasin snakes
  • Ovophis-huggorm (Ovophis) - Green Pit Viper Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Okinawa Pit Viper, Himehabu
  • Palmhuggorm (Trimeresurus) - Green Pit Viper Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Asian palm pit vipers, Asian lanceheads, Asian lance-headed vipers, Okinawa habu, yellow-speckled pit viper, oriental pit viper, elegant tree viper, och många ytterligare lokala namn.
  • Protobothrops-huggorm (Protobothrops) - Green Pit Viper Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Kham Plateau pitviper, three-horned-scaled pitviper, med flera.
  • Puffhuggorm (Bitis) - SAIMR Polyvalent Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Puff adder, berg adder, horned adder, many-horned adder, gaboon viper, angolan adder, plain mountain adder, rhinoceros viper, ethiopian mountain adder, Peringuey's desert adder, red adder, namaqua dwarf adder, Kenya horned viper, desert mountain adder.
  • Ringhalskobra (Hemachatus) - SAIMR Polyvalent Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Rinkhals, ring-necked spitting cobra
  • Russels huggorm (Vipera russelli) - Snake Antivenin I.P. Haffkine Frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
  • Rödmagad svartorm (Pseudechis porphyriacus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Red-bellied black snake.
  • Sandrasselorm (Echis carinatus) - Snake Antivenin I.P. Haffkine Frystorkat pulver och vätska till injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Sandrasselhuggorm, efa, saw-scaled viper, indian saw-scaled viper, little indian viper
  • Sandvipera (Vipera ammodytes), Sydeuropa - Viperfav Infusionsvätska, lösning. Lagras på Akademiska sjukhuset.
    Alternativa benämningar/varianter: Sandhuggorm, horned viper, long-nosed viper, nose-horned viper, sand viper.
  • Skallerorm (Crotalus) - Antivipmyn Tri Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Rattlesnakes, rattlers, Eastern diamondback rattlesnakes, Western diamondback rattlesnakes
  • Skallerorm (Crotalus), Central- och Sydamerikansk - Polyvalent antivenom, lyophylised Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämninga/varianter: Angel de la Guarda, rattle, rattlesnake, island speckled rattlesnake, Querétaro dusky rattlesnake, Western dusky rattlesnake, South American rattlesnake, och många ytterligare rattlesnakes (32 arter)
  • Skallerorm, nordamerikansk (Crotalus) - Crofab Crotalidae Polyvalent Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Rattlesnakes, rattlers, eastern diamondback rattlesnakes, western diamondback rattlesnakes
  • Spottkobra, thailändsk (Naja siamenses) - Cobra Antivenin Pulver och vätska till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Indochinese spitting cobra, thai spitting cobra, siamese spitting cobra, black-and-white spitting cobra
  • Svartorm (Pseudechis) - Black Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Mulga snake, king brown snake, Spotted mulga snake, Collett's snake, Blue-bellied black snake, Eastern dwarf mulga snake, Papuan black snake, Red-bellied black snake, Papuan pygmy mulga snake, Pygmy mulga snake
  • Svartorm, fläckig (Pseudechis guttatus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Blue-bellied black snake, spotted black snake
  • Svartorm, rödmagad (Pseudechis porphyriacus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Red-bellied black snake.
  • Taipan (Oxyuranus) - Taipan Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Taipan (coastal taipan, inland taipan), inlandstaipan.
  • Tigerorm (Notechis) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Common tiger snake, western tiger snake, Chappell Island tiger snake, King Island tiger snake, Tasmanian tiger snake, Peninsula tiger snake.
  • Tropidechis-giftsnok (Tropidechis carinatus) - Tiger Snake Antivenom Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Rough-scaled snake
  • Trädgropsorm, asiatisk (Tropidolaemus) - Green Pit Viper Pulver till injektions-/infusionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Tempelhuggorm, temple pit viper, Wagler's viper, Hutton's pit viper, Broad-banded temple pit viper, South Philippine temple pit viper, Bornean keeled green pit viper,
  • Vattenmockasin (Agkistrodon) - Crofab Crotalidae Polyvalent Injektionsvätska, lösning
    Alternativa benämningar/varianter: Kopparhuvud, copperhead, cantil, mexican ground pit viper, cottonmouth, bomullsmun, vattenmockasin, water moccasin, worm-tailed pit viper, Agkistrodon, cottonmouths, copperheads, cantils, moccasins, moccasin snakes
  • Övriga ormar - Försök att hitta resterande ormar i WHOs register över antisera!


