Kategorier
Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Lungmedicin ÖNH Pediatrik

Influensa

ICD 10:

J09 Influensa orsakad av vissa identifierade influensavirus (påvisad influensa)
J11 Influensa, virus ej identifierat (ej påvisad influensa)
J11.0 Influensapneumoni icke specificerad, eller där virus ej är identifierat
J10.1 Influensa med andra respiratoriska manifestationer (ÖLI, faryngit, laryngit, pleurit)
J10.8 Influensa med andra manifestationer (encefalopati, gastroenterit eller myokardit, orsakade av influensa)

Influensavirus
En modell av influensavirus som visar H- och N-antigena ytor (H1N1 exempelvis), och centralt ses spiraler av RNA. From: cdc.gov

Innehåll

Sammanfattning
Varför influensa kan vara farligt, och lite krångligt
Tidiga åtgärder, personal och team
   Influensaprovtagning
Läkarens bedömning, åtgärder och behandling
   Riskgrupper
   Friska patienter, handläggning
   Bilddiagnostik
   Labprover
    Behandling av influensa
    Vid respiratorisk svikt av influensa
    Antiviral profylax och behandling
    Behandling av nyinsjuknade patienter med influensa
    Profylax/behandling av sjukhusets patienter
Klinisk beskrivning
    Influensa A-subtyper
Komplikationer av influensa
Diffdiagnoser till influensa
Key points
Se även


Sammanfattning

Nedanstående riktlinjer är skrivna för en akutmottagning och blir därmed ganska omfattande. Därför denna sammanfattning. Se nedan i övrigt!

•  För vanliga, friska personer är influensa med muskelvärk, hosta och feber en självläkande virusinfektion, som inte kräver särskild behandling.
•  Enstaka yngre, samt personer i riskgrupperna (hög ålder, immuninkompetenta, gravida, med flera, se nedan) kan bli allvarligt påverkade och behöver i så fall läggas in.
•  Ta ordentligt med blodprover på dem som är påverkade, ta EKG, och vid påverkad andning rtg lungor (ev CT thorax).
•  Många sjukdomar liknar influensa. Glöm inte diffdiagnoserna!

Varför influensa kan vara farligt, och lite krångligt

  • För vanliga, friska personer är influensa i regel en tillfällig virusinfektion med muskelvärk, hosta och feber, även om många är trötta i efterförloppet.
  • Influensa är som en kameleont, den är ospecifik och det är lätt att missa andra diagnoser (och vice versa). Exempel: Sepsis, hjärtinfarkt, malaria.
  • Många personer får influensa. En del blir mycket dåliga. Globalt sett beräknas säsongsinfluensa enligt WHO leda till cirka 3-5 miljoner fall av svår sjukdom varje år, och därav cirka 250-500.000 dödsfall/år.
  • Personer över 65 år svarar för de flesta dödsfallen (75-80%). Patienter med högre ålder är en immunologiskt utsatt grupp. Andra särskilda riskgrupper har också identifierats.
  • Sekundära komplikationer till influensa är inte ovanliga. Hit hör särskilt luftvägsinfektioner, som otit, sinuit eller pneumoni. I regel orsakas de av streptokocker (S. pneumoniae), Hemophilus (H. infl.), eller av stafylokocker (Staph. aureus).
  • Ovanliga komplikationer kan inträffa, exempelvis svår viruspneumonit, myokardit, eller immunologisk överaktivitet. Det kan även drabba yngre.
  • Influensa är mycket smittsamt och trivs under årets kalla period, då virus lättare sprids när människor vistas inomhus, och då influensavirionerna är mer stabila (lägre luftfuktighet och lägre UV-bestrålning, med flera orsaker).
  • Smittsamheten skapar i praktiken ett generellt sett sämre utgångsläge och omhändertagande ("Hem igen", eller "Till infektionsrummet"...utan kontinuerlig tillsyn), med överbehandling eller underbehandling, samt komplikationer genom missade diagnoser.
  • Eftersom influensaviruset är föränderligt kan en ny säsongsinfluensa ge ett oväntat genomslag vissa år. Influensa A kan ge pandemier vid antigena skiften, exempelvis H1N1 (1918 och 2009), H2N2 (1957), och H3N2 (1968).

Tidiga åtgärder, personal och team

  • Under influensaperiod brukar patienten hänvisas till särskild entré eller särskilda undersökningsrum. Lokalt PM finns ofta.
  • Mottagande personal tar emot med munskydd (gärna vätskeavvisande), plastförkläde, och engångshandskar. Vid NPH-prov använd även plastglasögon/visir.
  • Utför triage direkt i samband med ankomsten (pga diffdiagnoserna och risk för att bli liggande utan undersökning). Det gäller anamnes (vitalhistoria) och vitalparametrar med ABCDE-kontroll. Fråga gärna efter eventuell aktuell utlandsresa.
  • Notera särskilt om det finns andningspåverkan (takypné) och lågt pox-värde SaO2. Ge syrgas om <90% eller takypné, sikta på >93%.
  • Om patienten befinner sig på akutmottagningen på grund av misstänkt svår influensa: Tag sepsisprover (blod-, urin-, NPH- och svalg-odlingar, stort akutstatus hematologi, LPK, tromb, diff; Leverstatus, elektrolyter och kreatinin, samt CK, LD).
  • Vid tydlig allmänpåverkan ta även arteriell blodgas! Hypoxemi är vanligt hos påverkade patienter.
  • Tag influensaprov liberalt, särskilt i början av (vinter-)säsongen. Använd den provtagningsutrustning som rekommenderas.
  • Enklast är provtagning i nasopharynx med flockad pinne som sätts ned i provtagningsrör med vätska, VCM-rör (VCM = Viral-Chlamydial-Mycoplasma transport medium).
    VCM
    VCM-rör med flockade pinnar i olika storlekar From: Reg Skåne
    En flockad pinne ser ut som en bomullspinne men är en minimal borste som lätt släpper sitt innehåll i odlingsmediet.
  • Andra sätt att ta prov är nasofarynxaspirat, då man med en liten mjuk kateter suger ut lite vätska från nasofarynx.
  • Trachealsugset
    Nasofarynxaspirat (trachealsug-set) From: Reg Skåne
  • Snabbast diagnostik (i början av influensaepidemi) ger antingen snabbtest mot antigen, eller realtids-PCR inom 30 min för diganos. Man kan med sistnämnda påvisa RNA från influensa A eller B, ofta även med subtypning av influensa A (H-typning). Immunofluorescens (1-4 tim) är en annan vanlig rutinmetod för att påvisa influensavirus. (Ej aktuellt: Serologi består av akutfas- och konvalescentfas-blodprover och ger därför endast diagnos i efterskott. Virusodlingar är ineffektivt i rutinsjukvård, krävande och tar tid för svar (3-10 dagar)).
  • Ta (alltid) EKG vid influensamisstanke!
  • Patienten triageras gul till röd utifrån allmäntillstånd och vitalparametrar (prio 1-3)
  • Låt inte patienten sitta i allmänt väntrum!

Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

  • Under influensaperiod är det brist på sjukhusplatser. Tag ställning till inläggning eller ej!
  • Om patienten är dålig försök i första hand få ett isoleringsrum eller enskild plats på infektionsklinik eller barnklinik.
  • Kontrollera vitalparametrarna: Något som talar för SIRS eller sepsis? Kontrollera exempelvis puls, blodtryck och andningsfrekvens, samt saturation.
    Stämmer förlopp och symtom
    med bilden av influensa? (Se även nedan).

  • Har patienten varit i något land med malaria? I så fall vilket land och när? Tagit malariaprofylax? WHO har aktuella listor över aktuella länders malariasituation. Störst risk finns i Afrika söder om Sahara, och malaria återfinns allmänt i länder kring ekvatorn.

  • Riskgrupper:
  • Ålder >65 år, kroniska lung- och hjärtsjukdomar, nedsatt immunförsvar (ålder, alkoholism, HIV, leversjukdom, malignitet, cytostatikabehandling), diabetes mellitus, graviditet (vaccination rekommenderas inför influensaperiod), kraftig fetma, leversvikt, njursvikt, immobilisering och neurologiska sjukdomar, multisjuka patienter.
  • Barn är ingen direkt riskgrupp, men är som mest känsliga för komplikationer under perioden 6 mån - 5 års ålder. Motsvarande för vuxna är ålder över 50 år.
  • Överväg inläggning av riskpatienter vid (misstänkt) influensa!

  • Friska patienter:
  • I vanliga fall friska, yngre patienter, som söker primärt på sjukhusets akutmottagning med influensa (av onödig slentrian), kan oftast återgå utan behandling till hemmet om inget allvarligt noteras i förlopp, anamnes eller status.

  • Bilddiagnostik
    Eftersom andningsrelaterade problem dominerar vid svår eller komplicerad influensa kan det vara av värde med lungröntgen (parenkymförändringar, lokalisation, pleuravätska, uppföljning), CT thorax (lämpligt vid respiratoriska komplikationer), eller ultraljud (kan bl a visa pleuravätska). MR hjärna är lämplig vid cerebrala komplikationer (encefalopati, meningit).

    Labprover
    • För att säkra diagnosen influensa: Ta influensaprov (se rutan ovan)!
    • Ta arteriell blodgas på alla dåliga patienter!
    • Övriga prover som kan stärka misstanken om influensa:
    • Normalt Hb.
    • LPK: Normalt eller åt låga hållet, leukopeni. Även lymfopeni kan finnas.
    • Trombocytopeni.
    • Lätt förhöjda transaminaser, ASAT och ALAT.
    • Lätt förhöjda CK- och LD-prover kan ses.
    • CRP blir ofta förhöjd, 50-120. Överväg lungröntgen eller CT vid högt CRP-värde eller om patienten är andningspåverkad!.
    • Stigande Na+ m fl vid intorkning.
    • Normalt glukos.
    • TnI eller TnT kan vara förhöjt vid myokardit, som kan ses i upp till 10%. Högt troponin kan tala för hjärtinfarkt.

    • Missa inte bakteriell diagnos: (Mycket) Högt CRP med samtidigt förhöjda vita blodkroppar och övervikt neutrofila leukocyter pekar mot bakteriell komplikation. Blododla i så fall. Tag även NPH-, svalg- och urinodling.
    • Kontrollera EKG innan patienten avslutas (myokardit, perimyokardit, hjärtinfarkt?)
    • Behandling av influensa
    • Bästa förebyggande åtgärden mot influensa är vaccination. Det tar cirka 2 veckor innan immuniseringen ger skydd mot influensa. För säsongen 2016/2017 ingår följande komponenter: A/California/7/2009 (H1N1)pdm09-liknande stam; A/Hong Kong/4801/2014(H3N2)-liknande stam; samt B/Brisbane/60/2018-liknande stam

    • I de flesta fall är influensa en självbegränsande infektion som går över på en vecka. Behandling behövs normalt inte (dock ibland för riskpatienter), kanske lite febernedsättande och tillräcklig dryck.
    • Patienter som besöker sjukhusens akutmottagningar är ofta sjukare än befolkningen i stort. Identifiera ev riskgrupp! Överväg eventuellt behov av inläggning och tecken på svårare förlopp än normalt. Värdera möjligheten av alternativa diffdiagnoser eller komplikationer av influensa (t ex pneumoni, se nedan). Vid insjuknande inom 2 dygn kan man överväga antiviral behandling, se nedan, men värdet är dock inte enastående, snarare blir förloppet möjligen mildare och något-några dygn kortare.
    • Håll sjukhusledningen och smittskyddet informerade om antal och svårighetsgrad vid säsongsstart av årets influensa!
    • Intorkade patienter vätskas upp med 1 liter Ringer-acetat eller 1 liter Natriumklorid 9 mg/ml.
    • Vid besvärlig hosta, eventuellt med obstruktiva inslag, ge upprepade inhalationer av beta-adrenergika och antikolinergika, t ex salbutamol och ipratropium (t ex inh. Combivent 2,5 ml).
    • Febernedsättande eller smärtstillande (huvudvärk) vid behov, paracetamol, ibuprofen eller acetylsalicylsyra (ej till småbarn), men feber behöver i sig inte sänkas.
    • Patienten bör vara hemma åtminstone en dag efter symtomfrihet eller cirka 1 vecka efter symtomdebut.
    • Åter vid försämring, i första hand via egen allmänläkare.


    • Vid respiratorisk svikt av influensa
    • Viktigaste åtgärd vid respiratorisk svikt är att öka saturationen till SaO2 ≥93%. (Något lägre vid KOL med CO2-retention).
    • Om en patient utan syrgas måste hyperventilera för att någorlunda upprätthålla SaO2: Ge då syrgas (3-5-15 l/min efter behov, KOL 1-1,5 l)! Ev ge syrgas i högflöde (Optiflow).
    • Låt pat inhalera Combivent 2,5 ml, upprepade gånger vid behov!
    • Behandla med CPAP om fortfarande besvärligt att höja syrgastrycket.
    • Är nu patienten fortfarande utanför kontroll blir som regel intensivvård nödvändigt. Kontakta IVA/narkos-jour!
    • Överväg BiPaP (NIV) - eller vid utebliven förbättring intubation och ventilationsbehandling med kontinuerlig PEEP (positive end-expiratory pressure).
    • Lägg till antiviral behandling (zanamivir, oseltamivir, se nästa stycke) och täck empiriskt för bakteriell infektion (se pneumoni), förslagsvis Pip-Taz 4g x3 iv.
    • Vid fortsatt oförmåga att syresätta patienten återstår ECMO. Indikationen är akut reversibel lungskada och/eller cirkulationssvikt som inte svarar på traditionell intensivvårdsbehandling.

    • Folkhälsomyndigheten följer intensivvårdade patienter med influensa via SIRI - Svenska Intensivvårdsregistrets Influensaregistrering. Under säsongen 2015/2016 rapporterades 362 patienter som intensivvårdade med influensa i hela landet. Av dessa hade majoriteten influensa A, 314 fall, medan 48 fall var influensa B.
    • Personer i åldrarna 40-64 år var den mest förekommande åldersgruppen (165 av 362 st). Av alla tillhörde 67% en riskgrupp. Men 40-50% beroende av åldersgrupper tillhörde inte någon riskgrupp. Mortaliteten för intensivvårdade (inom 30 d) var cirka 23%, och bland dessa totalt 5 barn (2-8 år gamla).
    • Virusinfluensa (n=86) som följs av akut respiratorisk insufficiens (n=73) och/eller bakteriell pneumoni (n=28) är de vanligaste primära orsakerna till intensivvård. En och annan gravid kvinna har också intensivvårdats.

    • Antiviral profylax och behandling:
    • Aktuella preparat: Zanamivir (Relenza) eller oseltamivir (Tamiflu)
      Relenza, inh pulver 5 mg/dos (samma dos för profylax som för behandling): 2 inh x 2 i 5 dagar (från 5 års ålder och till vuxna), 20 doser.
      Tamiflu, kapslar 75 mg (halv dos (x1) ges vid profylax): Vid influensa 1x2 i 5 dagar (från 13 års ålder (>40 kg) och för vuxna). Övriga barndoser (Mixt 6 mg/ml, Tabl 30-45 mg): 10-15 kg, 30 mg x 2; 15-23 kg 45 mgx2, 23-40 kg 60 mg x 2.
      Peramivir (Rapivab) är liksom ovanstående en neuraminidashämmare och kan ges intravenöst. Finns (ännu?) ej inregistrerat i Sverige, men är godkänt av FDA.

      Behandling av nyinsjuknade patienter med influensa:
    • Antiviral behandling kan ges inom 1-2 dygn till insjuknad patient i riskgrupp (se ovan), eller till patient som insjuknat med oväntat allvarligt förlopp.

    • Profylax/behandling av sjukhusets patienter:
    • Profylax kan ges till tänkbart smittade patienter (legat i rum med influensasjuk granne)
    • Profylax kan ges till patient som kan ha smittats av vårdpersonal som fått influensa.
    • Antiviral behandling kan ges till inneliggande riskpatient som misstänks eller verifierats ha fått influensa. I så fall initieras behandling inom 1-2 dygn efter insjuknandet.

Klinisk beskrivning

  • Influensa är en virusinfektion som sprids till cilierade celler i luftvägarna i övre och nedre luftvägarna. Säsongsinfluensa kommer ofta i perioden december till och med mars.
  • Det finns Influenza A, B och C, som infekterar människan. A ger svårast infektion i regel, B lite lindrigare och infekterar ofta barn. C räknas knappt, ger subkliniska infektioner.
  • Inkubationstid: Cirka 2 dygn.
  • Sjukdomsförlopp: Cirka 1 vecka [3-10 dagar]. Viruspartiklar kan spridas 5-10 dagar efter att symtomen går tillbaka, men främst de närmaste dygnen efteråt.

