Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Allmänt Internmedicin Intoxer Kirurgi Psykiatri Trauma

Aggression, hot och våld på akutmottagning

ICD 10:
F602 Antisocial personlighetsstörning
F603 Emotionellt instabil personlighetsstörning
F911 Beteendestörning med aggressivitet och bristande social anpassning
F03 Ospecificerad demens (inkl paranoia, konfusion)
F200 Paranoid schizofreni

Personal på en akutmottagning får ofta ta emot både aggressivitet, hotelser och ibland fysiskt våld. Vissa patienter är bara oroliga eller känner sig förfördelade, vilket kan medföra aggressivitet, men enstaka besökare är faktiskt farliga.

Detta avsnitt är avsett att stödja all personal och att ge möjlighet till proaktiva farlighetsbedömningar.

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Den kanske viktigaste uppgiften på akutmottagningen är att så tidigt som möjligt identifiera en potentiellt våldsam eller agiterad patient
  • Genom förberedelse för akut upptrappning kan man då minska skador och undvika eskalering, det har visats i flera studier.
  • Om en patient beter sig hotfullt på akuten - Gå inte fram eller in på rummet ensam! Överväg att tillkalla väktare eller polis från början!
  • Patienten undviker att angripa om man är 5-6 personer tillsammans
  • Om personlarm finns på akuten - Använd det konsekvent vid varje pass!
  • Följ de regler som finns lokalt, prata med arbetskamrater om vad som gäller, reservutgångar, möjligheter att låsa, etc
  • Utlös larmet tidigt om du blir trängd på något vis (hellre i onödan eller för tidigt, än försent)
  • Kontrollera i journalen om patienten tidigare har varit våldsam. Risken för ett upprepande är då stor.
  • Risken för våld är störst i anslutning till intoxikationer eller abstinens
  • Psykiatrisk sjukdom som diagnos är inte förenad med ökad benägenhet för våld, däremot vid temporär försämring eller i anslutning till missbruk
  • Undvik att provocera en aggressiv patient. Visa förståelse, var inte kaxig, förklara sakligt när så är möjligt
  • Uppenbart normala personer med ett oaccceptabelt beteende kan avvisas från akutmottagningen, vid behov med hjälp av vakt eller polis.
  • En akut våldsam, agiterad patient kan isoleras på rum (stäng in!) om så behövs, i väntan på att tillkallad ordningsvakt eller polis ankommer
  • ABCDE-kontroll om så är möjligt, inklusive saturation (SaO2) och B-glukos kapillärt!
  • Om provtagning medges, ta det vanliga och lägg till intoxprover, samt gör U-screening toxikologi
  • Ett fysiskt utbrott av våld följer ofta sekvensen Ångest - Försvarsreaktion - Fysisk aggression
  • Det kan yttra sig som att patienten först är lite tjatig, frågar om och om, är rastlös och har anspänd röst. Sedan (försvar) börjar pat hacka på personalen med nedvärderande tillmälen och verbalt hot. Slutligen tappar patienten kontrollen och då brister det, patienten blir våldsam. Försvarsepisoden kan också te sig som att pat blivit tillfälligt lugn, varefter det brister och pat blir plötsligt agiterad och slåss!
  • Fysiskt våld är en kontrollförlust! Ta hand om patienten när det har lugnat ned sig!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Är patienten i behov av LPT? Skriv då ett LPT-intyg, eller fatta beslutet om ett sådant (enligt 4§, kryss i rutan)! Det är möjligt om patienten:
    1. Bedöms lida av en allvarlig psykisk störning
    2. På grund av sitt psykiska tillstånd har ett oundgängligt behov av sluten vård, och
    3. Motsätter sig frivillig vård (eller uppenbart inte kan ta ställning), och
    4. Befaras skada sig själv eller annan
    Alternativet till sjukhusvård är frivillig vård, enligt HSL, Hälso- och Sjukvårdslagen, om LPT inte kan utfärdas. Är personen fortsatt bråkig kan polis behöva tillkallas.

    Akut nödmedicinering
  • Undvik tvångsmedicinering vid nydiagnosticerad psykos. Det kan ta någon vecka innan diagnosen klarnar, och då bör patienten i optimala fall helst inte vara medicinerad!
  • Erbjud i första hand vård, samt peroral medicinering, lugna patienten om det går genom saklig information. Annars parenteral medicinering, se nästa stycke!
  • Lämplig lugnande peroral medicinering är tabl 10 mg Stesolid, tabl Abilify 10-15 mg, eller tabl Zyprexa Velotab 10-20 mg
  • Akut parenteral medicinering (tvång) kan undantagsvis bli nödvändig i en trängd situation, särskilt vid akut psykos, även exempelvis vid intoxer/abstinens med psykosgenombrott.
  • Tvångsmedicinering förutsätter att läkaren har fattat beslut om tvångsvård enligt LPT, (som då får utfärdas i direkt anslutning till händelsen). Var noga med ett så etiskt bemötande som möjligt:

  • Parenterala läkemedel, förslag:
  • Inj aripiprazol (Abilify 7,5 mg/ml) 1,3 ml im (= 9,75 mg är startdos, 1 ampull), lägg till vid behov 5,25 mg (0,7 ml) im = max 15 mg som engångsdos, eller
  • Inj haloperidol (Haldol 5 mg/ml) 5 mg im [2-10 mg im] Vid behov upprepas dosen 5 mg im varje timme, tills symtomkontroll erhållits eller upp till högst 20 mg/dygn, eller
  • Inj olanzapin (Zyprexa 5 mg/ml) (5-) 10 mg im, kan upprepas med 5-10 mg efter 2 tim vb
  • Undvik bensodiazepiner - såvida patienten inte är abstinent, för då kan det vara lämpligt! Då kan man ge inj diazepam (Stesolid novum 5 mg/ml) 5 mg iv

  • Finns någon medicinsk förklaring till patientens beteende?
  • Kan patienten överföras till psykiatrisk enhet vid behov?

