Författare: Per Björgell

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Ortopedi Trauma

Rotatorcuffruptur i axelleden

ICD 10: S460 Skada på sena i rotationskapsel i skulderled

  • Skador på rotatorcuffen uppkommer dels vid direkttrauma och dels som slitskador.
  • Exempel: Fall mot utsträckt hand, utsatt för ryckning i armen, repetitivt jobb/lyft med axeln över horisontalplanet, aktuell axelluxation (del av)
  • Oftast något äldre patient (40 år eller äldre), eller patient med tidigare axelledsluxation
  • Partiella skador är en av de vanligaste orsakerna till impingement i axelleden
  • Rotatorcuffskada kan kräva operativ behandling (sutur) vid långdragna impingementbesvär
  • Supraspinatussenan är ofta engagerad

    • Tidiga åtgärder, personal och team

    • ABCDE vid aktuellt trauma eller allmänpåverkan
    • Ev smärtstillande medel
    • Rtg axel
    • Gul-Grön, Prio 3-4

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Om undersökningsfynden talar för impingement och cuffruptur (se nedan) efter en skada bör patienten helst opereras inom 3-4 veckor efter skadan (ofta inte möjligt av praktiska skäl)
    • Är det inte möjligt att op inom 1 mån kan man åtgärda senare också (vanligen artroskopi med impingementoperation och ev öppen sutur av kapselskadan)
    • Utredningen består i rtg av axeln, ibland ulj, MR, och ibland direkt åtgärd på basis av anamnes och undersökning med artroskopi
    • Således remiss eller tid till ort mott/axelspecialist

    Anamnes och status

    Anamnes
    • Sedvanlig allmän anamnes
    • Har patienten nattlig värk, eller värk på morgonen? (Impingement)
    • Smärta av att lyfta matkassar? (Impingement)


      • Status
    • Allmänt axelstatus
    • Svaghet & smärta i rotatorcuffens muskler talar för rotatorcuffruptur (mm. supraspinatus, teres minor, infraspinatus, subscapularis), därtill ofta sekundär impingement
    • Kontrollera att patienten kan abducera i axelleden (aktiv rörlighet, deltoideus, supraspinatus, axillarisfunktion)
    • Smärtbåge (painful arch) vid lyft av armen?
    • Tecken på impingement? (Många tester finns; Armarna framåt-utåt i horisontalplanet, tryck nedåt - smärta vid impingement (empty can test))
    • Infraspinatus/teres minor undersökes genom att pat håller armbågen flekterad i 90 grader och får utåtrotera axeln medan undersökaren gör motstånd inåt. Smärta pos fynd.
    • Subscapularis testas med lift-off test: Pat håller handens dorsalsida mot ländryggen. Svårigheter/smärta att lyfta handen ut från ryggen talar för subscapularisskada
    • Drop-arm test - Armen sänks sakta och får sist hänga utmed sidan. Smärta kan vara tecken på rotatorcuffskada
    • Lokal sensibilitet (nedsatt över axelns/överarmens utsida vid n axillarisskada)
    • Kontrollera stabiliteten i axelleden (t ex sulcus sign, drag axlar nedåt när patienten sitter - grop nedom acromion. Apprehension test, främre tryck mot humerus med utåtrotation ger obehag vid främre axelledsinstabilitet)
    • Ömhet över AC-leden? (Artros)

    Diffdiagnoser

    Se även Akuta axelsmärtor, med eller utan trauma
    Några exempel från det avsnittet:
    Trauma
    De vanliga frakturerna och luxationerna
    • Klavikelfraktur
    • AC-ledsluxation
    • Axelledsluxation (inkl recidivlux, subluxation)
    • Collum chirurgicumfraktur
    • Tuberculum majusfraktur
    • Labrumskador (broskkanten på cavitas glenoidale; anteroinferiort Bankart-skador, chipfrakturer, och superiort sk SLAP-tears)

    Rupturer, distorsioner och kontusioner
    • Distorsion i skulderled
    • Rotatorcuffsruptur, (partiell, total)
    • Ruptur av supraspinatus (partiell/total)
    • Ruptur av infraspinatus/teres min (partiell/total)
    • Ruptur av subscapularis (partiell/total)


      • Ovanligare, efter trauma
    • Skaftfraktur humerus
    • Patologisk fraktur vid tumör (kan vara debutsymtom)
    • Felläkning av fraktur
    • Utebliven läkning/ pseudartros i axelled/överarm
    • Fördröjd frakturläkning
    • Stressfraktur i axelled/överarm
    • Osteonekros efter tidigare skada
    • Fraktur efter implantatkirurgi
    • Mekaniska komplikationer till axelledprotes
    • Infektion och inflammatorisk reaktion orsakad av inre ledprotes
    • Problem från amputationsstump, axelled/överarm (neurom, infektion, nekros, ödem etc)

    Artriter
    Ses ibland
    • Gikt
    • Pyrofosfatartrit i axelled
    • Septisk artrit i axelleden
    • Reaktiv artrit (t ex efter gastroenterit)
    • Reumatoid artrit
    • Psoriasisartrit
    • Ledutgjutning i axelled

    Prioritet:

    3-4, gul-grön

    Vårdnivå

    Sjukhus, akutmottagning; Vårdcentral

    Se även

    Impingementsyndrom i axeln
    Axelledsluxation
    Akuta axelsmärtor, med eller utan trauma



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Neurologi

Försämring av kronisk huvudvärk

ICD 10: R519 Huvudvärk

Cruikshank_- The head ache
Cruikshank - The head ache
  • Kronisk huvudvärk handläggs i regel inom allmänmedicinen eller i särskilda fall inom neurologin
  • Kronisk huvudvärk är i sig inte ett akut tillstånd, däremot kan huvudvärken försämras och föranleda akuta besök på sjukhus och vårdcentraler
  • För enskilda diagnoser vg se separata avsnitt!
  • Se diff diagnoser nedan!

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE-status
  • Avvakta med prover och ev röntgen tills att en första bedömning är klar
  • Prio: Gul till grön

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Påvisas (ny) patologisk neurologi? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Har tillståndet någon progredierande karaktär? (Överväg inläggning och vidare utredning/behandling)
  • Är detta en annan huvudvärk än den "kroniska"?
  • Är patienten frisk i övrigt?
  • Finns tidigare malignitet, medicinering, neurologisk diagnos eller liknande?
  • Finns objektiv, adekvat utredning? (Annars antingen remiss för utredning, eller akut utredning via akutmottagningen)?
  • Är patienten trött och deprimerad, eller bara bedömd som det? (Missa inte maligniteter genom depressionsdiagnos!!)
  • Kan man justera något i behandlingen, eller bör patienten återremitteras utan åtgärder till egen läkare?
  • Ingen objektiv försämring: Oftast exspektans, åter egen läkare
  • Yngre friska patienter, <30 år, med upprepat normalt akutneurologiskt status, utan rapporterade neurologiska bortfall, och med en icke-alarmerande anamnes, det vill säga osannolik grundsjukdom, bör värderas på nytt av sin ordinarie vårdgivare istället för att utsättas för akuta CT hjärna-undersökningar. Återremiss.

    • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Med neurologiskt avvikande fynd: Alltid utredning
  • Med huvudvärk som förvärras av hosta, krystning: Utredning (aneurysm, tumor)
  • Med morgonkräkningar (tumor?): CT och utredning
  • Hos äldre patient: Oftast onormal huvudvärk (observandum)
  • Omvärdera huvudvärken - eller ej? När togs blodprover senast?

Anamnes och status

  • Bakgrunden lämnar ofta tillräckligt underlag för beslut på en akutmottagning
  • Varför kommer patienten just nu, och vilket är patientens önskemål (prover, röntgen, second opinion, nytillkomna symtom, smärtstillning etc)?
  • Hur klarar sig patienten hemma?
  • På vad sätt har huvudvärken ändrats? (Värre eller kompletterande symtom)?
  • Hur fort har huvudvärken förändrats?
  • Svårighetsgraden av huvudvärk (Faktisk försämring eller oro)?
  • Smärttyp (pulserande, skärande, känns inte igen)?
  • Aktuella symtom (huvudvärk, kräkning, pareser, somnolent etc)
  • Tidigare liknande besvär (svår huvudvärk även för 1 vecka sedan)
  • Äldre känt skalltrauma (ramlat i trappan)?Status:
  • Noggrant neurologiskt status
  • Allmänt status
  • Upprepade kontroller av andning, puls, bltr, medvetandegrad, pupiller och motorisk förmåga var 15:e minut initialt. Alltid bra för att konstatera att tillståndet är stabilt (eller ej).