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Internmedicin Pediatrik

Huggormsbett

ICD 10: T630 Toxisk effekt av ormgift

  • Vi har omkring 300 fall av huggormsbett (Vipera berus; European common adder eller common viper) årligen i Sverige. Av dessa utvecklar cirka 15% svåra systemiska eller lokala reaktioner. God behandling vid sådana tecken innefattar tidig användning av antitoxin ("serum"). Dödsfall är numera mycket ovanligt.
  • Huggormen är den enda naturligt förekommande giftiga ormen i Sverige. De två andra ormarna i Sverige är snok (Natrix natrix) och hasselsnok (Coronella austriaca). Huggorm hör till familjen huggormar (Viperidae) medan snok och hasselsnok hör till familjen snokar (Colubridae). Även rödsidig strumpebandssnok (Thamnophis) har börjat etablera sig i Halland, även den ogiftig.
  • Barn, gamla och gravida är de mest känsliga för huggormsbett. Tidig och höggradig leukocytos indikerar allvarligare förlopp.
  • Antitoxinet ViperaTAb är det läkemedel som för närvarande används i Sverige (Koncentrat 100 mg till infusionsvätska, lösning), ett licensläkemedel. Marknadsförs av MicroPharm, tillverkare Flynn Pharma. Det är ett polyvalent immun-Fab (från får), med specifika antikroppsfragment mot Vipera berus huggormsgift, inkluderande proteaser, lipaser and kardiotoxiner.
  • Det finns en tendens till recidiverande symtom, eftersom antitoxinerna degraderas fortare än huggormsgiftet. Därför bör man invänta stabilisering av förloppet (maximalt på 2-3 dygn) innan patienten skrivs ut.
  • Vid så kallade "torrbett" har inget gift gått över, och tecknet på det är 2 timmar helt utan symtom, varefter patienten kan gå hem.
      • Huggorm
      Huggorm (vipera berus).
      Foto: Benny Trapp, Wikimedia commons, Creative Commons Attribution 3.0

      Tidiga åtgärder, personal och team

      • Ta in pat för observation direkt, ska inte sitta i väntrum. ORANGE prioritet!
      • Gör en ABCDE-kontroll
      • Meddela läkaren tidigt. Alla huggormsbitna ska observeras på sjukhus.
      • Patienten ska ta det lugnt och den bitna kroppsdelen får vila/immobiliseras.
      • Ta utgångsprover: Hb, CRP, leukocyter (LPK), trombocyter (TPK), Na, K, kreatinin, myoglobin, kreatininkinas (CK), PK (INR), laktat.
      • Sätt nål (inte i den bitna extremiteten).
      • Ordna smärtstillning till patienten (morfin vb).
      • Tag fram ViperaTAb (finns ofta i antidotförrådet) och ha adrenalin i beredskap (inkl Ringer-Acetat eller NaCl) vid blodtrycksfall.
      • Lugna patienten (ångest är ofta framträdande)
      • Koppla upp i övervakning. Ta EKG vid arytmibenägenhet.

      • Beredning: Varje paket ViperaTAb innehåller 2 ampuller av ViperaTAb med 100 mg antigen-bindande fragment (Fab, från får) i varje ampull om 4 ml. 200 mg (2 ampuller) späds i NaCl 9 mg/ml 100 ml, och ges som iv infusion under 30 min. En behandling kostar runt 25.000 kr

      Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

      • Värdera patienten enligt ABCDE. Det brukar ta 1-2 tim för symtom att debutera, ett giftbett gör i regel tydligt ont.
      • Tidig serumbehandling är det enda effektiva sättet att undvika omfattande hemorragisk svullnad.
      • Ge antitoxin ViperaTAb (se beredning ovan) 200 mg snarast möjligt till alla patienter, som uppvisar tecken på signifikant toxinreaktion av huggormsbettet (allmänpåverkan eller lokal reaktion med minst 10 cm spridning). Det kan gälla rodnad, svullnad, missfärgning, etc) såväl som systemisk påverkan (blodtrycksfall, chock, angioödem, illamående, kräkningar, diarré, buksmärta, medvetandepåverkan). Bitna har fått samma giftmängd oavsett ålder - därmed samma serumdos till alla. Behandlingen kan behöva upprepas i ett senare skede.
      • Vid systemiska reaktioner med t ex blodtrycksfall eller bronkospasm, urtikaria, angioödem, etc ger man adrenalin im (eller långsamt iv), 0,3-0,5 mg (barn 0,01 mg/kg, max 0,5 mg).
      • Ge tetanusprofylax vid behov. Överväg trombosprofylax till äldre. Undvik fasciotomi med undantag av kompartmentsyndrom med sedvanlig tryckökning.
      • Cortison har ingen plats i behandlingen, såvida man inte är allergisk mot huggorm (tidigare bett) eller drabbas av anafylaktiska reaktioner mot antitoxinet.
      • Lägg in alla patienter som reagerat på huggormsbett. Observationstid ofta flera dygn, reaktioner kan återkomma, komplikationer kan inträffa. Hemgång först när tillståndet är stabilt.