Diffdiagnoser

  • Alkoholberusning - vanligaste faktorn vid våldshandlingar, redan små mängder alkohol kan räcka för att väcka ett aggressivt beteende
  • Heroinabstinens kan ge mycket dåligt humör och aggressivt beteende
  • Schizofreni - vanligen en inte så aggressiv patientgrupp, men vid en akut psykos med paranoida vanföreställningar och hallucinationer kan ett aggressivt beteende bli våldsamt. Då bör man vara mycket försiktig med patienten.
  • Patologisk berusning finns, men är ganska ovanlig
  • Diverse intoxikationer t ex amfetamin, ecstacy (MDMA), badsalt (MDPV, metylendioxypyrovaleron), fencyklidin (PCP, Ängladamm), kokain (koks)
  • Dementa patienter - kan bli aggressiva och slåss ibland. (Prova karbamazepin (Tegretol) eller beta-blockare (metoprolol, propranolol) eller SSRI/SNRI-preparat)
  • Personlighetsstörningar, exempelvis en antisocial personlighetsstörning (bristande respekt, utan normer), borderline personlighetsstörning (bristande självkontroll, utfall mot omgivningen),
  • Mani (bipolär grundsjukdom, typ 1-2) - en psykotisk patient med mani och paranoia kan bli mycket farlig gentemot omgivningen. Depression kan i vissa fall leda till ett aggressivt beteende
  • Paranoida psykoser kan reagera med aggression mot något som uppfattas hotfullt
  • Strukturella hjärnskador och organiska sjukdomstillstånd, exempelvis frontallobs- och temporallobsskador, hypothyreos, akut infektion (UVI m fl), hypoglukemi, osv

Se även



Updated 2019-07-08. Originally published 2016-10-02, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Kirurgi Lungmedicin ÖNH Thoraxkirurgi Trauma

Massiv hemoptys

ICD 10: R042 Hemoptys

  • Stor blödning från lungorna. Ovanligt, men förekommer.
  • Handla omedelbart, hög mortalitet!!

  • Hempotys
    Hemoptys. Vincenzo Grimaldi har tuberkulos.
    Italiensk målning i olja, 1927.
  • Patienterna dör av asfyxi eller förblödning
  • Vanligaste orsaker till stor hemoptys är TB, bronkiektasier, och lungcancer (se diff diagnoser)
  • "Massiv hemoptys" i litteraturen innebär allt från minst 100 ml/24 tim till minst 1000 ml/24 tim. Det förutsätts också att patienten är cirkulatoriskt och/eller respiratoriskt påverkad av situationen.
  • Förväxla inte med hematemes, blodig kräkning !

Tidiga åtgärder, personal och team

  • LARMA
  • Munskydd och handskar (möjlig TB!)
  • Skapa fri luftväg
  • Patienten bör halvsitta
  • Ge syrgas på näsgrimma, 3-5 l/min. (Mask praktiskt svårt)
  • Kontakta öronjour eller thoraxkirurg för omedelbar bronkoskopi, om så är möjligt (lokalisera blödningen; syns inte alltid på röntgen)
  • Stort labstatus inkl blodgruppering, bastest och koagulation
  • Håll pat fastande, alltid inläggning
  • Venös infart, gärna 2 st
  • Anteckna vilka i personalen som träffat patienten (vid TB)

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Handskar och munskydd, samt isolera patienten (om TB förefaller trolig/möjlig)
  • Syrgas på näsgrimma
  • Rensugning vid behov
  • Halvsittande läge, (blödande sidan nedåt, om det går att avgöra)
  • Genomgång sjukhistoria - rökningsanamnes!

  • Förbered för akut bronkoskopi (diskutera med öronjour/thoraxkirjour)
  • Om bronkoskopi inte är möjlig försök genomföra en CT thorax med kontrast före ev operation

  • Om patienten störtblöder
  • Intubation (kalla narkos!).
  • Ev fortsatt skopi på OP med t ex ballongtamponad eller topiska vasokonstriktorer, olika metoder finns
  • Kärlkirurgisk/radiologisk intervention med BAE kan diskuteras, bronkiell artärembolisering.
  • Thoraxkirurgi (kontakta!) med hänsyn tagen till allmäntillstånd, nuvarande och tidigare sjukdomar, medicinering, och status.
  • Kirurgi vid massiv hemoptys rekommenderas vid thorakal kärlskada, AV-missbildningar, blödande aneurysm med bronkiell förbindelse, hydatidcysta och andra tillstånd där embolisering (BAE) är olämplig
  • Korrigera medicinska orsaker, vid t ex Waran-blödning (reversera!), koagulopatier, akuta luftvägsinfektioner, bronkiektasier, etc
  • Överväg att ge blodprodukter (trombocyter vid trombocytopeni, vid ASA- eller clopidogrelbehandling, vid större blödning; blod efter behov)

  • Lägg alltid in patienten vid massiv hemoptys, oavsett pågående/avstannad blödning. (Välj inf klin om TB är en möjlighet)

  • Behandlingen ska sammanfattningsvis syfta till att
  • Upprätthålla fri luftväg ("A" ok)
  • Lokalisera blödningskällan
  • Kontrollera blödningen
  • Planera uppföljning och fortsatt behandling

Diffdiagnoser

Minnesregel hemoptys: “BATTLE CAMP”:
  • Bronkit
  • Bronkiektasier
  • Aspergillom
  • Tumor
  • Tuberkulos (TB)
  • Lungabscess
  • Emboli (Lungemboli)

  • Coagulopathy (koagulopatier)
  • Autoimmuna skjukdomar
  • AVM (arteriovenösa missbildningar)
  • Alveolär blödning
  • Mitralstenos
  • Pneumoni

  • Även
  • Iatrogen hemoptys (px, PA-kateter mm)
  • Trauma (trubbigt eller skarpt våld; trafikolycka, knivstick etc). Finns subkutant emfysem? Tänk på möjlig ventilpneumothorax.