Diffdiagnoser


    Vanligen benign huvudvärk
  • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc. Sjukgymnastik!)
  • Statiskt arbete (myalgiska besvär)
  • Brytningsfel, astigmatism (dock inte så ofta, som doktorn önskar)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)

    • Kronisk huvudvärk som försämrats
  • Spänningshuvudvärk av kronisk karaktär (vanligt!)
  • Migrän (täta recidiv, kronisk, dålig medicinering...)
  • Hypertoni (obehandlad essentiell hypertoni, malign hypertoni, hypertensiv encefalopati (oftast bltr > 220/120 mmHg)). Obs att patienter med för dem okänt förhöjt blodtryck i ca 50% inte har huvudvärk.
  • Nedstämdhet (huvudvärk och förstoppning komorbida symtom)
  • Nack-skuldermyalgi (palpera nacken!)
  • Spondylos i halsryggen (ev slätrtg halsrygg)
  • Läkemedelsbiverkan (t ex långverkande nitro)
  • Subduralhematom (ibland glömt/okänt trauma; personlighetsförändring). Akut försämring om hematomet utvidgas, osmolärt eller av reblödning!
  • Lågtryckshydrocefalus (ofta samtidiga pseudodemenssymtom)
  • Hjärntumör (ofta med samtidiga neurologiska symtom; morgonkräkning, sjukdomssymtom. Huvudvärken är ofta inte så framträdande, snarare helheten)
  • Grav anemi/hypoxi
  • Hjärnabscess (tidigare känd infektion, operation)?
  • Polycytemi
  • Yrkesexposition för t ex lösningsmedel (ovanlig orsak numera)
  • Storrökare (kronisk kolmonoxidpåverkan)
  • Obstruktiv sömnapné
  • Hyperkapni (vissa KOL-pat)
  • Preeklampsi (sista trimestern under graviditet)
  • Annan malignitet än neurologisk? (Hjärnmetastaser)?
  • Temporalisarterit eller annan arterit (kontroll SR)
  • Bristande inställning av diabetes mellitus
  • Kroniskt missbruk (sprit, narkotika)
  • Käkledsproblem (TMJ-syndrome)
  • Posttraumatisk huvudvärk (status efter tidigare hjärnskada)
  • Trigeminusneuralgi
  • Tandproblem (infektion, bettproblem)
  • Pseudotumor cerebri (idiopatisk intrakraniell hypertension)


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Neurologi

Huvudvärk, översikt

ICD 10:  R519 Huvudvärk

  • Detta är en allmän översikt om huvudvärk
  • Se Akut, svår huvudvärk när så är fallet!
  • Minst 5% av alla akutbesök gäller huvudvärk
  • På en akutmottagning är målet att identifiera de huvudvärkar som är farliga. Några fall måste omhändertas genast, andra behöver utredas, och de flesta patienter har en benign huvudvärk av självläkande karaktär.
  • Omkring 5% av den vuxna befolkningen uppger huvudvärk varje, eller nästan varje dag
  • Spänningshuvudvärk förekommer hos 2/3 av män och hos 4/5 av kvinnor, det är den vanligaste huvudvärksformen
  • Cirka 10-12% av befolkningen har migrän
  • Vissa kan behandlas på plats, t ex vid akut migrän, andra patienter önskar främst ett lugnande besked
  • Huvudvärk är ett allmänt symtom. Problemet kan förvisso sitta i hjärnan, men huvudvärk kan också bero på t ex en uppseglande infektion, som influensa eller sepsis, eller på en nackmyalgi, glaukom, temporalisarterit, trötthet och hunger.
  • Tips: I många fall av benign huvudvärk bör man undvika att göra CT hjärna, särskilt vid normal neurologi och ålder under 30 år. Läs översikten och diff diagnoser nedan, men fortsätt vid behov till Akut, svår huvudvärk eller Försämring av kronisk huvudvärk, alternativt till respektive diagnoser
Huvudvärk
Huvudvärk From www.edupics.com

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Kontrollera ABCDE, särskilt psyke, medvetandegrad och rörelseförmåga, liksom vitalparametrarna!
  • Tag blodprover på allmänpåverkade patienter, eller vid feber. Lämpligt är Hb, CRP, LPK i lättare fall.
  • Försök att prioritera sakligt. De flesta bör bli prio 3-4 (gröngult) och enstaka orange-röd prio.
  • Räkna med inläggning av allmänpåverkad patient!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Är patienten dålig? - se då Akut, svår huvudvärk!
  • Tag tidigt beslut om huvudvärken ser ut att behöva läggas in eller ej, ofta annars tidskrävande besök!
  • Står patienten på antikoagulantia? - Överväg att reversera vid misstänkt cerebral blödning!
  • Vid antikoagulantia och svår huvudvärk eller pos neurologi, gör urakut CT, antikoagulera först (Se Reversering av warfarin)
  • Finns det några neurologiska avvikelser i anamnes eller status?
  • Behöver patienten göra en CT hjärna? (Via akuten om blödning ingår i misstankarna)
  • Ska lumbalpunktion utföras? (Misstanke om SAH, encefalit, meningit)
  • Har patienten huvudvärksbesvär sedan tidigare, t ex migrän?
  • Behövs blodprover? (Förslag: Hb, LPK, CRP, Na, K, kreatinin, leverstatus, koagulation, och blododling vid feber)
  • Har patienten någon annan sjukdom som kan föranleda huvudvärken? (Anm. Högt blodtryck, som varje äldre patient misstänker, är sällan utlösande. Då ska det diastoliska trycket vara riktigt högt, t ex 125 mmHg eller mer)
  • Behöver patienten läggas in? Lägg in allmänpåverkade patienter! (Röntgen för att utesluta ev tumör, blödning, kan då göras via avdelningen)
  • Kan patienten gå hem och utredas färdigt i öppenvården? Remiss till egen läkare!
  • Jämför diff diagnoser nedan

Anamnes och status

Allvarliga signaler
  • Antikoagulerande medicinering (intrakraniell blödning)
  • Icke normal neurologisk undersökning (t ex fynd av pares, talsvårighet)
  • Plötsligt påkommen svår huvudvärk (känner inte igen den, SAH)
  • Smärtdebut under ansträngning (aneurysm, carotisdissektion mm)
  • Morgonkräkningar (hjärnödem, malignitet)
  • Cancersjukdom (hjärnmetastaser/infektion)
  • Mental förändring sista tiden (malignitet, psykos)
  • Infektion (Feber/hypotermi, högt CRP, LPK, immunsupression, leversvikt)?
  • Högre ålder hos patient samt besvärande huvudvärk (äldre personer besväras inte så ofta av huvudvärk)
  • Utsatt för specifik exponering (kemisk industri, etc)
  • Nackstyvhet (blödning, meningit)

    • Anamnes och status
  • Följ patientens beteende under samtal och undersökning. Försök bilda dig en uppfattning om patienten är polysymtomatisk (dvs många besvär från olika ställen), om symtomen känns igen, om det är något som pressar patienten (jobbet, hemmet), etc. Det är viktigt eftersom många huvudvärksfall är benigna, främst spänningshuvudvärk. Men observera, även allvarliga tillstånd som herpesencefalit kan ge psykiska symtom.
  • Kontrollera AT, allmäntillstånd (vaken, alert, medvetandesänkt, febril, nackstyv? etc), och ett allmänt status (MoS, körtlar, cor, pulm, bltr, buk, ev lokalstatus)
  • Noggrant neurologiskt status (t ex gångförmåga, normalt rörelsesätt, lokaliserad svaghet/uppenbara pareser?, normala ögonrörelser och synfält, tecken på koordinationssvårigheter?, normala kranialnervstest?, talförmåga?, Babinskis test och Grasset)

Diffdiagnoser

Urakut, livshotande svår huvudvärk
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Hypertensiv kris (diastoliskt blodtryck >120 mmHg + symtom)
  • Blödning i bakre skallgropen
  • Expansiv hjärnblödning (kliniskt subduralhematom, stroke)
  • Sinus venosus-trombos
  • Feokromocytom
  • Akut meningit