  • Symtom
  • Plötsligt insjuknande är typiskt, med hög feber 39–40°C och sjukdomskänsla.
  • Ofta halsont (faryngit), huvudvärk och rinnsnuva.
  • Muskelvärk vanligt. En del har ledvärk. Några får obehag av att rikta blicken (myalgi). Ett visst tryck i bröstet är vanligt, men inte smärta. Torr rethosta, av icke-produktiv karaktär tillkommer.
  • Äldre patienter kan ha mycket diffusa symtom, t ex stiger inte upp, orkar inte äta. Alla får inte ens feber. Ta influensaprov på trötta, gamla människor som hamnar på akuten i influensaperioder!
  • Så här långt kommer de flesta i sin influensa, och tillfrisknar sedan.
  • Postinfektiös trötthet är mycket vanlig, ibland krävs sjukskrivning en ytterligare vecka. Hostan kan kvarstå under 2-3 veckor (går över, behandlas ej om OK i övrigt).
  • Vanligaste komplikation: Sekundär bakteriell pneumoni. Se övriga komplikationer nedan. Hos barn ser man ofta sekundära luftvägsinfektioner (otit m fl).

  • Influensa A-subtyper
  • Influensa A är den form som ger pandemier. De karakteriseras med H- samt N-subtypning. En vanlig subtyp är exempelvis "H1N1". H står för "hemagglutinin" och N för "neuraminidas".
  • Det finns 18 olika subtyper av H (H1–H18) och 11 olika subtyper av N (N1–N11). I princip infekteras människan av H1, H2 eller H3-subtyp. De enda "humana" subtyper som har funnit hittills är H1N1, H1N2, H2N2, och H3N2.
  • Antigena delar av fågelinfluensavirus kan överföras till influensa A om ett värddjur (vanligen gris) bär på såväl fågelinfluensa som human influensa. Då får man ett "antigent skifte", en långsam men regelbunden process, som ger upphov till nya pandemier då och då. Spanska sjukan 1918 kostade 25-50 miljoner vuxna (varav många unga) livet, och anses vara ett då nytt influensa A-virus H1N1, som modifierats via fågelvirus.
  • För närvarande är endast H1N1 och H3N2 aktuella varianter av human influensa A. Mortaliteten är som högst bland äldre då influensa A(H3N2) dominerar.
  • Vissa typer av fågelinfluensa har dock visat sig kunna smitta människor. CDC, det amerikanska smittskyddsinstitutet, bevakar utvecklingen noga. Hit hör H7N9 och H5N1, som kan ge svåra sjukdomstillstånd med hög mortalitet.

  • Komplikationer av influensa

    • Det är inte ovanligt att barn får en bakteriell luftvägsinfektion, exempelvis akut otit, eller att en vuxen person får herpesutslag på läppen eller en pneumoni, som komplikation till influensa. Komplikationerna kan bero på sekundära bakteriella infektioner, men kan också orsakas av influensan i sig, t ex genom influensa-pneumonit, viruspneumoni.
    • Influensa A leder till betydligt fler inläggningsfall än influensa B, cirka 4:1.
    • Vanliga patogener som kan ge komplikationer: Streptococcus pneumoniae, Hemophilus influenzae, eller Staphylococcus aureus.

    • Vanliga komplikationer

    • Akut mediaotit
    • Akut sinuit
    • Trakeo-bronkit
    • Akut bakteriell pneumoni
    • Sepsis

    • Ovanligare komplikationer

    • Myokardit, subklinisk till påtaglig inflammation. Rapporteras kunna drabba upp till 10% av influensapatienterna.
    • Influensa-pneumoni (viruspneumoni, även kallad pneumonit) med dyspné, kan utvecklas snabbt över timmar och få ett mycket allvarligt förlopp, i regel medan influensan debuterar eller pågår.
    • Delirium
    • Meningit
    • Encefalit, oftast av influensavirus i sig. En variant är encefalomyelit. Reyes syndrom (encefalopati-hepatisk steatos) anses ha en viss relation till influensa och (överanvändning av) acetylsalicylsyra, även om man knappt har sett detta tillstånd i våra trakter.
    • Diffdiagnoser till influensa

    • Sepsis!
      Tänk på sepsis när en patient är dålig! Snabb puls, lågt blodtryck, snabb andning, dålig saturation, hög eller låg temperatur, mental påverkan, ja - SIRS helt enkelt. Vid sepsis (och många andra tillstånd) kan man ha diarré och kräkningar ibland, det hör inte till influensa! (Givetvis kan man bli mycket dålig av influensa också)!!
    • Bakteriell pneumoni, som liksom urinvägsinfektion ofta ligger bakom en sepsis. Patienten har ofta hosta och andningspåverkan (som influensa).
    • Hjärtinfarkt, akut. Tryck i bröstet (som influensa). Inte sällan bakom en äldre persons plötsliga insjuknande under influensaperiod. Kan ha låg feber 38-38,5°C, men inte precis mer.
    • KOL-exacerbation
    • Meningit förekommer med feber, sjukdomskänsla och huvudvärk. Ofta nackstyvhet!
    • Malaria! Något dödsfall inträffar varje år, då varken patienten eller doktorn tänker på diagnosen. "Tjock droppe" eller snabbprov ger diagnos!
    • Endokardit. Feber, trötthet, sjukdomskänsla. Blåsljud? Missbrukare?
    • Andra diagnoser (ej infektion): Lungemboli, bindvävssjukdom (feber), malignitet (feber), eosinofila lunginfiltrat (allergiska reaktioner, feber mm), drug fever (läkemedelsreaktioner, t ex furadantin).
    • Mycoplasma och Chlamydia kan ge influensalika symtom.
    • Akut retroviral HIV-infektion. Mononukleos-liknande förlopp, ev utslag.
    • Legionella och pontiacfeber. Svarar inte på vanligt penicillin och har ett pneumoni- och influensalikt insjuknande.
    • Tularemi, harpest. Plötslig feber och sjukdomskänsla, huvudvärk, myalgier, artralgier, diarré. Tetracykliner eller aminoglykosider hjälper.
    • Tuberkulos. Feber, trötthet, hosta, ev hemoptys, frossa, nattliga svettningar, bröstsmärta.
    • Pneumocystis-pneumoni (P.jiroveci). Förekommer hos immunsupprimerade patienter.
    • Diverse övriga virusinfektioner: Mononukleos (EBV), cytomegalvirus (CMV), adenovirus, coronavirus, parainfluensa, RSV, metapneumovirus,
    • Fågelinfluensa, avian influensa, se ovan. Ovanligt, men lokala fall har förekommit. Utlandsresenär?
    • Influensasymtom efter utlandsresa? Koppla in infektionsläkare, det finns mycket att välja på: SARS, Ebola, MERS, malaria, fågelinfluensa, dengue, HIV, hepatit, rabies....
    • Influensaliknande symtom (ILS, ILI) kan alltså förekomma vid en rad olika tillstånd, från viroser, bakterier, svampar och parasiter, till olika inflammatoriska tillstånd. Det är bara att konstatera att allt är inte influensa!!

    Key points

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Infektion Internmedicin Kirurgi ÖNH Pediatrik

    Clostridium difficile-infektion (CDI)

    ICD 10:
    A047 Enterokolit orsakad av Clostridium difficile

    • Avsnittet gäller såväl barn som vuxna.
    • Infektioner med Clostridium difficile (CDI) är ett globalt problem. Det finns en stark relation till användningen av antibiotika, och kostnaden för Europa har beräknats till 3 miljarder € per år, som ett av många exempel.
    • Clostridium difficile (Cl diff), -kolit eller -enterokolit, är den vanligaste orsaken till antibiotikaorsakad diarré idag. Det kan avse såväl mild eller måttlig diarré.
    • Tillståndet kan också få en allvarlig utveckling av pseudomembranös kolit (PMC) och toxisk colon.
    • Det finns även symtomfria bärare av toxinproducerande clostridier. Dessa hålls i schack av den övriga tarmfloran.

    Tidiga åtgärder, personal och team

    • Patienten kommer ofta på grund av diarréer, bukbesvär eller förändrad avföring.
    • Om möjligt ge patienten enkelrum med egen toalett. Var noggrann med hygienen, skyddsförkläde, handtvätt, tvål och vatten, handsprit. Det gäller ju i princip alla med akuta diarréer.
    • Noggrann städning efteråt, Virkon är inte spordödande, men det är däremot natriumhypoklorit (Klorin) i spädningen 1:10.
    • Diskutera med jourläkaren om isoleringsrum måste användas, ordna kontinuerlig tillsyn, så att inte annan diagnos missas.
    • Sätt dropp, NaCl eller Ringer-acetat, om patienten är intorkad eller riskerar bli det.
    • Tag blodprover och faecesprover enligt ordinationer!
    • Om patienten måste läggas in på avdelning, låt läkaren diskutera med infektionsjouren först.

    Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

    • Klinisk beskrivning, se nedan!
    • Tillse att faecesodlingar initieras före ev behandling.
    • Rehydrera patienten vid behov.
    • Vid mild eller måttlig sjukdom rekommenderas tablett metronidazol 400-500 mg x3 i 10 dagar till vuxna.
      Till barn - metronidazol (mixtur Flagyl 40 mg/ml):
      Barn >8 veckor-12 år: 20-30 mg/kg/dygn en gång dagligen eller uppdelat på 7,5 mg/kg var 8:e timme. Beroende på infektionens svårighetsgrad kan dygnsdosen ökas till 40 mg/kg.
      Barn <8 veckor: 15 mg/kg som en daglig engångsdos eller uppdelad på 7,5 mg/kg var 12:e timme.
    • Om patienten måste läggas in på avdelning, diskutera placeringen med infektionsjour.
    • Diagnosen ställs då toxin påvisas i faeces. Antingen odlar man efter toxinbildande Cl diff, eller används toxinpåvisande tester.
    • De antibiotika som är mest associerade till CDI är karbapenemer och cefalosporiner.
    • Om en pågående antibiotikabehandling kan avslutas, gör det. Tillståndet kan då ibland vända spontant under 2 dagars observationstid.
    • Om patienten måste fortsätta med sitt antibiotikum kan behandlingen behöva utvidgas för att täcka Cl diff. Diskutera med infektionsläkare om möjligt.
      Metronidazol (Metronidazole Braun, Flagyl), vancomycin (Vancocin, Vancomycin), eller fidaxomicin (Dificlir) brukar vara effektivt mot Cl diff. I fallet Cl diff är antibiotikakänsligheten väsentligen samma globalt.
    • Vid spridning inom sjukhuset kontakta smittskyddsläkare. I Sverige är inte CDI anmälningspliktig, dock i ett flertal andra länder.
    • Transplantation av avföring är effektivt i svårbehandlade fall med många, som det ofta blir, recidiv.
    • Vid fulminant enterokolit och toxisk megacolon kan i enstaka fall kolektomi, med bibehållen rektum, bli nödvändig.

    Klinisk beskrivning

    • Clostridium difficile är en sporbildande Gram-pos bacill, vars toxiner A och B orsakar sjukdom. NAP1-typen är en mer virulent variant från USA, hos oss kallad typ 027. C. difficile typ 046 gav ett långvarigt utbrott i Sverige, Eksjö.
    • Växt i faecesodling av icke-toxinbildande Cl diff brukar inte ge allmänsjukdom, och behandlas inte.
    • Inkubationstiden för CDI kan vara 5-10 dagar, men är ofta längre för kliniska manifestationer.
    • >Föräldrar söker ofta med ett barn som sedan några dagar har vattniga, ibland grötiga eller slemmiga diarréer. Barnet är opåverkat, eller kan ha lite sämre aptit och har ibland även måttlig feber och magknip. Föräldrarna klagar ofta på att avföringen luktar illa. Detta är den vanligaste presentationen. Vuxna har en liknande bild.
    • Barn under 5 år är ofta bärare av Cl diff och då kan en antibiotika-kur lätt ge en förskjutning av tarmfloran, som leder till klinisk infektion.
    • CDI uppträder både som samhällsförvärvad sjukdom och som sjukhusförvärvad smitta. Cl diff har tendens att överleva i sjukhusmiljö, inte minst genom att bakterien är sporbildande. Den kan även uppträda på vårdhem eller daghem. Smitta mellan patienter förekommer också vid sjukhusförvärvad smitta, spor-smitta.
    • Man får misstanke om CDI genom att fråga efter antibiotikabehandling senaste tiden. Ofta har barn haft en akut otit eller annan infektion. Vuxna har ofta haft en tandinfektion, halsinfektion, sinuit, eller legat på sjukhus nyligen. Ibland har man dessutom bytt antibiotika en eller flera gånger.
    • Ibland räcker en enda behandling för att Cl diff ska få övertag i tarmfloran, och symtom märks ibland först efter någon månad.
    • Mer ovanligt är att tillståndet utvecklas till en pseudomembranös enterokolit, ett tillstånd där patienten insjuknar med feber, kramper och körningar i magen, slemmiga diarréer, ibland blodiga och med smärtor, allt med viss allmänpåverkan.
    • Vid så kallad toxisk megacolon, vilket är ovanligt, noteras oftast bara smärre diarréer, men buken blir uppblåst och colon utspänd. Det rör sig inte om passagehinder. Vid rekto- eller koloskopi finner man ofta upphöjda, små gulaktiga plaques.
    • Hos vuxna utvecklas ibland allvarliga och även letala komplikationer, som perforation av tarmar med utveckling av peritonit, toxisk megacolon, chocktillstånd, eller multiorgansvikt.
    • Patienter med neutropeni eller nedsatt immunförsvar, såväl barn som vuxna, riskerar svår CDI, liksom vid IBD och andra tarmsjukdomar.

    Diffdiagnoser



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA Barnkirurgi Gynekologi Infektion Internmedicin Kirurgi Neurokirurgi Obstetrik ÖNH Ortopedi Pediatrik Thoraxkirurgi Trauma Urologi

    Ekvipotenta opioider

    Tabellen nedan avser likvärdiga, ekvipotenta, parenterala doser av olika opioider i analgetiskt syfte. Men tänk på att anslagstid, effekt och duration är olika mellan preparaten.
    Utgå från dosen 10 mg morfin iv i tabellen. Det motsvarar då exempelvis fentanyl 100 μg.
    Här finns också lämplig initialdos räknat per kilo kroppsvikt. Sist några tips angående val av opioid.

    Ekvipotenta parenterala doser (iv) av olika opioider

    PREPARAT INITIALDOS iv EKVIPOTENT DOS iv VARUNAMN
    Morfin 0,1 mg/kg 10 mg Morfin Abcur, Morfin Kalceks, Morfin Meda 10 mg/ml
    Alfentanil 10-20 μg/kg 1 mg Alfentanil Hameln, Rapifen 0,5 mg/ml
    Buprenorfin 0,3-0,6 mg 0,3 mg Temgesic 0,3 mg/ml
    Fentanyl 1,5 μg/kg 100 μg Fentanyl B. Braun 50 µg/ml, Leptanal 50 µg/ml
    Hydromorfon 0,015 mg/kg 1,5 mg Palladon i styrkorna 2,10,20 och 50 mg/ml
    Ketobemidon 0,05-0,1 mg/kg 7,5-10 mg Ketogan Novum 5 mg/ml
    Oxikodon 0,1 mg/kg 10 mg (iv) OxyNorm 10 mg/ml, Oxycodone Orion 10 mg/ml
    Petidin 1-2 mg/kg 100 mg Petidin Meda 50 mg/ml
    Remifentanil 0,5-1 μg/kg 50 μg Remifentanil Actavis, Remifentanil Teva och Ultiva som 1, 2 och 5 mg för infusion
    Sufentanil 0,1 μg/kg 10 μg Sufenta 5 µg/ml och 50 µg/ml

    Kliniska råd och kommentarer

    • Det är inte lämpligt att ge större doser opioider till instabila och icke uppvätskade patienter i samband med trauma, risk för tryckfall, ge i så fall rikligt med vätska parallellt. Överväg alternativt ketamin (Ketalar) för direktanalgesi eller narkos (se Akutläkemedel, vuxna).
    • Det finns många åsikter bland läkare om vilket analgetikum som är "bäst". Ska man bara välja ett analgetikum till akutmottagningen, så står sig morfin väl, mot alla övriga preparat.
    • Ha alltid en viss beredskap för andningsdepression, hypotoni, muskelrigiditet och kräkningar vid användning av opioider. Titta efter var närmaste Rubens blåsa eller narkosutrustning finns.
    • En patient på spineboard måste övervakas noga, så att britsen kan tippas i sidled vid kräkning!
    • Den intravenösa vägen är säkrast. Då vet man vad som är givet. Man kan dock ge en dos subkutant och en dos intravenöst för att förlänga durationen. Subkutan tillförsel är också bra till svårstuckna patienter.
    • Mot olika procedursmärtor, exempelvis förflyttning från bår till säng, är alfentanil snabbast att ge analgesi och effekten är mycket kortvarig. Här kan man ge små doser tills att patienten blir lite trött, så genomför man sin procedur, och strax därefter är patienten åter vaken.
    • Fentanyl verkar också direkt, men har en längre duration, cirka 30 minuter, och kan därför vara lämpligt vid akuta, svåra smärtor som måste åtgärdas direkt.
      Dock är det snabbt andningsdeprimerande så det kräver tillgång till ventilationsutrustning. Fentanyl kan också ge muskelrigiditet, inte minst hos barn, och därför ska det ges långsamt, gärna efter premedicinering med bensodiazepiner, eller användas tillsammans med muskelrelaxerande medel (under narkos). Till en vuxen person räcker det ofta med 50-100 μg fentanyl för att få en snabb analgesi utan problem.
    • Ketobemidon (Ketogan) har varit eller är populärt främst inom kirurgin och ortopedin, men det är faktiskt inte bättre än vanligt morfin. Det kan vara känsligt att ifrågasätta ketobemidon på vissa kliniker, så den yngre läkaren gör klokt i att acceptera lokal policy. Preparatet används nästan bara i Norden.
      En nackdel är att ketobemidon har ett något snabbare påslag är morfin, vilket kan ge en kick, och uppskattas därför av missbrukare som söker för "njursten", "morbus Crohn" eller "kronisk pankreatit". De brukar uppge att de inte tål morfin, inte heller NSAID. Erbjud endast morfin till dessa, om någon opioid överhuvudtaget ska ges.
    • Petidin har minskat betydligt i användning, men gavs tidigare exempelvis vid hjärtinfarkt eller inom obstetriken.
    • Övriga preparat är mindre lämpade för en akutverksamhet, men finns med som opioider för jämförelse.