  • Notera
  • Lungcancer: Omkring 7-10% av patienter med lungcancer debuterar med blodtingerade sputa. Hos dessa är massiv hemoptys ovanligt. De flesta riktiga hemoptyser vid lungcancer kommer från skivepitelcarcinom. Lungmetastaser som blöder orsakas oftast av endobronkiella nedslag. Hematologiska maligniteter med hemoptys beror oftast på sekundära svampinfektioner.
  • Såväl aktiv som inaktiv TB kan leda till hemoptys (bl a genom ruptur av lungartäraneurysm, liksom sekundärt till bronkiektasier). Ruptur av Rasmussens aneurysm hör hit (ektasier i lungartärer brister under passage genom TB-kaverner). Svampinfektioner, mycetom, bildas oftast i befintliga kaverner.
  • Bronchiektasier uppstår genom skador på den bärande strukturen i bronkerna, oftast av infektion, ibland av fibros. Det orsakar arteriell hypertrofi genom anastomoser med lungartärer, och därmed risk för bristningar
  • Mitralstenos kan via pulmonell hypertoni orsaka hemoptys genom varicer i bronkernas väggar
  • Autoimmuna sjukdomar ger hemoptys i regel av vaskuliter (exempelvis Behcet’s, PAN, SLE)

Se även



Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Kirurgi Pediatrik Trauma

Övre luftvägshinder, diffdiagnoser

ICD 10:
  • T71 Mekaniskt hinder för andningen
  • Den specifika orsaken till luftvägshindret brukar i första hand anges som diagnos
  • Övre luftvägshinder är ofta livshotande. Agera!
  • Kallas ibland "A-problem" (airway problem), vilket dock innefattar alla former av luftvägshinder

Tidiga åtgärder, personal och team

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

Diffdiagnoser

Vanliga orsaker till hinder i luftvägarna:
  • Tungan (lyft hakan!)
  • Kräkning (risk aspiration, sug rent)
  • Blod och slem (sug rent)
  • Främmande kropp (barn, plastbit mm) Tag hjälp, kalla narkos och ÖNH-läkare!
  • Infektion (Feber? Epiglottit i synnerhet; även pseudokrupp och trakeolaryngit m fl infektioner)
  • Trauma mot ansiktet (Tidig intubation!)

  • Mindre vanliga orsaker
  • Bronkospasm
  • Annan inflammation/ödem (akut allergi, angioneurotiskt ödem, brännskada). Överväg tidig intubation! Ödem tilltar!

Se även

Originally published 27/1/2019, ©Per Björgell


Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Gynekologi Kirurgi Nefrologi Pediatrik Urologi

Hydronefros

  • Hydronefros innebär att njurbäckenet eller calyces är dilaterade, vanligen ensidigt. På ultraljud blir vätska svart och därför syns hydronefrosen ganska väl mot ett förtunnat parenkym.
  • Hydronefros är oftast ett symtom på distalt hinder i urinvägarna. MEN, observera att hydronefros kan förekomma utan något hinder. Hydronefros är alltså ett anatomiskt symtom, inte givet en funktionell dysfunktion.
  • När hydronefros beror på ett obstruktivt hinder kan det utgå från njuren (tumor, sten etc), till uretärerna (sten, tumor) och ned till de nedre urinvägarna (prostata, urethra etc)

Utveckling av hydronefros
Utvecklingen av en hydronefros
From cornellpediatrics.org

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Triagera noga, flanksmärta kan ha många orsaker
  • ABCDE-kontroll
  • Svår smärta och allmänpåverkan hos äldre patient kan vara aortaaneurysm, orolig stensmärta hos yngre-medelålders är ofta njursten, och flanksmärta med feber talar för pyelonefrit!
  • Provtagning yngre: Hb, CRP, LPK, U-sticka, Na, K, kreat, samt U-B-odling om febril.
  • Provtagning äldre >65: Hb, CRP, LPK, SR, Na, K, kreat, blodgruppering, rör för bastest, PK, U-sticka, U-odling, Blododling (om febril), EKG.
  • Högre prioritet vid påverkade vitalparametrar, hög ålder och hög feber. Smärtstillande till stenpatienter!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Flanksmärta och trötthet/illamående är vanliga symtom vid hydronefros. Glöm inte aortaaneurysm hos allmänpåverkad äldre patient, ofta en man.
  • Demonstrera hydronefrosen med ulj och fundera på varför! Se orsaker och diffdiagnoser nedan!
  • Smärtstilla med smådoser morfin vid behov (3 mg iv)
  • Vid urinstämma välj tappning med engångskateter till yngre, KAD till äldre
  • Om aortaaneurysm är en rimlig möjlighet gör en aortascreening! (ulj eller buköversikt)
  • Akut CT-urografi till stenpatient som inte blir smärtfri efter 2 morfindoser
  • Överväg inläggning vid påvisad hydronefros hos känd patient med malignitet, eller vid svåra smärtor som inte viker på smärtstillande.
  • Sätt in antibiotika som vid akut pyelonefrit om patienten är febril eller uppvisar sepsisbild. Odla först!

Anamnes och status

  • Växlande presentation, akut hinder ger ofta flanksmärta och obehag/smärta utmed "njurlinjen" (ned till scrotum/labia)
  • Trötthet, illamående och kräkning kan förekomma
  • Ett distalt hinder (svårt att tömma blåsan) ger ofta trängningar, svag stråle, nokturi, och en känsla av ofullständig blåstömning, mera sällan tvärt urinstämma
  • Vid en kronisk obstruktion kan symtom nästan utebli, ofta finns visst obehag i flanken
  • Symtom och labvärden matchas mot undersökningen, där man ibland kan påvisa lokal ömhet eller tumor av något slag (t ex njurcancer, tuberkulos, aortaaneurysm).
  • Ulj njure är förstahandsundersökning och kan med fördel göras på akutmottagningen. Härefter CT-urografi med kontrast. MR-urografi vinner terräng för god upplösning och ingen strålning. Utredningen kan sedan kompletteras med t ex cystoskopi, njurscintigrafi, prostatabiopsi, urincytologi, urinodling, beroende på grad och nivå av hinder.
  • Orsaker till hydronefros

    • Renala orsaker: Njursten (vanligt), njurcancer, Wilms tumör, polycystiska njurar, enstaka njurcystor, urotelial cancer, TB, trauma
    • Uretär nivå: Uretärsten, striktur, njurbäcken- och uretärcancer, endometrios, TB, abscess
    • Urinblåsan/prostata: Blåscancer, prostatahypertrofi, prostatacancer, prostatit, uretravalvel
    • Uretral nivå: Fimosis, uretrastriktur, peniscancer, parauretralabscess
    • Diverse: Fibroser olika slag (strålning, retroperitoneal, endometrios), aortaaneurysm, graviditet, blödning eller ruptur (trauma), maligniteter i pelvis