    • Plötslig eller akut/svår huvudvärk:
  • Migrän (ibland med annat beteende)
  • SAH, subaraknoidalblödning
  • Feokromocytom
  • Akut meningit
  • Hypertensiv kris (rejält högt blodtryck)
  • Carotisdissektion (ibland föregånget av trauma mot hals)
  • Sinus venosus-trombos
  • Akut glaukom
  • Hypofysär apoplexi (t ex vid förlossning)
  • Preeklampsi (graviditet i sista trimestern, syns inte på CT)
  • Högre ålder (hjärninfarkt, hjärnblödning, hjärninfarkt, temporalisarterit, malignitet)
  • Koloxidförgiftning
  • Vaskulär huvudvärk, se nedan
  • Infektion, t ex sepsis eller intrakraniell infektion
  • Trauma?
  • Hjärnblödning (särskilt i fossa posterior)
  • Herpes zoster (strikt halvsidig)

    • Vanligen benign huvudvärk
  • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
  • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
  • Migrän (behöver ev medicin)
  • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc)
  • Statiskt arbete (myalgiska besvär)
  • Brytningsfel, astigmatism (men inte så ofta som doktorn vill tro)
  • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)
  • Huvudvärk vid lättare infektioner (viros, tonsillit)

    • Vaskulär huvudvärk (efterhand övergående)
  • Migrän
  • Hortons huvudvärk (i attacker, clusters)
  • Köldhuvudvärk (glasspinne, biltur i öppen cabriolet)
  • Ansträngningshuvudvärk (obs kan förväxlas med SAH; men får återkommande huvudvärk i samband med motionsträning)
  • Äkta kärlförändringar, före ruptur (alltid samma ställe)
  • Sinuit (djupare bihålor - kan likna t ex Horton)
  • Pseudotumor cerebri (som diffdiagnos, idiopatisk intrakraniell hypertension)

    • Långvarig, besvärande huvudvärk
  • Med neurologiskt avvikande fynd: Alltid utredning
  • Med huvudvärk som förvärras av hosta, krystning: Utredning (aneurysm, tumor)
  • Spänningshuvudvärk av kronisk karaktär
  • Malign hypertoni
  • Nedstämdhet, depression
  • Nack-skuldermyalgi
  • Spondylos i halsryggen
  • Läkemedelsbiverkan (t ex långverkande nitro)
  • Essentiell hypertoni (med och utan tecken på organskada, men cirka 50% med högt blodtryck har inte huvudvärk)
  • Subduralhematom (ibland glömt/okänt trauma; personlighetsförändring)
  • Lågtryckshydrocefalus (ofta samtidiga pseudodemenssymtom)
  • Hjärntumör (ofta med samtidiga neurologiska symtom; morgonkräkning, sjukdomssymtom. Huvudvärk inte alltid så framträdande)
  • Grav anemi/hypoxi
  • Hjärnabscess
  • Polycytemi
  • Yrkesexposition för t ex lösningsmedel (ovanlig orsak numera)
  • Storrökare (kronisk kolmonoxidpåverkan)
  • Obstruktiv sömnapné
  • Hyperkapni (vissa KOL-pat)
  • Preeklampsi (sista trimestern under graviditet)
  • Annan malignitet än neurologisk
  • Temporalisarterit eller annan arterit (kontroll SR)
  • Bristande inställning av diabetes mellitus
  • Kroniskt missbruk (sprit, narkotika)
  • Käkledsproblem (TMJ-syndrome)
  • Posttraumatisk huvudvärk (status efter tidigare hjärnskada)
  • Trigeminusneuralgi
  • Tandproblem (infektion, bettproblem)

Se även



Updated 2022-03-06. Originally published 2016-11-02,
©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Internmedicin

Fiskar och marina djur, giftiga stick

ICD 10: X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)

Lejonfisk
Lejonfisk (Lionfish. From http://www.themost10.com/)
  • Fjärsingstick (se särskilt avsnitt) inträffar då och då utmed Västkusten och södra Östersjön, ses även i Norge, Danmark och i de stora haven. Antingen trampar man på fisken i sandbotten eller sticker sig i handen i samband med fiske. Sticket ger intensiv smärta och ibland sjukdomskänsla med frossa, feber, arytmier, hypotoni, svettningar, illamående, svimning, och huvudvärk. Lokalt ses rodnad och svullnad, extremiteten kan vara svullen en veckas tid.
  • Men det finns fler giftiga djur i havet. Nära 2000 giftiga arter finns i världshaven, antingen giftiga eller utsöndrar gifter mot huden (hullingar och mikrotaggar), eller penetrerar genom stick eller bett (havsormar och bläckfiskar kan bitas). Eftersom alltfler dyker och snorklar, och har akvarier, så inträffar globalt omkring 50.000 eller fler marina giftskador varje år. Gifterna innehåller olika peptider, fosfolipas, enzymer, ammoniumföreningar, serotonin och annat. Många gifter är neurotoxiska och kan ge neurologiska symtom som paralys och myalgier. Sammantaget är gifterna mycket antigena till sin karaktär.
  • Utöver stick av fjärsing ses någon gång stick av drakfisk (Pterois volitans), skorpionfisk och av olika maneter, främst röd brännmanet (Cyanea capillata) som trivs i våra kalla vatten, eller sting av Portugisisk örlogsman i Europa eller tropiska vatten.

    • Maneten bakom irukandji-syndromet, som kan inträffa bland andra utanför Australiens nordliga vatten. Det är en liten manet, Carukia Barnesi, vars kropp är 5-10 mm vid. Giftet är hundrafaldigt kraftigare än kobrans. From http://hoopmanscience.pbworks.com/
    Maneten bakom irukandji-syndromet, som kan inträffa bland andra platser utanför Australiens nordliga vatten. Det är en liten manet, Carukia Barnesi, vars kropp bara är 5-10 mm vid. Giftet är hundrafaldigt kraftigare än kobrans. (From http://hoopmanscience.pbworks.com/)
  • Andra giftiga maneter är havsgetingen (Chironex fleckeri) eller irukandji (Carukia barnesi). Stick av sjöborrar är inte ovanligt under bad utomlands, en del avger toxiner. Det ger ett antal grupperade prickar på foten, ibland pustler, ibland viss tatuering av naturliga färgämnen och vissa toxiska reaktioner (trötthet, svaghet, myalgier).

    • Stenfisk
    Stenfisk (Stonefish. From http://www.themost10.com/)
  • Stenfisk (Synanceia verrucosa) är den så vitt känt giftigaste fisken i världen, ett stick kan snabbt leda till döden, antiserum finns.
  • Marina toxiner är i regel värmelabila. Kan man därför värma den skadade extremiteten snabbt får man en inaktivering av giftet, hot water immersion (HWI), se nedan.
  • Vissa ätliga fiskar kan ibland orsaka förgiftningar, t ex den kända japanska fugun, blåsfisk, som bara får tillredas av speciellt utbildade kockar. Scombroidförgiftning är en matförgiftning av dåligt hanterad fisk, som bildar histidin och till sist histamin i kroppen. Ciguateraförgiftning uppstår då fisk har kontaminerats av toxinbildande flagellater oftast från tropiska vatten.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Den skadade får sitta med extremiteten i så varmt vatten som kan tolereras (42-45-(50) grader, undvik brännskada!) under 30-90 min, eller tills att smärtan viker. Obehandlat kan smärtan sitta i under ett eller flera dygns tid.
  • Värmebehandling har evidenstestats utifrån ett antal randomiserade studier (level I), och har också stöd i fler publikationer (level II-IV).

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Utöver värmebehandling ovan krävs sällan farmakologiska åtgärder.
  • I besvärliga fall överväg iv analgetika, försöksvis har även lokalbedövning rapporterats. (Men var tveksam till lokalanestesi, eftersom sådan är lite toxisk i sig).
  • Antihistaminer kan ges vid besvär av maneter.
  • Sting kan kompliceras av en sekundärinfektion, i så fall ges antibiotika. Lokala nekroser förekommer t ex efter fjärsingstick och kan ge underlag för infektion.
  • Specifikt antiserum finns för behandling vid stick från stenfisk, men i övrigt gäller i princip endast symtomatisk behandling.
  • Kontrollera att patienten har skydd mot stelkramp, överväg annars booster.

Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

X85-Y09 Övergrepp av annan person

Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
  • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
  • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
  • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
  • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
  • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
  • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
  • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
  • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
  • X96 Övergrepp med sprängämnen
  • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
  • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
  • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
  • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
  • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
  • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
  • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
  • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
  • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
  • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
  • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
  • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
  • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
  • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
  • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

Resterande orsakskoder

Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
  • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
  • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
  • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
  • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
  • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
  • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
  • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
  • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
  • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
  • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
  • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
  • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
  • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
  • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
  • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
  • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
  • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
  • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
  • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
  • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
  • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
  • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
  • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
  • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
  • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
  • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
  • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
  • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
  • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
  • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
  • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
  • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
  • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
  • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
  • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
  • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
Läkemedel (som orsak)
Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
Y58 Bakterievacciner
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y40.0 Penicilliner
  • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
  • Y40.2 Kloramfenikol
  • Y40.3 Makrolider
  • Y40.4 Tetracykliner
  • Y40.5 Aminoglykosider
  • Y40.6 Rifampicin
  • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
  • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
  • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
  • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
  • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
  • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
  • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
  • Y41.4 Maskmedel
  • Y41.5 Virushämmande läkemedel
  • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
  • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
  • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
  • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
  • Y42.2 Antityreoideasubstanser
  • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
  • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
  • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
  • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
  • Y42.7 Androgener och anabola steroider
  • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
  • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
  • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
  • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
  • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
  • Y43.3 Andra cytostatika
  • Y43.4 Immunosuppressiva medel
  • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
  • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
  • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
  • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
  • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
  • Y44.2 Antikoagulantia
  • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
  • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
  • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
  • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
  • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
  • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
  • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
  • Y45.1 Salicylater (ASA)
  • Y45.2 Propionsyraderivat
  • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
  • Y45.4 Antireumatika
  • Y45.5 Anilider (paracetamol)
  • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
  • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
  • Y46.0 Succinimider
  • Y46.1 Oxazolidindioner
  • Y46.2 Hydantoinderivat
  • Y46.3 Deoxybarbiturater
  • Y46.4 Karbamazepin
  • Y46.5 Valproinsyra
  • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
  • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
  • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
  • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.1 Bensodiazepiner
  • Y47.2 Kloralderivat
  • Y47.3 Paraldehyd
  • Y47.4 Bromföreningar
  • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
  • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
  • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
  • Y48.0 Inhalationsanestetika
  • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
  • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
  • Y48.3 Lokalanestetika
  • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
  • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
  • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
  • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
  • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
  • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
  • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
  • Y49.6 Hallucinogener
  • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
  • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
  • Y50.0 Analeptika
  • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
  • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
  • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
  • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
  • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
  • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
  • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
  • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
  • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
  • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
  • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
  • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
  • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
    Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
  • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
  • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
  • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
  • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
  • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
  • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
  • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
  • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
  • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
  • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
  • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
  • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
  • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
  • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
  • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
  • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
  • Y53.7 Emetika
  • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
  • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
  • Y54.0 Mineralkortikoider
  • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
  • Y54.2 Karbanhydrashämmare
  • Y54.3 Tiazider
  • Y54.4 Loop-diuretika
  • Y54.5 Andra diuretika
  • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
  • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
  • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
  • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
  • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
  • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
  • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
  • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
  • Y55.4 Expektorantia
  • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
  • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
  • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
  • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
  • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
  • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
  • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
  • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
  • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
  • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
  • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
  • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
  • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
  • Y57.0 Aptitnedsättande medel
  • Y57.1 Lipotropa läkemedel
  • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
  • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
  • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
  • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
  • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
  • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
  • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
  • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
Y58 Bakterievacciner
  • Y58.0 BCG-vaccin
  • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
  • Y58.2 Koleravaccin
  • Y58.3 Pestvaccin
  • Y58.4 Stelkrampsvaccin
  • Y58.5 Difterivaccin
  • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
  • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
  • Y59.1 Rickettsiavacciner
  • Y59.2 Protozovacciner
  • Y59.3 Immunglobulin
  • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
  • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y60.1 Under infusion eller transfusion
  • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
  • Y60.3 Under injektion eller vaccination
  • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y60.5 Under hjärtkateterisering
  • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y60.7 Under lavemang
  • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y61.1 Under infusion eller transfusion
  • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y61.3 Under injektion eller vaccination
  • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y61.5 Under hjärtkateterisering
  • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
  • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
  • Y62.1 Under infusion eller transfusion
  • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
  • Y62.3 Under injektion eller vaccination
  • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
  • Y62.5 Under hjärtkateterisering
  • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
  • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
  • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
  • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
  • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
  • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
  • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
  • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
  • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
  • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
  • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
  • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
  • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
  • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
  • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
  • Y65.1 Fel vätska vid infusion
  • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
  • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
  • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
  • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
  • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
  • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
  • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
  • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
  • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
  • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
  • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
  • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
    Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
  • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
  • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
  • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
  • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
  • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
  • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
  • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
  • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y84.0 Hjärtkateterisering
  • Y84.1 Njurdialys
  • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
  • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
  • Y84.4 Aspiration av vätska
  • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
  • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
  • Y84.7 Blodprovstagning
  • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
  • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
  • Y85 Sena effekter av transportolyckor
  • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
  • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
  • Y86 Sena effekter av andra olyckor
  • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
  • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
  • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
  • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
  • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
  • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
  • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
  • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
  • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
  • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
  • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
  • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
  • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
Y90-Y98 Bidragande faktorer
Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

    Skador som är antingen
  • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
  • Övergrepp (X85-Y36) , eller
  • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
Huvudrubriker V - W - X
V - Trafikolyckor (transportolyckor)
W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

Avsnitt V, W, X:
V01-V09 Fotgängare skadad
V10-V19 Cyklist skadad
V20-V29 Motorcykel, personskada
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

V40-V49 Bil, personskada
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
V60-V69 Tung lastbil, personskada
V70-V79 Bussolycka, personskada
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
V98-V99 Övrigt, personskada

W00-W19 Fallolyckor
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
X30-X39 Exponering för naturkrafter
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

V - Trafikolyckor (transportolyckor)

V01-V09 Fotgängare skadad
  • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
  • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
V10-V19 Cyklist skadad
  • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
  • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
  • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
  • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
V20-V29 Motorcykel, personskada
  • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
  • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
  • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
  • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
  • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
V40-V49 Bil, personskada
  • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
  • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
  • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
  • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
  • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
V50-V59 Lätt lastbil, personskada
  • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
  • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
V60-V69 Tung lastbil, personskada
  • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
  • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
  • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
  • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
V70-V79 Bussolycka, personskada
  • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
  • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
  • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
  • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
  • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
  • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
  • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
  • V79.9 Bussolycka UNS
V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
  • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
  • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
  • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
  • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
  • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
  • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
  • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
  • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
  • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
  • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
  • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
  • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
  • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
  • V95.9 Flygolycka UNS
  • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
  • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
  • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
  • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
V98-V99 Övrigt, personskada
  • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
  • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

Det ska vara "fyrställiga" koder

  • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
  • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
  • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
  • V29.6 blir "V2969"
  • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
W00-W19 Fallolyckor
  • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
  • W01 Fall i samma plan (W0199)
  • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
  • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
  • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
  • W05 Fall från rullstol
  • W06 Fall från säng
  • W07 Fall från stol
  • W08 Fall från andra möbler
  • W09 Fall från lekredskap på lekplats
  • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
  • W11 Fall på och från stege
  • W12 Fall på och från byggnadsställning
  • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
  • W14 Fall från träd
  • W15 Fall från stup
  • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
  • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
  • W18 Fall i samma plan UNS
  • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
  • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
  • W21 Träffad av sportredskap
  • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
  • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
  • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
  • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
  • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
  • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
  • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
  • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
  • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
  • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
  • W32 Skott från pistol och revolver
  • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
  • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
  • W35 Explosion i ångpanna
  • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
  • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
  • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
  • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
  • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
  • W41 Exponering för högtrycksstråle
  • W42 Exponering för buller
  • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
  • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
  • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
  • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
  • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
  • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
  • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
  • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
  • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
  • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
  • W56 Biten eller angripen av vattendjur
  • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
  • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
  • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
  • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
  • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
  • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
  • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
  • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
  • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
  • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
  • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
  • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
  • W83 Kvävning av plastpåse
  • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
  • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
  • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
  • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
  • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
  • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
  • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
  • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
  • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
  • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
  • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
  • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
  • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
  • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
  • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
  • X05 Antändning av nattdräkter
  • X06 Antändning av andra klädesplagg
  • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
X10-X19 Kontakt med heta ämnen
  • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
  • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
  • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
  • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
  • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
  • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
  • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
  • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
  • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
  • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
  • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
  • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
  • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
  • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
X30-X39 Exponering för naturkrafter
  • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
  • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
  • X32 Exponering för solljus (solbränna)
  • X33 Blixtnedslag
  • X34 Jordbävning
  • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
  • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
  • X38 Översvämning
  • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
  • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
  • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
  • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
  • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
  • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
  • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
  • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
  • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
  • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
X50-X57 Överansträngning och umbäranden
  • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
  • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
  • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
  • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
  • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
  • X59 Exponering för icke specificerad faktor
X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
  • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
  • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
  • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
  • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
  • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
  • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
  • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
  • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
  • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
  • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
  • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
  • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
  • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
  • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
  • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
  • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
  • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
  • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
(Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