    Se även



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Gynekologi Infektion Internmedicin Ögon ÖNH Pediatrik

    Mässling

    ICD 10:
    B05 Mässling (Morbilli):
    B059 Mässling utan komplikationer
    Med komplikationer:
    B050 Mässlings-encefalit (Encefalit efter mässling)
    B05.1 Mässlings-meningit (Meningit i samband med mässling)
    B05.2 Pneumoni som komplikation till mässling
    B05.3 Otit som komplikation till mässling
    B05.4 Mässling med tarmkomplikationer
    B05.8 Mässling med andra specificerade komplikationer
    (Keratit och keratokonjunktivit, m fl)

    Measles2
    Mässling. Detta exanthem är typiskt brunrött med stora konfluerande fläckar.
    From: https://www.nhs.uk/
    • Globalt närmast endemisk sjukdom i länder utan mässlingvaccinationer. I Sverige för närvarande ett mindre utbrott dec -17, tills vidare (jan -18).
    • Mässling, morbilli, rubeola, measles, är en av de ursprungliga "barnsjukdomarna", som man vaccinerat mot sedan slutet av 70-talet, och som sedan 1982 ingår i trippelvaccinet "MPR" (mässling, påssjuka, röda hund).
    • Mycket smittsam virussjukdom (morbilli-virus under paramyxovirus, enkelsträngat RNA-virus). Luftburen smitta, dvs kan precis som t ex varicellae spridas genom luften med små partiklar som inhaleras. Isolera pat vid misstanke!
    • Anmälningspliktig och smittspårningspliktig sjukdom.
    • Inkubationstid: Omkring 1-2 veckor (från 1 vecka till 18 dagar).
    • Smittsamhet:
      Räkna med smittsamhet från 3:e dygnet efter möjlig exposition. Man brukar säga att patienten smittar 4 dagar före och 4 dagar efter debut av exanthemet.
    • Mässling var på sin tid (fram till 1980-talet) den sjukdom som orsakade högst barnadödlighet i världen. Men det var till stor del de undernärda barnen som avled, inte de välnärda. Däremot kan mässling orsaka en hel del komplikationer.
    • Tidiga åtgärder, personal och team

      • Isolera patienten direkt vid misstanke om mässling. Får ej sitta i gemensamt väntrum, etc.
      • De som ringer före ankomst ska hänvisas till telefonrådgivningen "1177", eller till en avtalad, isolerad plats på sjukhuset.
      • Vem kan smitta/vara smittad?
        Ovaccinerade personer:
        - Barn <18 mån (enstaka är vaccinerade tidigare).
        - Vuxna födda före 1982 då MPR-vaccinet kom. (Ganska många fick ändå mässling-vaccin innan dess, födda cirka 1978-1982).
        - Barn till antroposofer, eller andra som inte vaccinerat sina barn.
        - Invandrade barn eller vuxna som är ovaccinerade och inte har haft mässling.
        - Ovaccinerade personer som varit utomlands nyligen.
        Enstaka fullvaccinerade personer har också insjuknat.
      • Provtagning:
        Allmänna prover: Hb, CRP, LPK, diff.
        Morbilli-serologi med IgG och IgM (akutsvar, ring lab).
        Morbillivirus Realtids-PCR (prov kan tas från slemhinnor, svalg, NPH, blod, urin). Begär akutsvar från lab. Urin i sterilt rör. Serum- eller EDTA-rör. NPH gärna med med VCM flockad pinne.
      • Förbered ev inläggning (diskutera med tjänstgörande läkare).

      • När patienten har kommit:
        Kontrollera ABCDE som vanligt! Observera att livshotande fall måste handläggas genast, går före isoleringen!
      • Låt om möjligt personal som har haft mässling eller vaccinerad personal ta hand om den insjuknade. Skriv upp vem som har följt med patienten (anhöriga, vänner) eller deltagit i vården (personal).

      Measles3
      Kopliks fläckar. Patognomont för mässling. Ofta baktill vid molarerna, eller ductus parotideus. Smittsam patient.
      From: https://www.nhs.uk/

      Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

      • Mässling brukar ge ett ordentligt insjuknande, varför personer med nedsatt immunförsvar ska skyddas från den sjuka patienten, t ex spädbarn, patienter med malignitet, leversjukdom, cytostatikabehandling, immundeprimerande tillstånd t ex HIV/AIDS, och åldringar, liksom undernärda personer.
      • Klassiska symtom:
        - Sjukdomskänsla,
        - Feber, upp emot 40 grader
        - Huvudvärk,
        - Hack-hosta (torrhosta), snuva
        - Röda ögon (blefaro-konjunktivit), ibland omnämnt som mässlingstypiska "3C - Cough, Coryza (snuva), Conjunctivitis"
        - Kopliks fläckar (vita fläckar buckalt) är patognomona. Kommer 2-3 dagar före exanthemet! Vid fynd av Kopliks fläckar är patienten smittsam.
        - Efter 3-4 dygn följer ett utbrett, storfläckigt rött (eller brunrött), makulopapulöst konfluerande exanthem från ansiktet ut över hela kroppen!
        - Diarré ibland. Lymfkörtelförstoring är vanligt.
        - Fjällning (händer, fötter) kan uppträda när exanthemet försvunnit.
      • Kontakta infektionsjour/barnjour och smittskyddsläkaren för planering och tidig smittspårning.
      • Överväg inläggning eller hemgång utifrån allmäntillståndet. Isoleringsrum för luftburen smitta vid ev inläggning.

      • Vem ska få immunglobulin eller vaccination?

      • - Det är de icke-immuna patienterna som ska behandlas:.
        - Provsvar kan i oklara fall genom akutprov (se ovan) visa om patienten är immun eller ej.
        - Tidpunkt för exponeringen mot mässling (inom 3 dygn, 6 dygn, eller senare)?
        - Små spädbarn (< 6 mån), gravida, samt immundeprimerade patienter ges polyvalent, humant normalt immunglobulin (SC/IMIg) (Beriglobin, i USA Gamastan) inom dygn 6 efter exposition.
        - Standarddos för friska personer (icke immundeprimerade patienter) är (enligt CDC 0,5 ml/kg im (80 mg IgG/kg)).
        Inj Beriglobin 160 mg/ml innebär 0,25 ml/kg im, som engångsdos. Får inte ges iv, chockrisk.
        Dubbel dos till immundeprimerade patienter (dvs Beriglobin 0,5 ml/kg im). Ge inte mer än 15 ml totalt.
        - Därefter bör man avvakta med eventuell mässling- och varicella-vaccination i 6 mån framåt.
        - Spädbarn (>6 mån), barn och vuxna som inte är immuna vaccineras istället med MPR-vaccin, (ej till gravida), förutsatt att det har gått högst 3 dygn efter expositionen. Har 3 dygn passerat så ger man istället immunglobulin enligt ovan inom 6 fulla dygn.
        - Båda post-expositions-metoderna fungerar väl. I en mindre studie från New York, publicerad 2017, jämfördes effekten mellan MPR (MMR)-vaccin och immunglobulin (IG PEP), 44 respektive 77 fall.
        I den vaccinerade gruppen var effektiviteten 83.4%, för immunglobulin 100%, totalt för båda 92,9%, vilket visar att det är meningsfullt att ge profylax. Ref: Clin Infect Dis. 2017 Nov 13;65(11):1843-1847. doi: 10.1093/cid/cix639.


      Measles1
      Mässling, exanthem efter 3 dagar.

      From: CDC/Dr. Heinz F. Eichenwald, Public Health Image Library (PHIL), Id. #3168.

      • Komplikationer: Främst luftvägar (otit, pneumoni), samt neurologiska komplikationer (0,1%) (kramper, meningit, encefalit, meningo-encefalit). Udda komplikationer utgörs av utdragna diarré-tillstånd, långdragen kerato-konjunktivit, chancrum oris (nekros runt munnen) och SSPE (degenerativ encefalit, debuterar vanligen minst 5-7 år efter infektionen).

      Diffdiagnoser

      • Influensa (innan utslaget debuterat)
      • Övre luftvägsinfektion (med "3C - Cough, Coryza, Conjunctivitis" - men det är ju inte specifikt)
      • Tredagarsfeber (HHV-6)
      • Erythema infectiosum (femte sjukan)
      • Amoxicillinbehandlad mononukleos
      • Rubella (ser mer "väderbiten" ut)
      • Kawasakis sjukdom (samma irriterade stil)
      • TSS, "toxic shock syndrome"
      • Läkemedelsreaktioner, läkemedelsallergi
      • Akut HIV-infektion
      • Vissa tropiska infektioner med utslag, t ex dengue


    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Barnkirurgi Gynekologi Infektion Internmedicin Kirurgi ÖNH Ortopedi Pediatrik Trauma

    Akuta blodprover och urinprover

    Förslag med lämpliga kombinationer av prover finns under "Kliniska råd och kommentarer" nedan. Se även förkortningar nedan.

    Provtagning på en akutmottagning

    • Kapillära prover: På akuten: Hb, CRP, Glukos, (i enstaka fall finns LPK, diff att tillgå).
    • Inflammation/infektion: CRP, LPK, Neutrofila, blododlingar (2 aeroba+anaeroba), ev även venöst laktat, BE. Tag annars alltid en arteriell blodgas vid misstanke om sepsis eller vid allmänpåverkan.
      (På vårdavdelning kompletteras ofta inflammationsutredningar med icke-akuta prover (t ex haptoglobin, och elfores = P-proteinanalys).
    • Elektrolyter: Natrium, kalium och kreatinin ="elektrolytstatus".
      (Men det finns ju en massa ytterligare salter och grundämnen, som dock beställs separat, t ex Ca++, Mg++, klorid, fosfat, urea, bikarbonat, m fl)
    • Leverstatus: Bilirubin, ALAT, ALP = minsta och vanligaste provpaket.
      Ibland räknas även pankreas-amylas hit (det anser dock inte jag), ordinera alltid amylas som tillägg vid akuta övre buksmärtor!
      Ibland tillägg av ASAT och GT på akutmottagningen, men inga stora leverutredningar därifrån. Koagulationsläget kan vara viktigt, komplettera med PK vid behov!
    • Koagulation: PK är det generellt viktiga provet (PK-INR). Ta alltid även TPK, därtill APTT (om det inte tidigare tagits, behöver inte upprepas).
    • Hematologi/Blod: Hb, EVF, MCV, TPK, LPK, Diff, EPK, MCH, MCHC.
    • Intox-prover: Etanol, paracetamol, även metanol och salicylat. Dessa 4 prover ingår nästan alltid i begreppet "intoxprover".
      (Tag några extrarör av blod och urin vid svåra intoxikationer).
    • Arteriell blodgas: Tages i regel av läkaren, analyseras alltid omgående, och kan snabbt ge många resultat beroende på maskinens fabrikat och programmering, (ibland får man inte kreatinin).
      Kan ge svar på a-pH, PaO2, PaCO2, aB-Oxygenmättnad (sO2), Ecv-Basöverskott (BE), Laktat, Kolmonoxid (CO-Hb), Methemoglobin (MetHb), P-Standardbikarbonat (cHCO3-(P-st)), Hb (och några index), HbF, Glukos, Na+, K+, Ca++, Cl-, och ev Kreatinin och Bilirubin.
      OBS, blanda inte samman "arteriell blodgas" med rutinmässiga "venösa blodgaser", se nedan.
    • Venösa blodgaser: Används på vissa sjukhus. Mycket smidigt och prisvärt. Blodprov tas då i armvecket och ger svar på ett antal venösa rutinprover. Provet (i en blodgas-spruta) körs i blodgasapparaten som ställs in för venös analys. Svaren kommer på några minuter.
      Man får inte svar på CRP, amylas eller leverprover (men det är väl bara en tidsfråga). Venösa blodgaser lämpar sig inte för syra-bas-analyser, då krävs arteriella prover.

    • Odlingar:
    • Blododlingar: Vid feber, misstänkt septikemi, eller sepsis. Tag första odlingen (aerob+anaerob) direkt och en andra odling (aerob+anaerob) om möjligt före eventuellt antibiotikum. (Hoppa över den andra odlingen vid mycket påverkat allmäntillstånd.)
    • NPH-odling (nasofarynx): Lämplig vid recidiv-otit, pneumoni, eller oklar feber.
    • Svalgodling: Lämplig vid Strep-A-negativ tonsillit, eller recidiverande familjeinfektioner av tonsilliter (bärarskap)
    • Urinodling: Vid misstänkt urinvägsinfektion, eller oklar feber.
    • Sårodling: Vid infekterade sår och som del i MRSA-screening.

    • Urinprover:
    • U-sticka (urinsticka): Blod, glukos, albumin, leukocyter, nitrit.
    • Urinodling: Spara urin tills att beslut om eventuell odling fattats. Urinen räcker alltid till en odling (om någon påstår något annat).
    • Övriga urinprover: Inte så vanliga på akutmottagningen, men förekommer. Exempel: S/U-Proteinprofil (Bence-Jones proteinuri), U-osmolalitet (hyponatremi), U-tox (amfetamin, meth, m fl), U-Urea (stickprov).

    Kliniska råd och kommentarer

    • Tag så lite akutprover som möjligt. Dels kostar analyserna ofta det dubbla för akutanalys, dels finns inte tid för sofistikerade utredningar på en akutmottagning!!
    • Gör om möjligt färdigt bedömningen av patienten innan provsvaren kommer. Bestäm inläggning eller hemgång!
    • Bygg upp en egen "katalog" för olika tillstånd, bara vad som verkligen behövs (just nu)!

    • Några exempel:
    • Vid inläggning, främst av äldre: Hematologi, elektrolytstatus, CRP, glukos, samt ev tillägg enligt nedan:
      Tillägg av TnT eller TnI (troponin), vid bröstsmärta eller avvikande EKG.
      Tillägg av Leverstatus och Amylas vid missbruk, ikterus, leversjukdom, gallbesvär, övre buksmärtor, malignitet.
      Tillägg av Koagulationsprover vid hjärtsjukdom, leversjukdom, alkoholmissbruk, antikoagulans-behandling, hematologisk malignitet, cytostatikabehandling.
      Tillägg av blododling vid feber eller misstänkt infektion, därtill ofta NPH-, svalg-, sår- och urinodlingar.
      Ev tillägg av rutinprover vid infektion, t ex HIV-screening eller hepatitserologi, men övriga mer udda prover beställs vanligen inne på avdelningen, som kompletteringar.
    • Inläggning, buksmärtor nedom naveln, yngre: Hb, CRP. LPK, ev U-HCG.
    • Inläggning, buksmärtor ovan naveln: Hb, CRP. LPK, samt leverstatus och amylas.

    • Inläggning planeras ej, yngre: Inga prover, alternativt: Kapillärt Hb, CRP, glukos.
    • Inläggning planeras ej, äldre: Inga prover, alternativt: Kapillärt Hb, CRP, glukos, eller venösa prover Hb, CRP, LPK, glukos och elektrolytstatus.

    • Trauma, blödning eller möjlig operation:
    • Inläggningsprover enligt ovan. Kontrollera att patienten är blodgrupperad, fastande, tag prover för bastest (tidigare korstest), samt beställ blod när så behövs.
      Se även Blödningschock eller Massiv blödning.