      Var finns ViperaTAb närmast?

      • 1-4 förpackningar finns i Alingsås, Arvika, Bollnäs, Borås, Eksjö, Eskilstuna, Falun, Gällivare, Gävle, Göteborg, Göteborg, Göteborg, Halmstad, Helsingborg, Hudiksvall, Jönköping, Kalmar, Kalmar, Karlshamn, Karlskoga, Karlskrona, Karlstad, Katrineholm, Kristianstad, Kungälv, Lidköping, Lindesberg, Linköping, Ljungby, Lund, Lycksele, Malmö, Mora, Motala, Norrköping, Norrtälje, Nyköping, Oskarshamn, Oskarshamn, Skellefteå, Skövde, Sollefteå, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Stockholm, Sunderbyn, Sundsvall, Torsby, Trollhättan, Umeå, Varberg, Visby, Värnamo, Västervik, Västerås, Växjö, Örebro, Örnsköldsvik, Östersund


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kardiologi Lungmedicin Psykiatri Trauma

Dyspné

ICD 10: R060 Dyspné (Andnöd, Ortopné, Platypné)

  • Dyspné är den subjektiva upplevelsen av att inte få luft, att ha andnöd.
  • Den objektiva beteckningen för sviktande andning är respiratorisk insufficiens, andningssvikt. Respiratorisk insufficiens definieras av ett lågt PaO2 (<8 kPa) och kan alltså mätas.
  • För diagnos respiratorisk insufficiens talar en saturation om <90-91%.

  • Vanligen är de objektiva och subjektiva begreppen samstämmiga, det vill säga att om man upplever andnöd så har man i regel andningssvikt.
  • Men patienten kan ibland ha en känsla av andnöd, att varje andetag känns otillräckligt, och drar då in extra luft på slutet av varje andetag. Det upplevs obehagligt, men undersökningsfynden är normala. Den patienten har inte någon respiratorisk insufficiens, utan snarare en psykogen dyspné.
  • Vid kronisk respiratorisk insufficiens, exempelvis vid KOL, kan man omvänt vänja sig vid en låg syrgas-saturation om exempelvis 87% utan att uppleva andnöd.

  • Nedan följer en främst diffdiagnostisk katalog. Se även respektive diagnos och respiratorisk insufficiens!

Tidiga åtgärder, personal och team

    Vid dyspné
  • Gör ABCDE-kontroll och agera omgående!
  • Prioritera: Lägst ORANGE, ofta RÖD prioritering (vid akuta andningsproblem). Uppenbart psykogen hyperventilation kan handläggas som GUL prioritering.
  • Tänk på att hypoxi kan göra patienten "stökig", "bråkig"! Ska inte sederas!
  • Hämta läkare vid allvarligt läge, eventuellt larma!!
  • Ta EKG om möjligt eller lägligt!
  • Artärblodgas (delegerad ssk eller läkare) så snart möjligt
  • Venös infart!
  • Prover: Rutinstatus som inkluderar Hb, LPK, CRP, glukos, elektrolyter, leverstatus, amylas, blododling (vid infektion), troponin och koagulation
  • Inläggning kan bli aktuell!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Obs! Alla patienter med en akut dyspné måste tas på stort allvar tills att man har situationen klar för sig. Även barn och ungdomar kan ha ytterst allvarliga orsaker till en dyspné.
  • Tänk i ABC-termer: Finns fri luftväg? Kan patienten svara på tilltal? Andas patienten långsamt, normalt eller fort? Är cirkulationen under kontroll? Finns någon pågående infektion? Finns tecken på djup ventrombos eller lungemboli? Äter en kvinna p-piller? Har patienten ett normalt EKG? Känd astma sedan tidigare?
  • Psykogen dyspné: Yngre personer, från tonår till 30-årsåldern, söker ofta med en akut dyspné som är funktionell (ångestrelaterad). Dessa personer kommer oftast i sällskap med vänner eller anhöriga (som ska se hur svårt det var), patienten har normal syrgassaturation (pox), och anfallet visar sig ofta ha utlösts av något som upprört vederbörande. Pat har inga andningshinder.
    Frånsett den förvärvade respiratoriska alkalosen, som ger en viss hypokalcemi med stickningar runt munnen och ut i händerna, hittar man inga egentliga avvikelser. Att återandas i påse en stund återställer alkalosen till viss grad, liksom lugnande besked och uppmuntran till att försöka andas lugnt. Sällskapet hänvisas till väntrummet, och det är viktigt att patienten inte behöver tappa ansiktet inför vännerna. När det har lugnat sig kan man prata med patienten om orsaken till reaktionen.