    Diffdiagnoser till hydronefros

    ...innan hydronefros-diagnosen är klar:
    • Lumbago (yngre > äldre)
    • Akut pyelonefrit (dunköm, feber, ganska-mycket sjuk, flanksmärta)
    • Akut pyelit (avstängning = infekterad akut hydronefros, mycket ont, mycket sjuk, feber, frossa, flanksmärta)
    • Njursten (vanligt, akut stensmärta, flanken, yngre i regel)
    • Aortaaneurysm (man, 65+ i typfallet)
    • Uretärsten (stenanfall, utstrålning mot blåsan, testis/labia)
    • Kotkompression (äldre, rörelse- och sittsmärta)
    • Appendicit (skolbarn, alla åldrar, smärtvandring)
    • Salpingit (inte så vanligt)
    • Divertikulit (ganska vanligt på båda sidor)
    • Coloncancer (Äldre, colon och caekalt över MB)

    Se även



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Internmedicin Kirurgi Nefrologi Pediatrik Urologi

    Bilateral hydronefros

    ICD 10: N130 Hydronefros orsakad av avflödeshinder i pelviuretärövergången
    • Bilateral hydronefros hos vuxna är ovanligt. Ses ibland vid maligniteter i buken, som kan obstruera urinvägarna genom infiltration eller kompression. Kan även orsakas av prolaps hos äldre kvinnor.
    • Ofta långsamt förlopp, som leder till ökat bukomfång och/eller att patienten blir inremitterad pga snabbt ökande kreatinin
    • Inte sällan "tålig" patient, eller pat med känd malignitet, där kontroller har uteblivit eller försenats
    • (Det finns också fall av kongenital hydronefros som upptäcks antenatalt, eller efter partus. Det ska utredas, och om den anteroposteriora utbredningen är mer än 12 mm efter partus ska barnet ha antibiotikaprofylax direkt. Tar inte upp det vidare här).

    • Bilat hydronefros
      Bilateral hydronefros pga endometrios och uretärstrikturer hos 32-årig kvinna, CT-bild.
      From WebmedCentral UROLOGY 2010;1(12):WMC001356
      doi: 10.9754/journal.wmc.2010.001356

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • ABCDE-kontroll
    • Inläggning trolig
    • Labstatus (allmänstatus med Hb, CRP, SR, urea, kreatinin, Na+ och K+). Urin- och blododling vid feber
    • EKG
    • Iv infart
    • Urinodling (alltid)
    • Blododling vid feber

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Lägg in patienten! (Vid platsbrist kan patienten gå hem över några dagar förutsatt (1) opåverkad patient (2) labvärdena är hyggliga (se K+ och kreat nedan) (3) ingen feber).
    • Beställ CT buk och ev ulj buk för värdering av buktumörens utbredning
    • Pat har ofta högt S-K+ (>5,6) och högt S-Kreatinin (>300).
    • Avlastande nefrostomi på ena sidan så länge (akutremiss rtg), och/eller dialys (mycket högt krea) kan vara nödvändigt i akutfasen
    • Vid misstanke om infektion överväg tidigt urosepsis, som kan förekomma dels pga urinvägshindren, dels efter anlagd nefrostomi
    • Dekompression av urinvägarna kan ibland bli aktuell genom öppen kirurgi, perkutan nefrostomi (oftast via rtg) eller stent (uretär)
    • Vanligare är stent, nefrostomi eller endast palliativ behandling vid avancerad tumörutbredning

    Anamnes och status

    • Sjukhistorien går oftast över lång tid
    • Tidigare ofta opererad för en buk-, uro- eller gynmalignitet
    • Tar pat läkemedel som kan interagera (t ex NSAID)?
    • Urinvägsinfektioner kan ha förekommit (partiellt hinder)
    • Trötthet, bensvullnad, ökande bukomfång, tryckkänsla mot ryggen till, viktuppgång (vätskeretention)
    • Illamående och kräkningar kan förekomma
    • Undersök buk, bäcken, rektalt, ev VRSU
    • Ascites i buken
    • Vid gyn/rektalpalpation känn bimanuellt över fossa Douglasi efter knottror eller resistenser
    • Med ulj på akuten är det ganska lätt att se hydronefros

    Orsaker och/eller diffdiagnoser

    • Avstängd pyelit
    • Hydronefros (fler diffdiagnoser och orsaker)
    • Cervixcancer
    • Prostatahyperplasi
    • Prostatacancer
    • Ovarialcancer
    • Colorektal cancer
    • Lymfom
    • Corpuscancer
    • Uroteliala tumörer (njure, uretär, blåsa, uretra)
    • Kongenitala sjukdomar, t ex Eagle Barretts syndrom (=Prune-Bellys syndrom)

    Se även

    Vid ensidiga symtom eller identifierad "vanlig" hydronefros:
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Pediatrik

    Råttor som smittkälla

    rattus-norwegius
    Det är för närvarande gott om råttor på flera ställen i Sverige, bl a på Östermalm i Stockholm. Spridning av patogener till människa är ovanlig, men kan förekomma.
    I praktiken rapporteras inga fall (sept 2016), däremot finns det ganska många tidningsartiklar om ämnet. Barnfamiljer och djurägare har varit oroliga, inte minst då man ser råttor på lekplatser, i kolonier, och utanför bostäder.
    Råttor kan klassiskt överföra smittor till människa via urin och avföring, saliv, i damm, mm.

    Aktuella kolonisationer

    • Leptospiros orsakas av Leptospira interrogans. Weils sjukdom och fältfeber är varianter av Leptospiros. Ovanlig numera. Smittan sprids främst via urin från råttor, men även husdjur och boskap kan smitta, även via vatten, jord och grönsaker. Mycket varierande genomslag vid sjukdom, 1-2 v inkubationstid, från oftast inga symtom, till övergående influensasymtom, till fullt utvecklad sepsis i Weils sjukdom (sepsisbild med med hög feber, huvudvärk, frossa, muskelvärk, påverkat AT). Lever- och njurpåverkan efterhand med ikterus och ödem, eventuella blödningar. Dödlighet 5-10%. Serologi och odling kan ge diagnos. Behandling: Doxycyklin eller penicillin, parenteralt vid uttalade symtom.