    Förkortningar, vanliga akutprover

    Svenska - Innebär (engelska)
    Hb - Hemoglobin (Haemoglobin or Hemoglobin)
    CBC - Hela hematologin (complete blood count, CBC = WBC + diff, RBC, and Platlets)
    CRP - C-reaktivt protein (C-Reactive Protein)
    LPK - Leukocyter, partikelkoncentration (WBC, white blood cells count)
    Neutr - Neutrofila leukocyter (Neutrophiles)
    Na - Natrium, joner (Sodium, ions)
    K - Kalium, joner (Potassium, ions)
    Krea - Kreatinin (Creatinine)
    Bil - Bilirubin
    ALP - Alkaliska fosfataser
    ALAT - alaninaminotransferas, ett transaminas (Alanin aminotransferase)
    Amylas, pankreasamylas (Pancreatic amylase)
    SR - Sänkningsreaktion, "sänka" (ESR, erythrocyte sedimentation rate, "sed rate")
    U-Sticka - Mix av urinprover, sticka (Urinalysis, UA)
    U-Nitrit - Urinnitrat, sticka (Urinary test strip for nitrituria)
    U-odl - Urinodling (Urine culture)
    B_odl - Blododling (Blood culture)
    NPH-odl - Nasofarynxodling (Nasopharyngeal culture)
    Svalgodl - Svalgodling (Throat culture)
    StrepA - Kemiskt snabbtest grupp A streptokocker (Chemically fast test Group A streptococci)

    Några övriga akutprover:
    Erytrocyter, även EPK, Erytrocyter-partikelkoncentration (RBC, Red Blood Cell Count, Red Count, Erythrocyte Count)
    Diff - Leukocyter, differentialräkning (White Blood Cell Differential, WBC Count Differential)
    Indices - Olika index för erytrocyter (Red cell indices, MCV, MCH, MCHC, and RDW)
    EVF - Hematokrit, Erytrocyt volymfraktion (EVF) andelen röda av blodets volym (Packed Cell Volume, PCV, Hematocrit, Hct or Crit, H and H = Hemoglobin and Hematocrit)
    MCV - Erytrocyternas storlek (Mean corpuscular volume, MCV)
    TPK - Trombocyter PartikelKoncentration (Platelet Count, PLT, Thrombocyte Count)
    MCH - Mean corpuscular hemoglobin, mängden Hb i erytrocyten, pg (Mean corpuscular hemoglobin, MCH)
    MCHC - Erc-MCHC, erytrocyter medelcell-hemoglobin-koncentration, koncentrationen av Hb i en erytrocyt, g/L (Mean corpuscular hemoglobin concentration, MCHC)
    Urat - Urat, urinsyra (Urate)
    Urea - Urea (Blood Urea Nitrogen, BUN)

    Se även



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Anestesi och IVA ÖNH

    Tonsillblödning, postoperativ

    ICD 10: T811 Chock under eller som följd av kirurgiska och medicinska ingrepp som ej klassificeras annorstädes (postoperativ tonsillblödning)

    • En tonsillektomi kan i vissa fall kompliceras av en postoperativ blödning. Dödsfall har inträffat, dels på grund av långsam men sivande blödning, dels på grund av intensiv snabb blödning. I vissa fall har ambulansoperatören inte uppfattat läget rätt, patienten ska alltid in för bedömning.
    • Incidensen för tonsillblödning har angivits till 0.6%-13% i studier, medan den förväntade risken för blödning är snarast omkring 2-3%.
    • Tidiga blödningar inträffar ofta under första dygnet, medan sena blödningar kommer främst efter 5-9 dagar. Tidiga blödningar blöder ofta mest.
    • Därmed dessa förslag om handläggning:

    • Tidiga åtgärder, personal och team

      • Alla barn eller vuxna som blöder efter tonsillektomi ska genast komma till akutmottagningen för bedömning. Vid större blödning ska patienten hämtas med ambulans! Blödningsmängden kan vara svår att uppskatta, då man sväljer en del blod, särskilt barn.
      • Ge patienten lägst ORANGE prioritet eller RÖD prioritet! (vid cirkulationspåverkan).
      • Sätt alltid iv nål! (Sätt på EMLA (lokalbedövande plåster) på barn som uppenbart inte har någon pågående blödning). Spola rent i kanylen.
      • Informera läkaren om att patienten har kommit
      • Komplettera ABCDE-undersökningen
      • Kapillärt B-Hb! Hematologi och koagulation (PT, APTT) i övrigt.
      • Lägg in den patient som har en ganska stor eller större blödning, eller lågt Hb. Liberal inläggning av barn.

      Läkarens bedömning, åtgärder och behandling

      • Se patienten tidigt efter ankomst!
      • Koppla sug innan us börjar, ha den igång.
      • Gör en bedömning av hur mycket det blöder. Uppskatta hur pass mycket det har blött i hemmet. Kontinuerlig blödning eller av-och-till blödning?
      • Vad visade B-Hb? Graden av blodförlust syns inte direkt.
      • Bastesta 2 enheter blod vid behov.
      • Vid mindre blödning: Sug rent (på vuxna), torka torrt, gör bedömning. Överväg att etsa (silvernitrat). Man kan också lägga lite lokal bedövning med adrenalin runt blödningskällan. Vid avstannad blödning, låt patienten vänta 1-2 timmar och kontrollera igen före ev hemgång. Överväg narkos primärt på barn för att kunna undersöka.
      • Vid större blödning: Ring narkos och OP. Kör direkt till OP. Kontakta ÖNH-bakjouren. Patienten ska sövas (rapid-sequence intubation) och intuberas med kuff, eller intuberas och svalgpackas.
      • Upprepa ABCDE-kontroll ofta, dvs puls, andning, blodtryck, perifer cirkulation, fri luftväg. Notera övriga tecken på chock, t ex yrsel, påverkat sensorium.
      • Ge blod vid större blödning.
      • Sätt V-sond om möjligt
      • Vid pågående blödning: Komprimera lokalt, kraftigt. Man kan göra mothåll utifrån. Sug rent och hitta blödningskällan. Diatermi eller ligering av det kärl som blöder. Lokal injektion av lidocain (Xylocain) med adrenalin kan testas.
      • Är dessa åtgärder otillräckliga ge 10 ml tranexamsyra (Cyklokapron 100 mg/ml) långsamt iv, (till barn 6 mg/kg långsamt iv (dygnsdos 20 mg/kg/dygn)). Vid nedsatt leverfunktion, uremi eller vid förlängd blödningstid ge även desmopressin (Octostim 15 mikrogram/ml).
      • Vid kvarstående blödning trots ovanstående åtgärder kan embolisering av tillförande kärl vara en bra lösning (angiografi). Ofta gott resultat om blödningskällan kan identifieras.
      • Främre och bakre gombågarna kan sutureras ihop vid behov.
      • Slutligen, vid behov, a. carotis externa kan ligeras av. Innan dess ska minst 2 grenar identifieras på a. carotis externa, (för att inte förväxla kärlet med a. carotis interna).

      Se även



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänmedicin Anestesi och IVA Barnkirurgi Kirurgi Neurokirurgi ÖNH Ortopedi Pediatrik Trauma

    Akutläkemedel barn

    • Nedan anges barndoser! (Doser för vuxna: Se Akutläkemedel vuxna).
    • Här ett urval av viktiga akutläkemedel och doser för barn.
      Eventuellt kan man även söka på respektive läkemedel, eller diagnos, var för sig, för närmare beskrivningar. Beakta eventuella varningar och kontraindikationer (anges inte här).
    • Om möjligt dosera parenterala läkemedel efter barnets vikt i kg. (Åldersangivelser i tabellerna ska ses som ett hjälpmedel om vikten inte är känd).
    Vigmed CLiP Neo
    Intravenösa läkemedelsförslag till barn nedan
    (Needle: Vigmed CLiP Neo)
    Klicka på DIREKTLÄNKARNA NEDÅT - och Upp! för att komma tillbaka hit!
    Defibrillering, barn
    Intubation, barn

    Adrenalin (adrenalin, epinephrine) 0,1 mg/ml - Hjärtstopp
    Adrenalin (adrenalin, epinephrine) 1 mg/ml - Allergi, anafylaxi
    Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) för inhalation
    Atropin (atropin)
    Betapred (betametason)
    Bricanyl (terbutalin) för sc injektion
    Celocurin (succinylkolin, suxameton)
    Combivent (ipratropium och salbutamol) för inhalation
    Cordarone (amiodaron)
    Cyanokit (hydroxokobalamin)
    Digoxin (digoxin)
    Dobutamin (dobutamin)
    Dridol (droperidol)
    Fentanyl, Leptanal (fentanyl)
    Furix (furosemid)
    Midazolam, Dormicum (midazolam)
    Morfin (morfin)
    Naloxon, Nexodal (naloxon)
    Stesolid novum (diazepam)

    Resterande läkemedel D-V, cirka 20 ytterligare läkemedel, läggs till successivt!/2017-02-01

    Intubation och defibrillering av barn

    Intubation och defibrillering av barn

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    Tub 3,0 3,5 3,5 4,0 5,0 5,0 5,5 6,0 6,0 7,0 7,0 7,5 7,5-8
    Def 4J/kg 10 J 20 J 30 J 40 J 50 J 60 J 70 J 80 J 100 J 120 J 160 J 200 J 240 J

    Upp!


    Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) - vid HJÄRTSTOPP!

    Det fanns 2015 inga pediatriska studier som kunde påvisa effekt av någon vasopressor vid hjärtstopp (adrenalin, eller kombination av vasopressorer) [de Caen et al, AHA Guidelines Update for CPR and ECC, 2015]. Men de inför samtidigt som en ny rekommendation: "Det är rimligt att administrera adrenalin vid hjärtstopp hos barn".

    Hjärtstopp:
    Barn under 12 år, 0,01 mg/kg som intravenös bolusdos (eller i.o.) vid asystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen, max 1 mg per dos. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan.
    Barn över 12 år: 0,01 mg/kg eller max 1 mg (10 ml) iv vid astystoli, eller om defibrillator använts efter den 3:e defibrilleringen. Därefter ges 1 mg iv/io var 3-5:e minut. Se tabell nedan.
    [Vid akut anafylaxi/svår astma: Se nästa tabell nedan, Adrenalin 1 mg/ml. Används im.] Länk till Cordarone (amiodaron)

    Adrenalin 0,1 mg/ml (= Epinephrine 1:10000) ges iv
    Vid hjärtstopp

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,2 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,40 mg 0,5 mg-1,0 mg 1,0 mg
    ml 0,3 ml 0,5 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml 4,0 ml 5-10 ml 10 ml

    Upp!

    Adrenalin 1 mg/ml (= Epinephrine 1:1000)

    Vid akut allergi, anafylaxi, svår astma: Adrenalinet ges intramuskulärt, im. enligt tabell nedan (0,01 mg/kg kroppsvikt, men maximalt 0,3 mg åt gången.
    Med autoinjektor adrenalin, eller adrenalin 1 mg/ml: Förenklat
    Vid vikt 10-25 kg ge 0,15 mg im
    Vid vikt >25 kg ge 0,30 mg adrenalin im.
    Kan behöva upprepas efter (3)-5 min.

    Överväg iv infusion av adrenalin vid kvarstående hypotension, lämplig blandning beskrivs nedanför tabellen: Iv adrenalin ska endast ges vid anafylaxi med kvarstående djup hypotoni, eller vid hjärt- eller andningsstopp, som inte har svarat på volymersättning och upprepade doser av im adrenalin.

    Adrenalin 1 mg/ml (= Epinephrine 1:1000) ges im
    Vid allergiska reaktioner, anafylaxi

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,30 mg 0,30 mg 0,30 mg
    ml 0,03 ml 0,05 ml 0,08 ml 0,10 ml 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,30 ml 0,30 ml 0,30 ml
    Adrenalininfusion (se indikationer ovan): Sätt 1 mg (1 ml) Adrenalin 1 mg/ml, (epinephrine 1:1000), till 250 ml natriumklorid 9 mg/ml. Ger en koncentration om 4 µg/ml. Blandas. Infudera 1 µg/min, titrera sedan till önskat svar, vanligen 4-10 µg/min, max 15 µg/min för ungdomar och vuxna patienter.
    Se även Anafylaxi och anafylaktisk chock.

    Upp!

    Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) Lösning för nebulisator 2 mg/ml

    Till obstruktiva barn: 2,5 mg för inhalation (1,25 ml). Upprepa vid behov efter 15 min tills bättre (fraktionerad inhalation).
    Späd med NaCl 9 mg/ml eller ipratropium (Atrovent) 0,5 mg/ml till cirka 1,5-2 ml inhalationsvolym. Dos av Atrovent: 125 µg (0,25 ml) upp till 2 års ålder, 250 µg (0,5 ml) till barn >2 år.

    Airomir, Salbutamol, Ventoline (salbutamol) för inhalation, 2 mg/ml, (sist även Atrovent 0,5 mg/ml)

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 2,5 5 5 5 5 5 5
    Salbutamol 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml
     
    Atrovent 0,25 ml 0,25 ml 0,25 ml 0,25 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml 0,5 ml

    Upp!

    Atropin (atropin) 0,5 mg/ml

    Antikolinergikum mot bradykardi, mot slembildning och vid förgiftning av organofosfater/nervgas. OBS! Finns i olika styrkor. Använder den vanligaste 0,5 mg/ml här.
    Dosering:(0,01)-0,02 mg/kg iv-(0,04). Man ger lägst 0,1 mg och max 0,5 mg per dosttillfälle. Upprepa vid behov med enstaka doser efter 3-5 min.
    Vid bradykardi - utvärdera orsaken. Hypotermi, högt intrakraniellt tryck, AV-block II:2-III, hyperkalemi. Ej så effektivt vid AV-block III - överväg isoprenalin (isoprotenerol) istället (0.02 µg/kg per min - max 1 µg/min)!

    Atropin (atropin) 0,5 mg/ml

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,1 mg 0,1 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,24 mg 0,28 mg 0,32 mg 0,4 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg 0,5 mg
    ml 0,2 ml 0,2 ml 0,3 ml 0,4 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml

    Upp!

    Betapred (betametason)

    Mot allergi, anafylaxi, astma, inflammation, pseudokrupp.
    Obs vid binjurebarkinsufficiens ge hydrokortison istället (Solu-Cortef)!
    Rekommenderade barndoser ligger kring 0,1-0,5 mg/kg/dygn, ibland givet som engångsdos, ibland fördelat på 3 doser t ex vid hjärnödem.
    (Tabletter är ett gott alternativ om möjligt, absorberas väl, ge t ex 8-12 tabl a 0,5 mg vid pseudokrupp).

    Betapred (betametason) 4 mg/ml

    Här med dos 0,2 mg/kg/dygn x1 upp till 20 kg, kan dubbleras i akuta situationer.
    Från 20-60 kg ger man vanligen 4-8 mg (1-2 ml iv/im), och max 8 mg i den akuta situationen.

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,7 1 1,6 2 2,4 2,8 3,2 4 4-8 4-8 4-8 4-8 4-8
    ml 0,2 ml 0,25 ml 0,4 ml 0,5 ml/td> 0,6 ml 0,7 ml 0,8 ml 1,0 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml 1-2 ml

    Upp!

    Bricanyl (terbutalin) för sc injektion

    Bronkdilaterande läkemedel, beta-2 agonist. För subkutan injektion: 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg kroppsvikt) injiceras upp till 4 gånger per dygn = 20 µg/kg kroppsvikt/dygn. Vid svårare tillstånd kan 10 µg/kg kroppsvikt (0,02 ml/kg kroppsvikt) ges.

    Bricanyl (terbutalin) 0,5 mg/ml (för sc inj)

    Dos i tabellen 5 µg/kg kroppsvikt (0,01 ml/kg) upp till 0,25 mg (0,5 ml). Doserna kan dubblas vb.

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    µg 15 µg 25 µg 40 µg 50 µg 60 µg 70 µg 80 µg 100 µg 125 µg 150 µg 200 µg 0,25 mg 0,25 mg
    ml 0,03 ml 0,05 ml 0,08 ml 0,10 ml 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,40 ml 0,50 ml 0,50 ml

    Upp!

    Celocurin (succinylkolin, suxameton) 50 mg/ml

    Muskelrelaxantia, depolariserande medel. I akuta situationer främst i samband med intubation, ges endast tillsammans med andra narkosmedel. Ge Atropin före Celokurin. Ej till patienter med hyperkalemi (t ex stora mjukdelsskador) eller vid myopatier. Ventilationsutrustning ska finnas på plats. Preparatet bör endast användas av läkare som är familjär med dess användning.
    Barn behöver högre doser av succinylkolin än vuxna på grund av snabb hydrolys av substansen. Till barn <1 år ges doseringen 2-3 mg/kg, som minskas och individualiseras med åldern. Till barn över 12 år ges samma dosering iv som till vuxen (1 mg/kg).