    • Vid (somatisk) dyspné:
  • Försök få grepp om vilken diagnos som är mest trolig! (Ev "rule of three")
  • Behandla först och fråga sedan - när så är möjligt (inte lätt för en patient med andnöd att prata, säg det till patienten)
  • Tag artärblodgas snarast, om ej gjort!
  • Ge syrgas om SaO2 <90%!, 3-15 l/min, vad pat behöver, dock: Vid känd/misstänkt KOL, lite mer sparsamt med syrgas för att undvika kolsyrenarkos, 0,5-1,0 l/min initialt (gäller om patienten retinerar CO2) och helst inte över SaO2 92%.
  • Normal PaCO2 är cirka 4,6-6 kPa.
  • Vid kolsyraretention (koldioxidretention, hyperkapni) är PaCO2 >6,0 kPa (>45 mmHg)
  • Om patienten börjar bli trött, somnolent eller medvetslös, under (av) syrgasbehandlingen så sänk flödet. PaCO2 är då ofta tydligt förhöjt och i stigande, kring 6,5-15,0.
  • Man kan till och med stänga av syrgasen, kanske 30 sek åt gången, för att skynda på "väckningen", men gör det då under övervakning av saturationen, så att den inte blir för låg.
  • En retinerande patient behöver som regel läggas in för vidare behandling.
  • Välj lämpligt läkemedel för aktuellt tillstånd (se Diffdiagnoser och Se även), exempelvis inhalationsbehandling, antibiotika, och/eller diuretika.
  • Tag ny blodgas efter behandling och inför placeringsbeslut!
  • Kvarstående respiratorisk acidos med pH mot 7,25 eller lägre brukar indikera ett behov av respiratoriskt stöd (NIV/BiPAP eller ventilator)
  • Om patienten inte vänder till det bättre efter behandling (vg se respektive diagnos) t ex med bronkodilatantia, vätskedrivande, syrgas, osv, eller då man inte får kontroll över den acidos som patienten drar på sig efterhand, då närmar sig en diskussion om ventilatorbehandling (dvs IVA-placering).
  • Kontakta IVA-jour om andningsstödjande behandling krävs. Gängse behandling kan innebära ventilator (respirator), optimerad vård, samt farmakologisk behandling.
  • Obs, för IVA-placering krävs i regel att en aktiv behandlingsmöjlighet finns, dvs ett tillstånd som går att åtgärda, t ex sepsis, medan en patient med terminal sjukdom av palliativ karaktär (svår KOL, avancerad cancer etc) kanske bättre placeras på en AVA-enhet.
  • I särskilda fall, exempelvis svår influensa där syresättningen inte kan upprätthållas trots maximal IVA-vård, finns möjlighet till ECMO-behandling (Extra-corporeal membran-oxygenering). Sverige kan erbjuda ECMO via Karolinska Universitetssjukhuset och Akademiska sjukhuset. Indikationen kan vara såväl hjärtsvikt som lungsvikt.
  • Målsättningen är en stabilisering till PaO2 >7,3-7,5 utan syrgas, förutom behandlingen av det utlösande tillståndet, etc. Lägre värden indikerar behov av kontinuerlig syrgasbehandling.
  • Läs gärna "Anamnes och status" nedan, liksom "Diffdiagnoser", för diagnostiskt stöd! Under "Se även" finns också några lämpliga medicinska behandlingsavsnitt.