Y90-Y98 Bidragande faktorer

  • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
  • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
  • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
  • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
  • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
  • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
  • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
  • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
  • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
  • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
  • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
  • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
  • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
  • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
  • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
  • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
  • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
  • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
  • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
  • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Ortopedi

Impingementsyndrom i axeln

ICD 10: M754 Impingementsyndrom i skulderled

  • "Impingement" står för inklämning, tryck, entrapment, dvs mjukvävnad kläms mellan hårda strukturer
  • Se Klinisk beskrivning nedan
  • Impingementsyndrom i axeln är inte precis någon akut händelse. Akut smärta, som för patienten till sjukvåden, är snarare uttryck för en aktuell försämring av ett kroniskt tillstånd med besvär som kommer och går.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Som regel grön prioritet (prio 4), kan vänta i väntrum
  • Inga prover i normalfallet
  • Tänk på att akut koronart syndrom kan ge refererad smärta upp i en axel, främst vänster axel. Tag ett EKG om rimlig misstanke finns.
  • Pat bör göra en rtg axel (akut eller tidsbeställd)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Det viktigaste är att påvisa förekomst av impingement och ge råd.
  • Det finns ett flertal impingementtester, testa patienten för några, och gör ett allmänt axelstatus
  • Prova effekten av lokalanestetika, eller inkl steroid, subakromialt, t ex 1 ml Depo-Medrol® cum lidocain
  • Låt patienten sitta en kvart och utvärdera effekten av injektionen (i regel förbättring vid impingement)
  • Vid positiva tester icke-akut tid till axelspecialist för ställningstagande till artroskopi
  • Smärtstillande vid tillfälligt behov, undvik arbete ovan horisontalplanet
  • Undvik långvarig sjukskrivning

Anamnes och status

Anamnes
  • Tidigare axelbesvär, trauma, övriga sjukdomar
  • Aktuell medicinering
  • Allergi mot läkemedel?
  • Aktuella besvär. Debut. Moment som gör ont eller förvärrar.
  • Ramlat, eller repetitivt trauma, yrkesmässig beslastning?
  • Ont på fler ställen?
  • Haft feber?
Status
  • Inspektion, palpation
  • Aktiv rörlighet: Testa rörelseomfång, ange rörligheten i grader. Finns painful arc? Impingementtester? Tendinitsymtom?
  • Degenerativa/inflammatoriska tillstånd är vanliga, inkl impingementsymtom
  • Passiv rörlighet: Lättare, oförändrat?
  • Distalstatus i armen ua?
  • Finns några röntgenförändringar? (OBS! Kalkaxel behöver inte ha något tidsmässigt samband med patientens impingement, det är snarare ett uttryck för att en lokal inflammation föreligger, eller har förelegat).

Klinisk beskrivning

  • "Impingement" står för inklämning, tryck, entrapment, dvs mjukvävnad kläms mellan hårda strukturer, främst ben och led i fråga om axeln, där rotatorcuffens senfästen kläms mellan främst humerus, acromion och proc coracoideus
  • Ett Impingementsyndrom kan vara primärt (degeneration och alltför trång passage, exempelvis hos 55-årig patient), eller sekundärt (efter skada (cuffruptur) eller på grund av instabilitet i axeln; exempelvis hos 19-årig basketspelare)
  • Förutsättningen för impingement är vanligen en inflammation (t ex irritation i vävnaderna under acromion), status efter tidigare skada, eller förändrad lokal benstruktur (t ex nabb på acromion så att det subakromiella utrymmet minskar; viss tillväxt sker med åldern. Även lig coracoacromiale kan förtjockas och ge besvär).
  • När patienten söker har besvären ofta funnits en tid och växlar i intensitet från tid till annan, ofta är det i samband med tilltagande besvär som patienten söker akut.
  • Impingementsyndrom i axeln kännetecknas av smärta i axeln och överarmen när armen abduceras, dvs när strukturerna successivt kläms samman.
  • Nattliga besvär, eller framåt morgonen, är typiskt.
  • Besvären förvärras av arbete ovan horisontalplanet. Impingement kan också utvecklas t ex av målningsarbete uppåt, lyftarbete, tennis, simning, snickeriarbete i tak, etc
  • Värken går normalt inte distalt om armbågen, då är det oftast något annat
  • Ostadighetskänsla, svaghet och minskat rörelseomfång kan förekomma, särskilt då en samtidig rotatorcuffskada föreligger
  • Vid glenohumoral instabilitet, ofta hos yngre idrottsaktiva, uppstår sekundär impingement förenad med tyngdkänsla, ostadighetskänsla och lokala smärtor/parestesier vid snabba rörelser och kast ("dead arm syndrome"). Vid sistnämnda finns ofta ett pos apprehensiontest och med pos relokalisation.
  • Hos den äldre patienten ligger problemet ofta i kronisk överanvändning och degeneration av supraspinatussenan, ibland i kombination med trängre plats för senan.
  • Vid primära, degenerativa impingementtillstånd föreslås kirurgisk behandling via axelspecialist. Temporärt kan en steroidinjektion avlasta akuta besvär.
  • Vid sekundära impingementproblem hos idrottsaktiva yngre, eller yrkesaktiva personer med arbete ovan axelhöjd, kan avlastning tillfälligt begränsa patientens problem. Vid glenohumoral instabilitet hjälper sjukgymnastisk styrketräning av axeln och kan vara en väg att undvika kirurgisk åtgärd. Men vid gamla skador, t ex på labrum, krävs ofta ändå en artroskopisk eller öppen rekonstruktion varför patienten, åtminstone efter test med vila och sjukgymnastik, och med ev förändrade arbetsuppgifter, bör träffa en axelortoped för vidare ställningstagande.

Diffdiagnoser

Se Akuta axelsmärtor, med eller utan trauma

Key points

  • Kroniskt tillstånd
  • Smärta i axeln och överarmen när armen abduceras
  • Nattliga besvär, eller framåt morgonen, är typiskt
  • Besvären förvärras av arbete ovan horisontalplanet
  • Artroskopisk operation löser problemet

    • Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Kirurgi Ortopedi Trauma

Trauma, allmänt och övergripande

ICD 10: För orsakskoder välj endera
  • Z916 Trauma
  • Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)
  • Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)



  • Praktisk akuthandläggning vid trauma: Traumalarm

  • Med akut skada avses en skada inom första dygnet. Här diskuteras handläggning av signifikanta traumafall (orange eller röd prioritet).
  • Måttligare akuta skador som primärt ska värderas på sjukhus bör söka omgående, eller senast inom första veckan efter händelsen. Sedan är skadan knappast "akut". Äldre skador än 1 vecka bör först undersökas i primärvården, därefter akutremiss endast vid behov.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Vid rött trauma: Utlös traumalarm, se dito, enligt lokala PM
  • Orange trauma innebär ett signifikant, men sannolikt mindre allvarligt trauma (1-3 skadade), och handläggs oftast primärt av de jourläkare som är på plats, i första hand kir jour eller akutläkarjour. Det kallas ofta "orange" eller "litet" traumalarm på akuten, även "Nivå 2-larm", enligt RETTS.
  • Stort traumalarm finns på en del akutmottagningar i Sverige och innebär att en allvarlig skada inträffat, eller att händelsen omfattar flera personer som bör tas omhand samtidigt. Det är röd prioritet (nivå 1-larm) och larmet innefattar kir/akut-läkare, ort jour och narkos/IVA-jour, samt traumajour eller kirurgens bakjour. Kan utlösa förstärkningsläge.
  • Katastroflarm är nästa nivå, det är ett bakjoursbeslut. Tillämpas mycket sällan!!
  • Förbered patienten för omhändertagandet vid trauma (att många läkare kommer, att kläder ska av (ev klippas), tag större labstatus inkl koagulation, blodgruppering och bastest, ev EKG, sätt dubbla nålar)
  • Hämta/starta ulj-apparaten för ev FAST-kontroll
  • Traumaledaren är den som praktiskt leder arbetet OCH den som ordinerar. Det är kirurgjouren eller akutläkaren, som står på britsens ena sida (vanligen vänster).
    Vid huvudändan står anestesiologenoch ansvarar för luftvägarna. När traumaledaren är klar bistår vanligen ortopeden med undersökning av extremiteter och columna.
  • Vid större trauma (med rött larm) leds hela akutteamet av en teamledare, vanligen kirurgens bakjour eller traumajour, som står vid fotändan och styr arbetet.
  • Övriga medverkande är 1-2 akutsjuksköterskor, 1 anestesisjuksköterska, 2 undersköterskor från akuten och anestesi, samt någon dokumentationsansvarig (vanligen ssk eller läkarsekreterare).
  • Sätt KAD om möjligt på medvetslös, blödande eller IVA-mässig patient (antingen på akuten, IVA eller OP).
  • Ordna avdelning till patienten vid inläggning.
  • Kontakta röntgen om omedelbar tillgång till CT krävs.