    Celocurin (succinylkolin, suxameton) 50 mg/ml. Ges iv.

    Dos i tabellen 2 mg/kg <1 år, 1,5 mg/kg 1-11 år, och 1 mg/kg från 12 år.

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 6 mg 10 mg 16 mg 20 mg 18 mg 21 mg 24 mg 30 mg 37 mg 45 mg 40 mg 50 mg 60 mg
    ml 0,12 ml 0,20 ml 0,32 ml 0,40 ml 0,36 ml 0,42 ml 0,48 ml 0,60 ml 0,74 ml 0,90 ml 0,80 ml 1,0 ml 1,2 ml

    Upp!

    Combivent (ipratropium, salbutamol)

    Vid obstruktivitet/astma. För inhalation: 1,25 ml från 1 mån ålder till 12 år (ger 1,25 mg salbutamol och 0,25 mg ipratropium), och 2,5 ml från 12 år och uppåt. Kan upprepas vid behov, efterhand dock muntorrhet och viss takykardi, annars 3-4 ggr dagligen.

    Combivent (ipratropium, salbutamol), lösning för nebulisator 2,5 ml (0,5 mg/2,5 mg)

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    ml - 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 1,25 ml 2,5 ml 2,5 ml 2,5 ml

    Upp!

    Cordarone (amiodaron)

    Antiarytmikum. I samband med A-HLR enligt rutin, eller vid ventrikelflimmer som inte svarar på upprepade defibrilleringar:
    Doseringen är 5 mg/kg kroppsvikt (=0,1 ml/kg).. Ges under minst 3 minuter som intravenös injektion (späds ej i akuta sammanhang). En ampull (3 ml=150 mg) kan även spädas med glukos 50 mg/ml upp till 10 ml (=15 mg/ml).
    En extra dos motsvarande hälften av den givna mängden amiodaron (dvs 2,5 mg/kg) kan ges vid kvarstående ventrikelflimmer. Max dygnsdos är 15 mg/kg kroppsvikt/dygn.

    Cordarone (amiodaron) 50 mg/ml - 0,1 ml/kg

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 15 mg 25 mg 40 mg 50 mg 60 mg 70 mg 80 mg 100 mg 125 mg 150 mg 200 mg 250 mg 300 mg
    ml 0,3 ml 0,5 ml 0,5 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml 4,0 ml 5,0 ml 6,0 ml

    Upp!

    Cyanokit (hydroxokobalamin)

    Vid akut cyanidförgiftning (instängd brandrök, sotig patient): Ges så snart som möjligt, helst på skadeplatsen. En förpackning, 5 gram pulver, blandas med 200 ml fysiologisk NaCl (=25 mg/ml) till en mörklila lösning. Skakas under 1 minut och lämplig dos infunderas sedan snabbt iv (70 mg/kg under 15 min). Jag har aldrig noterat biverkningar när det givits. Däremot kissar man rött i 3-(35) dagar efteråt och kan få lite röda slemhinnor.
    För spädbarn, barn och ungdomar (0-18 år) är den initiala dosen av Cyanokit 70 mg/kg kroppsvikt, dock högst 5 g. Dosen kan vid behov upprepas en gång. Vuxendos: 5 g iv.

    Cyanokit (hydroxokobalamin) 5g/200 ml NaCl (=25 mg/ml), 70 mg/kg

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    g 0,21 g 0,35 g 0,56 g 0,70 g 0,84 g 0,98 g 1,1 g 1,4 g 1,7 g 2,1 g 2,8 g 3,5 g 4,2 g
    ml 8,4 ml 14 ml 22 ml 28 ml 34 ml 39 ml 44 ml 56 ml 70 ml 84 ml 112 ml 140 ml 168 ml

    Upp!

    Digoxin (digoxin) 0,25 mg/ml

    För snabbdigitalisering främst vid vid snabbt förmaksflimmer och förmaksfladder, eller vid akut hjärtsvikt.
    Doseringen varierar lite med åldern för barn, som framgår av tabellen. Som jämförelse ger man till vuxna 1 mg iv fördelat på 3 doser med 3-4 timmar emellan (0,5 mg + 0,25 mg + 0,25 mg), ett liknande dosförfarande är lämpligt för barn. Som framgår av tabellen ligger barndoserna för snabbdigitalisering kring 0,015-0,030 mg/kg utan hänsyn tagen till åldersgrupp. Doseringen 0,02 mg/kg motsvarar 0,08 ml/kg digoxin 0,25 mg/ml, att dela på 3 doser* efter varandra.

    Digoxin (digoxin) 0,25 mg/ml

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    Dos/kg för åldern 0,020 mg/kg 0,020 mg/kg 0,030 mg/kg 0,030 mg/kg 0,020 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg 0,015 mg/kg
    mg 0,06 mg 0,10 mg 0,24 mg 0,30 mg 0,24 mg 0,21 mg 0,24 mg 0,30 mg 0,38 mg 0,45 mg 0,60 mg 0,75 mg 0,90 mg
    ml, *dela på 3 0,24 ml 0,40 ml 0,96 ml 1,2 ml 0,96 ml 0,84 ml 0,96 ml 1,2 ml 1,5 ml 1,8 ml 2,4 ml 3,0 ml 3,6 ml

    Upp!

    Dobutamin Hameln (dobutamin) 12,5 mg/ml

    För inotropt stöd adrenerga och dopaminerga medel), ges endast som intravenös infusion via dospump. Koncentratet måste spädas före administrering. Främst ett IVA-preparat.
    Spädning: En ampull (20 ml) av Dobutamin Hameln 12,5 mg/ml (250 mg/20 ml) späds till en lösningsvolym av 50 ml i 0,9% Natriumklorid (9 mg/ml). Slutlig koncentration blir då 5 mg/ml.
    Dosering: En startdos på 5 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, justerad enligt klinisk respons till 1-20 mikrogram/kg kroppsvikt/minut, rekommenderas till alla pediatriska åldersgrupper (nyfödda till 18 år). Biverkningar (framför allt takykardi) ses vid doser ≥ 7,5 mikrogram/kg/minut.

    Dobutamin (dobutamin): Lösning spädd till 5 mg/ml (se ovan).
    Dosering 5 µg/kg/min (justeras enligt ovan).
    Tabell för ml/h eller µl/min.

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    ml/h 0,18 ml/h 0,3 ml/h 0,48 ml/h 0,6 ml/h 0,72 ml/h 0,84 ml/h 0,96 ml/h 1,2 ml/h 1,5 ml/h 1,8 ml/h 2,4 ml/h 3,0 ml/h 3,6 ml/h
    µl/min 3 µl/min 5 µl/min 8 µl/min 10 µl/min 12 µl/min 14 µl/min 16 µl/min 20 µl/min 25 µl/min 30 µl/min 40 µl/min 50 µl/min 60 µl/min

    Upp!

    Dridol, Droperidol Carino (droperidol) 2,5 mg/ml

    Mot perioperativt illamående och kräkningar när annan terapi sviktar. Potentierar opioider, tänk på det vid samtidig morfindosering.
    Dosering: Rekommenderas inte till barn <2 år. Barn 2-18 år: Droperidol 10-50 µg/kg kroppsvikt (upp till maximalt 1,25 mg).

    Dridol (droperidol) 2,5 mg/ml, dosering 25 µg/kg. Ges iv.

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg - - - - 0,30 mg 0,35 mg 0,40 mg 0,50 mg 0,63 mg 0,75 mg 1,0 mg 1,25 mg 1,25 mg
    ml - - - - 0,12 ml 0,14 ml 0,16 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,3 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,5 ml

    Upp!

    Fentanyl, Leptanal m fl (fentanyl) 50 µg/ml

    Fentanyl är en snabbt verkande opioid med analgetisk och sedativ verkan. Ganska snabbt andningshämmande (ett par minuter), ha utrustning för ventilation framme. Använd fentanyl endast vid erfarenhet av preparatet: Barn kan drabbas av akut rigiditet i bröstkorgen (naloxon reverserar).
    Därför måste man ha utrustning och läkemedel för akut intubation och ventilation. Fördelen med fentanyl är att det ger snabb analgesi vid svåra smärtor, dessutom med ringa effekt på cirkulationen.
    Dosering: Individuell, ej till barn <2 år. Den vanliga initialdosen är 1 µg/kg kroppsvikt iv (0,7 - 1,4 mikrogram/kg), upp till max 50 µg, men dosen kan vara högre vid behov. Initialdosen följs normalt av upprepade injektioner på totalt upp till cirka 1 µg/kg kroppsvikt/timme (0,35-1,8 mikrogram/kg/timme). Håll koll på andning och ev muskelrigiditet!

    Fentanyl, Leptanal m fl (fentanyl) 50 µg/ml.
    Dosering 1 µg/kg. Ges iv

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    µg - - - - 12 µg 14 µg 16 µg 20 µg 25 µg 30 µg 40 µg 50 µg 50 µg
    ml - - - - 0,24 ml 0,28 ml 0,32 ml 0,40 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,0 ml

    Upp!

    Upp!

    Furix (furosemid) 10 mg/ml

    Vätskedrivande. Vid hjärtsvikt, lungödem, övervätskning, ödem.
    Barndos 1 mg/kg (= 0,1 ml/kg) upp till max 40 mg. (Vuxendos: 40 mg iv, 4 ml). Dosen kan upprepas vid behov.
    Vid reducerad njurfunktion (högdosbehandling) ligger dosen kring initialt 5-6 mg/kg i minst lika många ml natriumkloridlösning 0,9% som mg, under cirka 1 timme.

    Furix (furosemid) 10 mg/ml

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 3 mg 5 mg 8 mg 10 mg 12 mg 14 mg 16 mg 20 mg 25 mg 30 mg 40 mg 40 mg 40 mg
    ml 0,3 ml 0,5 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml 1,4 ml 1,6 ml 2 ml 2,5 ml 3 ml 4 ml 4 ml 4 ml

    Upp!

    Upp!

    Midazolam (Midazolam, se nedan) 1 mg/ml (OBS konc)

    Bensodiazepin för sedering, anestesi eller vid generella kramper. Ger också amnesi.

    Anestesi, induktion: En dos 0,3 mg/kg ges iv, eller 0,15 mg/kg följt av 0,15 mg/kg fördelat på 3 doser varannan minut.

    Dosering (sedering) till barn:
    Upp till 6 år 0,05-0,10 mg/kg kroppsvikt iv, och max 6 mg totalt. Barn <6 år kan behöva större doser (mg/kg) än äldre barn.
    Från 6-12- år 0,025 – 0,05 mg/kg kroppsvikt iv, och max 10 mg. Dosen kan vb ökas successivt till 0,4 mg/kg (6–12 år).
    Observera att det finns 2 olika spädningar av midazolam (Accord, Actavis, Hameln och Panpharma), 1 mg/ml och 5 mg/ml. Midazolam (Dormicum) finns som 5 mg/ml.
    Späd brukslösningen till 1 mg/ml (1 ml midazolam 5 mg/ml + 4 ml Natriumklorid 0,9 % (9 mg/ml)).
    Rektal dosering (sedering): Barn >6 mån 0,3-0,5 mg/kg. Det finns en ex tempore rektalgel Midazolam APL 0,3 mg/ml, som kan användas, annars ta injektionslösningen som späds med vatten upp till 5-10 ml.

    Peroral sedering: Dosering 0,4 mg/kg kroppsvikt och max 10 mg. Kan vara praktiskt till lite rädda barn, t ex vid mindre fraktur på akutmottagningen, inför röntgen och läkarundersökning. Det finns ex tempore på apoteket Oral lösning Midazolam APL 1mg/ml. Annars kan man använda injektionslösningen 1 mg/ml. Då blandar man midazolam i lite saft, som barnet får dricka. Efter knappt 20 min kommer effekten successivt. (Dosexempel av midazolam 1 mg/ml: Till en 3-åring som väger 14 kg ger man 5,6 mg, dvs 5-6 ml midazolam 1 mg/ml i liten mängd, cirka 50-100 ml saft (större volymer kan vara svårt att ge)).
    Intranasal sedering (bra vid oro, stökighet, kramper): 0,1-0,3 mg/kg kroppsvikt totalt, fördelas i respektive näsborre, (ges t ex med näsoliv, MAD Nasal (se bild nedan), som sprayar ut läkemedlet)
    MAD Nasal
    MAD Nasal för intranasal administration av läkemedel

    Midazolam, Dormicum (midazolam) 1 mg/ml (OBS konc) i dos 0,05 mg/kg

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,15 mg 0,25 mg 0,40 mg 0,5 mg 0,6 mg 0,7 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,25 mg 0,15 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg
    ml 0,15 ml 0,25 ml 0,40 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,7 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,25 ml 0,15 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml

    Upp!

    Morfin (morfin) 10 mg/ml

    Opioid och det normala valet vid olika smärttillstånd, t ex vid trauma eller akut buk. Det tar dock en stund att uppnå den fullt analgetiska effekten. Vid mycket svåra akuta smärtor överväg därför fentanyl eller ketamin, som har snabbare effekt.
    Dosering av morfin: 0,025-0,10 mg/kg. Börja försiktigt. Morfin kan ges im, sc, och iv. Spädes: 1 ml Morfin 10 mg/ml späds med 9 ml Natriumklorid 9 mg/ml till 1 mg/ml. Ge första dosen sakta, observera andning och ev illamående. Upprepa efter 15 min vb.

    Morfin (morfin) spädd till 1 mg/ml, dosering 0,05 mg/kg iv

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,15 mg 0,25 mg 0,4 mg 0,5 mg 0,6 mg 0,7 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,25 mg 1,5 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg
    ml 0,15 ml 0,25 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,7 ml 0,8/ ml 1,0 ml 1,25 ml 1,5 ml 2,0 ml 2,5 ml 3,0 ml

    Upp!

    Upp!

    Naloxon, Nexodal (naloxon) 0,4 mg/ml

    Antidot vid opiatöverdosering, eller vid opioidintoxikation (tramadol, morfin, fentanyl, heroin)
    Ges inte till nyfött barn om orsaken är asfyxi!

    Till medvetandesänkt patient med andningspåverkan:
    Ge första dos enligt tabellen nedan: 0,01 mg/kg kroppsvikt upp till max 0,4 mg (fullvuxna barn). Avvakta något därefter tills att barnet börjar andas normalt, väck inte nödvändigtvis. Risk för abrupt vakenhet och abstinens hos missbrukare, kan förekomma hos enstaka från 10-årsåldern! Upprepa dosen (0,01 mg/kg kroppsvikt) var annan till var 3:e minut, några gånger. Endast undantagsvis behövs totalt mer än 0,03 mg/kg naloxon (jämför initial vuxendos som är cirka 0,005 mg/kg, till max 0,05 mg/kg).
    Ges långsamt, i första hand intravenöst, men kan även ges sc, im, io, och intranasalt (se nedan) Intranasal antidot: Lämpligt till halvstökig patient, eller som andas dåligt, eller till svårstucken patient. Börja med de 0,01 mg/kg kroppsvikt i näsoliv (se bild under midazolam ovan). Därefter dubbel dos (0,02 mg/kg) som fördelas på respektive näsborre. Kan upprepas tills att patienten andas stabilt (max 0,1 mg/kg). Väck inte barnet om möjligt, kan få vakna långsamt.

    Naloxon, Nexodal (naloxon) 0,4 mg/ml i dos 0,01 mg/kg

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,03 mg 0,05 mg 0,08 mg 0,10 mg 0,12 mg 0,14 mg 0,16 mg 0,20 mg 0,25 mg 0,30 mg 0,40 mg 0,40 mg 0,40 mg
    ml 0,08 ml 0,13 ml 0,20 ml 0,25 ml 0,30 ml 0,35 ml 0,40 ml 0,50 ml 0,60 ml 0,75 ml 1,0 ml 1,0 ml 1,0 ml

    Upp!

    Upp!

    Inj Stesolid novum (diazepam) 5 mg/ml

    Vid krampanfall, som lugnande, och som muskelavslappande. Undvik onödigt höga doser om möjligt, eftersom opioider och bensodiazepiner potentierar varandra! För procedursedation välj hellre midazolam!
    Det är vanligt att börja med en rektal dos av diazepam vid krampfall hos barn, dosering nedan. (Dock är det bättre att ge midazolam i samma mg-dos, fast buccalt (mellan tänder och kind). Verkar snabbare och ger färre recidiv). Nasal tillförsel är också en enkel möjlighet.
    Dosering:
    Akuta kramper: 0,05-0,1-0,2-(0,4) mg/kg kroppsvikt iv (individuell dosering). Barn kan ofta behöva en något högre dos i mg/kg kroppsvikt än vuxna. Vid dåligt svar kan det vara bättre att bryta anfallet genom generell anestesi (kontakta narksojouren), eller gå över på Pro-Epanutin (>5 år).
    Sederande: 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt, ges iv.
    Intranasal behandling: Snabbare effekt än iv har rapporterats! Biotillgängligheten är cirka 60-70% för emulsionen (Stesolid Novum). Fördela 0,1-0,2 mg/kg kroppsvikt av Stesolid Novum i näsborrarna, (ges med näsoliv, t ex MAD Nasal, som sprayar ut läkemedlet)
    Rektal lösning: Rektallösning diazepam 5 mg eller 10 mg: (Stesolid rektallösning, Diazepin Desitin): Barn under 12 kg: 5 mg rektalt. Barn över 12 kg: 10 mg rektalt.
    Spädning: Vid behov kan man späda i glukos 5-10% eller i intralipid.