Anamnes och status

  • Tidsfaktorn är viktig: När började problemet? Finns förklaring till problemet?
  • Tidigare haft liknande problem?
  • Aktuell och eventuellt ändrad medicinering?
  • Läkemedelsallergi? Annan allergi?
  • Tecken på infektion? Feber? Hosta?
  • Noterat bensvullnad? Ensidig (DVT)? Bilateral (pittingödem)?
  • I vilka sammanhang kommer andnöden? Vid ansträngning (ansträngningsdyspné), i liggande (ortopné), eller tvärtom försvinner i liggande (platypné) men försämras i stående. Platypné är vanligast vid höger-vänster-shunt eller vid hepato-pulmonellt syndrom.
    Status
  • Kontrollera att patienten har fri luftväg (inget A-problem)! Småbarn och gamla har ibland en främmande kropp i luftvägarna! Epiglottit drabbar numera vuxna (ovaccinerade) och går främst med sväljsmärta, tills det plötsligt täpper till.
  • Kontrollera andningen (B-problem): Andas själv? Andningsfrekvens (låg - CNS-skada, morfin; hög - infektion?, svikt? se diffdiagnoser). Hörs onormala andningsljud (krepitationer, rassel, ronki, stridor, sekret)? Främmande kropp hos barn ger ibland ett mekaniskt motorljud under in- eller utandning. Hjärtsvikt ger bilaterala rassel. Vid astma hörs ronchi, visslande ljud. Utan andningsljud på ena sidan kan det vara en malign effusion eller en akut ventilpneumothorax
  • Små barn med en tät astma har inte alltid några ronchi. De kan bli motoriskt oroliga och klänger på föräldrarna, kanske finns också en relativ hypoxi bakom beteendet. Låt dem inhalera över axeln på föräldern, så märker de snart att inhalationen gör nytta. Snart kommer hostan och ronchi som bekräftelse på diagnosen.
  • Spädbarn med pneumoni har inte sällan näsvingespel vid pneumoni, näsvingarna vidgas då barnet andas in. Ofta finns även hosta, feber och en viss irritabilitet.
  • Finns det en metabolisk acidos som förklarar en hyperventilation? (Laktacidos, DKA, förgiftning mm)?
  • Kontrollera cirkulationen (C-problem): Puls, blodtryck, perifer cirkulation och kapillär återfyllnad, hjärtljud normala eller blåsljud? Normalt eller avvikande EKG? Tecken på hjärtinfarkt eller perikardit?
  • Kan man prata med patienten, eller är medvetandegraden sänkt (D-problem)? Hjälper det att lyfta upp hakan, eller sätta nästub? Är pupillerna miotiska (Heroin? Stroke?).
  • Varför är patienten medvetslös? Tänk på HUSK MIDAS! Vid misstänkt intox: Prova naloxon eller flumazenil?
  • Annan förgiftning som ger hyperventilation? (Salicylsyra, metanol, etylenglykol)?
  • Måste något annat undersökas samtidigt (E-problem)? Hud? Doft (aceton? B-glukos!)? Vadsvullnad: Tecken på DVT eller LE? Hjärtsvikt? Hypotermi? Övrigt status normalt (mun och svalg, epiglottis, buk mjuk och oöm)?

Diffdiagnoser

Försök att nivågradera andningsproblemet (från högt hinder A, till B (andningen), till eventuellt annat grundproblem - CDE)!

Vanliga orsaker till akut dyspné
  • Uteslut luftvägshinder: Pseudokrupp, svår trakeo-bronkit, (mindre vanligt epiglottit, främmande kropp)
  • Exacerbation av KOL? (hostar ofta, ev feber, svårt att prata), astma?, annan lungsjukdom?
  • Hjärtsvikt med lungödem
  • Akut hjärtsvikt (utan lungödem). Ev cyanos, bensvullnad, trötthet, takykardi, ansträngnings-dyspné, EKG-påverkan.
  • Just nu, även Covid-19
  • Pneumoni (90% har hosta och feber, "pneumoni" utan feber är ofta PE)
  • Sepsis (tecken på SIRS? Febrig? Hypoterm? Petekier?)
  • Lungemboli (Upplever akut dyspné, trombostecken?, p-piller?, aktuell op eller resa?)
  • Hypoventilation (t ex intox, fetma, koma)
  • Kombinationer av ovanstående (t ex KOL och lungemboli, KOL och hjärtinfarkt) förekommer.
  • Psykogen dyspné är vanligt och kan debutera dramatiskt (enligt ovan) på en akutmottagning, eller att patienten söker på vårdcentral med en känsla av att inte få luft. Var försiktig med bedömningen, uteslut allvarliga diagnoser först!