    • Seoulvirus, ett hantavirus, ger en hemorragisk feber med renalt syndrom (HFRS). Virus påvisades i Sverige hos råtta 2013, då även några kliniska fall inträffade, främst genom smitta från engelska sällskapsråttor. Inga nya fynd av seoulvirus härefter.

    Andra möjliga smittor

    Cirka 30-40 infektioner har beskrivits från råttor, dels genom direkt och dels genom indirekt smitta. Men egentliga fall i Europa är ovanliga. Några exempel, främst direktsmitta:
    • S. aureus
    • Salmonelloser
    • Dvärgbandmask, hymenolepis nana
    • Tularemi
    • Råttbettsfeber, orsakas av två olika bakterier, Streptobacillus moniliformis i USA, samt Spirillum minus i Asien
    • Pest, Yersinia pestis
    • Olika tyfusvarianter, Rickettsioser
    • Hantavirus Pulmonary Syndrome (HPS)
    • Lassa-feber
    • Lymfocytär choriomeningit (LCM)
    • Omsk hemorrhagiska feber
    • Sydamerikanska Arena-viroser (Argentinsk hemorragisk feber, m fl hemorragiska febrar)
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Infektion Internmedicin Neurokirurgi Neurologi Obstetrik Ögon ÖNH Onkologi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Akut, svår huvudvärk

    ICD 10: R519 Huvudvärk

    Här en diagnosöversikt vid SVÅR huvudvärk. Se de specifika diagnoserna var för sig!

    svår_huvudvärk

    • Plötsligt påkommen svår huvudvärk kan indikera allvarlig huvudvärk.
    • "First & Worst"-huvudvärk är ett starkt observandum, dvs plötslig svår huvudvärk hos någon som inte brukar ha huvudvärk, liksom värsta huvudvärken någonsin
    • Åskknallshuvudvärk kan tala för kärlbristning, kanske främst SAH
    • Förekomst av neurologiska symtom ger vägledning om att en allvarlig huvudvärk föreligger
    • Normalt neurologiskt status, omvänt, utesluter tyvärr inte sjukdom. Cirka 15% med åskknallshuvudvärk har en allvarlig underliggande orsak.

    • Överväg (se fler diagnoser under Diffdiagnoser)
    • Intrakraniell blödning (subaraknoidalblödning (SAH), intracerebral blödning, intracerebellär blödning
    • Arteriell dissektion (carotis, vertebralis)
    • Akut bakteriell meningit (huvudvärksdebut dock oftast över några timmar)
    • Övriga neuroinfektioner (virusmeningit, virusencefaliter (TBE, herpes m fl), hjärnabscess, subduralt eller epiduralt empyem)
    • Sinus venosus-trombos
    • Feokromocytom
    • Hypertensiv kris (diastoliskt blodtryck >120 mmHg + symtom).


    • Tänk även på mer benigna tillstånd:
    • Akut migrän
    • Hortons huvudvärk
    • Spänningshuvudvärk

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • ABCDE-åtgärder:
    • Fri luftväg, ge syrgas vid låg saturation, nackkrage vid trauma, kontroll andning, kontroll cirkulation, stoppa blödning, notera bortfall och exponera skador/symtom. Kontroll SaO2, temp, andningsfrekvens, puls, blodtryck, EKG, medvetandegrad, och rörelseförmåga
    • Förbered inläggning av allmänpåverkad patient!
    • Vid behov av urakut CT kontakta rtg-lab
    • Stort labstatus inkl koagulation (Förslag: Hb, LPK, CRP, Na, K, Ca++, Alb, Kreatinin, leverstatus, koagulation, ev blododling vid feber)

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Finns det några neurologiska avvikelser i anamnes eller status?
    • Patienten behöver i detta läge oftast göra en CT hjärna, via akuten direkt till CT-lab
    • Är patienten svårt allmänpåverkad eller medvetslös överväg att kalla neurologjour eller narkosjour direkt. Håll ABC under kontroll.
    • Vid antikoagulantiabehandling (Waran) och svår huvudvärk, eller pos neurologi, gör urakut CT, antikoagulera direkt (inf Ocplex), eller möjligen först efter CT:n om den görs direkt (Se Reversering av warfarin)
    • Ska lumbalpunktion utföras? Före eller efter CT? (Misstanke om SAH, encefalit, meningit)
    • Har patienten tidigare huvudvärksbesvär som kan "reducera" pådraget, t ex migrän, som skulle kunna behandlas?
    • Har patienten någon annan sjukdom eller ny medicin, som kan föranleda huvudvärken? (Högt blodtryck är mera sällan utlösande, men vid diastoliskt tryck >120-125 mmHg, svår huvudvärk och papillödem indikerar hypertensiv encefalopati)
    • Varit utsatt för något trauma mot huvud (ic blödningar) eller hals (carotisdissektion)?
    • Svår huvudvärk och plötslig kranialnervspares (carotisdissektion)?
    • Är patienten gravid? Uteslut graviditetstoxikos, preeklampsi! (Syns ej på CT!)
    • Anamnes på tidigare migrän eller vaskulär huvudvärk talar för sådan genes, men utesluter inte annan (ny) sjukdom, (det har jag själv träffat på
    • migränpatient som hade SAH)
    • Feokromocytom är väldigt ovanligt, men kan ge svår huvudvärksattack parallellt med takykardi och hypertension (av katekolaminerna)
    • Sinus venosus-trombos är ganska ovanligt (plötslig huvudvärk, synpåverkan, kranialnervspåverkan, strokesymtom, ev kramper, ibland utlöst av infektion (sinuit, tänder mm) eller trauma, symtom beroende av vilka venkärl som påverkas).
    • Huvudvärk kan förekomma vid såväl hemorragisk som ischemisk stroke, men är som regel svårare i samband med blödning
    • Akut hypofysinsufficiens (apoplexi, ovanligt) kan övervägas vid svår huvudvärk, chock, dubbelseende och synstörningar, illamående och kräkningar.
    • Jämför diff diagnoser nedan och gå vidare med specifika diagnoser!