    Stesolid novum (diazepam) 5 mg/ml, iv, i dos 0,1 mg/kg kroppsvikt

    Vikt 3 kg 5 kg 8 kg 10 kg 12 kg 14 kg 16 kg 20 kg 25 kg 30 kg 40 kg 50 kg 60 kg
    Ålder Nyfödd 1-3 mån 6 mån 10-12 mån 2 år 3 år 4 år 5 år 7-8 år 8-10 år 11-12 år 13-15 år 14-18 år
    mg 0,3 mg 0,5 mg 0,8 mg 1,0 mg 1,2 mg 1,4 mg 1,6 mg 2,0 mg 2,5 mg 3,0 mg 4,0 mg 5,0 mg 6,0 mg
    ml 0,06 ml 0,1 ml 0,16 ml 0,2 ml 0,24 ml 0,28 ml 0,32 ml 0,4 ml 0,5 ml 0,6 ml 0,8 ml 1,0 ml 1,2 ml

    Upp!


    OBS! Resterande läkemedel läggs nu till efterhand!



    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser (- finns här på denna sida), (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Huvudrubriker V - W - X
    V - Trafikolyckor (transportolyckor)
    W - Fallolyckor och yttre våld (inkl drunkning, kvävning, el, mm)
    Allra mest använt: W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    X - Exponering för olika ämnen och krafter genom olyckshändelse (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    Avsnitt V, W, X:
    V01-V09 Fotgängare skadad
    V10-V19 Cyklist skadad
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada

    V40-V49 Bil, personskada
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    V98-V99 Övrigt, personskada

    W00-W19 Fallolyckor
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök, självmord)

    Y90-Y98 Bidragande faktorer (alkoholpåverkan, nosokomiala infektioner, livsstil mm)

    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, det går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    V - Trafikolyckor (transportolyckor)

    V01-V09 Fotgängare skadad
    • V01 Fotgängare skadad i kollision med cykel
    • V02 Fotgängare skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V03 Fotgängare skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V04 Fotgängare skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V09.9 Fotgängare skadad i icke specificerad transportolycka
    V10-V19 Cyklist skadad
    • V10 Cyklist skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V11 Cyklist skadad i kollision med annan cykel
    • V12 Cyklist skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V13 Cyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V17 Cyklist skadad i kollision med stillastående föremål
    • V18 Omkullkörning utan kollision och UNS
    • V19.9 Cykelolycka UNS, trafikolycka
    V20-V29 Motorcykel, personskada
    • V23 Motorcyklist skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V24 Motorcyklist skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V27 Motorcyklist skadad i kollision med stillastående föremål (kört in i mur)
    • V28 Motorcyklist skadad. Omkullkörning utan kollision, UNS
    • V29.4 Förare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.5 Passagerare skadad i kollision med motorfordon i trafikolycka
    • V29.6 Motorcykelkollision UNS (trafik)
    V30-V39 Trehjuligt motorfordon, personskada
    • V39.9 Förare av eller passagerare i olycka med trehjuligt motorfordon UNS
    V40-V49 Bil, personskada
    • V40 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med fotgängare eller djur (älgolycka mm)
    • V42 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med mc eller trehjuling
    • V43 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V44 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V45 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med tåg
    • V47 Förare av eller passagerare i personbil skadad i kollision med stillastående föremål
    • V48 Förare av eller passagerare i personbil skadad i trafikolycka, vurpa, UNS
    V50-V59 Lätt lastbil, personskada
    • V50 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V53 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V54 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V57 Förare av eller passagerare i lätt lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V58 Vurpa med lätt lastbil utan kollision
    • V59.9 Olycka med lätt lastbil UNS
    V60-V69 Tung lastbil, personskada
    • V63 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V64 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V65 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med tåg
    • V67 Förare av eller passagerare i tung lastbil skadad i kollision med fast eller stillastående föremål
    • V68 Vurpa med tung lastbil utan kollision eller UNS
    • V69.9 Olycka med tung lastbil UNS
    V70-V79 Bussolycka, personskada
    • V70 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med fotgängare eller djur
    • V71 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med cykel
    • V72 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med två- eller trehjuligt motorfordon
    • V73 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med personbil eller lätt lastbil
    • V74 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tung lastbil eller buss
    • V75 Förare av eller passagerare i buss skadad i kollision med tåg
    • V78 Vurpa med buss utan kollision eller UNS
    • V79.9 Bussolycka UNS
    V80-V89 Andra transportolyckor på land, personskada
    • V80.0 Ryttare eller åkande skadad vid omkullridning eller omkullåkning eller UNS
    • V80.9 Olycka med ryttare el häst&vagn UNS
    • V81.9 Tågolycka UNS (inkl tunnelbana)
    • V82.9 Spårvagnsolycka UNS
    • V83.9 Olycka med industrifordon UNS
    • V84.9 Olycka med jordbruksfordon UNS (traktor mm)
    • V85.9 Olycka med specialfordon UNS (byggnads- och anläggningsarbete - bulldozers, grävmaskiner etc)
    • V86.9 Terrängfordonolycka UNS (snöskoter mm)
    V90-V94 Olyckor på vatten, båt mm, personskada
    • V90 Olycka med båt som orsak till drunkning och drunkningstillbud
    • V91 Olycka med båt som leder till skada (utom drunkning och drunkningstillbud)
    • V92 Drunkning och drunkningstillbud från båt
    • V93 Olycka ombord som lett till annan skada än drunkning
    • V94 Simmare skadad av båt, Skadad av båt vid vattenskidåkning
    V95-V97 Flygplan, helikopter, luftballong, personskada
    • V95.9 Flygolycka UNS
    • V96.0 Ballongolycka med skada på ombordvarande
    • V96.1 Olycka med personskada vid drakflyg och skärmflyg
    • V96.2 Segelflygplansolycka med skada på ombordvarande
    • V97.2 Fallskärmshoppare skadad i samband med hopp
    V98-V99 Övrigt, personskada
    • V98 Olycka på/från linbana eller skidlift
    • V99 Transportolycka, trafikolycka, ospecificerad

    W - Fallolyckor och yttre våld av olyckshändelser (inkl drunkning, kvävning, el, mm)

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    W00-W19 Fallolyckor
    • W00 Fall i samma plan i samband med is och snö
    • W01 Fall i samma plan (W0199)
    • W02 Fall i samband med användning av skridskor, skateboard eller liknande
    • W03 Annat fall i samma plan genom kollision med annan person
    • W04 Fall när man blir buren eller får stöd av andra personer
    • W05 Fall från rullstol
    • W06 Fall från säng
    • W07 Fall från stol
    • W08 Fall från andra möbler
    • W09 Fall från lekredskap på lekplats
    • W10 Fall i och från trappa och trappsteg
    • W11 Fall på och från stege
    • W12 Fall på och från byggnadsställning
    • W13 Fall ut ur, från eller genom byggnad eller byggnadskonstruktion (fönster, bro etc)
    • W14 Fall från träd
    • W15 Fall från stup
    • W16 Dykning eller hopp i vatten (slag mot underlag)
    • W17 Annat fall från ett plan till ett annat
    • W18 Fall i samma plan UNS
    • W19 Fall, ospecificerat (W1999)
    W20-W49 Exponering för icke levande mekaniska krafter
    • W20 Träffad av kastat eller fallande föremål
    • W21 Träffad av sportredskap
    • W22 Slagit sig mot eller träffad av andra föremål
    • W23 Fångad av, klämd eller pressad mellan föremål
    • W24 Slag av lyftutrustning (kedja, kätting mm)
    • W25 Kontakt med vasst glas (ej fall)
    • W26 Kontakt med dolk, kniv eller svärd
    • W27 Kontakt med EJ motordrivet verktyg (sax, gaffel, stämjärn etc)
    • W28 Kontakt med motordriven gräsklippare
    • W29 Kontakt med annat motordrivet verktyg och hushållsmaskin (motorsåg, symaskin, etc)
    • W30 Kontakt med jordbruksmaskin (skördetröska mm)
    • W31 Kontakt med maskin UNS (ej elström W86)
    • W32 Skott från pistol och revolver
    • W33 Skott från gevär, hagelbössa och tyngre skjutvapen
    • W34 Skott från andra skjutvapen (luftgevär och signalpistol)
    • W35 Explosion i ångpanna
    • W36 Explosion av gascylinder (sprayburk, trycktank)
    • W37 Explosion av däck, rör eller slang (under övertryck)
    • W38 Explosion av andra specificerade föremål under övertryck
    • W39 Explosion av fyrverkeripjäs
    • W40 Explosion av andra sprängämnen (gas, dynamit, UNS)
    • W41 Exponering för högtrycksstråle
    • W42 Exponering för buller
    • W43 Exponering för vibrationer (inkl infraljud)
    • W44 Främmande kropp i öga eller naturlig kroppsöppning
    • W45 Främmande kropp som trängt in genom huden (trampat på spik, sticka)
    • W46 Kontakt med injektionsnål (stickskada)
    • W49 Exponerad för andra, icke levande mekaniska krafter (Skada UNS)
    W50-W64 Exponering för levande mekaniska krafter
    • W50 Slagen, sparkad, biten eller riven av annan person (oavsiktligt)
    • W51 Slagit sig mot eller törnat emot annan person
    • W52 Klämd, knuffad eller nedtrampad av folkmassa
    • W54 Biten eller angripen av hund (hundbett)
    • W55 Biten eller angripen av annat däggdjur (kattbett, m fl)
    • W56 Biten eller angripen av vattendjur
    • W57 Bett och stick av icke giftig insekt eller leddjur
    • W59 Biten eller angripen av andra kräldjur (icke giftig orm mm) W60 Kontakt med törnen och taggar, samt vassa blad W64 Exponering för andra levande mekaniska krafter
    W65-W74 Drunkning och drunkningstillbud genom olyckshändelse
    • W65 Drunkning och drunkningstillbud i badkar
    • W67 Drunkning och drunkningstillbud i simbassäng
    • W69 Drunkning och drunkningstillbud i hav, sjö och vattendrag
    • W74 Drunkning UNS; Fall i vatten UNS
    W75-W84 Annan kvävning och annat kvävningstillbud genom olyckshändelse
    • W75 Kvävning, kvävningstillbud och strypning i sängen
    • W76 Annan strypning och hängning genom olyckshändelse
    • W77 Kvävning och kvävningstillbud av jord- eller sandmassor
    • W78 Inhalation av maginnehåll (Aspiration av kräkning UNS)
    • W79 Inhalation och nedsväljning av föda som orsakat andningshinder (bolus)
    • W80 Inhalation och nedsväljning av annat som orsakat andningshinder
    • W83 Kvävning av plastpåse
    • W84 Kvävning och kvävningstillbud, ospecificerat; Syrebrist UNS (anoxi)
    W85-W99 Exponering för elektrisk ström, strålning, extrem lufttemperatur och extremt lufttryck i omgivningen
    • W85 Exponering för kraftledningar (högspänningsledning)
    • W87 Exponering för icke specificerad elektrisk ström (Elolycka UNS)
    • W88 Exponering för joniserande strålning (isotop, röntgen)
    • W89 Exponering för svetsljus (svetsblänk)
    • W90 Exponering för annan icke joniserande strålning (laser, infrarött ljus, elfält)
    • W92 Exponering för av människa framställd extrem hetta (ugn, värmestrålning)
    • W93 Exponering för av människa framställd extrem kyla (flytande kväve, kolsyreis etc)
    • W94 Exponering för ändringar i lufttryck (dykarsjuka; flygplans lufttryck, höghöjdssjuka)
    • W99 Exponering för andra av människa orsakade miljöfaktorer

    X - Exponering för olika ting (rök, eld, värme, gifter, naturkrafter, förgiftningar, vissa övergrepp)

    X00-X09 Exponering för rök och öppen eld
    • X00 Exponering för okontrollerad eld i byggnad eller byggnadskonstruktion
    • X01 Exponering för skogsbrand, gräsbrand
    • X02 Exponering för kontrollerad eld i eldstad, kamin, ugn, levande ljus
    • X03 Exponering för kontrollerad eld, med undantag för eld från utomhusgrill eller på lägerplats
    • X04 Exponering för plötslig antändning av mycket eldfängt material eller ämne (bensin, fleece etc)
    • X05 Antändning av nattdräkter
    • X06 Antändning av andra klädesplagg
    • X09 Exponering för rök och öppen eld, brand, UNS
    X10-X19 Kontakt med heta ämnen
    • X10 Kontakt med het dryck, föda, fett och matolja
    • X11 Kontakt med hett kranvatten (skållning)
    • X12 Kontakt med andra heta vätskor (kokt vatten; skållning)
    • X13 Kontakt med vattenånga och andra heta ångor
    • X14 Kontakt med het luft och heta gaser (äv inandning)
    • X15 Kontakt med heta hushållsredskap (Het kokplatta, ugnslucka)
    • X16 Kontakt med utrustning för uppvärmning av byggnad (heta värmeelement och rör)
    • X17 Kontakt med heta motorer, maskiner och verktyg
    • X18 Kontakt med andra heta metallföremål (smält metall mm)
    • X19 Kontakt med andra och icke specificerade heta föremål och heta ämnen
    X20-X29 Kontakt med giftiga djur och växter
    • X20 Kontakt med giftiga ormar och ödlor (huggormsbett)
    • X23 Kontakt med bålgetingar, getingar och bin (getingstick, bistick)
    • X26 Kontakt med giftiga vattendjur och vattenväxter (fjärsing, manet, sjöborre)
    • X29 Giftigt bett UNS; Giftigt stick UNS
    X30-X39 Exponering för naturkrafter
    • X30 Exponering för extrem naturlig värme (solsting, värmeslag)
    • X31 Exponering för extrem naturlig köld (förfrysning, frostknöl)
    • X32 Exponering för solljus (solbränna)
    • X33 Blixtnedslag
    • X34 Jordbävning
    • X36 Snöskred, lavin, jordskred, lerskred
    • X37 Katastrofartat oväder (storm, cyklon, snöstorm, skyfall)
    • X38 Översvämning
    • X39 Exponering för andra naturkrafter (ex flodvåg, tsunami)
    X40-X49 Förgiftningsolyckor och skadliga ämnen, olyckshändelser
    • X40 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär
    • X41 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel
    • X42 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X43 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet
    • X44 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser
    • X45 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för alkoholer (etanol, isopropanol, metanol etc)
    • X46 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor
    • X47 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (kolmonoxid, tårgas etc)
    • X48 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för pesticider (insektsgifter)
    • X49 Oavsiktlig förgiftning med och exponering för andra icke specificerade kemiska ämnen (UNS, syror, baser, allt kemiskt)
    X50-X57 Överansträngning och umbäranden
    • X51 Resor och förflyttningar med överansträngning och umbäranden (ex åksjuka)
    • X53 Brist på föda (svält, utmattning)
    • X54 Brist på vatten (utmattning, uttorkning)
    • X57 Umbäranden, ospecificerade, UNS
    X58-X59 Exponering genom olyckshändelse i övrigt
    • X58 Exponering för andra specificerade faktorer
    • X59 Exponering för icke specificerad faktor
    X60-X84 Avsiktligt självdestruktiv handling (inkl intoxer, suicidförsök och suicidhandlingar)
    • X60 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism (intox paracetamol, salicylika, NSAID)
    • X61 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel (intox benso-prep mm)
    • X62 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener (Intox cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium)
    • X63 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet (intox amfetamin, XTC m fl)
    • X64 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponeringen för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser (intox UNS)
    • X65 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för alkoholer (berusning, intox etanol, metanol, isopropanol m fl)
    • X66 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor (sniffning mm)
    • X67 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor (bilavgaser, hushållsgas, kolmonoxid, etc)
    • X69 Avsiktligt självdestruktiv handling genom förgiftning (intox alla kemiska ämnen, UNS)
    • X70 Avsiktligt självdestruktiv handling genom hängning, strypning och kvävning (suicid)
    • X71 Avsiktligt självdestruktiv handling genom dränkning (suicid) X72 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från pistol och revolver (suicid)
    • X73 Avsiktligt självdestruktiv handling genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (suicid)
    • X78 Avsiktligt självdestruktiv handling med skärande eller stickande föremål (självskärning, självskadebeteende)
    • X80 Avsiktlig självdestruktiv handling genom hopp från höjd (suicid)
    • X81 Avsiktligt självdestruktiv handling genom att kasta sig framför (tåg mm)
    • X82 Avsiktligt självdestruktiv handling med motorfordon (krock mot lastbil etc)
    • X83 Avsiktligt självdestruktiv handling med andra specificerade metoder (elström mm)
    • X84 Avsiktligt självdestruktiv handling med icke specificerade metoder (UNS)
    (Alla dessa koder.....: W58 Angripen av krokodil. V954 Olycka med rymdfarkost... Ibland överträffar fantasin verkligheten)!! 🙂