    • Mindre vanliga orsaker
  • Hjärtarytmi, ofta en takyarytmi (snabbt förmaksflimmer, SVT, m fl)
  • Ventilpneumothorax - ofta efter knivstick eller betydande thoraxtrauma. Eller vanlig, spontan pneumothorax.
  • Akut koronart syndrom (kan debutera med dyspné)
  • Hjärttamponad
  • Klaffsjukdom (stenos/insufficiens)
  • Svår astma
  • Quincke-ödem, hereditärt angioödem
  • Grav anemi
  • Kronisk lungsjukdom (lungcancer, metastaser, silikos etc)
  • Akut allergisk alveolit
  • Tuberkulos!! (Globalt sett: Vanligt!)
  • Neurologiska orsaker (ändrat andningsmönstere, sekret etc), exempelvis Cheyne-Stokesandning vid stroke, Kussmauls andning vid diabetes-ketoacidos, DKA, hyperventilation vid intrakraniell tryckstegring, skalltrauma mm.
  • Hinder i luftvägarna (A-problem - tungan obstruerar, medvetslöshet, epiglottit, främmande kropp etc)
  • Metabolisk acidos
  • Kyfo-skolios och andra restriktiva lungsjukdomar, lungfibros, fibroserande alveolit
  • Dyspné som reaktion på akut smärta

Kliniska råd och kommentarer

  • Kom ihåg: Det vanliga är det vanligaste!
    Vuxna: KOL, pneumoni, hjärtsvikt!
    Barn: Luftvägsinfektion, astma!
  • Lungemboli är ett spöke, som inte alltid är så lätt att fånga! Sjuka människor är ofta immobiliserade och kan få en lungemboli (PE) bara av att ligga mycket. Även vanligen friska individer kan utveckla lungemboli, exempelvis några dagar efter en gastroenterit. Man kan inte misstänka PE på alla, men det är inte fel att alltid ha diagnosen i tankarna!

Se även



Updated 2020-05-14. Originally published 2017-05-28, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer

Metanol, förgiftning

ICD 10: T511 Toxisk effekt av alkohol - Metanol (metylalkohol, träsprit)