    Anamnes och status

    Viktigaste anamnes
    • Hur huvudvärken började! (T ex vid ansträngning, oväntat)
    • Hur snabbt huvudvärken drog igång (plötsligt)
    • Svårighetsgraden av huvudvärk (värsta någonsin)
    • Smärttyp (ihållande, skärande, känns inte igen)
    • Aktuella symtom (huvudvärk, kräkning, pareser, somnolent etc)
    • Tidigare liknande besvär (svår huvudvärk för 1 vecka sedan också)

    •   Status
    • Noggrant neurologiskt status
    • Allmänt status
    • Upprepade kontroller av andning, puls, bltr, medvetandegrad, pupiller och motorisk förmåga var 15:e minut initialt
    • LP vid misstanke om SAH (vid neg CT) eller meningit (inkl odling)

    Diffdiagnoser

    Urakut, livshotande svår huvudvärk
      Plötslig eller akut/svår huvudvärk
    • Migrän (ibland med annat beteende)
    • SAH, subaraknoidalblödning
    • Feokromocytom
    • Akut meningit
    • Hypertensiv kris (rejält högt blodtryck)
    • Carotisdissektion (ibland föregånget av trauma mot hals)
    • Sinus venosus-trombos
    • Akut glaukom
    • Preeklampsi (graviditet, sista trimestern)
    • Högre ålder (hjärninfarkt, hjärnblödning, hjärninfarkt, temporalisarterit, malignitet)
    • Koloxidförgiftning
    • Vaskulär huvudvärk, se nedan
    • Infektion, t ex sepsis eller intrakraniell infektion
    • Trauma?
    • Hjärnblödning (särskilt i fossa posterior)
    • Herpes zoster (strikt halvsidig)

    • Vanligen benign huvudvärk:
    • Oförändrat normalt neurologiskt status, hos ung patient <30 år
    • Spänningshuvudvärk (återkommande huvudvärk, känns igen)
    • Migrän (behöver ev medicin)
    • Nackspänningsvärk (cervicomyalgi, etc)
    • Statiskt arbete (sitter bakom datorn, myalgiska besvär, etc)
    • Brytningsfel, astigmatism (dock ingen förklaring lika ofta som doktorn tror)
    • Ångest, depression (missa inte hjärntumörer)
    • Huvudvärk vid lättare infektioner (viros, tonsillit)

      Vaskulär huvudvärk (efterhand övergående)
    • Migrän
    • Hortons huvudvärk (i attacker, clusters)
    • Köldhuvudvärk (glasspinne, biltur i öppen cabriolet)
    • Ansträngningshuvudvärk (obs kan förväxlas med SAH; men ah får återkommande huvudvärk, t ex i samband med motionsträning)
    • Äkta kärlförändringar, före ruptur
    • Sinuit (djupare bihålor - kan likna t ex Horton)
    • Pseudotumor cerebri (som diffdiagnos, idiopatisk intrakraniell hypertension)

    Se även:



    Updated 2022-03-06. Originally published 2016-09-23, Established 2016-01-01.
    ©Per Björgell



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Antikoagulation Internmedicin Intoxer Kardiologi Kärlkirurgi Kirurgi Koagulation Neurokirurgi Neurologi Ortopedi Thoraxkirurgi Trauma

    Reversering av warfarin, Waranblödning, överdosering Waran

    ICD 10:  D683 Hemorragisk sjukdom orsakad av cirkulerande antikoagulantia

    Ibland behöver en behandling med warfarin (Waran) reduceras eller brytas (reverseras), exempelvis vid skalltrauma med neurologiska symtom. Enstaka gånger kan en överdosering/förgiftning inträffa, eller undantagsvis utgöra medveten intoxikation.

    Orsaker och indikationer till reversering
    • Patienten behöver opereras akut av något skäl
    • Akut hjärnblödning (omedelbar reversering)
    • Akut trauma, misstänkt inre blödning
    • Patienten blöder ofrivilligt (hematemes, hematuri, näsblödning etc)
    • PK-värdet är för högt (INR >3)
    • Compliance sviktar (demens, missbrukare)
    • Avsiktlig eller oavsiktlig förgiftning/intox
    • Läkemedelsinteraktioner (t ex samtidig behandling med klopidogrel, metronidazol, simvastatin)

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Hejda ev yttre blödning
    • Kontrollera ABCDE
    • Vid större blödning se Blödningschock och/eller Massiv blödning
    • Kontrollera allmänt labstatus hematologi inkl leverprover och koagulation (PK, APTT och trombocyter), blodgruppering och bastest

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Symtomatisk behandling/åtgärd i väntan på PK-värde och labsvar
    • Påverkad eller blödande patient läggs in!
    • Terapeutisk Waran-nivå ligger kring S-PK 2-3-(max 3,4) INR.
    • Vid asymtomatiska nivåer över 6 bör man vidta åtgärder pga risk för spontana blödningar!
    • Sätt 2 grova infarter
    • Ge 1-2 liter Ringer-Acetat omgående vid större blödning med prechock, inte mer primärt, däremot blod:
    • Vid uppenbart stor blödning beställ snarast blod, 2-6 enheter, samt vid urakut behov av blod ge 2 enheter 0-negativt blod.

    • Hämning av Waran (reversering) kan ske på i princip 4 sätt
    • Omedelbar reversering: Ge protrombinkomplex-koncentrat, Ocplex eller Confidex. Båda innehåller koagulationsfaktorerna II och IX. Se doser nedan.
    • Halvsnabbt (3-4 timmar): Färsk eller färskfrusen plasma
    • Ganska långsamt (1/2-1 dag): Vitamin K (Konakion)
    • Än mer långsamt: Utsättning eller temporärt uppehåll av warfarin (halveringstid på 20-60 timmar) tar några dagar
    • Ofta används flera av ovanstående åtgärder samtidigt

    • Omedelbar reversering (doseringar)
    • Reducera doserna för barn enligt FASS.
    • Indikation blödning eller behov av omedelbar korrigering av PK-värdet:
    • Ge Ocplex eller Confidex iv enligt FASS, riktlinje vid PK >3,0 är vid 60 kg kroppsvikt 1500-2000 E iv (= 60-80 ml Ocplex eller Confidex 500 E/20 ml, samma dosering)
    • Ge också Inj Konakion Novum 10 mg/ml: Ge 1 ml iv (10 mg) (K-vitamin tar cirka 6 timmar och då försvinner effekten av Ocplex/Confidex, ges därför alltid samtidigt)
    • Nytt PK när Ocplex/Confidex har givits, samt efter någon timme.
    • Sikta på PK 1,2-1,5 som målvärde.