    Y90-Y98 Bidragande faktorer

    • Y90 Tecken på alkoholpåverkan, fastställd genom mätning av blodets alkoholhalt
    • Y90.0 Blodalkoholhalt lägre än 0,2 promille (-4 mmol/l)
    • Y90.1 Blodalkoholhalt 0,20 - 0,39 promille (4-8 mmol/l)
    • Y90.2 Blodalkoholhalt 0,40 - 0,59 promille (9-12 mmol/l)
    • Y90.3 Blodalkoholhalt 0,60 - 0,79 promille (13-17 mmol/l)
    • Y90.4 Blodalkoholhalt 0,80 - 0,99 promille (19-22 mmol/l)
    • Y90.5 Blodalkoholhalt 1,00 - 1,19 promille (22-25 mmol/l)
    • Y90.6 Blodalkoholhalt 1,20 - 1,99 promille (26-43 mmol/l)
    • Y90.7 Blodalkoholhalt 2,00 - 2,39 promille (44-51 mmol/l)
    • Y90.8 Blodalkoholhalt 2,40 och högre promille (52- mmol/l)
    • Y90.9 Förekomst av alkohol i blodet, halten ej specificerad
    • Y91 Tecken på alkoholpåverkan med kliniskt fastställd intoxikationsgrad Utesluter: Bevis på alkoholpåverkan fastställd genom mätning av alkoholhalt ( Y90.-)
    • Y91.0 Lindrig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, lätt störning i funktion och uppträdande eller vissa koordinationssvårigheter
    • Y91.1 Måttlig alkoholintoxikation Alkoholdoftande andedräkt, måttlig störning i funktion och uppträdande eller måttliga koordinationssvårigheter
    • Y91.2 Svår alkoholintoxikation Svår störning i funktion och uppträdande, stora koordinationssvårigheter eller nedsatt förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.3 Mycket svår alkoholintoxikation Mycket uttalad störning i funktion och uppträdande, mycket stora koordinationssvårigheter eller förlust av förmåga att medverka vid undersökning
    • Y91.9 Alkoholpåverkan, som ej specificeras på annat sätt Misstänkt alkoholpåverkan UNS
    • Y95 Nosokomial infektion Infektion till följd av sjukvårdande åtgärd
    • Y96 Arbetsmiljö som orsak till sjukdom
    • Y97 Förorening i yttre miljön som orsak till sjukdom
    • Y98 Livsstil som orsak till sjukdom
    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder vid komplikationer av läkemedel, med. eller kir. vård, samt sena effekter av yttre orsaker (Y85-Y89)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36) , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    • - Finns här på denna sida
    Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna, det går fortast!

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!
    Läkemedel (som orsak)
    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    Y58 Bakterievacciner
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser

    Missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk vård (Y60-Y69)
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling
    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak

    Sena effekter av yttre orsaker till sjukdom och död
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker

    Orsakskoder enligt ICD 10, Y40-Y89 Komplikationer vid medicinsk vård och kirurgiska åtgärder

    Y40-Y59 Läkemedel, droger och biologiska substanser i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt

    Y40 Antibiotika för systemiskt bruk
      Y40.0 Penicilliner
    • Y40.1 Cefalosporiner och andra betalaktamer
    • Y40.2 Kloramfenikol
    • Y40.3 Makrolider
    • Y40.4 Tetracykliner
    • Y40.5 Aminoglykosider
    • Y40.6 Rifampicin
    • Y40.7 Antimykotika för systemiskt bruk
    • Y40.8 Andra specificerade antibiotika för systemiskt bruk
    • Y40.9 Antibiotika för systemiskt bruk, ospecificerade
    Y41 Andra medel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk
    • Y41.0 Sulfonamider (sulfa)
    • Y41.1 Läkemedel mot mykobakterier (ej rifampicin, ej aminoglykosider)
    • Y41.2 Antimalariamedel och andra läkemedel mot protozoer i blod
    • Y41.3 Andra läkemedel mot protozoer
    • Y41.4 Maskmedel
    • Y41.5 Virushämmande läkemedel
    • Y41.8 Andra specificerade medel mot infektionssjukdomar och parasitsjukdomar för systemiskt bruk (kinolinderivat)
    • Y41.9 Läkemedel mot infektioner och parasiter för systemiskt bruk, ospecificerat
    Y42 Hormoner och deras syntetiska substitut och antagonister
    • Y42.0 Glukokortikoider och syntetiska analoger (ej för lokalbehandling)
    • Y42.1 Tyreoideahormoner och substitut
    • Y42.2 Antityreoideasubstanser
    • Y42.3 Insulin och perorala hypoglykemiska (antidiabetiska) läkemedel
    • Y42.4 Perorala antikonceptionella medel, gestagener och kombinationspreparat
    • Y42.5 Andra östrogener och gestagener
    • Y42.6 Gonadotropinhämmare, antiöstrogener, antiandrogener (t ex mot bröstcancer)
    • Y42.7 Androgener och anabola steroider
    • Y42.8 Andra och icke specificerade hormoner och syntetiska substitut
    • Y42.9 Andra och icke specificerade hormonantagonister
    Y43 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan
    • Y43.0 Antiallergika och antiemetika
    • Y43.1 Antineoplastiska antimetaboliter
    • Y43.2 Antineoplastiska naturmedel
    • Y43.3 Andra cytostatika
    • Y43.4 Immunosuppressiva medel
    • Y43.5 Surgörande och alkaliserande substanser
    • Y43.6 Enzymer som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.8 Andra specificerade läkemedel med företrädesvis systemisk verkan som ej klassificeras annorstädes
    • Y43.9 Läkemedel med företrädesvis systemisk verkan, ospecificerat
    Y44 Läkemedel som företrädesvis påverkar blodets komponenter
    • Y44.0 Järnpreparat och andra medel mot järnbristanemi
    • Y44.1 Vitamin B12, folsyra och andra preparat mot megaloblastanemi
    • Y44.2 Antikoagulantia
    • Y44.3 Antagonister till antikoagulantia, vitamin K och andra koagulantia
    • Y44.4 Antitrombotiska läkemedel (inhibitorer av trombocytaggregation)
    • Y44.5 Trombolytiska läkemedel
    • Y44.6 Naturligt blod, blodkomponenter och blodprodukter
    • Y44.7 Plasmaersättningsmedel
    • Y44.9 Andra och icke specificerade substanser som påverkar blodets komponenter
    Y45 Smärtstillande och febernedsättande läkemedel samt antiinflammatoriska och antireumatiska läkemedel
    • Y45.0 Opiater och besläktade analgetika
    • Y45.1 Salicylater (ASA)
    • Y45.2 Propionsyraderivat
    • Y45.3 Andra antiinflammatoriska läkemedel (NSAID); (Y42.0 Glukokortikoider)
    • Y45.4 Antireumatika
    • Y45.5 Anilider (paracetamol)
    • Y45.8 Andra analgetika och febernedsättande läkemedel
    • Y45.9 Analgetikum, febernedsättande och antiinflammatoriskt medel, ospecificerat
    Y46 Läkemedel mot epilepsi och vid parkinsonism
    • Y46.0 Succinimider
    • Y46.1 Oxazolidindioner
    • Y46.2 Hydantoinderivat
    • Y46.3 Deoxybarbiturater
    • Y46.4 Karbamazepin
    • Y46.5 Valproinsyra
    • Y46.6 Andra och icke specificerade antiepileptika
    • Y46.7 Läkemedel mot parkinsonism
    • Y46.8 Läkemedel mot spasticitet
    Y47 Lugnande medel, sömnmedel och läkemedel mot oro
    • Y47.0 Barbiturater som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.1 Bensodiazepiner
    • Y47.2 Kloralderivat
    • Y47.3 Paraldehyd
    • Y47.4 Bromföreningar
    • Y47.5 Blandade sedativa och hypnotika som ej klassificeras annorstädes
    • Y47.8 Andra sedativa, hypnotika och anxiolytika
    • Y47.9 Sedativum, hypnotikum och anxiolytikum, ospecificerat
    Y48 Anestetika och gaser för terapeutiskt bruk
    • Y48.0 Inhalationsanestetika
    • Y48.1 Parenterala anestetika (tiobarbiturater)
    • Y48.2 Andra och icke specificerade allmänanestetika
    • Y48.3 Lokalanestetika
    • Y48.4 Anestetikum, ospecificerat
    • Y48.5 Gaser för terapeutiskt bruk
    Y49 Psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.0 Tricykliska och tetracykliska antidepressiva
    • Y49.1 Monoaminooxidashämmare (MAO-hämmare)
    • Y49.2 Andra och icke specificerade antidepressiva läkemedel
    • Y49.3 Antipsykotiskt och neuroleptiskt verkande läkemedel av fentiazintyp
    • Y49.4 Neuroleptika av butyrofenon- och tioxantentyp
    • Y49.5 Andra antipsykotiska och neuroleptiska läkemedel
    • Y49.6 Hallucinogener
    • Y49.7 Psykostimulantia med missbrukspotential
    • Y49.8 Andra specificerade psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y49.9 Psykotropt medel, ospecificerat
    Y50 Medel som stimulerar centrala nervsystemet, som ej klassificeras annorstädes
    • Y50.0 Analeptika
    • Y50.1 Opiatreceptorantagonister
    • Y50.2 Metylxantiner som ej klassificeras annorstädes (koffein)
    • Y50.8 Andra specificerade läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet
    • Y50.9 Läkemedel som stimulerar centrala nervsystemet, ospecificerat
    Y51 Medel som företrädesvis påverkar det autonoma nervsystemet
    • Y51.0 Acetylkolinesterashämmare
    • Y51.1 Andra parasympatomimetika (kolinergika)
    • Y51.2 Ganglieblockerande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.3 Andra parasympatolytika [antikolinergika och antimuskarinika] och spasmolytika som ej klassificeras annorstädes Papaverin
    • Y51.4 Alfa-adrenoreceptoragonister [alfaadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Metaraminol
    • Y51.5 Beta-adrenoreceptoragonister [beteadrenerga läkemedel] som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Salbutamol (Y55.6)
    • Y51.6 Alfa-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Ergotalkaloider (Y55.0)
    • Y51.7 Beta-receptorblockerande läkemedel som ej klassificeras annorstädes
    • Y51.8 Centralt verkande och adrenerga neuronblockerande medel som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Guanetidin (Y52.5) Klonidin (Y52.5)
    • Y51.9 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar autonoma nervsystemet, samt
      Medel som stimulerar både alfa- och betaadrenoreceptorer
    Y52 Medel som företrädesvis påverkar hjärt-kärlsystemet
    • Y52.0 Hjärtstimulerande glykosider och medel med liknande verkan
    • Y52.1 Kalciumflödeshämmare (kalciumantagonister)
    • Y52.2 Andra antiarytmika som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel (Y51.7)
    • Y52.3 Koronarkärlsdilaterande medel som ej klassificeras annorstädes Dipyridamol Utesluter: Beta-adrenoreceptorantagonister (Y51.7) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.4 Medel som påverkar reninangiotensinsystemet ACE-hämmare
    • Y52.5 Andra läkemedel mot hypertoni som ej klassificeras annorstädes Klonidin Guanetidin Rauwolfia Utesluter: Beta-receptorblockerande läkemedel ( Y51.7) Diuretika (Y54.0-Y54.5) Kalciumflödeshämmare (Y52.1)
    • Y52.6 Läkemedel mot hyperlipemi och arterioskleros
    • Y52.7 Perifera vasodilatatorer Nikotinsyra (och derivat) Utesluter: Papaverin ( Y51.3)
    • Y52.8 Medel mot varicer inkluderande skleroserande medel
    • Y52.9 Andra och icke specificerade medel som företrädesvis påverkar hjärtkärlsystemet
    Y53 Medel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen
    • Y53.0 Histamin-H2-receptorantagonister
    • Y53.1 Andra antacida och läkemedel som hämmar magsaftssekretionen
    • Y53.2 Tarmirriterande laxermedel
    • Y53.3 Saliniska och osmotiska laxermedel
    • Y53.4 Andra laxativa Tarmmotorikstimulerande läkemedel
    • Y53.5 Digestionsstimulerande medel
    • Y53.6 Läkemedel mot diarré Utesluter: Antibiotika för systemiskt bruk och andra medel mot tarminfektioner (Y40-Y41)
    • Y53.7 Emetika
    • Y53.8 Andra specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar magtarmkanalen
    • Y53.9 Läkemedel som företrädesvis påverkar mag-tarmkanalen, ospecificerat
    Y54 Medel som företrädesvis påverkar vattenbalansen och mineral- och urinsyraomsättningen
    • Y54.0 Mineralkortikoider
    • Y54.1 Mineralkortikoidantagonister [aldosteronantagonister]
    • Y54.2 Karbanhydrashämmare
    • Y54.3 Tiazider
    • Y54.4 Loop-diuretika
    • Y54.5 Andra diuretika
    • Y54.6 Läkemedel för elektrolyt- och vattenbalans samt kaloriska medel Perorala medel för återställande av vätskebalansen
    • Y54.7 Medel som reglerar kalciumomsättningen Paratyreoideahormoner och derivat Vitamin D
    • Y54.8 Medel som påverkar urinsyraomsättningen
    • Y54.9 Mineralsalter som ej klassificeras annorstädes
    Y55 Medel som företrädesvis påverkar den glatta muskulaturen och skelettmuskulaturen samt andningsorganen
    • Y55.0 Uteruskontraherande läkemedel (oxytociska läkemedel) Ergotalkaloider Utesluter: Östrogener, progestogener och antagonister (Y42.5- Y42.6)
    • Y55.1 Muskelavslappnande medel [neuromuskulärt blockerande medel] Utesluter: Läkemedel mot spasticitet (Y46.8)
    • Y55.2 Andra och icke specificerade läkemedel som företrädesvis påverkar muskulaturen
    • Y55.3 Hostdämpande läkemedel
    • Y55.4 Expektorantia
    • Y55.5 Läkemedel mot förkylning
    • Y55.6 Antiastmatika som ej klassificeras annorstädes Aminofyllin Salbutamol Teobromin Teofyllin Utesluter: Beta-adrenoreceptoragonister (Y51.5) Hormoner från hypofysens framlob (Y42.8)
    • Y55.7 Andra och icke specificerade medel som primärt påverkar andningsorganen
    Y56 Läkemedel företrädesvis använda för lokalterapi vid hud- och slemhinnesjukdomar, vid ögon-, öron-, hals- och tandsjukdomar Innefattar: Glukokortikoider för lokalt bruk
    • Y56.0 Läkemedel för lokalbehandling mot svamp, infektioner och inflammationer som ej klassificeras annorstädes
    • Y56.1 Läkemedel mot klåda för lokalbehandling
    • Y56.2 Adstringerande och rengörande medel för lokalbehandling
    • Y56.3 Uppmjukande, lenande och skyddande medel
    • Y56.4 Keratolytika, keratoplastika och andra hårbehandlingsmedel
    • Y56.5 Läkemedel använda inom ögonsjukvården
    • Y56.6 Läkemedel använda inom öron, näsaoch halssjukvården
    • Y56.7 Läkemedel använda inom tandvården för lokalbehandling
    • Y56.8 Andra specificerade läkemedel för lokalbehandling Spermicider
    • Y56.9 Läkemedel för lokalbehandling, ospecificerat
    Y57 Andra och icke specificerade läkemedel och droger
    • Y57.0 Aptitnedsättande medel
    • Y57.1 Lipotropa läkemedel
    • Y57.2 Antidoter och chelatbildande medel som ej klassificeras annorstädes
    • Y57.3 Medel vid alkoholavvänjning
    • Y57.4 Farmaceutiskt använda substanser
    • Y57.5 Röntgenologiska kontrastmedel
    • Y57.6 Andra diagnostiska läkemedel
    • Y57.7 Vitaminer som ej klassificeras annorstädes Utesluter: Nikotinsyra (Y52.7) Vitamin B12 (Y44.1) Vitamin D (Y54.7) Vitamin K (Y44.3)
    • Y57.8 Andra specificerade droger och läkemedel
    • Y57.9 Läkemedel eller drog i terapeutiskt bruk som orsak till ogynnsam effekt Anmärkning: Då läkemedlet eller substansen i fråga specificerats med ATC-kod används enbart koden Y57.9 av kodserien Y40-Y57.
    Y58 Bakterievacciner
    • Y58.0 BCG-vaccin
    • Y58.1 Tyfus- och paratyfusvaccin
    • Y58.2 Koleravaccin
    • Y58.3 Pestvaccin
    • Y58.4 Stelkrampsvaccin
    • Y58.5 Difterivaccin
    • Y58.6 Kikhostevaccin innefattande kombinationer med kikhostekomponent Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y58.8 Blandade bakterievacciner utom kombinationer med kikhostekomponent
    • Y58.9 Andra och icke specificerade bakteriella vacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder.
    Y59 Andra och icke specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.0 Virusvacciner Under denna subkategori finns nationella fördjupningskoder – se SoS bilaga
    • Y59.1 Rickettsiavacciner
    • Y59.2 Protozovacciner
    • Y59.3 Immunglobulin
    • Y59.8 Andra specificerade vacciner och biologiska substanser
    • Y59.9 Vaccin eller biologisk substans, ospecificerad
    Y60-Y69 Missöden under kirurgisk och medicinsk vård
    Y60 Skärskada, punktion, perforation eller blödning oavsiktligt tillfogad under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y60.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y60.1 Under infusion eller transfusion
    • Y60.2 Under njurdialys eller annan perfusion
    • Y60.3 Under injektion eller vaccination
    • Y60.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y60.5 Under hjärtkateterisering
    • Y60.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y60.7 Under lavemang
    • Y60.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y60.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y61 Kvarlämnat främmande föremål i kroppen vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y61.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y61.1 Under infusion eller transfusion
    • Y61.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y61.3 Under injektion eller vaccination
    • Y61.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y61.5 Under hjärtkateterisering
    • Y61.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y61.7 Under avlägsnande av kateter eller tamponad
    • Y61.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y61.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y62 Bristande sterilitet vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y62.0 Under kirurgiskt ingrepp
    • Y62.1 Under infusion eller transfusion
    • Y62.2 Under dialys eller annan perfusion
    • Y62.3 Under injektion eller vaccination
    • Y62.4 Under endoskopisk undersökning
    • Y62.5 Under hjärtkateterisering
    • Y62.6 Under aspiration, punktion och annan kateterisering
    • Y62.8 Under annan kirurgisk och medicinsk vård
    • Y62.9 Under icke specificerad kirurgisk och medicinsk vård
    Y63 Felaktig dosering vid kirurgisk och medicinsk behandling Utesluter: Överdosering av läkemedel genom olyckshändelse eller fel läkemedel givet av misstag (X40-X44)
    • Y63.0 För stor mängd blod eller annan vätska given under transfusion eller infusion
    • Y63.1 Felaktig spädning av vätska given som infusion
    • Y63.2 För hög stråldos vid radiologisk behandling
    • Y63.3 Oavsiktlig exponering för strålning av patient under medicinsk vård
    • Y63.4 Feldosering vid elektrokonvulsiv terapi (ECT) eller insulinchockbehandling
    • Y63.5 Felaktig temperatur i substanser för lokalbehandling, tamponad och i annat fyllnadsmaterial
    • Y63.6 Försummelse att ge ordinerade läkemedel eller biologiska substanser
    • Y63.8 Feldosering under annan kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y63.9 Feldosering under icke specificerad kirurgisk och medicinsk behandling
    Y64 Förorenade medicinska och biologiska substanser
    • Y64.0 Förorenad medicinsk eller biologisk substans given som infusion eller transfusion
    • Y64.1 Förorenad medicinsk eller biologisk substans använd för injektion eller vaccination
    • Y64.8 Förorenad medicinsk eller biologisk substans administrerad på annat specificerat sätt
    • Y64.9 Förorenad medicinsk eller biologisksubstans administrerad på icke specificerat sätt Förorenad medicinsk eller biologisk substans UNS
    Y65 Annat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y65.0 Inkompatibelt blod använt vid transfusion
    • Y65.1 Fel vätska vid infusion
    • Y65.2 Bristning av sutur och ligatur under kirurgiskt ingrepp
    • Y65.3 Felplacerad endotrakealtub
    • Y65.4 Missöde vid insättande eller borttagande av annan tub, sond, dränagerör eller annat instrument
    • Y65.5 Utförande av icke adekvat operation
    • Y65.8 Andra specificerade missöden under kirurgisk och medicinsk behandling
    Y66 Kirurgisk och medicinsk behandling ej utförd
    För tidigt avbrytande av kirurgisk och medicinsk behandling