  • Metanolförgiftning är oftast en olyckshändelse. Någon tror att det är vanlig sprit och dricker det. Undantagsvis ses suicidfall.
  • Symtom uppträder vanligen 6-24 tim efter intaget (se Klinisk beskrivning nedan).
  • Risken för toxiska effekter av T-sprit (teknisk sprit) är lägre. Teknisk sprit är oftast denaturerad etanol med isopropanol (K-sprit, T-röd m fl), men metanol ingår bland annat i T-Tenol med 5-10%, och kan också ingå i K-sprit, motorbränsle (främst utomlands) och används dessutom inom industrin.
  • Eftersom etanol fungerar som en kompetitiv hämmare vid degraderingen av metanol blir de omedelbara effekterna mindre vid förtäring av etanol-metanol-blandningar, men ett konsekvent drickande, eller större dos av t ex T-Tenol kan orsaka metanolförgiftning, vanligen med senare symtomdebut upp mot 90 timmar.
  • Metanol omvandlas till formaldehyd via alkoholdehydrogenas (ADH) som sedan bildar myrsyra (format) via aldehyddehydrogenas (ALDH). Det är dessa metaboliter, myrsyra (formic acid, metansyra, HCOOH) och i viss mån formaldehyd (formalin, metanal, CH2O), som utlöser de farliga effekterna.
  • Risk för dödsfall eller bestående blindhet!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • RÖD PRIORITET (Prio 1)!
  • Om någon kontaktar angående misstänkt metanolförgiftning: Kalla in patienten omedelbart, även om symtom saknas helt. Förgiftningens allvarlighetsgrad kan reduceras vid omedelbar behandling innan myrsyran har bildats.
  • Berusning med hyperventilation och/eller akut synförsämring kan innebära metanolförgiftning!
  • Kontrollera och åtgärda ABCDE!
  • Tag intoxprover (paracetamol, salicylsyra, etanol, metanol), basöverskott, bikarbonat, Na+, K+, kreatinin, urea, leverprover, glukos, koagulation, P-osmolalitet, etylenglykol, samt extra gelrör för ev analys av myrsyra (format). Tag även en arteriell blodgas.
  • Hämta läkare omgående
  • Vid misstanke om metanolförgiftning - Hämta antidoten fomepizol (Fomepizole EUSA Pharma) eller i andra hand etanoldropp (Glukos-etanol, APL).
  • Svår metabolisk acidos kan bero på metanolförgiftning
  • Tag EKG, ha gärna patienten under EKG-övervakning.
  • Patienten ska läggas in.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Tag en arteriell blodgas, om ej gjort.
  • Har patienten en metabol acidos? I så fall har giftiga metaboliter redan hunnit bildas.
  • Ge antidoten fomepizol (Fomepizole EUSA Pharma (4-metylpyrazol), 5 mg/ml infusionskoncentrat), vänta inte på symtom eller ytterligare provresultat.
    Fomepizole EUSA Pharma, 5 mg/ml: Fomepizolkoncentratet måste spädas före användning. Räkna ut antalet mg, och späd det i 100-250 ml NaCl. Laddningsdos till vuxna och barn är 15 mg/kg kroppsvikt på 30-45 min, och sedan 10 mg/kg kroppsvikt var 12:e timme. Fomepizol hämmar alkoholdehydrogenas, dvs bildningen av toxiska metaboliter.
  • Räkna ut anjongapet från blodgasen!
     Anjongap = (Na+)- (Cl- + HCO3-)= normalt 6-14-(18). Högre värde än 25 talar för intag av toxisk alkohol (främst etylenglykol eller metanol)
  • Räkna också ut osmolalitetsgap. Värde >20 stöder misstanke om etylenglykol- eller metanolintag.
  • Ta kontakt med IVA-jouren för fortsatt planering och placering
  • Överväg akut hemodialys (HD) så snart som möjligt (prismadialys är sämre). HD betraktas som den definitiva behandlingen och avlägsnar både de toxiska alkoholerna och deras toxiska metaboliter. Dessutom återställs syra-basbalansen.
  • Etyliker behandlas med inj tiamin (Vitamin B1 Ratiopharm, Tiamin Ebb, 50 mg/ml) 2 ml iv. Om möjligt ge det innan glukos ges, för att undvika Wernicke-Korsakoff.
  • Saknas fomepizol ge istället 400-600 Glukos-etanoldropp (5% + 100 mg/ml) snabbt och fortsatt 60-100 ml/tim. Sikta på en alkoholkoncentration om 1 promille eller något mindre, 20-28 mmol/l. Har patienten redan denna eller högre etanolhalt i blodet så avvakta och följ etanolhalten.
  • Även peroral tillförsel av etanol kan övervägas till vuxna, 10 cl starksprit (whisky etc) anges som rimlig startdos. Dubbla etanolinfusionen om dialys blir aktuell.
  • Håll patienten uppvätskad, t ex med Ringer-Acetat, 1-2 liter eller mer, så att diuresen hålls igång.
  • Ge glukos vid hypoglukemi, och korrigera pH- och elektrolytrubbningar. Som buffert är Tribonat eller Natriumbikarbonat 50 mg/ml lämpliga, 300-600 ml kan behövas tidigt i förloppet. Deficit kan uppskattas enligt följande: Minskning i standard-HCO3 (mmol/l) x 0,3 x vikt i kg = deficit i mmol.
  • Man bör dessutom ge folinsyra (folsyra, kalciumfolinat), som ökar eliminationen av myrsyra (Calciumfolinate Teva, Calciumfolinat Hospira, Kalciumfolinat STADA, Calciumfolinat Ebewe), 50 mg iv x 6.
  • Intubera vid medvetandeförlust, IVA-placering!
  • Fortsätt behandlingarna tills P-metanol är <7 eller eliminerad, och då pH-balansen normaliserats.