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Ta emot rapport från ambulanspersonalen, inkl ABCDE-status.
  • Se mer detaljerat om Traumalarm separat!
  • Upprepa ABCDE-kontroll enligt ATLS vid behov, ordning A till E:
  • A - Airway and cervical spine control (Fri luftväg, skydda nacken)
  • B - Breathing: Ventilation and Oxygenation (Andning, ventilation, ge syrgas)
  • C - Circulatory status with hemorrhage control (Cirkulation och stoppa blödning)
  • D - Disability: Neurologic status (Disability = oförmåga, ev neurologiska bortfall)
  • E - Exposure/environment: Undress the patient, but prevent hypothermia (Exponera skador, förebygg hypotermi)
  • Identifiera eventuella problem som gör patienten instabil (främst A-problem, B-problem, C-problem)
  • Rapportera högt till hela teamet: "A,D och E verkar OK, men vi har ett B- och C-problem. Pat verkar blöda i buken",
    så att alla får ta del av läget.
  • Åtgärda problem. Skicka inte en instabil patient till röntgen (stabilisera först, annars direkt till OP).
  • När åt och drack patienten senast? Finns någon aktuell medicinering, eller läkemedelsallergier?
  • Tag ställning till fortsatta åtgärder, exempelvis dropp, blod, inotropt stöd, fasta eller ej, antibiotika, extremitetsröntgen, tetanusprofylax, lokaliserad CT (huvud, thorax, eller buk) eller multitrauma-CT, placering (hem, avdelning, IVA?)
  • Ev information till anhöriga och tidningar.
  • Polisen har ansvar för oklar identitet vid behov (Viktigt att samordna info vid svåra skador!! Annars kanske anhöriga inte hinner nå fram till en terminal patient).
  • Diktera en kort och koncis journal direkt efter en större händelse, och få den utskriven eller skriv själv, så att alla berörda kan ta del av infon! Resten kan man diktera som ett senare tillägg.
  • Ett bra traumaomhändertagande innebär att få akutrummet tomt igen inom 20 min. Inte senare än max 40 minuter på akutrummet!!! Akutrummet låser dels upp personal och är dels ingen vårdavdelning. Dessutom kan det komma ett nytt trauma.

Kliniska råd och kommentarer

  • Detaljer kring ett traumalarm med läkemedelsdoser mm står under avsnittet Traumalarm.
  • Bättre att utlösa larm tidigt än att bli stående på ett litet rum med en patient som sjunker i medvetande eller tappar trycket! Dessutom kommer alla samtidigt då.
  • Ulj på akuten (FAST, mm) är väldigt bra och det kan man göra några gånger i följd (direkt och före hemgång) vid behov.
  • Det är aldrig fel att hålla en patient kvar på akuten några timmar efter ett större trauma, som till synes inte lämnat några skador.
  • Det är aldrig fel att diskutera patienten med en äldre kollega! Trauma kan vara klurigt!

Utredningsförslag

  • Utred inte mer än vad som är rimligt i situationen!
  • Strålningen från en "Trauma-CT" motsvarar strålningen av cirka 500-600 st lungröntgen. Välj därför undersökningar som är inriktade mot skador eller symtom.
  • Har man fallit mot t ex handleden, och inget annat har hänt, behövs inga prover och ingen egentlig triagering heller. Beställ då en rtg handled, men inte rtg av hela armen. Det innebär ett 30-tal bilder!
  • Har man fallit trubbigt mot levern istället, behövs kanske både stort labstatus (traumaprover), ulj FAST, CT buk, och kontinuerlig övervakning med upprepade ABCDE-kontroller.
  • Har patienten utsatts för ett mycket stort och omfattande trauma mot huvud, nacke, thorax, buk och bäcken, kanske därtill är medvetslös - då passar det bra med en trauma-CT (multitrauma), och då tas bilder från huvudet ned till och med höftlederna. Ytterligare rtg-bilder på extremitetsskador beställs separat med ny röntgenremiss, eller läggs till på CT-remissen.
    Är det verkligen ett multitrauma bör du själv följa med patienten till röntgen.

Key points

  • Tag befäl över läget!
  • Fixa ABCDE! Tala högt så att alla hör!
  • Åtgärda!
  • Få patienten ut ur akutrummet inom 20 minuter (till akuten, avdelning, IVA eller OP)

Se även



Updated 2021-04-23. Originally published 2016-10-19, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Kirurgi Ortopedi Trauma

Traumalarm

ICD 10:För orsakskoder välj endera
  • Z916 Trauma
  • Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)
  • Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)


    • Här följer ett detaljerat avsnitt med behandlingsförslag vid trauma: Läkemedel, dropp, och blod
      Direktlänk dit, ned i texten: Ordinationer eller till Läkarens bedömning..
    • För en kortare översikt om trauma, se gärna Trauma, allmänt och övergripande
    • Förutsättningarna för överlevnad förbättras avsevärt om tiden mellan trauma och blödningskontroll minimeras!

      • RÖTT TRAUMALARM (Prio 1, omedelbart, livshotande) utlöses vid

      Vitalparametrar
      SpO2 <90 % med O2 eller ofri luftväg
      Puls >130
      RLS >3 (koma), GCS <12
      AF >30 eller <10
      Systoliskt BT <90

      Skadetyp
      Neurologiskt bortfall/påverkan/medvetslöshet
      Penetrerande skada på huvud, hals eller bål
      Minst 2 frakturer på långa rörben
      Instabilt bäcken
      Amputation eller krossad extremitet ovan hand eller fot
      Rökskada eller brännskada över 18%
      Drunkning eller nedkylning
      Instabil bröstkorg
      Obältad förare i bilolycka med bulls eye i rutan
      Svårt deformerad bil, voltad bil, eller fastklämd i bil
      Betydande blodförlust, >1500 ml
      Fall från >6 m, eller >3 x ett barns längd

      (Modifierat efter Retts, ACS, Task Force for Advanced Bleeding Care in Trauma (Europa), NHTSA, och ACS-COT 2014)

      ORANGE TRAUMA (handläggs av akutens medarbetare) (Prio 2, brådskande, trauma)

      Handläggs ofta som ett "lättare" traumalarm på akuten, och brukar då skötas av primärjour akutsjukvård eller kirurgi. Stödfunktioner (bakjour, ort, narkos, etc) larmas primärt inte.
      Vid påverkade vitalparametrar eller försvårande omständigheter är det bara att höja larmnivån. Man kan/får ändra till rött traumalarm!!