    Y69 Icke specificerat missöde vid kirurgisk och medicinsk behandling

    Y70-Y82 Missöden orsakade av medicinska instrument
    • Y70 Anestesiutrustning som orsakat missöden
    • Y71 Instrument och materiel använda vid kardiovaskulära tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y72 Instrument och materiel använda vid oto-rinolaryngologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y73 Instrument och materiel vid gastroenterologiska och urologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y74 Instrument och materiel använda i annan sjukvård och egenvård som orsakat missöden
    • Y75 Instrument och materiel använda vid neurologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y76 Instrument och materiel använda vid obstetriska och gynekologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y77 Instrument och materiel använda vid oftalmologiska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y78 Instrument och materiel använda vid radiologiska undersökningar som orsakat missöden
    • Y79 Instrument och materiel använda vid ortopediska tillstånd och ingrepp som orsakat missöden
    • Y80 Instrument och materiel använda i fysikalisk medicin som orsakat missöden
    • Y81 Instrument och materiel använda i allmänkirurgi och plastikkirurgi som orsakat missöden
    • Y82 Andra och icke specificerade medicinska instrument och annan och icke specificerad materiel som orsakat missöden
    Y83-Y84 Kirurgiska och andra åtgärder som orsak
      Y83 Kirurgisk operation och andra kirurgiska ingrepp som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y83.0 Kirurgiskt ingrepp med transplantation av helt organ
    • Y83.1 Kirurgiskt ingrepp med implantat av konstgjort inre instrument eller materiel
    • Y83.2 Kirurgiskt ingrepp med anastomos, bypass eller graft
    • Y83.3 Kirurgiskt ingrepp med skapande av externt stoma
    • Y83.4 Annan rekonstruktiv kirurgi
    • Y83.5 Amputation av extremitet eller extremiteter
    • Y83.6 Borttagande av annat organ (helt) (delvis)
    • Y83.8 Andra kirurgiska ingrepp
    • Y83.9 Kirurgiskt ingrepp, ospecificerat
    Y84 Andra medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y84.0 Hjärtkateterisering
    • Y84.1 Njurdialys
    • Y84.2 Radiologisk åtgärd och radioterapi
    • Y84.3 Chockbehandling som terapeutisk åtgärd
    • Y84.4 Aspiration av vätska
    • Y84.5 Införande av ventrikelsond eller duodenalsond
    • Y84.6 Kateterisering av urinvägar
    • Y84.7 Blodprovstagning
    • Y84.8 Andra medicinska åtgärder
    • Y84.9 Medicinsk åtgärd, ospecificerad
    Y85-Y89 Sena effekter av yttre orsaker
    • Y85 Sena effekter av transportolyckor
    • Y85.0 Sena effekter av motorfordonsolycka
    • Y85.9 Sena effekter av andra och icke specificerade transportolyckor
    • Y86 Sena effekter av andra olyckor
    • Y87 Sena effekter av avsiktligt självdestruktiv handling, övergrepp och skadehändelse med oklar avsikt
    • Y87.0 Sena effekter av avsiktlig självdestruktiv handling
    • Y87.1 Sena effekter av övergrepp av annan person
    • Y87.2 Sena effekter av skadehändelse med oklar avsikt
    • Y88 Sena effekter av kirurgisk och medicinsk behandling som yttre orsak
    • Y88.0 Sena effekter av ogynnsam inverkan av droger, läkemedel och biologiska substanser i terapeutiskt bruk
    • Y88.1 Sena effekter av missöden med patienter under kirurgisk och medicinsk behandling
    • Y88.2 Sena effekter av missöden med medicinska instrument och medicinsk materiel i diagnostiskt och terapeutiskt bruk
    • Y88.3 Sena effekter av kirurgiska och medicinska åtgärder som orsak till onormal reaktion eller sen komplikation hos patient utan anknytning till missöde vid tiden för åtgärden
    • Y89 Sena effekter av andra yttre orsaker
    • Y89.0 Sena effekter av legalt ingripande
    • Y89.1 Sena effekter av krigshandling
    • Y89.9 Sena effekter av icke specificerad yttre orsak
    Y90-Y98 Bidragande faktorer
    Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)

    Kategorier
    Akutsjukvård, emergency Allmänt Gynekologi Handkirurgi Internmedicin Intoxer Kirurgi Neurokirurgi Odontologi Ögon ÖNH Ortopedi Pediatrik Psykiatri Trauma

    Orsakskoder pga övergrepp (X85-Y36)

    Principer (ICD-10) Om patienten får en S-diagnos (skada på del av kroppen) eller en T-diagnos (specifika skador som brännskador, köldskador, förgiftning, intox mm) ska man lägga till en orsakskod (även kallad tilläggskod). I våra moderna datajournaler är detta ofta tvingande för att journalen ska kunna signeras.

    Koderna kan delas upp i 3 logiska avsnitt/sidor

      Skador som är antingen
    • Olyckshändelser, (inkl bidragande faktorer som t ex berusning) (V0-X84, Y90-98)
    • Övergrepp (X85-Y36), - Finns här på denna sida , eller
    • Komplikationer av vård (i olika former - av läkemedel, medicinsk vård eller kirurgisk vård), samt sena effekter av yttre orsaker
    Skadehändelser där avsikten är oklar (övergrepp eller ej) Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36 och Y36.8 följder av sådan (t ex mina)) Nedan följer en någorlunda rensad sammanställning, som man enligt min uppfattning klarar sig väl med i de flesta fall (vanliga val kursiverade). Använd länkarna ovan, går fortast:

    Det ska vara "fyrställiga" koder

    • Lägg till 99 i slutet av alla orsakskoder (så att det blir fyra siffror)!
    • Då blir sekreterarna nöjda, och datorerna accepterar koderna!
    • Ex. W19 blir (W19.99), dvs W1999 ("dubbel-V - nitton nittionio")
    • V29.6 blir "V2969"
    • Punkten nämns i regel inte i diktatet!

    X85-Y09 Övergrepp av annan person

    Härifrån X85 till Y36 kommer den "rättsmedicinska" delen, kan man säga. Det är omöjligt för läkaren att i varje enskilt ärende avgöra om en händelse varit ett övergrepp eller ej, men man kodar så gott det går och dessa orsakskoder har ju inget bevisvärde i sig. Möjligen återspeglar de hur patienten har uttryckt sig.
    • X85 Övergrepp genom förgiftning med läkemedel och biologiska substanser (Mordförsök, mord)
    • X86 Övergrepp med frätande ämnen (ej gas)
    • X88 Övergrepp med gaser eller ångor
    • X90 Övergrepp med icke specificerade kemiska ämnen (giftmord, förgiftning UNS)
    • X91 Övergrepp genom hängning, strypning och kvävning (strypt)
    • X92 Övergrepp genom dränkning (dränkt)
    • X93 Övergrepp genom skott från pistol och revolver (skottskada)
    • X94 Övergrepp genom skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen (skottskada)
    • X96 Övergrepp med sprängämnen
    • X97 Övergrepp med rök och öppen eld (brännskada, bränt med cigaretter, mordbrand)
    • X98 Övergrepp med vattenånga, andra heta ångor och heta föremål
    • X99 Övergrepp med skärande eller stickande föremål (knivhugg, knivskuren, skärskada)

    Y - Resterande övergrepp (efter X85-serien)

    Y00-Y09 Övergrepp, forts, av annan person
    • Y00 Övergrepp med trubbigt föremål
    • Y01 Övergrepp genom knuff från höjd
    • Y02 Övergrepp genom att offret placerats eller knuffats framför föremål i rörelse
    • Y03 Övergrepp med motorfordon (avsiktlig påkörning)
    • Y04 Övergrepp genom obeväpnat våld (slagsmål utan vapen, ej våldtäkt)
    • Y05 Sexuellt övergrepp av obeväpnad person (våldtäkt, försök till våldtäkt) (lägg till fler koder om gärningsmannen dessutom varit beväpnad eller misshandlat offret)
    • Y06.9 Övergiven eller vanvårdad av icke specificerad person
    • Y07 Annan misshandel (Innefattar fysisk och psykisk misshandel)
    • Y07.0 Misshandel utövad av make eller partner
    • Y07.1 Misshandel utövad av förälder - För denna subkategori finns nationella fördjupningskoder vb
    • Y07.9 Misshandel utövad av icke specificerad person, UNS
    • Y09 Övergrepp med icke specificerade metoder (mord, mordförsök, UNS)

    Resterande orsakskoder

    Y10-Y34 Skadehändelser med oklar avsikt
    • Y10 Förgiftning med och exponering för smärtstillande läkemedel av icke opiatkaraktär, febernedsättande medel och medel mot reumatism, med oklar avsikt
    • Y11 Förgiftning med och exponering för antiepileptika, lugnande läkemedel och sömnmedel, medel mot parkinsonism samt psykotropa medel som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt
    • Y12 Förgiftning med och exponering för narkotiska medel och hallucinogener som ej klassificeras annorstädes, med oklar avsikt Innefattar: Cannabis, heroin, kodein, kokain, LSD, meskalin, metadon, morfin och opium Y13 Förgiftning med och exponering för andra läkemedel som påverkar det autonoma nervsystemet, med oklar avsikt
    • Y14 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade droger, läkemedel och biologiska substanser, med oklar avsikt
    • Y15 Förgiftning med och exponering för alkoholer, med oklar avsikt Y16 Förgiftning med och exponering för organiska lösningsmedel och halogenerade kolväten och deras ångor, med oklar avsikt
    • Y17 Förgiftning med och exponering för andra gaser och ångor, med oklar avsikt
    • Y18 Förgiftning med och exponering för pesticider, med oklar Y19 Förgiftning med och exponering för andra och icke specificerade kemiska ämnen och skadliga substanser, med oklar avsikt
    • Y20 Hängning, strypning och kvävning, med oklar avsikt Y21 Drunkning eller dränkning, med oklar avsikt
    • Y22 Skott från pistol och revolver, med oklar avsikt
    • Y23 Skott från gevär, hagelgevär och tyngre skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y24 Skott från annat eller icke specificerat skjutvapen, med oklar avsikt
    • Y25 Skadehändelse med sprängämne, med oklar avsikt
    • Y26 Exponering för rök och öppen eld, med oklar avsikt
    • Y27 Exponering för vattenånga, andra heta ångor och heta föremål, med oklar avsikt
    • Y28 Skadehändelse med skärande eller stickande föremål, med oklar avsikt
    • Y29 Skadehändelse med trubbigt föremål, med oklar avsikt
    • Y30 Fall, hopp eller knuff från höjd, med oklar avsikt
    • Y31 Fallit eller hoppat, sprungit eller lagt sig framför föremål i rörelse, med oklar avsikt
    • Y32 Skadehändelse med motorfordon, med oklar avsikt
    • Y33 Andra specificerade skadehändelser, med oklar avsikt
    • Y34 Icke specificerad skadehändelse, med oklar avsikt
    Y35-Y36 Polisingripande (Y35) och krigshandling (Y36) Y35 Polisingripande och annat legalt ingripande
    • Y35.0 Legalt ingripande med skjutvapen
    • Y35.1 Legalt ingripande med sprängämnen
    • Y35.2 Legalt ingripande med tårgas
    • Y35.3 Legalt ingripande med trubbigt föremål (Slagen, träffad av, batong, käpp, eller annat trubbigt föremål)
    • Y35.6 Legalt ingripande med andra specificerade medel
    • Y35.7 Legalt ingripande med icke specificerade medel
    Y36 Krigshandling (Händelse efter fientligheternas upphörande klassificeras under Y36.8)
    • Y36.0 Krigshandling med explosion av marina vapen
    • Y36.1 Krigshandling med förstörelse av flygplan
    • Y36.2 Krigshandling med andra explosioner och skador av splitter
    • Y36.3 Krigshandling med brand och brinnande ämnen
    • Y36.4 Krigshandling med skott och andra former av konventionell krigsföring
    • Y36.5 Krigshandling med kärnvapen
    • Y36.6 Krigshandling med biologiska vapen
    • Y36.7 Krigshandling med kemiska vapen och andra former av okonventionell krigsföring
    • Y36.8 Krigshandling som inträffat efter fientligheternas upphörande (Explosion av bomb eller mina) - detonerat efter krigsslutet
    • Y36.9 Krigshandling, ospecificerad
    Y90-Y98 Bidragande faktorer Dessa orsakskoder ligger under Orsakskoder pga olycksfall (V, W, X, Y)