Klinisk beskrivning

  • Metanol, som liknar och smakar etanol, ger berusning men mildare sådan än etanol. Efterhand blir patienten illamående, får yrsel, kräkningar, huvudvärk och buksmärtor, ofta ganska tidigt efter intaget. Konfusion och koordinationssvårigheter kan också förekomma.
  • Serumosmolaliteten ökar ganska snabbt av metanol, därför är det bra att räkna på det osmolala gapet tidigt i förloppet. För att undvika de negativa effekterna av metaboliterna, myrsyra och formaldehyd, bör man behandla patienten så tidigt som möjligt.
  • Många akutsjukhus kan analysera S-metanol akut, annars räkna på det osmolala gapet och på anjongapet.
  • Förgiftningsbilden av metaboliterna kommer med viss delay, efter 6-24 timmar, och dessutom ännu senare om metanolen varit blandad med etanol. Patienten får successivt acidos och utvecklar en svår metabolisk acidos, den ger hyperventilation. Visuella störningar följer, från nedsatt skärpa, dimsyn, ljuskänslighet och tunnelseende till komplett, irreversibel blindhet. Även Parkinson-lika sequelae förekommer.
  • Ögonläkarna kan iaktta pseudopapillit, som anses patognomon, men förekommer inte alltid.
  • Efterhand sjunkande medvetande, koma, kramper, mydriasis med ljusstela pupiller, chock, hjärnödem, liksom respiratorisk och cirkulatorisk svikt.
  • EKG kan visa olika förändringar, ospecifika T-vågsförändringar och sinustakykardi är vanligast.
  • Letala dosen är individuell och låg. GIC uppger 30-200 ml metanol kan ge dödsfall, andra källor 15-100 ml (1-2 ml/kg kroppsvikt).
  • Permanent blindhet kan inträffa av bara 10 ml.
  • Myrsyra (metansyra, format) förefaller inte analyseras i Sverige, men så sker utomlands. Mätning av S-format kan stödja både diagnos, behandling och prognostisk bedömning. S-Format ≥3,7 mmol/l indikerar risk för synskador, och behov av akut hemodialys-behandling. S-format om ≥11-12 mmol/l innebär synskada, hjärnskada och risk för letalt förlopp.
  • Dålig prognos ses hos 90% av patienter med S-format ≥17,5 mmol/l, S-laktat ≥7,0 mmol/L, och/eller pH <6,87, [Zakharov S, et al, Basic Clin Pharmacol Toxicol. Oct, 2014].

Diffdiagnoser

Se även

  • Etylenglykol, förgiftning
  • Salicylat-förgiftning
  • Osmolalitetsgap
  • Anjongap
  • Metabolisk acidos

    • Kliniska råd och kommentarer

    • Det är inte ovanligt att den metanolförgiftade patienten inkommer medvetslös, påföljande dag efter intaget. Tänk alltid på diagnosen då en misstänkt "intox" kommer in med mycket lågt pH-värde på blodgaserna. Kylarsprit (glykol), dvs etylenglykos, är den första alternativa diagnosen.
    • Det har inträffat några gånger att turister i Asien har köpt sprit i lokala butiker, och senare insjuknat i metanolförgiftning.
    • Ett allmänt råd är att aldrig dricka "sprit" som man inte vet vad det är, eller kommer ifrån.
    • Jag minns en olycka för många år sedan. Ett gift par skulle ha invigningsfest i den nya villan. I garaget hade de funnit 2 dunkar sprit. Välkomstdrinken blandades av detta, som visade sig vara metanol. Värden dog och en person blev blind. Sorgligt fall.


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Internmedicin Intoxer

Osmolalitetsgap, Osmolal gap (OG)

Osmolalitetsgap är skillnaden mellan uppmätt och beräknad osmolalitet.

Osmolalitetsgap [–10 - 20 mOsm] = P-osmolalitet - (P-glukos + 2x(P-Na) + P-urea + 1,25x(P-etanol))

Exempel (SI-enheter):
P-Osmolalitet: 300 mOsm/kg [275–300 mOsm/kg]
P-Glukos: 5,0 mmol/L [5-10 mmol/L]
P-Natrium: 135 mmol/l [137 - 145 mmol/L]
P-Urea: 5,0 mmol/L [3,2 - 8,1 mmol/L]
P-Etanol: 10 mmol/L [0 mmol/L]
Osmolalitetsgap blir = 300 - (5,0 + 2*135 + 5,0 + 1,25*10) = 300 - 293 = 7 mOsm (i detta ex normalt)

Gap >20 = Misstänk etylenglykolförgiftning eller metanolförgiftning!
Observera att ett normalt osmolalitetsgap inte utesluter förgiftning (i tidigt sammanhang).

Se även

error: Alert: Content is protected !!