      Bilolycka, beräknad hastighet >60/h, använt säkerhetsbälte (men pat är stabil)
      Utlöst krockkudde (men pat är stabil)
      Dödsfall i samma fordon (men patienten är stabil)
      Fotgängare eller cyklist påkörd av motorfordon (men är stabil)
      Fall från höjd 1-5 meter, eller <3 x ett barns längd (och är stabil)
      MC/Mopedolycka >30 km/h (men är stabil)
      Annat uppenbart högenergivåld (men är stabil)

      (Modifierat efter Retts, ACS, Task Force for Advanced Bleeding Care in Trauma (Europa), NHTSA, och ACS-COT 2014)

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Larmansvarig sjuksköterska: Tar emot larmet per tel eller via Rakel. Utlöser traumalarm enligt lokala PM
    • Traumat styrs (närmast patienten) av akutläkaren eller kirjouren, som också är den som ska ordinera. Primärjour trauma bör eller ska ha gått ATLS-kurs, växlande policy gäller över landet.
    • Avsluta vistelsen på akutrummet inom 20-40 minuter!
    • Vid RÖTT TRAUMALARM kallas utöver kir jour/akutläk även ort jour och IVA/narkosjour med personal, samt en övergripande teamledare. Det är vanligen kirurgens bakjour eller en särskild traumajour.
    • Stort traumalarm, finns på vissa sjukhus, innebär att en eller några patienter kan vara mycket allvarligt skadade, eller att händelsen omfattar flera personer samtidigt. Brukar inkludera även IVA-jour, traumajour (spec) eller kirurgens bakjour.
    • Katastroflarm är nästa nivå:
      Består i tur och ordning av Stabsläge - Beredskapsläge - Katastrofläge.
      Följ lokala rutiner. Stabsläge är i princip ett meddelande till vissa nyckelpersoner. Exempel flygplan som inte får ut landningshjulen, men inget behöver ha hänt. Vid beredskapsläge kommer det många, beredskapen maximeras. Vid katastrofläge kommer alla krafter som finns att tillgå. Katastroflarm tillämpas mycket sällan i samband med en traumahändelse, men det förekommer.
    • Handskar och skyddskläder på!
    • Koppla upp 1 liter Ringer-Acetat (i beredskap). Öppna läkemedelsskåpet!
    • Tag emot patienten tillsammans med mottagande teamet. Ge ambulanspersonalen tid för kort rapport. Tack för hjälpen!
    • På allmänpåverkade patienter omedelbart nytt ABCDE-status
    • Vaken patient förbereds för omhändertagandet (att många läkare kommer, att kläder ska av (ofta klippas av). Spara värdesaker för sig. Hitta ID-kort.

    • Traumaprover tages:
      Hematologi (Hb, MCV (indices), trombocyter, LPK)
      Elektrolyter (Na, K, kreatinin)
      Leverstatus (Bil, GT, ALAT)
      Glukos (ev kapillärt tillsammans med prel Hb)
      Koagulation (Främst PK, även APTT, trombocyter)
      Blodgruppering och bastest
      Syra-bas och laktat: Artärblodgas!! (Om ej delegerad tag basöverskott (BE) och laktat istället)
      Övriga ev prover (Varför/Hur uppstod traumat? TNT (TNI), intoxprover, CRP, Diff, blododling (feber), urin-toxscreening, U-sticka, u-odling, U-gravtest)
    • Skicka akutproverna!!
    • Tag EKG, visa upp det!
    • Tag fram 0-neg blod om bråttom (2 enheter), annars:
      Beställ blod, plasma och trombocyter från lab vb (Ring!)!
    • Sätt dubbla nålar. Spola rent!
    • Hämta/starta ulj-apparaten för ev FAST-kontroll

    • Teamets placering
      Mottagande traumaläkare. Vid britsens ena sida (vanligen vänster).
      Traumaansvarig ssk: Vid britsens motsatta sida (vanligen höger). Assisteras av usk.
      Anestesiolog vid huvudändan. Assisteras av narkossjuksköterska. IVA-läkare nära narkosjouren.
      Ortopeden avvaktar tills traumaläkaren gjort sitt. Byter sedan plats för undersökning av extremiteter och columna vertebralis.
      Teamledare, vanligen kirurgens bakjour eller traumajour, ansluter vid större larm. Leder och understöder arbetet.
      Dokumentationsansvarig (ssk eller läk sekr), ofta på upphöjd placering, antecknar allt som ordineras och händer.

    • Usk: Upprepa ofta puls, bltr, andningsfrekvens, läs av SaO2 (POX) - Ropa ut resultaten.
      Sätt KAD på medvetslös, kraftigt blödande eller IVA-mässig patient (när möjligt).
      Filt på, så tidigt som möjligt.
      Kolla att prover är skickade.
    • Ordna hemavdelning till patienten vid inläggning. Klarlägg identiteten.
    • Kontakta röntgen när omedelbar tillgång till CT krävs.
    • Anhörigrepresentant tar hand om anhöriga. Ev tillkallas kurator (främst dagtid)

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Ta emot rapporten från ambulanspersonalen, inkl ABCDE-status. Följ upp direkt, på nytt, om patienten är allmänpåverkad. Kan patienten andas normalt?
    • Om pat ligger bältad på spineboard, börja med att frigöra från huvudet och därefter kroppen. Någon håller huvudet. Verkar nacken OK? Sätt tillbaka halskragen (rätt).
    • Håller pat saturationen? Normala och liksidiga andningsljud? Tänk på ventilpneumothorax om andningsljuden minskar på ena sidan. Är thorax stabil?
    • Hur ligger vitalparametrarna? Det räcker fint med att hålla blodtrycket kring 90 mmHg vid trubbigt våld mot bålen! Håll trycket något högre, 110 mmHg, vid isolerade skallskador. Är patienten i chock? Blöder det? Hur mycket vätska har patienten redan fått? Behövs blod och blodkomponenter? Direkt till op? Stabil nog för CT-undersökningar?
    • Medvetandegrad (RLS, GCS)? Normala svar? Kan pat lyfta på armar och ben? Tecken på neurogen chock (distal känsel OK?)? Är B-glukos normalt? "Stökig patient" innebär inte sällan hypoxi, sedera inte! Ge syrgas istället!
    • Exponera hela patienten! Log roll (stockvändning; den som håller huvudet räknar), undersök ryggraden och titta efter ev skador! Avsluta med rektalundersökning! (Blod per rektum? Högstående prostata?). Lägg på filt!
    • Fråga efter aktuella värden på vitalparametrarna!
    • Sammanfatta läget - högt - inför dig själv och personal! Finns några A- B- C- D- eller E-problem? Börja från början (A) om patienten inte låter sig stabiliseras!
    • Överväg att göra en FAST-kontroll på akuten, om du kan det.
    • Tag artärblodgas på allmänpåverkad patient, om ännu ej utfört
    • När åt och drack patienten senast? Finns någon aktuell medicinering, eller kända läkemedelsallergier?

      • Dropp
    • Ge totalt 1-2 liter klar vätska iv, värmd (37-40 grader C), om vätska behövs, Ringer-Acetat eller Natriumklorid. Två liter kan ges på 20 min till vuxna.
      Till barn ger man 2-3 bolusinfusioner om 20 ml/kg kroppsvikt, alltså upp till totalt 60 ml/kg kroppsvikt. (Ex. en 5-åring om 20 kg får 3 bolusar om 400 ml, totalt 1200 ml vb). Notera att hypotension hos barn indikerar en allvarlig blodförlust om mer än 45% av cirkulerande blodvolym!
    • Späd inte ut patienten mer än nödvändigt, det blir brist på koagulationsfaktorer!! Kan man inte stabilisera patienten trots 2 liter vätska efter trauma, då blöder sannolikt patienten vidare! Fortsätt med blod om nödvändigt! Se nedan.
      (Diff diagnos: Om det inte är en blödning, tänk på ventilpneumothorax, hjärttamponad, massiv hemothorax)
    • Kolloider: Undvikes primärt! I mycket trängt läge (svår, traumaorsakad hypotoni - inte annars!) kan man dock köpa sig cirka 30(-60) minuters cirkulation med hjälp av Hydroxietylstärkelse (HES) t ex Voluven 60 mg/ml eller Venofundin 60 mg/ml. Börja med 500 ml (maximala dygnsdosen är 30 ml/kg kroppsvikt).
    • Kolloider med hyperton natriumklorid har inte visats effektiva vid traumatisk chock eller traumatisk hjärnskada och rekommenderas därför inte längre.

    • Blod
      Ge 2 enheter blod (kallas även "SAG", "sagman", erytrocytkoncentrat, "E-konc")
    • Om omedelbart behov välj 0-negativt blod, uppvärmt om möjligt. I annat fall hinner lab ofta bastesta och leverera rätt blodgrupp från början!
    • Vid massiv blödning beställ blodprodukter tidigt. Ge då "4:4:1" = 4 erytrocytkoncentrat (blod), 4 plasma, och 1 trombocytkoncentrat. Detta kallas ofta "traumapaket". Vissa studier och traumacentra rekommenderar ett 1:1:1-förhållande vid större blödningar. Prospektiva studier pågår.
    • Här föreligger ett C-problem! Få stopp på blödningen (op-anmäl vb), transportera till akutkirurgi/traumacenter vid resursbrist.