    • Icke omedelbar reversering
      Färskfrusen plasma: Ge 3 enheter plasma iv motsvarande 60 kg kroppsvikt.
      Indikation: Patienten blöder eller ska opereras akut. (1 enhet a ca 225 ml per 20 kg, eller 10-15 ml per kg kroppsvikt) Det tar en dryg halvtimme att tina upp plasman. Färsk plasma kan finnas.
      Vitamin K: Inj fytomenadion (Konakion Novum) 10 mg/ml:
    • Ge 5 mg av injektionslösningen peroralt, eller 1-2 mg iv. i stabila situationer,
    • 5-10 mg Konakion iv vid akut reversering.

    • För högt PK-värde och Waran-ordination:
    • PK > 6,0 eller mer: Uppehåll av Waran i 2-3 dagar om pat mår fint och inte blöder. Lägg till tabl Konakion 1-2 st 1 mg, till känslig eller blödningsbenägen patient.
    • PK 4,0-6,0: Uppehåll i 2 dagar, därefter nytt PK-värde.
    • PK 3,5-4: Ge 1/2 dos av den för dagen planerade dosen, sedan enligt ordination.
    • PK 3,0-3,5: Enstaka gånger tangerar patienterna denna nivå enligt ordinarie planering. Annars dosjustering vid nästa provtagningstillfälle

    Kliniska råd och kommentarer

      Waran är blåfärgade av indigokarmin, som inte alla tål (färgämne E 132). Alternativet är Warfarin Orion, som är vita, samma dos.

    Se även

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Lungmedicin

    Hemoptys

    ICD 10: R042 Hemoptys

    • Hemoptys innebär att man hostar blod. Detta avsnitt handlar om icke-massiv hemoptys, alltså lite vanligare och begränsad blodhosta.

    • Massiv hemoptys (se separat avsnitt) är ganska ovanligt, kan ha ett mycket akut förlopp om det gäller en genombrottsblödning av en tumör eller TB i luftvägarna. Om bristningen påverkar ett stort kärl kan man inte alltid rädda en sådan patient.

    • OBS: Hemoptys kan innebära aktiv TB (tuberkulos). Det blir alltid komplicerade smittskyddsutredningar i efterskott. Isolera därför patienten från andra besökare under akutbesöket (eget rum). Anteckna vilken personal som har hanterat patienten (smittskyddet återkommer veckor senare). Är TB en möjlig diagnos sätt på patienten munskydd och remittera till röntgen pulm. Dvs röntgen först och därefter läkarbesöket, allt förutsatt att patienten inte har luftvägshinder, pågående blödning eller allmänpåverkan.
    • Att det har följt en liten strimma blod på enstaka upphostningar i samband med en luftvägsinfektion, innebär inte att patienten måste remitteras akut till sjukhus. Däremot kan det vara en indikation på allvarlig sjukdom om hemoptyser fortsätter att uppträda efter utläkt infektion.
    • Alltid noggrann uppföljning efter hemoptys, inkl lungröntgen 4-6 veckor efter aktuell infektion (tidsförslaget eftersom infektiösa parenkymförändringar ska hinna försvinna). Remiss till ordinarie läkare.

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Munskydd och handskar (om möjlig TB!)
    • Kontrollera att pat har fri luftväg + ABCDE-kontroll
    • Patienten bör halvsitta vid pågående blödning
    • Om blödningen är omfattande se istället Massiv hemoptys
    • Ge syrgas på näsgrimma, 3 l/min, vid sänkt SaO2 (<91%)
    • Kontakta öronjour eller thoraxkirurg för snar bronkoskopi om sådant behov föreligger (ej för blodstrimma vid infektion)
    • Stort labstatus inkl blodgruppering, bastest och koagulation
    • Håll pat fastande till handläggningen klarnar
    • Venös infart
    • Anteckna vilken personal som har träffat patienten (vid möjlig TB)

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Handskar och munskydd, samt isolerad patient (om möjlig TB)
    • Ev syrgas på näsgrimma, vid sänkt SaO2 (<91%)
    • Rensugning vid behov
    • Halvsittande läge
    • Genomgång sjukhistoria - rökningsanamnes!

    • Stillsam hematemes Röntgen pulm gärna kompletterad med CT thorax (med kontrast)
    • Rikligare blödning Överväg akut bronkoskopi (öron/thoraxkir)
    • Vid stor blödning eller allmänpåverkan: Se Massiv hemoptys

    • Korrigera medicinska orsaker, vid t ex Waran-blödning, koagulopatier, akuta luftvägsinfektioner, bronkiektasier, etc
    • Vid avstannad blödning överväg att ändå lägga in patienten pga risk för reblödning.

    • Behandlingen ska syfta till att
    • Upprätthålla fri luftväg ("A" ok)
    • Lokalisera blödningskällan
    • Kontrollera blödningen
    • Planera uppföljning och fortsatt behandling

    Diffdiagnoser

    • Luftvägsinfektioner är den vanligaste orsaken till blodstrimmor eller lättare hemoptys! (Men glöm inte nedanstående!)

    • Minnesregel hemoptys: “BATTLE CAMP”
    • Bronkit
    • Bronkiektasier
    • Aspergillom
    • Tumor (Lungcancer)
    • Tuberkulos (TB)
    • Lungabscess
    • Emboli (Lungemboli)

    • Coagulopathy (koagulopatier och antikoagulerande läkemedel)
    • Autoimmuna sjukdomar
    • AVM (arteriovenösa missbildningar)
    • Alveolär blödning
    • Mitralstenos
    • Pneumoni

    • Även
    • Iatrogen hemoptys (px, PA-kateter mm)
    • Trauma (trubbigt eller skarpt våld; trafikolycka, knivstick etc). Finns subkutant emfysem? Tänk på möjlig ventilpneumothorax.


    • Notera
    • Lungcancer: Omkring 7-10% av patienter med lungcancer debuterar med blodtingerade sputa. Hos dessa är massiv hemoptys ovanligt. De flesta riktiga hemoptyser vid lungcancer kommer från skivepitelcarcinom.
    • Lungmetastaser som blöder orsakas oftast av endobronkiella nedslag.
    • Hematologiska maligniteter med hemoptys beror oftast på sekundära svampinfektioner.
    • Såväl aktiv som inaktiv TB kan leda till hemoptys (bl a genom ruptur av lungartäraneurysm, liksom sekundärt till bronkiektasier) Ruptur av Rasmussens aneurysm hör hit (ektasier i lungartärer brister under passage genom TB-kaverner). Svampinfektioner, mycetom, bildas oftast i befintliga kaverner.
    • Bronkiektasier uppstår genom skador på den bärande strukturen i bronkerna, oftast av infektion, ibland av fibros. Det orsakar arteriell hypertrofi genom anastomoser med lungartärer, och därmed risk för bristningar
    • Mitralstenos kan via pulmonell hypertoni orsaka hemoptys genom varicer i bronkernas väggar
    • Autoimmuna sjukdomar ger hemoptys i regel av vaskuliter (exempelvis Behcets, PAN, SLE, Wegener, Goodpasture)

    Se även



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Barnkirurgi Kirurgi

    Cancer i gallvägarna

    ICD 10: C249, Icke specificerad lokalisation av malign tumör i gallvägarna

    • Översikt om cancer i gallvägarna, som kan ge akuta symtom
    • För respektive diffdiagnoser, klicka på länkarna nedan!

    • Cancer i gallvägarna är ovanligt:
    • Gallblåsecancer svarade för 170 fall i Sverige under 2013
    • Cancer i övriga gallvägar (utanför levern, ductus choledochus, mfl lokalisationer) 237 fall 2013

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • ABCDE-kontroll
    • Komplett labstatus inför inläggning, hematologi, inflammation, lever, pankreas, elektrolyter, koagulation
    • Sätt nål och 1l Ringer-Acetat, pat är ofta intorkad
    • Patienten har ofta ont. Ordna smärtlindring vb!
    • Ordna plats för inläggning

    GGallblåsecancer, avancerad
    Gallblåsecancer, avancerad

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Patienten har ofta ont. Ge 3-10 mg morfin sc vid behov! Initiera lämplig smärtbehandling på avdelning.
    • Se till att patienten inte är dehydrerad, 1-2 l Ringer-Acetat
    • Blir det diskussion om ev placering pga ikterus, så är ett fall som detta akutkirurgiskt, och man finner förhöjt S-Bil, S-GT, och S-ALP som tecken på stas.
    • Ordna plats för inläggning, för smärtstillning, ev avlastning av gallvägar (ikterus?)
    • På avdelning vb TNM-diagnostik, staging och ställningstagande till ev kirurgisk eller palliativ behandling

    Klinisk beskrivning

    Gallblåsecancer
    • Carcinom i gallblåsan är en aggressiv cancerform, som har ett ganska snabbt förlopp, såvida inte tidigt upptäckt
    • Tidig kirurgi är enda behandlingen, men bara 10-30% har kirurgiskt tillgänglig sjukdom, eftersom den ofta är symtomfri inledningsvis
    • Gallblåsecancer debuterar genom att ge smärta och symtom, som liknar gallstensbesvär i hö hypokondrium och utstrålning bakåt ryggen
    • Labprover väsentligen normala i det tidiga förloppet, ofta först genom stigande bilirubin. Tumörmarkörerna CEA och CA 19-9 inte effektiva i tidiga skedet, och har lite dålig sensitivitet kring 50-80%
    • Efterhand viktnedgång och aptitlöshet, senare ev ikterus och ascites
    • Kan ibland bete sig som en kolangit med smärta, feber och frossa
    • Sprids till levern och peritoneum
    Riskfaktorer för gallblåsecancer
    • Gallsten (inte sällan symtomatiska stora stenar)
    • Gallblåsepolyper >10 mm och i synnerhet >15 mm (mindre polyper är som regel benigna)
    • Förkalkning i gallblåsans vägg, mucosan, (porslingallblåsa)
    • Kronisk infektion i gallblåsan (t ex Salmonella typhi)
    • Anläggningsrubbningar kring papilla Vateri
    • Kvinnor:män = 3:1
    Kolangiocarcinom
    • Cancer i gallgångarna, kolangiocarcinom, debuterar ofta med gallstas, dilaterade gallvägar, och vanligen utan smärta
    • Tidigt i förloppet ses ibland isolerad ALP-stegring
    • Dilaterade gallvägar på ulj
    • Ljus avföring och mörk urin
    • Pga ikterus finns ofta klåda och hudexkoriationer
    • I hälften av fallen finns en palpabel gallblåsa (Courvoisiers tecken)
    • Hepatomegali brukar föreligga, då den icke obstruerade leverloben hypertrofieras
    • Ascites kan finnas med carcinomatos i peritoneum
    • CT av gallvägar, ev med ERCP, kolangiografi eller MR, ger diagnos
    • En hepaticojejunostomi ger en temporär avlastning av patientens ikterus hos ca 90%
    • Kolangiocarcinom har sin topp vid 50-80 års ålder, något fler män än kvinnor, svarar för uppemot en fjärdedel av alla hepatobiliära maligniteter och har ökat sedan 70-talet
    • Perihilärt lokaliserad tumor i 2/3 av alla fall
    • Spridning sker utmed gallvägarna, till levern, kärlen och peritoneum

    • Riskfaktorer för kolangiocarcinom
      • Rökning
      • Obesitas
      • Hög alkoholkonsumtion
      • Hyperthyreos
      • Kronisk pankreatit
      • Ulcerös kolit
      • Primär skleroserande kolangit
      • Gallgångsadenom
      • Papillom i gallvägarna
      • Carolis sjukdom (sällsynt hereditär sjukdom med dilaterade gallgångar)
      • Kronisk infektion i gallvägarna
      • Hepatiter
      • HIV
      • Cirros

      Diffdiagnoser

    error: Alert: Content is protected !!