      • ÖVRIGA LÄKEMEDEL VID TRAUMA, efter behov
    • Ge tranexamsyra (Cyklokapron, Pilexam, Tranexamic acid Stragen) 1+1+0 g iv. Ges alltid vid trauma. Är evidensbaserat! Höjer överlevnadsgraden både vid trauma och blödning. Första dosen 1g ska ges första timmen helst, i alla fall inom 1-3 timmar, men inte senare (då neg effekt). Lämpligt även vid mindre trauma!

    • Inj Morfin 10 mg/ml, vuxna 3-10 mg iv vid smärta, efter behov.
      Till barn 0,05-0,1 mg/kg kroppsvikt, ges iv. Späd först morfinet till 1 mg/ml.
      (Obs morfin har viss latenstid, 10-20 min. Vid mycket svår smärta kan fentanyl vara bättre, nedan)


    • Fentanyl (vanlig initialdos till vuxna 50-100 mikrogram långsamt iv). Endast undantagsvis till barn på en akutmottagning (iv 1-3 mikrogram/kg för barn 2-11 år. Barn från 12 år samma dos som för vuxna, 0,7-1,4 mikrogram/kg). Kan ges istället för morfin vid svåra smärtor (verkar direkt, men snabbt andningsdeprimerande). Läkaren bör vara van vid fentanyl och ha beredskap och utrustning för assisterad ventilation.


    • Ketalar-narkos kan vara bra vid omedelbart behov av smärtstillning och narkos till patient som är eller kan bli cirkulatoriskt instabil. Tag hjälp av narkosläkare om möjligt. Nackdel: Kan ge patienten ångestproblem i efterförloppet. Bra vid omfattande skada, brännskada, fastklämd patient, etc.
      Dosering:
      (1) Ge först midazolam 2-2,5 mg iv (Midazolam, Dormicum), till barn 0,05 mg/kg iv.
      (2) Ge därefter inj Atropin 0,25-0,5 mg iv (till barn iv 0,015 mg/kg)
      (3) och sedan ketamin långsamt (Ketalar, Ketamin) iv - cirka 1 mg/kg för analgesi, och cirka 2 mg/kg för anestesi.
      Tystnad i rummet under induktionen och senare under uppvaknandet!! Håller i cirka 15 min. Underhållsdos: Halva dosen av induktionsdosen av ketamin.

    • Rapifen
      Alfentanil (Rapifen) är en mycket snabbt verkande opiod, som är lämplig då en patient ska flyttas (procedursmärta) - exempelvis vid smärtsam fraktur. Pat "försvinner bort" medan man flyttar till rätt läge, och vaknar snabbt. Man ger en liten mängd och "duttar" med smådoser under proceduren:
      Dosering:
      Alfentanil (Inj Rapifen) 0,5 mg/ml. Till vuxna ges 0,5–1,0 ml iv (0,25–0,5 mg) i upprepade doser efter behov. Till barn: 0,005 mg/kg, (det blir t ex 0,1 ml iv till ett barn med 20 kg kroppsvikt). Ha beredskap och utrustning för assisterad ventilation vb!

    • Tetanusprofylax
      Om det är mer än 10 år sedan sista tetanusvaccination kan man vid sårskada ge 0,5 ml diTeBooster im, som engångsdos. Men man behöver inte ge fler än totalt 5 vaccinationer under livet, frånsett vid mycket utbredda skador. Det innebär att om man följt vaccinationsprogrammet så är man grundvaccinerad (3 st) vid 1 års ålder, därnäst 1 vaccination vid 10 års ålder (4:e klass) och den räcker i 30 år. Om man alltså är över 40 års ålder och inte fått påfyllning därefter, då är det dags för den 5:e och sista vaccinationen.
      Är patienten aldrig grundvaccinerad får man påbörja sådan och ge parallellt humant tetanusimmunglobulin samtidigt (Tetagam P)

    • Lugnande medel: Undvikes. Tänk på att oro, eller "stökig" patient kan vara uttryck för hypoxi (kolla pox!) eller cerebral påverkan (blödning, trauma, chock). Därför är det olämpligt.

    • Inotropt stöd: Kontraindicerat, i princip. Dobutamin är kontraindicerat vid hypotoni, men kan användas vid utveckling av samtidig kardiogen chock. Dopamin är inte kontraindicerat, men studier kring irreversibel chock av trauma stöder inte användningen av inotropa läkemedel.

    • Intraosseös nål
      Om venös access inte lyckas inom 1 minut, och sådan behövs: Sätt en intraosseös nål i tibia i benplattan medialt om tuberositas tibiae. Den kan användas i 2-3 dygn. Bedöva huden hos en vaken patient först.

      • FORTSATT OMHÄNDERTAGANDE
    • Gör en snabb, ny, definitiv undersökning (secondary survey)
    • Åtgärda problem. Skicka inte en instabil patient till röntgen (Stabilisera först, Om det inte går, gå direkt till OP).
    • Tag ställning till fortsatta åtgärder, exempelvis dropp, blod, inotropt stöd, fasta eller ej, antibiotika, extremitetsröntgen, tetanusprofylax, lokaliserad CT (huvud, thorax, eller buk) eller multitrauma-CT, placering (hem, avdelning, IVA?)
    • Lämna information till anhöriga och tidningar.
    • Polisen har ansvar för oklar identitet, vid behov. (Viktigt att samordna info vid svåra skador!! Annars kanske anhöriga inte hinner ta farväl av en terminal patient).
    • Diktera en kort och koncis journal direkt efter en större händelse, och få den utskriven eller skriv själv, så att alla berörda kan ta del av infon! Resten kan man diktera som ett senare tillägg.
    • Ett bra traumaomhändertagande innebär att få akutrummet tomt igen inom 20 min. Inte senare än max 40 minuter på akutrummet!!! Akutrummet låser dels upp personal och är dels ingen vårdavdelning. Dessutom kan det komma ett nytt trauma.

    Kliniska råd och kommentarer

    • Det är viktigt att EN läkare ordinerar, dvs den som tar larmet. Och att EN sjuksköterska ger ordinationen. Jag har varit med om tillfällen av bristande samordning då en ordination sprutas samtidigt och fyrdubbelt, en injektion i varje extremitet, liksom att narkosjouren tar över traumaläkarens jobb. Så ordinerar de samtidigt och skriker ikapp, eller att den ene läkaren sänker den andres dos, osv! Vilket kackalorum det kan bli!!
    • Bättre att utlösa larm tidigt och snabbt köra till traumarummet, än att bli stående på ett litet rum.
    • Ulj på akuten (FAST, mm) är väldigt bra och det kan man göra några gånger i följd (direkt och före hemgång) vid behov. Men kliniskt status går före vad gäller tillgängligheten till patienten!
    • Ha inte fler åskådare vid traumalarm än rimligt. Traumapersonalen blir snabbt 8-10 personer, och det kan vara mycket nog. Därför bör ett "okomplicerat larm" maximeras till 15 personer maximalt och ett svårt trauma, eller barntrauma, till max 10 personer. Traumaläkaren bestämmer och anger antalet, så får övertaliga personer lämna rummet.

    Utredningsförslag

    • Utred inte mer än vad som är rimligt i situationen!
    • Strålningen från en "Trauma-CT" motsvarar strålningen av cirka 500-600 st lungröntgen-us. Välj därför undersökningar som är inriktade mot skador eller symtom. Exempel: CT buk istället för Trauma-CT.
    • Har man fallit trubbigt mot levern istället, behövs kanske både stort labstatus (traumaprover), ulj FAST, CT buk, och kontinuerlig övervakning med upprepade ABCDE-kontroller.
    • Har patienten utsatts för ett mycket stort och omfattande trauma mot huvud, nacke, thorax, buk och bäcken, kanske därtill är medvetslös - då passar det bra med en trauma-CT (multitrauma), och då tas bilder från huvudet ned till och med höftlederna. Ytterligare rtg-bilder på extremitetsskador beställs separat med ny röntgenremiss, eller läggs till på CT-remissen. Är det verkligen ett multitrauma bör du själv följa med patienten till röntgen.

    Key points

    • Tag befäl över läget!
    • Fixa ABCDE! Tala högt!
    • Åtgärda!
    • Få patienten ut ur akutrummet inom 20 minuter (till akuten, avdelning, IVA eller OP)

    Se även



    Updated 2021-04-23. Originally published 2016-10-19, ©Per Björgell


error: Alert: Content is protected !!